Som framgått under tidigare kapitel finns det i dagsläget en mängd kunskapsunderlag att förhålla sig till. Samtidigt är ekosystemtjänster ett relativt nytt begrepp inom fysisk planering, och möjligheten att forska vidare i ämnet anses vara obegränsad. Under arbetets gång har flera tänkvärda iakttagelser gjorts. Gällande denna uppsats skulle undersökningen kunna genomföras i en större utsträckning, genom att dels intervjua fler personer för att få en större tillförlitlighet, men också genom att lägga till en frågeställning som behandlar vilka metoder och mätverktyg som svenska kommuner använder sig av i praktiken. Studien visar att svenska kommuner hanterar frågan om reglerande ekosystemtjänster, men utifrån de nuvarande frågeställningarna framgår det inte på vilket sätt som de gör detta. Om det funnits en bredare tidsram för uppsatsens genomförande hade det således varit intressant att intervjua flera personer och undersöka detta samband.
En annan intressant ingång på vidare forskning i ämnet är att göra en djupare analys på hur de reglerande ekosystemtjänsterna går in i de kulturella tjänsterna. Denna studien fokuserar främst på hur de reglerande tjänsterna bidrar till tekniska delar, såsom luft- och vattenrening, pollinering samt buller- och vattenreglering. Dessa har i sig en fördelaktig inverkan på människans välmående, men det hade varit intressant att undersöka hur de reglerande tjänsterna påverkar människan utifrån aspekter som rör fysisk och mental hälsa, sociala
interaktioner och naturpedagogik. Hur skulle hanteringen av reglerande ekosystemtjänster se ut om dess multifunktionalitet skulle synliggöras och uppmärksammas i en större utsträckning än vad det gör idag? Finns det skäl att tro att människans synsätt skulle förändras om tjänster som tydligare går att koppla till dess välmående lyfts fram? Kanske skulle miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter ses som en integrerad helhet, vilket SOU (2013) menar är lösningen på att faktiskt se på ekosystemtjänster utifrån dess riktiga värden.
7.4 Metodkritik
Efter att ha genomfört de semistrukturerade intervjuerna och analyserat resultaten av dessa har ett antal reflektioner gällande studiens tillförlitlighet gjorts. Den första berör de fallstudiespecifika intervjuerna som genomfördes på en planarkitekt från Ronneby kommun och en landskapsarkitekt från Växjö kommun. Eftersom dessa kommuner har valts är för att de ligger i framkant och aktivt arbetar med frågor som rör en hållbar stadsutveckling, kan resultatet ge en missvisande bild av hur svenska kommuner i allmänhet arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering. För att ge ett mer rättvist svar på studiens huvudsakliga frågeställning skulle kanske valet av kommuner som ingick i fallstudien sett annorlunda ut, exempelvis en större respektive en mindre kommun sett till befolkningsantal, eller en kommun som ligger i framkant gällande ekosystemtjänster respektive en kommun som har mindre erfarenheter. Gällande intervjuerna med de tio personer som har olika yrkesbakgrund, men en koppling till stadsplanering och ekosystemtjänster, skulle en möjlig förbättring vara att ha intervjuat fler personer. Trots att dessa tio intervjupersoner har varit förhållandevis överens och gett eniga svar skulle en högre svarsfrekvens kunna stärka studiens trovärdighet.
8.0 REFERENSER
Ahren, J., (2011). From fail-safe to safe-to-fail: Sustainability and resilience in the new urban world. Landscape and Urban Planning, 100(4): 341-343.
https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2011.02.021.
Bokalders, V., Block, M., C/O City, (2014). Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet. Stockholm: V-tab.
https://www.cocity.se/wp-content/uploads/2018/06/urbana-ekosystemtjanster-lat-naturen-gora -jobbet-en-sammanfattning-av-co-city-dec-2014.pdf
Boverket (2010). Låt staden grönska - Klimatanpassning genom grönstruktur.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/lat-staden-gronska.pdf [2021-04-19]
Boverket (2016). Rätt tätt - en idéskift om förtätning av städer och orter.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/ratt-tatt-en-ideskrift-om-f ortatning-av-stader-orter.pdf [2021-04-22]
Boverket (2018a). Mål för ekosystemtjänster.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster /det_har/mal/ [2021-04-16]
Boverket (2018b). Värdering av ekosystemtjänster.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster /verktyg/vardering/ [2021-04-14]
Boverket (2019a). Gröna tak.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster /praktiken/grona/grona-tak/ [2021-04-26]
Boverket (2019b). Mer grönska reducerar ljud.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster /praktiken/ljud/ [2021-04-16]
Boverket (2019c). Vad kan man göra för att bevara, utveckla eller skapa ekosystemtjänster på hårdgjorda ytor?
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster /platser/hardgjorda/starka_hardgjort/ [2021-04-16]
Boverket (2020). Om miljökonsekvensbeskrivningen.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/mi ljokonsekvensbeskrivn/ [2021-04-09]
Boverket (2021). Så planeras Sverige.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/ [2021-04-09]
Bryman, A., 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e uppl. Stockholm: Liber C/O City (2014). Ekosystemtjänster i stadsplanering - en vägledning.
https://www.cocity.se/wp-content/uploads/2018/06/ekosystemtjanster-i-stadsplanering-en-vag ledning-co-city.pdf [2021-04-21]
Cronon, W., (1995). The trouble with wilderness; or, getting back to the wrong nature.
Environmental History, 1(1): 7-28. https://doi.org/10.2307/3985059
Daily, G.C, Matson, P.A. (2008). Ecosystem services: From theory to implementation. The National Academy of Sciences of the USA, 105(28): 9455-9456. doi:
10.1073/pnas.0804960105
Davoudi, S., Shaw, K., Haider, L. J., Quinlan, A. E., Peterson, G. D., Wilkinson, C., (2012) Resilience: A Bridging Concept or a Dead End? Planning Theory & Practice, 13(2):
299-333. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1080/14649357.2012.677124
Denscombe, M., 2000. Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur AB.
Douglas, I. (2012). Urban ecology and urban ecosystems: understanding the links to human health and well-being. Current Opinion in Environmental Sustainability, 4(4): 385-392.
https://doi.org/10.1016/j.cosust.2012.07.005
Folke C. A, Jansson Å, Rockstrom J, Olsson P, Carpenter S. R, Chapin III F. S, Crepin A-S, Daily G, Danell K, Ebbesson J, Elmqvist T, Galaz V, Moberg F, Nilsson M, Österblom H, Ostrom E, Persson Å, Peterson G, Polasky S, Steffen W, Walker B, Westley F. (2011) Reconnecting to the Biosphere. AMBIO 40(7): 719-738. doi: 10.1007/s13280-011-0184-y Grimm, N.B., Grove, J., Steward, A. T., & Redman, C. L. (2000). Integrated approaches to long-term studies of urban ecological systems. BioScience, 50(7): 571-584.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1641/0006-3568(2000)050[0571:IATLTO]2.0.CO;2 Grimm, N.B., Feath. S.H., Golubiewski, N.E., Redman, C.L. (2008). Global Change and the Ecology of Cities. Science, 319(5864):756-760. doi: 10.1126/science.1150195
Grönatakhandboken (2017). Vägledning.
http://gronatakhandboken.se/wp-content/uploads/2017/05/Gronatakhandboken-Vagledning-L owres.pdf [2021-04-23]
Hållbarhetsforum (2014). Om ekosystemtjänster.
https://www.hallbarhet.lu.se/forskning/biologisk-mangfald-och-ekosystemtjanster/om-ekosys temtjanster [2021-04-13]
Länsstyrelsen Skåne (2018). Ekosystemtjänster och planprocessen.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.11a2cbf716d6c8f9f748802/1570104076772/Ekosy stemtj%C3%A4nster%20och%20planprocessen.pdf [2021-04-16]
Malmaeus, M., Hansen, K., Hasselström, L., Lindblom, E., Norén, K., Soutukorva, Å., Söderqvist, T., Tegeback, A., (2015). Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser.
https://naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6698-7.pdf?pid=16839 [2021-04-14]
Millenium Ecosystem Assessment (MEA). (2003). Ecosystems and human well-being.
Washington, DC: Island Press. https://pdf.wri.org/ecosystems_human_wellbeing.pdf Naturskyddsföreningen (2018). Faktablad: Ekosystemtjänster.
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/naturnytta/faktablad-ekosystemtjanster [2021-04-14]
Naturvårdsverket (2012). Sammanställd information om ekosystemtjänster
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/ekosyst emtjanster/ekosystem-ekosystemtjanster-ru-2012/ekosystem-tjanster.pdf [2021-04-14]
Naturvårdsverket (2015). Guide för värdering av ekosystemtjänster.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6690-1.pdf?pid=
15998 [2021-04-16]
Naturvårdsverket (2017). Synen på ekosystemtjänster - begreppet och värdering
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8725-8.pdf?pid=
14438 [2021-04-15]
Naturvårdsverket (2018a). Att arbeta med grönytefaktorn.
https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/infomejl/lagesrapp-ekosystemtjans ter/gronytefaktorn-infoskrift-dec-2018b.pdf [2021-04-16]
Naturvårdsverket (2018b). Pollinatörer och pollinering i Sverige.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6841-7.pdf?pid=
22693 [2021-04-23]
Naturvårdsverket (2019). Precisering av Ett rikt växt- och djurliv.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsma len/Ett-rikt-vaxt--och-djurliv/Precisering-av-Ett-rikt-vaxt--och-djurliv/ [2021-04-24]
Naturvårdsverket (2020a). Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd.
https://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster [2021-04-14]
Naturvårdsverket (2020b). Hot mot ekosystemtjänster
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter -omrade/ekosystemtjanster/hot-mot-ekosystemtjanster/ [2021-04-23]
Naturvårdsverket (2020c). Vägledningar, verktyg och lärande exempel.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter -omrade/ekosystemtjanster/vagledningar-verktyg-och-larande-exempel---/ [2021-04-14]
Naturvårdsverket (2021). Biologisk mångfald.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Biologisk-mangfald/
[2021-04-22]
Neimelä, J., Breuste, J.H., Guntenspergen, G., McIntyre, N.E., Thomas Elmqvist, T., James, P. (2011). Urban Ecology. Oxford University Press.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/bthbib-ebooks/reader.action?docID=800872 [2021-04-29]
Novotny, V., Ahren, J., Brown, P., (2010). Water Centric Sustainable Communities: Planning, Retrofitting, and Building the Next Urban Environment. John Wiley & Sons.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/bthbib-ebooks/reader.action?docID=589129
Oberndorfer, E., Lundholm, J., Bass, B., Coffman, R. R., Doshi, H., Dunnett, N., Gaffin, S., Köhler, M., Liu, K. K. Y., Rowe, B. (2007). Green Roofs as Urban Ecosystems: Ecological Structures, Functions, and Services. BioScience, 57(10): 823-833.
https://doi.org/10.1641/b571005
Pickett, S.T.A., Cadenasso, M.L., Grove, J.M,. (2004). Resilient cities: meaning, models, and metaphor for integrating the ecological, socio-economic, and planning realms. Landscape and Urban Planning, 69(4): 369-284. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2003.10.035 Ronneby kommun (2018). Ronneby 2035 - Förslag till översiktsplan för Ronneby kommun.
https://www.ronneby.se/download/18.196cab7a1677d4be4f697c91/1544598874512/Liten_Ro nneby2035_lagakraft_slutversion_tryck.pdf [2021-04-23]
SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Finansdepartementet SPN BB
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och -bygglag-2010900_sfs-2010-900
Statens offentliga utredningar (2013) Synliggöra värdet av ekosystemtjänster– Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. SOU 2013:68 Stockholm: Elanders
Sverige AB. https://data.riksdagen.se/fil/F1938908-95C8-4FE7-A1F3-D9F1110B51DC Stockholm stad (2021). Projektet C/O City.
http://miljobarometern.stockholm.se/natur/ekosystemtjanster/projektet-c-o-city/ [2021-04-16]
Stumpp, E.M., (2013). New in town? On resilience and “Resilient Cities”. Cities. 32:
164-166. https://doi.org/10.1016/j.cities.2013.01.003
Sveriges miljömål (2021a). Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.
https://www.sverigesmiljomal.se/etappmalen/integrering-av-stadsgronska-och-ekosystemtjan ster-i-urbana-miljoer/ [2021-04-23]
Sveriges miljömål (2021b). Generationsmålet - miljöarbete för kommande generationer.
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/generationsmalet/ [2021-05-11]
Sveriges miljömål (2021c). Metod för stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.
https://www.sverigesmiljomal.se/etappmalen/metod-for-stadsgronska-och-ekosystemtjanster-i-urbana-miljoer/ [2021-04-23]
Tansley, A.G., (1935). The use and abuse of vegetational concepts and terms. Ecology, 16:
284–307. doi: 10.1177/0309133307083297
TEEB (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity.
http://www.teebweb.org/wp-content/uploads/Study%20and%20Reports/Reports/Ecological%
20and%20Economic%20Foundations/TEEB%20Ecological%20and%20Economic%20Found ations%20report/TEEB%20Foundations.pdf
Växjö kommun (2019). Hållbara Växjö 2030.
https://www.vaxjo.se/download/18.58d9f57a16d9ce07d02dd012/1571219603597/H%C3%A 5llbarhetsprogrammet%20H%C3%A5llbara%20V%C3%A4xj%C3%B6%202030_antaget%
20av%20KF.pdf [2021-04-23]
Weiland, U.,Richter, M. (2012). Applied Urban Ecology: A global framework. John Wiley &
Sons. https://ebookcentral.proquest.com/lib/bthbib-ebooks/reader.action?docID=697798 Walker B. H. & Salt D. (2006). Resilience thinking: sustaining ecosystems and people in a changing world. Washington: Island Press. ISBN: 1-59726-092-4.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/bthbib-ebooks/detail.action?docID=3317645 WWF (2021) Rädda regnskogen.
https://www.wwf.se/radda-regnskogen/?gclid=CjwKCAjw9r-DBhBxEiwA9qYUpcLWJOAV 3J57VATV_2Z1Rxj2mSeWEQdWfya6NXOPGp9JVMTpM-0mNxoCYJ0QAvD_BwE [2021-04-09]