För detta avsnitt kommer det först att ske en diskussion kring resultatet ur ett större perspektiv. Därefter kommer det att ske en diskussion utifrån tidigare forskning och hur resultatet i sin tur ställer sig till det. Behovet av vidare forskning kommer därefter att presenteras utifrån den förståelse som har getts i denna studie. Slutligen sker det en återkoppling till studiens syfte och slutsatsen presenteras.
7.1. Resultatet ur ett större perspektiv
Utifrån det resultat som presenterades i det tidigare avsnittet kan det väckas frågor och tankar kring vad stadsplaneringens inriktning kan ha för inverkan på samhället och våra städer. Det kan exempelvis verka tvivelaktigt hur fysisk uppgradering ska kunna motverka segregation. Utifrån den teoretiska ansatsen är en fysisk uppgradering av stadsmiljön snarare en faktor som kan bidra till att segregation förvärras och att områden gentrifieras. Vilka metoder som anses användbara för att motverka segregation skiljer sig däremot säkerligen beroende på vad som i sin tur ses som grunden till bostadssegregeringen. Det är osäkert om de bakomliggande orsakerna till segregeringen försvinner genom att den fysiska miljön prioriteras. Förbättras integrationen genom fysiska investeringar? Försvinner fördomar och negativa förväntningar genom fysiska investeringar?
En annan fråga som kan uppkomma utifrån resultatet är vem som i framtiden kommer kunna bo i städer. Det finns en risk att människor med lägre inkomster kommer bli tvungna att flytta allt längre ut från stadens centrum på grund av att bostadspriserna och hyrorna höjs i innerstaden och i de områden som ligger i anslutning till innerstaden. För att i sin tur utgå från ett maktperspektiv – vem kommer staden att tillhöra i framtiden? Om städers utveckling fortsätter att gå i en riktning som karaktäriseras av en nyliberal stadsplanering med en privatisering av bostadsbeståndet, är det svårt att tro att den sociala hållbarheten kommer kunna hålla jämna steg med den ekonomiska utvecklingen. En stadsmässig utveckling där sociala värden prioriteras i andra hand, innebär en negativ utveckling för socioekonomiskt svagare grupper i samhället.
7.2. Diskussion utifrån tidigare forskning
Utifrån den tidigare forskningen som presenterades i avsnitt två, går det bland annat att konstatera att det finns en rad likheter mellan vad som beskrivs vara karaktärsdrag för nyliberal planering och vad som uttrycks i materialet kring stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden. Den nyliberala idén där stadsutvecklingen likställs med en utveckling för ekonomisk tillväxt och konkurrens gör sig gällande i planprogrammet och styrdokumentet. Utifrån den diskursanalys som har genomförts, går det att
36 instämma med det resonemang som förs av Dannestam (2009, 25) kring att ” […] stadspolitik är en idéströmning vilken innehåller normativa föreställningar om städers betydelse för den ekonomiska utvecklingen”. Den stadspolitiska diskursen ” […] för fram att den lokala politiken bör prioritera ekonomisk utveckling mer än tidigare” (Dannestam, 2009, 25). Det går även att tolka det som att de beskrivningar som finns för utvecklingen av Amiralsstaden i materialet rymmer normativa idéer kring områdets vikt för den ekonomiska utvecklingen.
Det latenta budskapet som uttrycks för stadsutvecklingsprojektet är att dess syfte är att bidra till att området ska uppfattas som attraktivt vilket i sin tur bidrar till att konkurrensmöjligheterna och tillväxten ökar. Det resultatet går i sin tur att sammankoppla med Dannestams (2009, 173) beskrivning av att det i ett stadspolitiskt sammanhang ” […] handlar det om att uppnå attraktivitet i en ekonomisk bemärkelse – i syfte att skapa tillväxt och stärka stadens konkurrenskraft”. Olsson (2005, 61–62) beskriver hur städer konkurrerar med varandra med hjälp av symbolprojekt som ska associeras med framåtanda, dynamik och attraktivitet. Stadsutbyggandet är orienterat mot upprustning av stadskärnor, omvandling av efterlämnade industriområden eller nya byggnader för kultur, handel och underhållning. I både planprogrammet och styrdokumentet likställs den attraktiva staden med innerstadens kvalitéter, i form av ett stadsliv som ska vara rikt på utbudet av handel, butiker och restauranger med ett väletablerat kultur- och nöjesliv.
7.3. Vidare forskning
Denna studie undersöker inte hur planprogrammet och styrdokumentet tar sig i uttryck i praktiken gällande stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden. En kompletterande studie som undersöker hur dessa dokument implementeras vore ett givande tillägg till förståelsen för hur stadsplaneringen av Amiralsstaden beskrivs och yttras. En studie som hade tagit del av politikers och tjänstemäns tankar och åsikter om den konkurrensinriktade stadsutvecklingen hade även varit intressant. Deras beskrivningar av vad stadsplaneringen innebär och görs till, möjligtvis gällande Amiralsstaden, hade kunnat ge en mer nyanserad förståelse.
Det hade även varit intressant att se en studie som inriktar sig på att utvärdera vad effekterna blir av stadsutvecklingsprojektet. Med en utgångspunkt i de visioner som beskrivs i planprogrammet och styrdokumentet, hade det varit givande att få en redogörelse för i vilken grad som visionerna uppfylls. I åtanke är främst de beskrivningar som finns i dokumenten kring att den fysiska planeringen ska bidra till sociala vinster. En framtida studie som undersöker hur och om boendesegregationen har förändrats i det område som går under namnet Amiralsstaden, hade även varit betydelsefullt. Möjligtvis hade en studie som granskar om segregeringen snarare har tagit ny form eller förflyttats kunnat vara ett givande bidrag.
37
7.4. Slutsats
Som en inledning till denna uppsats skedde det en beskrivning av att det finns en del frågor kring hur våra städer kommer att se ut och verka i framtiden. Städer förändras ständigt – i vissa städer sker det en ständigt tillväxt och befolkningsökning, medan det i andra städer läggs ned företag och befolkningen minskar. Vissa städer blir vinnare, medan andra förlorar sin framgång. De flesta städer kan resonera kring att den första kategorin är den som bidrar till den större mängden (ekonomiska) fördelarna. Studien var avsedd att redogöra för och analysera planprogrammet Amiralsgatan och Station Persborg
– Från nu till år 2040 (2020) och styrdokumentet Amiralsstaden – Mål och värden (2018a) som
beskriver den planeringsinriktning som Malmö stad har för Amiralstaden. Syftet var att ringa in en aspekt av hur Malmö stads stadspolitik tar sig i uttryck utifrån den planeringsinriktning som beskrivs i materialet. Materialet tolkades därefter utifrån uppfattningen om språket som konstituerande och att vår uppfattning av världen är socialt konstruerad.
Utifrån den teoretiska ansatsen grundar sig Malmös stadsplanering för Amiralsstaden i ett nyliberalt förhållningssätt. Detta förhållningssätt uppfattas i sin tur bidra till viljan att omvandla uppfattningen av staden som varumärke och skapa attraktiva representationer – det vill säga ge staden en viss image. I det konkurrenssammanhang som städer befinner sig inom, läggs en stor vikt vid uppfattningen av staden och vad som får den att framträda gentemot andra städer. Stadsplaneringen blir på så sätt en del av tillvägagångssättet att profilera och marknadsföra staden med en strävan om att kunna vinna på det konkurrensmässigt i förhållande till andra städer. Det är i sin tur utifrån detta förhållningssätt som Malmös stadspolitik har utformats. Det nyliberala förhållningsättet som utmärker sig i planprogrammet och styrdokumentet grundar sig i sin tur i en dominerade nyliberal diskurs. Utifrån tolkningen av materialet är slutsatsen att den sociala hållbarhetsdiskursen har införlivats i en nyliberal diskurs. Sociala värden beskrivs som önskvärda, men den socialt främjande planeringsinriktningen legitimeras enligt en logik om ekonomisk tillväxt som i sin tur blir grunden till stadens utformning och utveckling.
38