Som tidigare nämnt var ett väggelement från Lindbäcks Bygg redan monterat i energikuben så förändringarna som genomfördes i väggelementet var att öppna upp fasadskivan samt den utvändiga gipsen för att möjliggöra installationer av de olika el-detaljerna som skulle testas. En extra gipsskiva fästes invändigt för att simulera de lägenhetsavskiljande väggarna som används av Lindbäcks Bygg med dubbla
gipsskivor. Innan modifieringar genomfördes togs referensvärde för att senare kunna jämföra resultaten hur luftläckaget förändrades med de olika el-detaljerna.
Första detaljen som testades var en eldosa jag valt att kalla pluggad. Detta innebär att utgången inuti eldosan fyllts igen med en mjukfog, se figur 15. Syftet med detta var att resultatet skulle påvisa vilket läckage som fanns i anslutningen mellan öppningen i väggens ytskikt, i detta fall dubbelgips, och eldosa.
Nästa detalj blev en påbyggnad på föregående med att montera fast ett uttag över eldosan och simulera det slutliga luftläckaget för ett monterat vägguttag, se figur 16. Förändringen medförde ett tätare resultat men ett luftflöde från eluttaget kunde uppfattas med hjälp av handen.
Nästa frågeställning gäller skillnad i luftläckage om man endast drar kabel till eldosa eller om man också använder sig av en slang som kabeln senare dras igenom. Därmed blev de nästkommande två tester först en eldosa endast innehållande kabel, se figur 17, och nästa med både kabel och slang. Resultaten av testerna påvisar en liten skillnad gällande luftläckage genom dessa två olika lösningar.
Figur 17 Eldosa med kabel
När enkelgips används, vid rumsavskiljande väggar inuti en och samma lägenhet, limmas eldosan fast då det finns lite material för skruven att fästas i. Därmed testades en eldosa som var pluggad med mjukfog enligt figur 15, denna gång fastlimmad i en enkelgips.
Den sista detaljen att testa var elcentralen som används lägenhetsvis, se figur 18. Denna är infälld i väggen och har upptill på insidan en fullstor öppning för att slangar ska kunna dras in i centralen, se figur 19. Denna öppning medför en alternativ väg för luften att ta sig ut ur lägenheten och möjligtvis vidare till omkringliggande lägenheter.
Figur 18 Elcentral verklig montering fabrik
Nedan ses bilder på elcentralen under testet tagna med hjälp av värmekamera, se figur 20 och 21.
En sammanställning av de testade detaljerna redovisas i tabell 1 nedanför med förändringar utifrån referensvärdet från start.
Tabell 1 Uppmätta luftflöden för konstruktionsdetaljer och installationer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 1.
Analys av resultaten utifrån tabell visar på att eldosa med eluttag(2) blir tätare en eldosa(1), anledning till detta kan bero på att eluttaget skruvas fast och därmed sluter hela installationen tätare med ytskiktet.
Figur 20 Elcentral monterad vid test
En eldosa med endast kabel(3) eller med både slang och kabel(4) visar inte på några anmärkningsvärda skillnader och utifrån lufttäthet spelar det därmed ingen större roll vilken lösning man väljer.
När man jämför en fastskruvad eldosa(1) mot en limmad(5) så är skillnad markant men eftersom lösningen med limmad dosa endast används inuti lägenheter i de rumsavskiljande väggarna påverkas inte lufttätheten för hela lägenhetens volym. En limmad lösning inte bör användas i lägenhetsavskiljande väggar för att den ger ett högre luftflöde än den skruvade.
Den stora boven för lufttätheten i lägenheten är däremot elcentralen som enligt testet visar på ett ökat luftflöde på hela 12,2 l/s. Därmed är elcentralen aktuell att utreda gällande en bättre lösning för att få tätare.
Slutvärdet skiljer sig ifrån startvärdet och detta är naturligt då ytskiktet i väggen under testernas gång blivit perforerad genom håltagning i väggen. Vid slutvärdet tejpades alla öppningar som uppkommit undet testet igen. Elcentralen krävde att en stor yta öppnades, denna tätning har möjligtvis inte blivit fullkomlig och därmed kan detta vara en källa till att det är ett större läckage än vid start av testet.
De uppmätta luftflödena för eldosa med kabel (3) samt elcentral (6) infördes i en beräkning av en exempelbyggnad, se bilaga 4. Detta för att uppskatta hur stor påverkan den enskilda detaljen kan ha för det totala luftläckaget i en byggnad. Exempelbyggnaden är en uppskattning och resultaten bör därför betraktas som icke verkliga resultat för en byggnad som endast visar på hur stor påverkan respektive detalj medför.
Tabell 2 Beräknat värde luftläckage i exempelbyggnad. Fullständiga data redovisas i Bilaga 4.
Enligt tabell 2 medför eldosor ett högt resultat av luftläckage, 0,314 l/sm2, detta värde kan jämföras med passivhuskriteriet från FEBY 12 med ett maximalt tillåtet
luftläckage på 0,3 l/sm2 vid 50Pa tryckskillnad över klimatskärmen. I detta exempel är byggnaden 100 m2 invändigt och har 30 stycken eldosor monterade i
5.2 Plusshus
När väggelementet från Plusshus monterats i energikuben påbörjades testerna efter 8 h för att temperaturen inuti energikuben skulle hinna stabiliseras. Först togs
startvärden i både under- respektive undertryck för att säkerställa förändringarna som uppstår med de olika blockskarvarna. Blockskarvarna var på insidan tejpade med plastfolie och på utsidan med vindpapp, se figur 22 och 23.
Blockskarvarnas olika utformning redovisas i illustration nedan, se figur 24. Den första blockskarven hade distansen 20mm mellan reglarna. De båda reglarna hade varsin plastad drevremsa med dimensionen 20x90 mm fasthäftad. Innan test startades skars plastfolie samt vindpapp för den aktuella skarven upp. Energikuben försattes sedan i undertryck och med handen kunde läckage uppfattas, men värmekameran kunde inga läckage upptäckas.
Figur 24 Blockskarvar i detalj Plusshus
Nästa blockskarv, med samma distans som tidigare, innehöll på vardera regel istället två plastade drevremsor 20x90 mm som häftats fast i bredd. Den tidigare testade skarven tejpades igen både in- och utvändigt och denna skarv skars upp och test genomfördes. Inga luftläckage kunde upptäckas varken med handen eller med hjälp av värmekamera.
Figur 22 Insida väggelement Plusshus
Den tredje blockskarven var utformad precis som nummer två. Det som skiljde sig åt var att skarven var tätad med fogskum både på insidan och utsidan mellan reglarna. I denna skarv kunde inget luftläckage identifieras.
Den fjärde blockskarven hade en större distans på 30 mm jämfört med de tidigare testade blockskarvarna. Denna skarv innehöll plastad drevremsa med dimensionen 30x160 mm fasthäftad på vardera regel. I denna skarv kunde inget luftläckage upptäckas.
Resultaten från Plusshus olika delar redovisas i tabell 2.
Tabell 3 Uppmätta luftflöden för konstruktionsdetaljer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 2.
Den första blockskarven resulterade i det största luftläckaget. Ett luftflöde på 0,5 l/s för en blockskarv som har längden 1,82 m bör beaktas då en byggnad som totalt sett har större antal meter skarv i klimatskalet kan medföra stor påverkan på lufttätheten.
Slutvärdet är i detta fall tätare och det kan bero på att håligheter som medfört läckage vid start har tätats igen av löst material under testets gång.
Om den första blockskarven beräknas i exempelbyggnad, se bilaga 4, uppnår det beräknade värdet till 0,021 l/sm2 av en 100 m2 invändig area med 24m blockskarv på ytterväggar, se tabell 4.
Tabell 4 Beräknat värde luftläckage i exempelbyggnad. Fullständiga data redovisas i Bilaga 4.
Det beräknade värdet på luftläckaget är med marginal under passivhuskriteriet enligt Feby 12.
5.3 Älvsbyhus
Väggelementet från Älvsbyhus monterades i energikuben och två dygn senare genomfördes testerna efter att temperaturen stabiliserats invändigt. Innan
modifieringar utfördes i väggelementet togs startvärden i både över- och undertryck, i detta skede var plastfolien inte perforerad och täckte hela insidan av väggelementet med fönstret monterat inuti väggkonstruktionen, samt den simulerade blockskarven.
Den första detaljen att testas var fönstret. Plastfolien skars upp runt fönstret och foder monterades omkring likt utförande som sker i fabrik, se figur 25. Plastfolien är då klämd mellan regel och ytskikt illustrerad i figur 6. Fönstret är öppningsbart och därmed monterades även handtag fast. Inga märkbara luftläckage kunde identifieras med varken värmekamera eller med hjälp av handen.
Figur 25 Fönster monterad i väggelement
Nästa steg blev att öppna väggen från insidan där den simulerade blockskarven var placerad. En smal spånskiva skruvades lös, innanför var plastfolien heldragen och denna skars upp precis som den levereras från fabrik till byggplats, se figur 26. Därefter användes en remsa plastfolie som häftades fast för rätt placering innan spånskivan skruvades fast som bidrar till klämning av plasten emot träregeln inuti väggkonstruktionen, se figur 27. Utvändigt var vindpappen klämd över blockskarven och detta tillsammans simulerar hur blockskarven är utformad i verkligheten. Inget luftflöde kunde upptäckas vid provtryckning.
Radiatorer monteras med hjälp av mollyskruvar direkt genom spånskivan, dessa förborras och plastfolien perforeras med största sannolikhet varje gång eftersom plastfolien är monterad direkt innanför spånskivan. I detta test användes sex stycken mollyskruvar som fäster radiatorkonsolen som radiatorn i sin tur är fäst i, se figur 28. Vid provtryckning upptäcktes ett luftläckage kring en av skruvarna med hjälp av handen, det gick dock inte att verifiera detta med hjälp av värmekamera.
Nästa detalj var eluttaget som i fabrik monteras från insidan av väggen innan fasadskiktet monteras. Därför blev valet att återigen öppna den simulerade blockskarven och på så vis fästa eldosan från insidan. Först genomfördes en håltagning genom spånskiva och plastfolie med hjälp av en dosfräs. Sedan
monterades den förstärkta plastmanschetten kring hålet och därefter fästes eldosan. Ett hål ovanför eldosan borrades upp där en flexslang sedan drogs igenom, spånskivan skruvades tillbaka med eldosa fastmonterad, se figur 29. Vid provtryckning kunde ett luftflöde från eluttaget uppfattas med hjälp av handen.
Sammanställning av resultaten från Älvsbyhus redovisas i tabell 5.
Figur 26 Öppnad blockskarv Figur 27 Plastremsa över blockskarv
Tabell 5 Uppmätta luftflöden i konstruktionsdetaljer och installationer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 3.
Resultaten av tester på Älvsbyhus väggelement visar på ett mindre luftflöde efter varje detalj som applicerats. Då luftrörelser uppmärksammats med hjälp av handen i detaljerna mollyskruvar och eluttag speglar inte det totala uppmätta luftflödet det förväntade värdet.
5.4 Jämförelse tidigare undersökning
Eftersom resultaten visar på ökad lufttäthet i konstruktionen trots de modifieringar som genomförts som perforerat plastfolien valdes att gå vidare med Älvsbyhus väggelement och genomföra ytterligare tester. Dessa tester är uförda på motsvarande sätt som i ett tidigare arbete genomfört i energikuben Söderström (2012). Där
undersöktes hur brukarnas beteende påverkar luftläckaget genom att borra hål genom ytskiktet på insidan av väggelementet. En av undersökningarna innebar att fyra stycken borrhål á 8 mm borrades och för varje nytt borrhål genomfördes provtryckning för att se förändringen.
Testet började med att två hål á 8 mm borrades ovanför fönstret för att simulera en gardinstång. Vid provtryckning upptäcktes ett luftflöde med hjälp av handen vid dessa två borrhål. Därefter upprepades testet med ytterligare ett borrhål så totalt tre borrhål och sedan ett ytterligare så att det totalt var fyra borrade hål á 8 mm. Vid alla fyra borrhål uppfattades ett luftflöde och resultaten visar på en ökning av luftläckage genom klimatskalet, se tabell 4.
Vid jämförelse med Söderströms resultat, se tabell 5, och det resultat som i detta test framkommit, se tabell 4, skiljer sig ökningarna ifrån varandra. Ökningen blev inte lika markant som i den tidigare undersökningen.
Tabell 7 Tidigare studie resultat borrhål (Söderström. E, 2012)
Figur 30 Väggelement tidigare studie (Söderström, 2012)
Det som skiljer dessa tester åt är att ytskiktet på utsidan i Söderströms test bestod av en utvändig gips och därefter var en läkt monterad som sedan fasadskivor var fäst i, se figur 30. I detta test bestod vindskyddet av en vindpapp och utanför den en vertikal ventilerad träfasad monterad direkt mot. Därför visar denna jämförelse på skillnaden mellan att använda sig av utegips eller av vindpapp på utsidan av ytterväggar. Utifrån vad resultatet visar så är ger vindpapp ett bättre luftmotstånd och luftläckaget blir mindre genom väggkonstruktion än utegipsen.