I detta kapitel presenteras en diskussion av det resultat som sammanställts utifrån de genomförda intervjuerna. Kapitlet inleds med en diskussion och slutsats av resultatet, där en återkoppling till arbetets frågeställningar görs. Vidare presenteras förslag på vidare forskning i ämnet samt en kritisk analys av arbetets metod. I den sistnämnda delen tas aspekter som skulle kunnat förbättra och stärka studiens trovärdighet upp.
7.1 Diskussion
Inledningsvis är det viktigt att påpeka att detta arbete inte kan antas presentera en slutgiltig sanning eller ge en helt korrekt bild av hur svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering. För att genomföra kandidatarbetet utifrån given tidsram har ett begränsat antal personer intervjuats. En annan aspekt att ha i tanke är att reglerande ekosystemtjänster i relation till stadsplanering är en fråga som ständigt utvecklas, vilket innebär att det nuvarande tillståndet sannolikt kommer att förändras. Detta kandidatarbete kan dock fungera som en utgångspunkt för vidare forskning inom ämnet, samt som ett underlag för vidare diskussioner om integreringen av reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer. Intentionen med denna studie har varit att ge en generell bild av hur svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering, samt vilka skäl som anförs till att dessa bör integreras i planering av urbana miljöer. Utifrån en sammanställning av intervjuerna går det dock att urskilja överensstämmande svar som kan resultera i förhållandevis säkra konstateranden.
7.1.1 Ekosystemtjänstbegreppet
Som nämnts i arbetets inledande del ses ekosystemtjänster som ett svårhanterligt begrepp inom fysisk planering. Detta i kombination med att det i dagsläget inte finns något krav på att ekosystemtjänster bör finnas med i kommunala dokument har lett till att begreppet sällan förekommer inom den svenska planeringen. Samtidigt finns det belägg för att ett ökat användande av begreppet ekosystemtjänster skulle kunna främja aspekter som i dagsläget inte synliggörs i tillräckligt stor utsträckning (Malmaeus et al., 2006). Trots detta visar undersökningen som utförts i denna uppsats att reglerande ekosystemtjänster sällan benämns efter detta begrepp. De genomförda intervjuerna visar på att samtliga kommuner arbetar aktivt med flera aspekter som ingår under denna kategori av ekosystemtjänster, men att det ofta benämns efter andra termer, exempelvis dagvattenhantering, luftrening eller bullerreglering. Med andra ord föredrar svenska kommuner i dagens samhälle att använda konkreta termer som klassas som underrubriker till reglerande ekosystemtjänster. Resultatet visar även på att det finns en stor variation gällande hur svenska kommuner hanterar reglerande ekosystemtjänster i relation till stadsplanering. Vad skulle hända om dagens planerare började använda begreppet reglerande ekosystemtjänster i en större utsträckning?
Kanske fler skulle uppmärksamma och bli mer medvetna om de reglerande ekosystemtjänsternas värden, vilket i sin tur skulle resultera i ett ökat främjande av dessa.
7.1.2 Utmaningar och framtida hantering av reglerande ekosystemtjänster
Trots att få kommuner benämner sitt arbete efter reglerande ekosystemtjänster, finns det en tydlig optimism gällande den framtida hanteringen av reglerande ekosystemtjänster inom stadsplanering. Intervjuerna visar på att det finns såväl plan- och landskapsarkitekter som miljösamordnare som har ett starkt intresse för denna fråga, samt att frågan har kommit att uppmärksammas allt mer under de senaste åren. Samtidigt visar intervjuerna på ett antal hinder gällande en integrering av reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer.
En tydlig problematik som uttrycks av flera intervjupersoner är att det råder en brist på kunskap och erfarenhet bland dagens planerare, vilket grundar sig i att det saknas tydliga regelverk. Det finns med andra ord en strävan efter konkret fakta och mätbara metoder som förenklar och konkretiserar kommunernas arbete.
Ett annat hinder i arbetet att integrera reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering är avvägningar mellan olika intressen. Majoriteten av de intervjuade uttryckte att frågor som rör reglerande ekosystemtjänster ofta hamnar i bakgrunden när dessa ställs emot intressen som är fördelaktiga ur ett ekonomiskt perspektiv. Trots att det finns flera vägledningar för värdering av ekosystemtjänster kan det vara svårt att översätta dess värden till en ekonomisk vinning.
Istället för att planera för långsiktigt hållbara lösningar tenderar med andra ord det som går att uppnå på kort tid och som går att mäta i faktiska pengar att prioriteras. Detta gäller även för sociala aspekter. Det kanske inte framgår direkt att stadsgrönska bidrar till både den fysiska och mentala hälsan, samt bullerdämpning, dagvattenhantering och luftrening, men på sikt märks besparingar i sjukvårdskostnader och utgifter relaterade till klimatförändringar.
Det nuvarande förhållningssättet till prioritering av olika intressen behöver således förändras, där utgångspunkten bör grunda sig på att se miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter
ses som en integrerad helhet. Det är även relevant att förhålla sig till ett resilienstänk utifrån ett icke-jämviktsperspektiv, där störningar och människor anses utgöra en viktig roll för ett systems dynamik (Pickett et al., 2004).
7.1.3 Skäl till inkludering av reglerande ekosystemtjänster
En av uppsatsens tre frågeställningar berör vilka skäl som anförs till att reglerande ekosystemtjänster bör integreras i planering av urbana miljöer. Intervjuerna visar på en enighet i denna fråga, där det främsta skälet anses vara att skapa motståndskraftiga städer för att kunna hantera framtida klimatförändringar. Vidare nämns även att reglerande ekosystemtjänster kan leda till såväl samhällsekonomiska som sociala fördelar, exempelvis i form av besparingar och rekreationsvärden. En intressant tanke gällande att reglerande ekosystemtjänster kan medföra ekonomiska fördelar är att dessa ändå prioriteras efter intressen som har ett direkt ekonomiskt samband. Med utgångspunkt på den analys som gjordes på de genomförda intervjuerna framgick att miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter ses som en integrerad helhet då respondenterna hävdar att reglerande ekosystemtjänster kan leda till både ekonomiska och sociala fördelar, men samtidigt visar resonemanget gällande att dessa ofta prioriteras bort på motsatsen. Detta tyder sannolikt på en okunskap kring ämnet. Om det hade funnits en medvetenhet gällande alla vinster som kommer av reglerande ekosystemtjänster, oavsett om det är ekonomiska eller sociala sådana, skulle troligtvis dessa prioriteras före andra intressen som innefattar kortsiktiga lösningar. Det krävs med andra ord en ökad kunskap för att ställa om och börja planera efter ett proaktivt förhållningssätt.
7.1.4 Tvärsektoriellt arbete
Som framgått ur tidigare resonemang finns det fortfarande utmaningar i arbetet med reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer. Att planera för ett grönare samhälle kommer sannolikt att bli en kamp gentemot både politiska och ekonomiska intressen, men på lång sikt kommer de fördelaktiga konsekvenserna att synliggöras. För att vinna denna kamp och vidareutveckla den nuvarande hanteringen av reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer ses utbildning som den främsta nyckeln. Det krävs således ett engagemang från svenska kommuner, där fokus ligger på att ta till sig kunskap kring frågor som rör ekosystemtjänster generellt. Genom att skaffa sig ett bredare kunskapsunderlag kommer troligtvis bättre beslut att kunna fattas, samtidigt som det kommer att bli enklare att hitta de mest gynnsamma lösningarna.
Ytterligare en väsentlig del i detta arbete är att samarbeta med andra sektorer som kan dela med sig av den kunskap och erfarenhet som de besitter. Detta kommer sannolikt också att leda till en planering som innefattar strategiska beslut och långsiktiga lösningar. Samtliga intervjuer visade på såväl befintliga tvärsektoriella arbetsmetoder, som en öppenhet för att införa detta förhållningssätt i den nutida planeringen. Det finns med andra ord anledning till att ha en positiv inställning mot den framtida utvecklingen av reglerande ekosystemtjänster. I takt med att fler får en ökad förståelse för ekosystemtjänsternas värden kommer en stor förändring att ske. En viktig aspekt att ha i åtanke är dock att denna utveckling endast kommer att kunna genomföras om frågan fortsätter att uppmärksammas. Nutida planerare har
alltså ett stort ansvar som kräver såväl kunskap och erfarenhet som tydliga dialoger med olika områden.
7.2 Slutsats
Samtliga intervjuer visar på att svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer, men att arbetet vanligtvis benämns med andra termer.
Undersökningen visar dock inte i vilken utsträckning som de arbetar med reglerande ekosystemtjänster. Det enda som går att fastställa är att vissa kommuner har arbetat med frågan länge och ligger således i framkant, medan andra befinner sig i början av processen och strävar efter att utveckla sitt arbete med reglerande ekosystemtjänster. Ytterligare en slutsats som går att utläsa från intervjuerna är att det saknas tydliga regelverk som innehåller krav på att reglerande ekosystemtjänster ska integreras i planprocessen. Denna brist resulterar enligt de intervjuade i att andra intressen prioriteras före frågor som rör reglerande ekosystemtjänster.
Studien visar även att att det finns en samsyn gällande vilka skäl som anförs till att reglerande ekosystemtjänster bör användas vid planering av urbana miljöer. Samtliga intervjupersoner uttryckte att det främsta skälet var för att kunna hantera framtida klimatförändringar. Vidare nämndes även att reglerande ekosystemtjänster kan leda till både samhällsekonomiska och sociala fördelar. Den framtida hanteringen av reglerande ekosystemtjänster ansågs enligt samtliga intervjupersoner utvecklas i en positiv riktning. Dels på grund av en ökad kunskap kring ämnet men också som en följd till att framtida klimatförändringar kommer att leda till en tvångsmässigt förbättrad hantering. Det finns alltså en förhoppning om att reglerande ekosystemtjänster kommer att vara en naturlig och integrerad del av planeringen i framtiden.