Varje väggelement var utformat för att testa olika typer av detaljer från vardera företag och konstruktionen i varje element skulle spegla hur utförande sker i
verkligheten hos respektive företag. Väggelementen monterades i energikuben efter varandra och för varje nytt väggelement krävdes tätning i anslutningen mellan
energikuben och den väggdel som skulle genomgå tester. Väggelementen var svåra att få i en lämplig placering för att uppnå tillräckligt jämt fördelat utrymme runt hela yttre ramen så att drevning och tätning kunde ske enkelt. Detta är förmodligen en orsak till att startvärden för respektive väggelement skiljer sig så pass mycket ifrån varandra då inga andra modifieringar på energikuben i övrigt genomförts under testperioderna. Därmed var det extra viktigt att genomföra startvärden innan
förändringar genomfördes i de olika väggelementen för att i sin tur se vad varje detalj orsakade för förändring i luftläckaget.
En annan del att beakta är den yttre påverkan av vind och temperatur som kan påverka resultaten i stor utsträckning, detta genom att energikuben är så pass liten och därmed kan en vindpust orsaka tryckförändringar som visar sig i mätutrustningen vid
pågående test. Därmed valdes dagar att utföra tester på med lite vind för att minimera påverkan samt att alla detaljer testas under en och samma dag för att förhållandet skulle vara lika. Då väggelementen bestod av ett antal detaljer som skulle genomgå tester samt att varje detalj provades tre gånger krävdes mycket tid för att hinna och energikuben utsattes därmed för många trycksättningar under en och samma dag. Troligtvis påverkade många trycksättningar mätresultatet genom att trycket inuti väggkonstruktionen påverkades och att de uppmätta luftflödena minskar allt eftersom testerna genomförs. I efterhand inser jag att om detta arbete skulle genomföras igen skulle jag ägnat en dag åt en detalj och testat både över- och undertryck. Alternativt att inte testa så pass många olika typer av detaljer i varje väggelement. En annan nackdel jag upplevde både under testperioderna och nu i efterhand är att
värmekameran inte kunde visa på var luftläckagen uppkom och stärka upp de luftflöden som kunde uppfattas med hjälp av handen. För att uppnå detta hade en större temperaturskillnad mellan ute och inne behövts. Ett sätt att åstadkomma detta är att öka inomhustemperaturen, dock vill man inte ha en för hög temperatur eftersom man ska vistas i den under arbetets gång.
6.2 Lindbäcks bygg
Resultaten för Lindbäcks bygg visar på att den del som orsakar störst läckage är elcentralen som medför stort luftflöde genom konstruktionen. Därmed är detta en detalj som bör prioriteras för att minska eventuellt luftläckage mellan lägenheter som
i sin tur kan bidra till spridning av röklukt och matos. När det gäller läckage kring eldosa är den skruvade att rekommendera då denna ger ett mindre läckage än den limmade.
Det förvånande resultatet anser jag är valet av kabel eller slang samt kabel som jag trodde skulle skilja sig betydligt mer än vad resultat visar. Därmed är slutsatsen att ur lufttäthetsperspektiv spelar det ingen större roll vilket alternativ man väljer att utföra.
6.3 Plusshus
De testade blockskarvarna visar på att blockskarven med två plastade drev gav störst luftläckage, vilket innebär att alternativ där fler drevremsor används är att föredra. Detta visar på att hela skarvens djup bör tätas för att uppnå ett bättre resultat gällande lufttäthet. Blockskarven som var fylld med fogskum gav det tätaste resultatet, dock bör det beaktas att fogskum härdar och blir därmed inte följsam till träkonstruktionens eventuella rörelser som kan uppkomma med tiden. Därmed kan inte tätheten
säkerställas över tid om eventuella rörelser medför att sprickor bildas. Alternativet är att använda en mjukfog som är mer följsam för de rörelser som kan uppkomma med trästomme.
6.4 Älvsbyhus
Resultaten av testerna av Älvsbyhus väggelement var oväntade då varje modifiering som ansågs skulle bidra till ett större luftläckage inte visade sig i resultatet.
Väggelementet blev istället tätare och tätare för varje ny detalj som testades. Detta kan bero på att den vindpapp som är på utsidan av väggelementet inte perforerades och på så vis ökade inte luftläckaget genom konstruktionen. Detta bevisar att utsidans täta skikt har stor påverkan på hur luften kan röra sig igenom en yttervägg.
En jämförelse med resultat i Söderström (2012) där utegips istället för vindpapp användes som vindskydd tyder på att en vindpapp ger ett tätare resultat. Detta kan bero på att antalet skarvar är betydligt lägre för en vindpapp jämfört med en utgips.
6.5 Testade detaljers påverkan på en byggnads lufttäthet
För att kunna bestämma de enskilda detaljernas påverkan på luftläckage i en byggnad som helhet har beräkningar utifrån en exempelbyggnad genomförts. Denna
exempelbyggnad ger endast en fingervisning på hur stor påverkan en enskild
konstruktionsdetalj ger på en hel byggnad. Därmed är inte de beräknade resultatvärdet att anta som verkliga resultat och har en hög osäkerhet. Det totala luftläckaget är lämpligt att jämföra med FEBY 12 kriterie för passivhus för att ställa i perspektiv på
hur stor skillnad detaljerna medför. Anmärkningsvärt i genomförda beräkningar är att eldosa med kabel medför att det totala luftläckaget överstiger kriteriet för passivhus. Eftersom Älvsbyhus uppmätta värden inte visade på ökad luftflöde genomfördes endast exempelberäkningar på Lindbäcks bygg och Plusshus.
6.6 Fortsatta studier
Genom att bestämma specifika konstruktionsdetaljers påverkan kan vidare utveckling ske för att öka lufttätheten i industriellt byggda hus. Svårigheten för industriellt byggda hus är att provtryckning endast kan genomföras när byggnaden är färdig och därmed är det svårt att i efterhand åtgärda eventuella luftläckage.
Det intressanta som framkom under detta projekt var den ökade tätheten i
väggelementet från Älvsbyhus. Så en vidare studie gällande olika material som yttre lufttät skikt är intressant att undersöka.
7 REFERENSER
Abel, E och Elmroth, A (2012) Byggnaden som system. Tredje upplagan. Lund. Studentlitteratur AB.
Adalberth, K (1998) God lufttäthet – En guide för arkitekter, projektörer och
entreprenörer. Stockholm. Byggforskningsrådet.
Arnetz, M och Malmberg, A (2006) Energibesparande åtgärder ur ett
livscykelperspektiv – Variationer av ett flerbostadshus med fokus på ökad lufttäthet.
Examensarbete. Göteborg. Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik
Boverkets Byggregler. (2011) Regelsamling för byggande (19:e uppl.) Karlskrona: Elanders Sverige AB
Energimyndigheten (2012) Energiläget 2012. Eskilstuna. Arkitektkopia AB
FEBY 12 (2012) Kravspecifiktion för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Sveriges Centrum för Nollenergihus.
Petersson, B-Å (2010) Tillämpad byggnadsfysik. Lund. Studentlitteratur AB.
Sikander, E (2010) ByggaL – Metod för byggande av lufttäta byggnader. SP Rapport 2010:73. Borås. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Söderström, E. (2012) Byggnadsdetaljers påverkan på lufttätheten – och hur vi som
brukare påverkar lufttäthetens beständighet. Examensarbete. Luleå. Luleå tekniska
universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser.
Wahlgren, P (2010) Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar. SP Rapport 2010:09. Borås. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Wahlgren, P och Berge, A. (2011) Luftläckagens påverkan på energianvändningen –
att välja infiltrationsmodell till beräkningar. Bygg och teknik 05/11. s 31-34
Warfinge, C och Dahlblom, M (2011) Projektering av VVS-installationer. Lund. Studentlitteratur AB.
Elektroniska referenser
Träguiden. (2013) Byggsystem Hämtad 2013-10-28 från
http://www.traguiden.se/TGtemplates/PageTwoColumn.aspx?id=5937
Svensk ventilation (2013) Ventilationssystem Hämtad 2013-10-28 från