För detta avsnitt besvaras studiens övergripande frågeställningarna var för sig. Resultaten som presenteras grundar sig på de resonemang som har förts i analysen utifrån analysfrågorna.
1. Vad innebär och görs stadsutveckling till i Malmö utifrån projektet Amiralsstaden?
Stadsutvecklingen innebär och görs till en process som inte längre främst handlar om välfärd och att alla ska ha rätt till en bostad. Den urbana politiska styrningen har gått från ett fokus på att tillhandahålla invånarna med välfärd och service, till en mer innovations- och entreprenörsinriktad styrning. Den entreprenörsinriktade styrningen kretsar huvudsakligen kring tanken om att finna nya sätt att frambringa och stimulera lokal utveckling och sysselsättningstillväxt (Harvey, 1989, 2). De djupgående förändringar som har skett i det sätt som städer agerar, har lett till att den offentliga sektorn har tagit över karaktärsdrag som tidigare har varit distinkt för den privata sektorn – risktagande, uppfinningsrikedom, marknadsföring och vinstmotiveringar – vilket kan beskrivas som en mer entreprenörsinriktad styrning (Hall och Hubbard, 1996, 1).
Den nya formen av styrning, eller så kallad governance, har blivit allt mer karaktäriserad av en marknadsföring för utvecklingen av den lokala ekonomin från stadens ledning. Den lokala ekonomiska utvecklingen är grundläggande när det kommer till välståndet av det lokala näringslivet och dess möjlighet att locka till sig investeringar och arbeten. Den entreprenörsinriktade styrningen är på så sätt mindre intresserad av att tillhandahålla välfärd och service, jämfört med dess försök till att säkra stadens generella välstånd och ekonomi (Hall och Hubbard, 1996, 2). Detta kan även skildras utifrån hur den sociala hållbarhetsdiskursen blir mindre inflytelserik än den ekonomiska tillväxtdiskursen. Det finns beskrivningar i materialet som tyder på att stadsutvecklingen utgår från en nyliberal entreprenörsinriktad styrning, vilket då grundar sig på tanken om att staden främst bör säkra sin ekonomi och sitt välstånd. Sociala värden framställs som eftersträvansvärda i materialet, men socialt främjande planeringsstrategier legitimeras enligt en logik om ekonomisk tillväxt. Det är i sin tur denna logik som formar vad Malmös stadsutveckling gällande Amiralsstaden innebär och görs till.
Materialet genomsyras av en tro på att det är möjligt att uppnå både sociala- och ekonomiska vinster genom stadsutvecklingsprojektet. Det manifesta budskapet är att det går att sammanföra dessa två diskurser och uppfylla en social hållbarhet samtidigt som staden säkrar sina konkurrensmöjligheter. Samma typer av planeringsstrategier som syftar till att skapa tillväxt och göra Amiralsstaden till en attraktiv stadsdel, främst genom den fysiska planeringen, syftar även till att stärka sociala värden. En vacker arkitektonisk stadsmiljö med en beblandad bebyggelse och ett utbud av restauranger, handel, service samt olika former av underhållning ska överbrygga mentala hinder, skapa trygghet och socialt kapital. Det är samma områdesbaserade attribut som ska se till att öka investeringarna och locka företag
32 samt ekonomiskt attraktiva människor. Samtidigt tyder det latenta budskapet på att en utveckling av sociala värden legitimeras utifrån en logik om tillväxt och konkurrensmöjligheter. De sociala värdena är inte tillräckliga för att motivera stadsutvecklingen, utan det krävs även att ekonomiska värden säkras.
2. Till vem riktar sig stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden?
Två diskurser med särskiljande syften går att identifiera för stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden, vilka i sin tur påverkar till vem som projektet riktar sig. Den ena värnar om ekonomisk tillväxt, medan den andra värnar om social hållbarhet. Den sociala hållbarhetsdiskursen riktar sig främst till de boende i området. Dess syfte är att bidra till olika sociala förändringar för de boende, vilket i sin tur präglas av skillnader i livsvillkor (Malmö stad, 2020, 2). Samtidigt riktar sig den ekonomiska tillväxtsdiskursen, som kan sammanföras med en dominerande nyliberal kontext, utåt mot tillväxt- och investeringsmöjligheter samt nya potentiella invånare. Dess syfte är att skapa attraktivitet, möjligheten till konkurrens och locka nya boende till området (ibid, 10) (Malmö stad, 2018a, 12).
Det manifesta budskapet är i linje med den sociala hållbarhetsdiskursen. Det latenta budskapet, utifrån de beskrivningar som ges kring attraktivitet och att locka till sig nya boende till området, är att stadsutvecklingen riktar sig till områdets framtida invånare. Det latenta budskapet är på så sätt i linje med den ekonomiska tillväxtdiskursen. Budskapet blir i sin tur att stadsutvecklingen riktar sig till de invånare som i framtiden ska kunna bidra till att tillväxten ökar och som kan bedriva den ”nya ekonomin” (Florida, 2006, 295) Stadsutvecklingen riktar sig på så sätt till en medelklass, i viss benämning den urbana medelklassen eller den kreativa klassen.
I materialet beskrivs att Amiralsstaden ska kunna erbjuda olika typer av bostäder – en blandad bebyggelse. En mångfald av boendeformer ska främjas ” […] där större lägenheter, bostadsrätter samt småhus kan erbjuda en boendekarriär inom stadsdelen och locka nya boende till området” (Malmö stad, 2020, 10). Det vill säga att bostadsbeståndet främst ska kompletteras av större och dyrare bostäder. Det ska kunna locka välutbildade människor, eller den så kallade kreativa klassen. En rad olika former av underhållning, kreativa näringar och handel ska även kunna locka till sig dessa människor. De som flyttar till Amiralsstaden ska kunna leva i ett urbant område med närhet till olika typer av service och handel. Individen ska kunna ha friheten att bo och njuta av den urbana livsstilen. En urban medelklass som enkelt rör sig på bostads- och arbetsmarknaden och som tilltalas av handel, restauranger och arkitektoniska stadsmiljöer, är den grupp som ska attraheras. Det är en relativt homogen grupp – en segregerad grupp.
Stadsutvecklingen riktar sig i sin tur inte till de som kan drabbas av att området gentrifieras. En återinvestering i den fysiska miljön kan bidra till att underbygga gentrifiering. Det är en process som bidrar till att den välmående medelklassen får möjligheten att besätta den fysiska miljön (Loit, 2014, 92). Som Lilja (2011, 25) beskriver det kan gentrifieringen i ett område ses som ” […] en rumslig
33 manifestation av den nya medelklassens livsstil […] ”. Ett stort utbud av restauranger, kaféer och butiker kan i sin tur ses som utmärkande för gentrifierade bostadsområden och den nya medelklassens livsstil. Planeringen under ett nyliberalt inflytande kännetecknas av gentrifierade innerstadsmiljöer som erbjuder denna typ av urbana livsstil (Loit, 2014, 93).
3. Vilka värden framkommer som betydelsefulla utifrån materialet?
Det som framkommer som betydelsefullt utifrån materialet är att området ska uppfattas som attraktivt. Som det beskrivs i planprogrammet, ska stadsutvecklingsprojektet bidra till att Amiralsstaden blir ett område där människor möts i trivsamma och attraktiva livsmiljöer (Malmö stad, 2020, 2). Visionerna som målas upp i planprogrammet och styrdokumentet bygger på skapandet av en ny och attraktiv stadsmiljö. Det som framkommer som betydelsefullt är att området genomgår fysiska förändringar, då det är det som i sin tur kan bidra till en höjd attraktivitet. Eftersom den nyliberala planeringen utgår från ett konkurrenssammanhang, internaliseras en marknadsorienterad princip som en övergripande vägledning för att vinna den ”tävling” som finns mellan städer och på så sätt skapa förutsättningar för tillväxt (Loit, 2014, 78). Att staden uppfattas som attraktiv är i sin tur avgörande för att den ska konkurrera med andra städer. De värden som framkommer som betydelsefulla utifrån materialet är de som är sammankopplade med Malmös, eller områdets, möjliga konkurrenskraft. Det viktiga är att Malmö lyckas hävda sig gentemot andra städer – att staden är konkurrenskraftig.
De sociala värdena kan drabbas negativt av den strävan som finns efter attraktivitet och i sin tur ekonomiska värden, exempelvis genom att segregationen förvärras. Det är däremot inget som uppmärksammas särskilt väl i materialet och det kan uppfattas som att det finns en innehållsmässig tystnad kring detta. Att planera för en attraktiv och konkurrenskraftig stad, som i sin tur lockar ekonomiskt attraktiva människor som en del av en gentrifieringsprocess, anses inte vara en framgångsrik strategi för att minska boendesegregationen. Det är snarare en planering som kan bidra till att segregationen förvärras eller förflyttas till ett annat område i staden. En planering som bidrar till att en viss grupp människor lockas till området, i detta fall en urban och kulturell medelklass, kan skapa segregation. Det bidrar till att de boende i området blir till en allt mer homogen grupp. De sociala värdena som framkommer i materialet verkar på så sätt inte vara lika betydelsefulla som de ekonomiska värdena.
Visionen om Amiralsstaden är ett område där de sociala värdena har stärkts och där olika sociala och fysiska hinder har överkommits. Det är däremot inte vad som framkommer från texternas latenta budskap – ett budskap som lyder att de sociala värdena är viktiga, men att de ekonomiska värdena bör prioriteras högst. Det är i sin tur två olika diskurser som existerar samtidigt och som strider mot varandra – en som värdesätter social hållbarhet och en som värdesätter ekonomisk tillväxt. I slutändan är det dock
34 den nyliberala diskursen med de ekonomiska värdena som dominerar. Det är utifrån den nyliberala diskursen som det blir möjligt att bedriva en konkurrenspolitik som förkläs med social hållbarhet.
35