Denna undersökning grundade sig på frågeställningen, hur kan ett liberalt respektive ett realistiskt perspektiv på internationella relationer förklara den svenska säkerhetspolitikens utveckling under 2000-talet? Vad gav då analysen för resultat?
Det visade sig att den svenska säkerhetspolitiken varit liberal i sin helhet under 2000- talet, mot bakgrund av den operationalisering av de båda teorierna som gjorts. För att kunna använda de båda teorierna valdes två indikatorer där realismen och liberalismen har olika syn; hot och försvar samt samarbete. Det som är anmärkningsvärt i de tre propositionerna och i Försvarsberedningens rapport är att de lägger stor vikt vid samarbete och internationella insatser för att kunna möta de nya hoten som vuxit fram efter kalla krigets slut. De nya hoten och den positiva synen på världens utveckling ledde till en ny inriktning av försvaret och det är den som används idag, även om utvecklingen i världen nu beskrivs som mer orolig.
Det har i undersökningen av de olika dokumenten varit svårt att finna något som indikerar realistiska tankar i den svenska säkerhetspolitiken. Detta då det tydligt framkommer att samarbete, internationella insatser, solidaritet, diplomati, förhandlingar och internationella institutioner är det som de olika svenska regeringarna och Försvarsberedningarna ansett är det viktiga när det kommer till att möta hot och för att förebygga kriser, för att på så sätt säkra Sverige. Detta gäller både i Sverige såväl som utanför Sveriges närområde. Några av anledningarna till detta är
kalla krigets slut och att de menar att världen blivit och fortsätter att bli mer globaliserad genom att stater är allt mer beroende av varandra. Globaliseringens utveckling skulle vidare kunna leda till att kriser utanför Sveriges närområde kan resultera i att Sverige sedan påverkas då dessa kan spridas från ett område till ett annat. Av dessa anledningar inledde Sveriges regering i början av 2000-talet den nya inriktningen för försvaret där det gamla invasionsförsvaret började göras om till det insatsförsvar vi har idag. Startskottet på denna utveckling kom genom proposition 1999/00:30, vilket lade grunden till den nya orienteringen. Denna proposition gjorde att de försvarsbeslut som följde, 2004/05:5 och 2008/09:140 gick åt samma riktning för att nå målet att på ett bra och effektivt sätt kunna bidra till internationella insatser och för att Sverige skulle kunna leva upp till de åtaganden som ålagts genom medlemskap i diverse internationella organisationer och institutioner. Gemensam säkerhet är det som eftersträvas. Detta kan förklara varför försvars- och säkerhetspolitiken förändrats under 2000-talet. Det ska även nämnas att det kan finnas fler bidragande orsaker till varför denna utveckling skedde, som till exempel av rent ekonomiska skäl. Denna studie kom fram till att liberala tankegångar i försvars- och säkerhetspolitiken kan vara ett av dessa.
Det som antogs göra skillnad på den svenska säkerhetspolitiken, med en lutning åt det realistiska synsättet, var Rysslands upprustning idag och hur de agerat i Ukraina.
Detta antogs eftersom det enligt realismen finns en misstro till hur andra stater kommer att agera samt att det enligt tidigare forskning finns en historisk rädsla för ryssen (som beskrivs i kapitel 4). Även i Försvarsberedningens rapport som undersöktes framkommer det att de betonar vikten av att försöka påverka Ryssland genom förhandlingar och diplomati samt att Sverige ska betona gemenskap, solidaritet och fortsätta göra försvaret mer kapabelt till insatser. Detta trots att Ryssland rustar upp sin försvarsmakt, får allt tydligare auktoritära drag och har sänkt sin tröskel när det kommer till användningen av våld. Det är alltså ingen upprustning av det svenska försvaret som eftersträvas så som realismen menar blir fallet av att andra stater rustar. Det framkommer även att Sverige varken vill eller kan isolera sig mot omvärlden, vilket kan anses som att realismens fokus på den egna staten inte är det som blir utfallet av den svenska säkerhetspolitiken. Det som framkom i analysen var även att egenintresse och riskminimering, enligt dokumenten, är en anledning till konflikter. Detta gör det än mer trovärdigt att den svenska säkerhetspolitiken är
liberal. Svaret på min frågeställning hur kan ett liberalt respektive ett realistiskt perspektiv på internationella relationer förklara den svenska säkerhetspolitikens utveckling under 2000-talet, är således att den bäst kan förklaras av den liberala synen på internationella relationer.
Det som dock hade kunnat göras för att få en bredare bild av Sveriges säkerhetspolitik under 2000-talet, är att använda sig av fler teorier som täcker spektrat av internationella relationer som till exempel konstruktivismen eller postmodernismen.
Detta kan tänkas vidga synen på den säkerhetspolitiska utvecklingen då dessa ser annorlunda på hur de internationella relationerna i världen fungerar och varför de fungerar på det sätt som de gör (Eriksson, 2012, s.101). Det hade kanske bidragit med att slutsatsen blivit något annorlunda. Operationaliseringen av de teorier som gjorts hade även kunnat göras annorlunda. I denna undersökning valdes hot och försvar samt samarbete som de indikatorer som skulle skilja de båda teorierna åt och har även tjänat sitt syfte då avsikten var att undersöka Sveriges säkerhetspolitik, med fokus på försvarets förändring under 2000-talet och vad som kan förklara det. Det hade dock i operationaliseringen av teorierna varit möjligt att välja andra indikatorer, eller att fler indikatorer inkluderats. Detta är något som kan vara möjligt att göra i framtida forskning och kanske bidrar med andra slutsatser än den som denna uppsats kommit fram till. En fortsättning på denna undersökning är också möjlig för att se ifall den svenska säkerhetspolitiken förändrar sig i framtiden och hur den kommer att svara ifall Ryssland fortsätter i en negativ utveckling. Detta skulle kunna leda till en mer realistisk syn. Det skulle även vara av intresse att forska i vad det kan finnas för fler bakomliggande orsaker till att den svenska försvars- och säkerhetspolitiken dragit åt det liberala hållet.
Referenser
Agrell, Wilhelm (2010). Fredens illusioner: det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Stockholm: Atlantis
Allison, Graham T. & Zelikow, Philip D. (1999). Essence of decision: explaining the Cuban missile crisis. 2. ed. New York: Longman
Andrén, Nils (2002). Säkerhetspolitik: analyser och tillämpningar. 2. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Bjurner, Anders – Ett UD-perspektiv på svensk säkerhetspolitisk förändring efter det kalla krigets slut i (Engelbrekt, Kjell & Ångström, Jan (red.) (2010). Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen). 1.
uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Burgman, Torsten (2001). Rysslandsbilden i Sverige: från Ivan den förskräcklige till Vladimir Putin.
Lund: Historiska media
Dalsjö, Robert – Från neutralitet till solidaritet: Omgestaltningen av Sveriges säkerhetspolitik efter det kalla kriget i (Engelbrekt, Kjell & Ångström, Jan (red.) (2010). Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen). 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Doeser, Fredrik – Kalla krigets slut och utrikespolitisk förändring i Finland och Sverige i (Doeser, Fredrik, Petersson, Magnus & Westberg, Jacob (red.) (2012). Norden mellan stormakter och fredsförbund: nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete i det gamla och nya Europa). Stockholm: Santérus Academic Press
Engelbrekt, Kjell – Den nya säkerhetspolitiken och dess betingelser i (Engelbrekt, Kjell & Ångström, Jan (red.) (2010). Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen). 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Ericson, Magnus – Liberalism i (J. Gustavsson & J. Tallberg (red.) Internationella Relationer), 2 uppl.
Lund: Studentlitteratur AB, (2012).
Eriksson, Johan (2004). Kampen om hotbilden: rutin och drama i svensk säkerhetspolitik. Stockholm:
Santérus
Eriksson, Johan – Konstruktivism i (J. Gustavsson & J. Tallberg (red.) Internationella Relationer), 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, (2012).
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm:
Norstedts juridik
Försvarsdepartementet, Regeringskansliet, Det nya försvaret, Proposition 1999/2000:30, (2000).
http://www.regeringen.se/content/1/c4/32/41/c618974d.pdf (Hämtat: 2014-10-17)
Försvarsdepartementet, Regeringskansliet, Ett användbart försvar, Proposition 2008/09:140, (2009).
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/29/57/853ca644.pdf (Hämtat: 2014-10-18)
Försvarsdepartementet, Regeringskansliet, Försvaret av Sverige: starkare försvar för en osäker tid, DS 2014:20, Stockholm: (2014).
http://www.regeringen.se/sb/d/18692/a/240414 (Hämtat: 2014-10-17)
Försvarsdepartementet, Regeringskansliet, Vårt framtida försvar, Proposition 2004/05:5, (2005).
http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/04/63/2e3342fb.pdf (Hämtat: 2014-10-18)
Försvarsmakten, (2013), Stridsvagnar åter på Gotland.
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/10/stridsvagnar-ater-pa-gotland/
Hämtat: (2014-11-07)
Försvarsmakten, (2014), ÖB kommenterar Försvarsberedningens rapport.
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/05/ob-kommenterar-forsvarsberedningens-rapport/
Hämtat: 2014-11-25
George, Alexander L. & Bennett, Andrew (2005). Case studies and theory development in the social sciences. Cambridge, Mass.: MIT
Hall, Martin – Realism i (J. Gustavsson & J. Tallberg (red.) Internationella Relationer), 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, (2012)
Heywood, Andrew (2012). Political ideologies: an introduction. 5. ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan
Hobbes, Thomas (2004). Leviathan eller En kyrklig och civil stats innehåll, form och makt. Göteborg:
Daidalos
Holmström, Mikael (2012-12-30) Försvar med tidsgräns, Svenska Dagbladet http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forsvar-med-tidsgrans_7789308.svd (Hämtat: 2014-10-31)
Hirdman, Sven – Några reflektioner angående Sveriges förhållande till Ryssland i (M. Bergquist & A.
W. Johansson (red.) Säkerhetspolitik och historia. Essäer om stormaktspolitiken och Norden under sjuttio år), 1 uppl. Lund: Grahns Tryckeri AB, (2007)
Johansson, Mats (2008). Det nya kalla kriget: vart går Ryssland?. Stockholm: Timbro Kant, Immanuel (2004). Om den eviga freden. [Ny utg.] Stockholm: ePan
Keohane, Robert O. (2002). Power and governance in a partially globalized world. London: Routledge
Keohane, Robert O. & Hoffman, Stanley – Strategy, and Institutional Roles i (Nye, Joseph S., Hoffmann, Stanley & Keohane, Robert O. (red.) (1993). After the Cold War: international institutions and state strategies in Europe, 1989-91). Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press
Knutsson, Mats (19-11-2014), Rakt på, SVT
http://www.svt.se/nyheter/svtforum/bjorklund-sverige-maste-ga-med-i-nato Hämtat: 22-11-2014
Machiavelli, Niccolò (2012). Fursten. Stockholm: Atlantis
Malm, Christoffer (2014-09-21) Upprepade ryska kränkningar av svenskt luftrum, Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19567890.ab
Hämtat: 2014-11-25
Marsh, David & Stoker, Gerry (red.) (2010). Theory and methods in political science. 3. ed.
Basingstoke: Palgrave Macmillan
Mearsheimer, John J. (2001). The tragedy of Great Power politics. New York: Norton
Nye, Joseph S. & Welch, David A. (2013). Understanding global conflict and cooperation: an introduction to theory and history. 9. [rev.] ed., international ed. Boston: Pearson
Roberts, Peri & Sutch, Peter (2007). Politiskt tänkande: en introduktion. Stockholm: Studentlitteratur
Thukydides (1996). The landmark Thucydides: a comprehensive guide to the Peloponnesian War. New York: Free Press
Waltz, Kenneth N. (1979). Theory of international politics. New York: McGraw-Hill, Inc.
Walt, Stephen M. (1987). The origins of alliances. Ithaca, N.Y.: Cornell University Press
Zetterberg, Kent (2007). Konsten att överleva: studier i Sveriges försvar, strategi och säkerhetspolitik under 200 år. Stockholm: Försvarshögskolan
Åkerström, Linda (2008). Säkerhetspolitik för en ny tid. Stockholm: Pax
Østerud, Øyvind (2002). Statsvetenskap: introduktion i politisk analys. 1. svenska utg. Stockholm:
Natur och kultur