EXAMENSARBETE
Lufttäthet i konstruktionsdetaljer i
prefabricerade träbyggnader
Sandra Söderström
2013
Civilingenjörsexamen ArkitekturLuleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE 30 HP
Lufttäthet i konstruktionsdetaljer
i prefabricerade träbyggnader
Sandra Söderström
Luleå 2013
Civilingenjör Arkitektur
FÖRORD
Det här examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och är den avslutande delen av mina studier på programmet Civilingenjör Arkitektur med inriktning Husbyggnad vid Luleå tekniska universitet.
Det här arbetet har varit väldigt intressant med en fördjupning av olika konstruktionsdetaljer och hur de påverkar lufttätheten. Under arbetets gång har många tankar gått fram och tillbaka som resulterat i både förväntade och även icke förväntade resultat.
Jag vill tacka TräCentrum Norr för möjligheten att genomföra detta projekt.
Stort tack till de tre studerade företagen, Lindbäcks Bygg, Plusshus och Älvsbyhus, som alla tagit emot mig för besök, besvarat frågor och levererat väggelement för test i energikuben.
Ett stort tack till min handledare Sofia Lidelöw och min examinator Helena Johnsson för diskussion och svar på frågor och funderingar jag haft under arbetets gång. Extra tack till Helena som inspirerat och berikat utbildningen med sin kunskap och engagemang.
Sist men inte minst vill jag tacka alla vänner och familj som gett mig energi och motivation att slutföra mina studier och detta arbete.
SAMMANFATTNING
En stor del av Sveriges energianvändning går till uppvärmning och varmvatten i bostäder, därmed är det aktuellt att energieffektivisera våra byggnader. Det sker hela tiden utveckling av metoder och material som ska energieffektivisera byggnader. Ett ämne som diskuteras är byggnaders lufttäthet och hur den i sin tur påverkar den slutliga energianvändningen. Byggnader med fokus på hög lufttäthet kräver ett väl fungerande ventilationssystem för att brukarna ska trivas. Lufttätheten påverkar nämligen inte bara energianvändningen utan även byggnadens funktion avseende komfort, fukt, ljud och luftkvalitén inomhus.
Idag finns det en standardiserad metod att provtrycka byggnader för att mäta lufttätheten i klimatskalet, bestående av ytterväggar, tak och golv. Den standardiserade metoden innebär att man får ett resultat på hela byggnadens totala lufttäthet, därmed går det inte att veta hur stor del en enskild konstruktionsdetalj påverkar helheten. Provtryckning kan vid
platsbyggnad ske i två steg, en tidigt när det täta skiktet är monterad för att med enkla medel förbättra eventuella luftläckage, samt en när byggnaden är färdigställd. Vid industriellt prefabricerade byggnader går det inte att provtrycka i ett tidigt skede därmed blir det svårare att åtgärda eventuella luftläckage i efterhand.
I denna rapport har experiment i pilotskala genomförts där ett antal olika
konstruktionsdetaljer har testats för att se vilken påverkan de har på lufttätheten. De olika konstruktionsdetaljernas utförande baseras på tre olika husleverantörer som bygger med trästomme enligt olika produktionssystem med hög grad av prefabricering. Urvalet av
detaljer är genomförd i dialog med de tre husleverantörerna, detaljerna är elinstallationer som eldosa och eluttag, blockskarvar, fönsterinfästning samt radiatorkonsol. Lufttäthetstesterna har genomförts i pilotskala med hjälp av ett testhus som är uppställd vid Luleå Tekniska Universitet kallad Energikuben. Utrustningen som användes för att genomföra mätningar är en Blower door som försätter byggnaden i under- respektive övertryck med en fläkt. När byggnaden är trycksatt kan mätningar av storleken på luftflödet genom klimatskalet bestämmas, resultatet redovisas i l/sm2.
ABSTRACT
A large portion of Sweden´s total energy consumption are used for heating and hot water in our buildings, therefore we need to build more energy efficient buildings. There is a constant development of methods and materials that will increase the energy efficiency in buildings. One topic that been discussed is the airtightness of buildings and how it affects the final energy consumption. Buildings with (a) focus on high airtightness requires good ventilation systems for users to enjoy their stay. A building with good airtightness affects not only energy consumption but also the function of the building for thermal comfort, reduced risk of moisture damage, improved air quality and reduced travel of sound thru the buildings
envelope.
A standardized method, fan pressurization method, is used to measure the air tightness of the buildings envelope, consisting of the exterior walls, ceiling and floor. The method gives a result on the buildings total air tightness, therefore you can´t know how much an individual design component affects the total air leak. The measurement can only take place after the envelope of the building has been completed and can done in two different steps. At site building a preliminary measurement of the air barrier can take place and allows leakeges to be repaired more easily. The second one can be done when the building is completed. Using industrially prefabricated buildings only allow using the second measurement method and therefore airleaks are more difficult to fix in retrospect.
Experimental tests on a pilot scale that are presented in this report has been made where a number of construction details have been tested to see how they affect the buildings airtightness. The varoius details is by three different house suppliers, who all builds with wooden frames but with different production systems and degree of prefabrication. The selection of details is carried out in dialogue with the companies, where the details consists of electrical installations such as electrical boxes and outlets, block joints, windows and radiator mounting brackets. The tests were performed on a pilot scale in a testing house located at Luleå University of Technology. A Blower Door where used in the testing to establish under and over pressure in the building.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 7 1.1 BAKGRUND ... 7 1.2 SYFTE ... 8 1.3 MÅLET ... 8 1.4 AVGRÄNSNING ... 8 2 FÖRETAGENS PRODUKTIONSSYSTEM ... 9 2.1 LINDBÄCKS BYGG ... 9 2.2 PLUSSHUS ... 9 2.3 ÄLVSBYHUS ... 10 3 TEORI ... 113.1 LUFTTÄTHET – VAD DET INNEBÄR I EN BYGGNAD ... 11
3.2 LUFTTÄTHET – PÅVERKAN I EN BYGGNAD ... 11
3.3 VENTILATION – PÅVERKAS OLIKA AV OTÄTHETER ... 12
3.4 KRAV OCH RIKTVÄRDEN ... 14
3.5 RISKOMRÅDEN I KONSTRUKTIONEN ... 15
3.5.1 Skarvar i det lufttäta skiktet ... 16
3.5.2 Installationer ... 17
3.6 TRÄBYGGNADSTEKNIKER ... 18
3.6.1 Lättbyggnadsteknik med öppna element ... 18
3.6.2 Lättbyggnadsteknik med slutna element ... 18
3.6.3 Volymelement ... 18
4 METOD OCH MATERIAL ... 20
4.1 URVAL AV KONSTRUKTIONSDETALJER ATT UNDERSÖKA ... 20
4.1.1 Lindbäcks Bygg ... 20
4.1.2 Plusshus ... 21
4.1.3 Älvsbyhus ... 21
4.2 TESTER I PILOTSKALA ... 21
4.3 VÄGGELEMENT ... 23
4.3.1 Lindbäcks Bygg ... 23
4.3.2 Plusshus ... 23
4.3.3 Älvsbyhus ... 24
4.4 LUFTTÄTHETSMÄTNING OCH LÄCKAGESÖKNING ... 25
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 28
5.1 LINDBÄCKS BYGG ... 28
5.2 PLUSSHUS ... 32
5.3 ÄLVSBYHUS ... 34
5.4 JÄMFÖRELSE TIDIGARE UNDERSÖKNING ... 36
6 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 38
6.1 UTFÖRANDE AV TESTER ... 38
6.2 LINDBÄCKS BYGG ... 38
6.3 PLUSSHUS ... 39
6.5 TESTADE DETALJERS PÅVERKAN PÅ EN BYGGNADS LUFTTÄTHET ... 39
6.6 FORTSATTA STUDIER ... 40
7 REFERENSER ... 41
BILAGA 1 -‐ RESULTAT FRÅN LINDBÄCKS BYGG
BILAGA 2 -‐ RESULTAT FRÅN PLUSSHUS
1 INLEDNING
1.1 BakgrundEnergimyndigheten redovisar i Energiläget 2012 att bostads- och servicesektorn under 2011 stod för 40% av Sveriges slutliga energianvändning. Nästan 60% av denna sektors användning går till uppvärmning och varmvatten. Med dessa redovisade siffror är det därmed aktuellt att minska energianvändningen i våra byggnader.
En ständig utveckling av metoder och material sker för att kunna energieffektivisera de byggnader som vi lever och vistas i dagligen. Ett ämne som diskuteras är en byggnads lufttäthet och hur den påverkar energianvändningen. Lufttätheten påverkar inte bara energianvändningen utan även byggnadens funktion avseende komfort, fukt, ljud och luftkvalitén inomhus. En byggnad med hög lufttäthet kräver ett väl
fungerande ventilationssystem för att brukarna som vistas i byggnaden ska trivas.
En byggnads lufttäthet kan kontrolleras genom en metod där man använder en så kallad Blower door. Denna metod visar på det totala luftläckaget som finns genom klimatskalets delar tillsammans, klimatskalet utgörs av den omslutande arean som gränsar mellan ute och inne. Genom denna metod kan man upptäcka var luftläckagen uppkommer om man använder sig av en värmekamera eller spårrök som visar på luftflöden. Det som dock inte går att upptäcka är storleken på läckaget för varje detalj.
Inuti en byggnad finns det en mängd olika detaljer, både konstruktionsmässigt och med flera ingående material och installationer. SP – Sveriges tekniska
forskningsinstitut har tagit fram rapporten ByggaL – Metod för byggande av lufttäta
byggnader skriven av Eva Sikander, i denna rapport beskrivs detaljer som är viktiga
att beakta och hur man kan gå tillväga för att lyckas. Detaljer såsom skarvar mellan byggnadsdelar, installationer, genomföringar, infästning av fönster och dörrar poängteras i rapporten som viktiga för att få en lufttät konstruktion. Olika typer av konstruktionslösningar har testats och redovisas i rapporten Goda exempel på lufttäta
konstruktionslösningar skriven av Paula Wahlgren vid SP – Sveriges tekniska
forskningsinstitut. Tillsammans visar dessa två rapporter på vikten av att få detaljer lufttäta för att lyckas få hela byggnaden lufttät.
Hur ska man veta vilka typer av detaljer som är mer eller mindre lämpliga om man vill uppnå en god lufttäthet? Vilken metod eller vilka material ska man använda sig av?
1.2 Syfte
Syftet är att undersöka påverkan av olika detaljer i konstruktionen gällande
lufttätheten och därmed också öka förståelsen för hur de olika detaljerna kan påverka den totala lufttätheten.
1.3 Målet
Genom att bestämma detaljernas enskilda påverkan kan deras inverkan bestämmas på den totala lufttätheten i en byggnad. Därmed kan lämpliga åtgärder föreslås för att förbättra dessa detaljer för att få en bättre lufttäthet i byggnaden som helhet.
1.4 Avgränsning
2 FÖRETAGENS PRODUKTIONSSYSTEM
2.1 Lindbäcks ByggProducerar volymelement av hög prefabriceringsgrad genom sammansättning av planelement av väggar, golv och tak som tillsammans bildar volymer. Volymerna har färdiga installationer av el, ventilation och vvs samt färdigställda ytskikt invändigt såsom kakel, målning och golv. Fast inredning i kök och badrum är också
färdigställda. De färdiga volymerna transporteras sedan till byggplats och där sker slutlig sammansättning och anslutning av installationer för att bilda en färdig byggnad.
Varje lägenhet har en elcentral och eldragningar sker från takelementet och dras ner i väggarna. Dragning prioriteras i innerväggar för att undvika perforering i plastfolien som är belägen i ytterväggarna. Mellan takbjälklag och övre vånings golvbjälklag finns ett litet utrymme för att installationer ska få plats. Elinstallationer består mestadels av kabeldragning i vägg utan slang, slang används vid datainstallationer och kabel som ska dras till elcentral. Eldosor limmas fast från insida vägg vid enkelgips och vid dubbelgips skruvas de fast. Ventilationen består till stor del av till och frånlufts system.
Vindskydd består av en utvändig gips och det lufttäta skiktet av plastfolie. Lindbäcks bygg arbetar som totalentreprenör och bygger flerbostadshus.
2.2 Plusshus
Tillverkar flexibla lösningar till en och flerfamiljshus och levererar allt från utvalda delar såsom stomme till en nyckelfärdig helhet. Plusshus producerar både planelement samt hela moduler som är sammansatta av de olika planelementen av golv, vägg och tak. Produkterna är av hög prefabriceringsgrad med förberedda installationer. När hela moduler produceras färdigställs rum med ytskikt invändigt, även
väggbeklädnader till köksinredning samt vitvaror färdigställs. Installationer förbereds och slutlig sammansättning sker på etableringsplats. Plusshus arbetar med en
yttervägg med två skikt, detta innebär att insidan har ett installationsskikt på 45mm och att plastfolien sitter utanför detta, därmed kan installationer genomföras utan att perforera plastfolien. I taket dras installationerna innanför glespanel och sedan ner i väggarna, eldragning sker med slang och kabel innanför det täta skiktet av plastfolie. När det gäller ventilation och värmesystem så är det kundens val som styr vilken typ som används i respektive projekt.
andra typer av lösningar om kunden önskar. Plusshus arbetar både som totalentreprenör och som underleverantör.
2.3 Älvsbyhus
Tillverkar nyckelfärdiga enfamiljshus som kunden kan komplettera med olika tillval för att sätta sin personliga prägel på huset. Produktionen består av planelement av golv, väggar och tak som sammansätts till hela volymer. Volymerna är av hög prefabriceringsgrad innan de transporteras till etableringsplats med installationer, färdiga ytskikt och färdigställd fast inredning.
Eldragning sker med styva elinstallationsrör eller slang från tak och ner i vägg för uttag och brytare. I yttervägg och takelementen används plastfolie och vid eldragning i dessa delar undviks perforering i största möjliga mån. Där perforering är nödvändig används tejp och vid eldosor används plastmanschetter som bidrar till att folien sluter an och förstärks i det området. Ventilationen består av en frånluftsvärmepump med tillluftsventiler bakom radiatorer som bidrar till att värma tillluften.
3 TEORI
3.1 Lufttäthet – vad det innebär i en byggnad
Målet med en lufttät byggnad är att det inte ska finnas några okontrollerade läckage genom klimatskalets delar som är yttervägg, golv och tak. Luftväxlingen i byggnaden ska ske genom avsett ventilationssystem och inte genom klimatskalet. (Wahlgren, 2010)
Vid bristande lufttäthet påverkas byggnaden negativt genom (Sikander, 2010): • Energi – ökad energianvändning genom transmissions- och
ventilationsförluster
• Komfort – drag och kalla golv
• Fukt – fuktkonvektion och inläckande regnvatten
• Luftkvalitet – funktion hos ventilationssystem och spridning av bland annat lukter, emissioner och gas inklusive radon
• Annat – försämrad ljudisolering och frysrisk i installationer
Luftläckage uppkommer om det finns möjlighet för luften att ta sig igenom klimatskalet och luften kan transporteras med hjälp av tryckskillnader.
Tryckskillnader utvecklas utifrån tre saker: vindpåverkan, mekanisk ventilation och termisk drivkraft. (Petersson, 2010)
3.2 Lufttäthet – påverkan i en byggnad
Tidigare undersökningar utförda av Arnetz och Malmberg (2006) visar på att tätare hus sänker energianvändningen. Deras undersökning visar på att när tätheten ökade från 0,8 l/sm2 till 0,4 l/sm2 då minskade energianvändningen med 30%.
Energianvändningen i en byggnad kan minska med ett tätare klimatskal beroende på att värme inte försvinner ut genom otätheter som i sin tur leder till att ny luft måste tillföras och värmas upp.
Otätheter i klimatskalet kan leda till drag, då kan brukaren uppleva obehag och detta kompenseras med att öka inomhustemperaturen, följden blir därmed ökad
energianvändning. (Adalberth, 1998)
med håltagning i yttervägg. Resultatet visar att genom håltagning med en 5 mm borr i det luftttätande skiktet i yttervägg ökar luftflödet med 4 l/s av fem stycken
håltagningar vid provtryckning i övertryck. Dessa håltagningar ska simulera upphängning av tavlor, hyllor och dylikt som ofta sker i en bostad.
Läckagens placering medför att påverkan varierar på grund av skillnader i
tryckdifferansen genom klimatskalet som i sin tur beror på vind och temperatur. En studie av Berge (2011) har visat att det värsta fallet är om läckage finns upptill och nedtill i en byggnad. Två identiska hus med samma täthet kan behöva olika mängd energi för att värma upp luften, på grund av att olika läckagefördelningar genom klimatskalet som ger upphov till olika infiltrationsmängder. En studie där man jämförde två lika byggnader med samma täthet men med olika läckagefördelningar visar på en skillnad på 3kWh/m2, år. Vid värsta fallet med läckage upptill och nedtill i byggnaden uppgick energianvändningen för uppvärmning av luft till 8 kWh/m2 *år med en täthet på 0,5 l/sm2. (Wahlgren et al. 2011)
3.3 Ventilation – påverkas olika av otätheter
Ventilation genom självdrag, se figur 1, förekommer i äldre hus där luft naturligt kommer in genom otätheter. Detta är inte aktuellt i moderna byggnader som ska utföras täta.
Figur 1 Självdragsventilation (svenskventilation, 2013)
Vid frånluftsventilation skapar en frånluftsfläkt undertryck och lufttillförseln sker via uteluftsventiler, se figur 2. Det finns olika typer av uteluftsventiler. En modell är spaltventiler som är monterade i fönsterkarmen och en annan modell är väggventiler som kräver håltagning i fasaden. Det finns även en modell med tilluftsradiator där en väggventil är monterad bakom en radiator och på så sätt kan tilluften förvärmas, dock finns det risk för drag om radiatorerna inte är varma under vår och höst.
Figur 2 Frånluftsventilation (svenskventilation, 2013)
Vid en fläktstyrd frånluftsventilation i ett tätt och lågt hus förekommer ett mindre luftundertryck inomhus relativt utomhus under större delen av året. Dock är det svårt att säkerställa ett undertryck inomhus, därmed är det bästa om det finns så lite
otätheter som möjligt så att man undviker att fuktig luft tränger ut i konstruktionen och orsakar fuktkonvektion. Genom att undvika otätheter kommer uteluften in genom tilluftsdonen och inte på oönskade ställen som kan leda till obehagligt kalldrag. Det minskar även risken för att vissa rum kan få för stor ventilation och andra otillräcklig. (Abel et al. 2012)
Figur 3 Från och tilluftventilation med FTX (svenskventilation, 2013)
klagomålen gäller buller och drag. Systemet kallas ibland för balanserad ventilation eftersom att det inte skapas lika stor tryckskillnad mellan inne och ute som vid frånluftssystem. Därmed är FTX-systemet känsligare för yttre påverkan av vind och därmed krävs ett tätt klimatskal för att funktionen ska bibehållas. Värmeåtervinningen handlar om att värmen i frånluften tas till vara och värmer upp tilluften som i sin tur kräver betydligt mindre eftervärmning. (Warfvinge et al. 2011)
En balanserad ventilation innebär att lika mycket luft tillförs byggnaden som bortförs, vid eventuell obalans kan det uppkomma övertryck eller undertryck. Undertryck är att föredra för att undvika fuktproblem men eftersom risken för att övertryck kan
förekomma måste byggnaden klara av detta utan att fuktkonvektion uppkommer, vilket förutsätter ett tätt klimatskal. En god lufttäthet är därmed väsentligt vid balanserad ventilation för att undvika fuktproblem och för att uppnå bästa möjliga energieffektivitet. (Abel et al. 2012)
Sammantaget bör man undvika otätheter i klimatskalet som gör att värme försvinner ut eller att kall uteluft kommer in som måste värmas upp och därmed kräver mer energi i båda typerna av mekanisk ventilationssystem.
3.4 Krav och riktvärden
I boverkets byggregler finns inget kvantitativt krav på lufttäthet i en byggnad. Enligt BBR, Boverkets byggregler, kapitel 9 (2011) som behandlar klimatskärmens lufttäthet gäller att ”Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls.” Vidare i kapitel 6 (2011) som behandlar täthet gäller att ”Tryckförhållanden mellan till- och frånluftsintstallationer ska vara anpassade till installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker.”
Däremot för passivhus finns det en kravspecifikation enligt FEBY (Forum för energieffektivt byggande) som innebär ett maximalt tillåtet luftläckage om 0,3 l/sm2 vid 50Pa tryckskillnad över klimatskärmen. (FEBY 12. 2012)
Därmed är det upp till byggherren att ställa krav gällande lufttätheten på byggnaden. (Wahlgren, 2010)
En annan del att beakta i BBR är kapitel 5 (2011) gällande brandcellsindelning ”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas.
bestämd tid”. Därmed blir lufttätheten i brandcellerna viktig för att på så vis skilja dem åt.
Vid täthetsprovning som verifierar byggnadens täthet används den standardiserade metoden som presenteras i EN-13829:2000. Den innebär att ventilationsdon och avlopp tätas och en styrd fläkt monteras i en öppning i klimatskärmen, genom fläkten påförs byggnaden över- respektive undertryck. Vid större byggnader kan flera fläktar monteras i klimatskärmen. Luftflödet som krävs för att åstadkomma en viss
tryckskillnad mäts. Luftflödet ska mätas vid minst fem trycksteg och +- 50Pa ska befinna sig inom mätområdet.
I Sverige redovisas läckaget i enheten l/sm2 omslutande area. I redovisning bör den yta som läckaget fördelats på, klimatskärm mot utomhus samt ouppvärmda
utrymmen, anges tillsammans med det uppmätta läckageflödet. Vid täthetsprovningen ska även temperatur inne och ute, vindhastigheter samt atmosfärstryck mätas.
Vindhastigheten bör ej överstiga 6 m/s, vid högre värden medför det att mätosäkerheten blir större. (Sikander, 2010)
3.5 Riskområden i konstruktionen
Figur 4 Vanliga läckagevägar (Wahlgren, 2010)
Viktiga punkter att bearbeta vid projektering av lufttäthet, se figur 4, är (Sikander, 2010) :
-‐ Lufttäthet hos materialet som skapar det lufttäta skiktet. -‐ Minimera antalet skarvar
-‐ Minimera antalet håltagningar/genomföringar -‐ Planera fönster och dörranslutningar
Plastfolie används som invändigt tätskikt och är vanligt förkommande i hus med trä- och stålregelstomme. En plastfolie används med fördel när det fungerar som både luft- och diffusionstätning. Nackdelen är att det är svårt att få plastfolien tät vid genomföringar och anslutningar och att dess användning därmed kräver noggrant arbetsutförande. (Adalberth, 1998)
3.5.1 Skarvar i det lufttäta skiktet
En viktig del är att skarvarna i det lufttäta skiktet, plastfolien, blir täta. Det finns olika metoder att lösa detta på
-‐ Klämd skarv, då skarven kläms mellan två fasta material med ett överlapp, se figur 5 som illustrerar en spik som fäster en skiva i en regel där skarven på så vis kläms mellan dessa två material.
-‐ Tejpad skarv, skarven tejpas och det är viktigt att se till att folien är slät så tejpen fäster ordentligt.
Figur 5 Klämd skarv med överlapp
Det finns ytterligare metoder som att använda exempelvis fogmassa, dubbelhäftande tätningsband samt butylband. Viktigt att beakta är att de ingående materialen inte ska påverka varandra negativt. När man arbetar med träkonstruktioner och speciellt vid klämning av plastfolie mellan reglar mot exempelvis ett bjälklag skall en flexibel tätning användas om träet eventuellt skulle torka eller att ojämnheter mellan reglar finns, detta för att bibehålla en tät lösning över tid. (Adalberth, 1998)
Vid eventuella skador ska givetvis detta åtgärdas med lagning genom att exempelvis sätta en bit plastfolie över skadan som sedan tejpas runt om. Ett område som kan vara svårt att få tät är i hörnen och omkring fönsteranslutning, för detta finns det färdiga produkter som ska underlätta och ge ett bra resultat. (Wahlgren, 2010)
Ett indraget tätskikt är att föredra, det innebär att tätskiktet är indraget i
att perforera det täta skiktet (Adalberth, 1998). Användning av indragen plastfolie i taket är också vanligt och fördelen är att elinstallationer som är placerade i taket kan dras på insidan så det täta skiktet inte bryts. Viktigt att tänka på är att undvika vassa kanter emot plastfolien för att undvika att den skärs upp, en tjockare plastfolie är starkare och kan med fördel användas för bättre hållbarhet vid montering och drift. (Wahlgren, 2010)
3.5.2 Installationer
Vid fönsterinstallationer finns olika typer av lösningar beroende på fönstrets placering i yttervägg. En metod är att använda sig av bottningslist och fogmassa mellan karm och regel och att folie kläms med väggens ytskikt mot regeln, se figur 6. (Adalberth, 1998) En annan variant är att plastfolien monteras förbi insida karm och att fogning då sker mellan folien och karmen, viktigt är att fogen är åldersbeständig och inte spricker, se figur 7. (Wahlgren, 2010)
Figur 6 Klämd plastfolie mellan regel och ytskikt
Genomföringar av installationer är en kritisk del i arbetet med lufttäthet, därmed är en god planering för att minimera antalet genomföringar i plastfolien viktig. Dessa genomföringar bör ske i ett tidigt skede för att underlätta tätningen, alla sent tillkomna genomföringar är svåra att få tillräckligt bra. Material som behövs för att täta skall finnas på arbetsplatsen så att inte lösningar med fel material sker i konstruktionen. (Wahlgren, 2010)
När det är nödvändigt med en genomföring i plastfolien kan ett mindre hål än
rördimensionens diameter tas så att folien sluter tätt mot röret och det bildas en krage. Användning av gummiduk av butyl- eller rågummi är också vanligt förkommande, gummiduken har ett stansat hål mindre än genomföringen och sluter tät kring kanalen likt ovan beskrivning. Dessa gummidukar, även kallat stos, är flexibla och tejpas mot plastfolien och används till ventilationskanaler, eldosor och elrör. Vid elledningar
som innehåller icke använda utgångar bör de lufttätas med exempelvis fogmassa. (Adalberth, 1998)
Det finns en mängd olika material och färdiga produkter att använda sig av när man vill uppnå en lufttät konstruktion. Därmed är god planering vid projektering och produktion viktig så att material som är kompatibla används och att den mest lämpliga lösningen för den aktuella detaljen används.
3.6 Träbyggnadstekniker
3.6.1 Lättbyggnadsteknik med öppna element
När man använder sig av förtillverkade öppna element betyder det enbart reglar och utvändig skivbeklädnad. Denna variant är lik platsbyggnad och används vid små projekt och även vid större om utformningen är mycket varierad. (Träguiden, 2013)
3.6.2 Lättbyggnadsteknik med slutna element
Denna byggnadsteknik är vanligen använd för prefabricerade småhus och samma teknik används även för flerbostadshus. Dock tar det avsevärt mycket längre tid i produktionen att få tätt hus när man producerar ett flerbostadshus då installationerna är mer omfattande och större krafter måste beaktas för att uppnå stabilitet.
När man använder denna variant av slutna element till flervåningshus är
väggelementen isolerade och ibland utförd med diffusionsspärr monterad i fabrik. Sedan kompletteras det med ett platsbyggt installationsskikt på insidan, samma gäller för bjälklag att undertaket monteras på plats för att möjliggöra installationer innanför. Därmed behöver inte installationer integreras i de prefabricerade elementen utan kan enkelt utföras på byggarbetsplatsen.
(Träguiden, 2013)
3.6.3 Volymelement
Byggnadstekniken att producera hela volymer används både för småhus och
4 METOD OCH MATERIAL
4.1 Urval av konstruktionsdetaljer att undersöka
Vid projektets start genomfördes besök hos de tre aktuella företagen för att få insikt i deras produktion och hur tillverkning sker. Vid besöken fick jag genom samtal, ritningar, besök i fabrik samt rapporter ta del av de svaga punkter i byggsystemet som de upplever avseende lufttäthet samt de eventuella kontruktionsdetaljer som kan vara av intresse att undersöka.
4.1.1 Lindbäcks Bygg
På Lindbäcks Bygg berättar en projektledare om problem med att rök- och matoslukt mellan lägenheter i flerbostadshus har upptäckts vid enstaka tillfällen. Klimatskalet anses vara tätt och vissa redan införda åtgärder såsom att sträva efter att lägga installationer i innerväggar istället för ytterväggar bidrar till ett tätare yttre skal. Företaget önskar att undersöka hur läckage mellan lägenheter uppkommer och eventuella svaga punkter gällande lufttäthet som finns.
Ett platsbesök vid en färdig uppförd byggnad av Lindbäcks Bygg genomfördes dagarna innan slutbesiktning för att undersöka eventuella luftläckage. Till hjälp användes en styrd fläkt som monterades i en balkongdörr, samma typ av fläkt som används vid provtryckning. Dock användes fläkten denna gång endast för att försätta lägenheten i övertryck respektive undertryck för att undersöka om luftflöden uppkom och kunde upptäckas i den omslutande arean i lägenheten, detta som i sin tur kan påvisa att läckage mellan lägenheter kan förekomma. Resultaten är inte att likna med en provtryckning då ventilationssystemet inte var möjligt att tätas fullständigt. När lägenheten var satt under tryck upptäcktes luftflöden kring elinstallationer såsom eluttag och strömbrytare. Därmed valdes elinstallationer som undersökning i detta projekt för Lindbäcks Bygg.
Vidare kontaktades installationsansvarig för att få svar på ytterligare detaljer gällande elinstallationer, hur dessa utförs och vad som är relevant att undersöka vidare. Vid mötet uppkom frågor kring de elcentraler som används och hur stort läckage dessa medför i varje lägenhet, därmed blev valet att även undersöka elcentralens lufttäthet. För ökad förståelse och frågor gällande montering kontaktades ansvarig
4.1.2 Plusshus
Vid besöket på Plusshus med projektledare framkom önskemålet om att testa blockskarvar. Detta genom att Plusshus har genomfört provtryckning av lägenheter och man har då upptäckt att luftläckage finns i blockskarvar. Resultatet av
provtryckningen visade på skillnader beroende på att blockskarvar monterats med olika spaltbredder mellan blocken. För att avgöra hur dess spaltbredder påverkar det totala läckaget ska olika bredder testas och med olika ingående material för tätning. Testerna ska efter analys avgöra hur man ska gå tillväga för att undvika läckage i blockskarvar och vad som är bäst att använda sig av i dagsläget.
4.1.3 Älvsbyhus
Vid besöket på Älvsbyhus framkom önskemål från teknisk chef att det var olika detaljer i kontruktionen som var aktuella att undersöka hur de eventuellt påverkade luftläckaget genom klimatskalet. Detaljerna är belägna i yttervägg och kan därmed bidra till luftläckage genom klimatskalet. De detaljer som är i fokus är
• Blockskarvar - som finns mellan varje volymelement.
• Infästning av radiatorer - som sker med hjälp av mollyskruvar som fästs i spånskivan som är ytskiktet invändigt.
• Fönsterinfästning - där plastfolien avslutas mot fönsteröppningen i väggen och kläms mot regel med spånskiva.
• Elinstallation av framförallt eldosa - som perforerar den bakomliggande plastfolien men som har en förstärkt plastmanschett som förstärker området av plastfolien omkring håltagning för eldosa.
4.2 Tester i pilotskala
Tester har genomförts i pilotskala vid Luleå Tekniska Universitet med hjälp av Energikuben som är en byggnad uppförd för att kunna genomföra
Figur 8 Energikuben med dess två utbytbara delar
Energikuben är en rektangulär byggnad med prefabricerade element av trä med en invändig golvarea 24m2, en omslutande area på 98m2 och en volym på 57m3. Energikuben har två utbytbara delar för att enkelt kunna modifiera byggnaden för genomförande av tester av olika typer av väggelement och detaljer, se figur 8 och 9. Dessa delar är en gavel samt en del av väggen på långsidan. I detta arbete kommer den utbytbara väggen på långsidan att användas, den har storleksmåtten 2000x3115 mm. Inom denna yta kan modifieringar genomföras som är lämpliga för de olika studerade företagen och deras konstruktionsdetaljer.
4.3 Väggelement
4.3.1 Lindbäcks Bygg
Väggelementet som redan var installerat i energikuben vid projektets start kommer ursprungligen från Lindbäcks Bygg, figur 10. Därmed kunde modifieringar
genomföras direkt i det aktuella väggelementet genom montering av elinstallationer inför tester. Eftersom testerna skulle simulera lägenhetsavskiljande väggar och inte ytterväggar monterades elinstallationerna från utsidan. Därigenom så öppnades fasadskivan och den utvändiga gipsen upp, medan isolering samt den invändiga gipsskivan bibehölls intakta. På det viset kunde modifieringar genomföras från utisdan i detta test.
Figur 10 Väggelement Lindbäcks Bygg
4.3.2 Plusshus
Plusshus tillverkade ett nytt väggelement för att simulera deras verkliga blockskarvar med olika bredder och olika mängd plastad drevtätning. Väggelementet innehöll fyra stycken olika blockskarvar, se figur 11, och testerna skulle påvisa hur de olika skarvarnas påverkade luftläckaget.
-‐ Blockskarv 3, 20 mm spalt med två plastade drevremsor 20x90 mm samt tätad med skum
-‐ Blockskarv 4, 30 mm spalt med två plastade drevremsor 30x160 mm
Figur 11 Väggelement Plusshus
4.3.3 Älvsbyhus
Figur 12 Väggelement Älvsbyhus
4.4 Lufttäthetsmätning och läckagesökning
För att mäta luftflödet som uppkommer genom läckage i klimatskalet används
provtryckning med hjälp av en Blower door. Denna metod försätter byggnaden i över- respektive undertryck och kan då ge ett resultat på luftläckaget som finns, i detta fall, genom klimatskalet i energikuben. I denna fallstudie har Retrotecs Blower Door Model 1000, se figur 13, används med Retrotecs egna programvara för
Figur 13 Blower door installerad i energikubens fönster
En värmekamera kan användas för att upptäcka var läckage uppkommer. När byggnaden försätts i undertryck kan kall uteluft tränga in genom otätheter i
klimatskalet och då är det lätt att upptäcka dessa temperaturvariationer med hjälp av värmekamera. Dock krävs ett tränat öga för att avgöra om det är en köldbrygga eller om det är ett luftläckage. Därmed används oftast värmekamera för att upptäcka möjliga läckage, sedan fastställs luftflöden med spårrök som visar på hur luften rör sig. För att använda sig av värmekamera krävs en temperaturdifferens mellan ute och inne med minst 10°C för att få tydliga bilder på var den kalla luften tränger in. Under testperioden var temperaturdifferensen mellan ute och inne för liten för att uppnå de tydliga bilderna som är önskvärda med hjälp av värmekameran.
Varje väggelement från respektive företag monterades i energikuben i tur och ordning allt eftersom testerna genomfördes. Väggelementen lyftes in med hjälp av en traktor med lyftarm, se figur 14, och när de var placerade i rätt position skruvades de fast från insidan med hjälp av bultar. Därefter tätades ramen runt omkring med hjälp av
Figur 14 Lyft av väggelement med hjälp av traktor
Samtliga tester genomfördes endast med undertryck, detta på grund av att testerna skulle hinna genomföras under en och samma dag för att undvika skillnader i yttre påverkan av temperatur och vind. Undertryck valdes för att det då kommer kallare uteluft in och det är lättare att upptäcka läckage med värmekamera och med hjälp av handen. Dessutom är oftast ventilationen inställd med ett undertryck i byggnaden för att man vill undvika att fuktig inomhusluft läcker ut i konstruktionen och leder till fuktproblem. Vid provtryckning resulterar ett övertryck ofta i ett större värde, detta på grund av att exempelvis ytterdörrar pressas ut och tätningen omkring inte fungerar optimalt.
5 RESULTAT OCH ANALYS
5.1 Lindbäcks ByggSom tidigare nämnt var ett väggelement från Lindbäcks Bygg redan monterat i energikuben så förändringarna som genomfördes i väggelementet var att öppna upp fasadskivan samt den utvändiga gipsen för att möjliggöra installationer av de olika el-detaljerna som skulle testas. En extra gipsskiva fästes invändigt för att simulera de lägenhetsavskiljande väggarna som används av Lindbäcks Bygg med dubbla
gipsskivor. Innan modifieringar genomfördes togs referensvärde för att senare kunna jämföra resultaten hur luftläckaget förändrades med de olika el-detaljerna.
Första detaljen som testades var en eldosa jag valt att kalla pluggad. Detta innebär att utgången inuti eldosan fyllts igen med en mjukfog, se figur 15. Syftet med detta var att resultatet skulle påvisa vilket läckage som fanns i anslutningen mellan öppningen i väggens ytskikt, i detta fall dubbelgips, och eldosa.
Nästa detalj blev en påbyggnad på föregående med att montera fast ett uttag över eldosan och simulera det slutliga luftläckaget för ett monterat vägguttag, se figur 16. Förändringen medförde ett tätare resultat men ett luftflöde från eluttaget kunde uppfattas med hjälp av handen.
Nästa frågeställning gäller skillnad i luftläckage om man endast drar kabel till eldosa eller om man också använder sig av en slang som kabeln senare dras igenom. Därmed blev de nästkommande två tester först en eldosa endast innehållande kabel, se figur 17, och nästa med både kabel och slang. Resultaten av testerna påvisar en liten skillnad gällande luftläckage genom dessa två olika lösningar.
Figur 17 Eldosa med kabel
När enkelgips används, vid rumsavskiljande väggar inuti en och samma lägenhet, limmas eldosan fast då det finns lite material för skruven att fästas i. Därmed testades en eldosa som var pluggad med mjukfog enligt figur 15, denna gång fastlimmad i en enkelgips.
Den sista detaljen att testa var elcentralen som används lägenhetsvis, se figur 18. Denna är infälld i väggen och har upptill på insidan en fullstor öppning för att slangar ska kunna dras in i centralen, se figur 19. Denna öppning medför en alternativ väg för luften att ta sig ut ur lägenheten och möjligtvis vidare till omkringliggande lägenheter.
Figur 18 Elcentral verklig montering fabrik
Nedan ses bilder på elcentralen under testet tagna med hjälp av värmekamera, se figur 20 och 21.
En sammanställning av de testade detaljerna redovisas i tabell 1 nedanför med förändringar utifrån referensvärdet från start.
Tabell 1 Uppmätta luftflöden för konstruktionsdetaljer och installationer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 1.
Analys av resultaten utifrån tabell visar på att eldosa med eluttag(2) blir tätare en eldosa(1), anledning till detta kan bero på att eluttaget skruvas fast och därmed sluter hela installationen tätare med ytskiktet.
Figur 20 Elcentral monterad vid test
En eldosa med endast kabel(3) eller med både slang och kabel(4) visar inte på några anmärkningsvärda skillnader och utifrån lufttäthet spelar det därmed ingen större roll vilken lösning man väljer.
När man jämför en fastskruvad eldosa(1) mot en limmad(5) så är skillnad markant men eftersom lösningen med limmad dosa endast används inuti lägenheter i de rumsavskiljande väggarna påverkas inte lufttätheten för hela lägenhetens volym. En limmad lösning inte bör användas i lägenhetsavskiljande väggar för att den ger ett högre luftflöde än den skruvade.
Den stora boven för lufttätheten i lägenheten är däremot elcentralen som enligt testet visar på ett ökat luftflöde på hela 12,2 l/s. Därmed är elcentralen aktuell att utreda gällande en bättre lösning för att få tätare.
Slutvärdet skiljer sig ifrån startvärdet och detta är naturligt då ytskiktet i väggen under testernas gång blivit perforerad genom håltagning i väggen. Vid slutvärdet tejpades alla öppningar som uppkommit undet testet igen. Elcentralen krävde att en stor yta öppnades, denna tätning har möjligtvis inte blivit fullkomlig och därmed kan detta vara en källa till att det är ett större läckage än vid start av testet.
De uppmätta luftflödena för eldosa med kabel (3) samt elcentral (6) infördes i en beräkning av en exempelbyggnad, se bilaga 4. Detta för att uppskatta hur stor påverkan den enskilda detaljen kan ha för det totala luftläckaget i en byggnad. Exempelbyggnaden är en uppskattning och resultaten bör därför betraktas som icke verkliga resultat för en byggnad som endast visar på hur stor påverkan respektive detalj medför.
Tabell 2 Beräknat värde luftläckage i exempelbyggnad. Fullständiga data redovisas i Bilaga 4.
Enligt tabell 2 medför eldosor ett högt resultat av luftläckage, 0,314 l/sm2, detta värde kan jämföras med passivhuskriteriet från FEBY 12 med ett maximalt tillåtet
luftläckage på 0,3 l/sm2 vid 50Pa tryckskillnad över klimatskärmen. I detta exempel är byggnaden 100 m2 invändigt och har 30 stycken eldosor monterade i
5.2 Plusshus
När väggelementet från Plusshus monterats i energikuben påbörjades testerna efter 8 h för att temperaturen inuti energikuben skulle hinna stabiliseras. Först togs
startvärden i både under- respektive undertryck för att säkerställa förändringarna som uppstår med de olika blockskarvarna. Blockskarvarna var på insidan tejpade med plastfolie och på utsidan med vindpapp, se figur 22 och 23.
Blockskarvarnas olika utformning redovisas i illustration nedan, se figur 24. Den första blockskarven hade distansen 20mm mellan reglarna. De båda reglarna hade varsin plastad drevremsa med dimensionen 20x90 mm fasthäftad. Innan test startades skars plastfolie samt vindpapp för den aktuella skarven upp. Energikuben försattes sedan i undertryck och med handen kunde läckage uppfattas, men värmekameran kunde inga läckage upptäckas.
Figur 24 Blockskarvar i detalj Plusshus
Nästa blockskarv, med samma distans som tidigare, innehöll på vardera regel istället två plastade drevremsor 20x90 mm som häftats fast i bredd. Den tidigare testade skarven tejpades igen både in- och utvändigt och denna skarv skars upp och test genomfördes. Inga luftläckage kunde upptäckas varken med handen eller med hjälp av värmekamera.
Figur 22 Insida väggelement Plusshus
Den tredje blockskarven var utformad precis som nummer två. Det som skiljde sig åt var att skarven var tätad med fogskum både på insidan och utsidan mellan reglarna. I denna skarv kunde inget luftläckage identifieras.
Den fjärde blockskarven hade en större distans på 30 mm jämfört med de tidigare testade blockskarvarna. Denna skarv innehöll plastad drevremsa med dimensionen 30x160 mm fasthäftad på vardera regel. I denna skarv kunde inget luftläckage upptäckas.
Resultaten från Plusshus olika delar redovisas i tabell 2.
Tabell 3 Uppmätta luftflöden för konstruktionsdetaljer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 2.
Den första blockskarven resulterade i det största luftläckaget. Ett luftflöde på 0,5 l/s för en blockskarv som har längden 1,82 m bör beaktas då en byggnad som totalt sett har större antal meter skarv i klimatskalet kan medföra stor påverkan på lufttätheten.
Slutvärdet är i detta fall tätare och det kan bero på att håligheter som medfört läckage vid start har tätats igen av löst material under testets gång.
Om den första blockskarven beräknas i exempelbyggnad, se bilaga 4, uppnår det beräknade värdet till 0,021 l/sm2 av en 100 m2 invändig area med 24m blockskarv på ytterväggar, se tabell 4.
Tabell 4 Beräknat värde luftläckage i exempelbyggnad. Fullständiga data redovisas i Bilaga 4.
5.3 Älvsbyhus
Väggelementet från Älvsbyhus monterades i energikuben och två dygn senare genomfördes testerna efter att temperaturen stabiliserats invändigt. Innan
modifieringar utfördes i väggelementet togs startvärden i både över- och undertryck, i detta skede var plastfolien inte perforerad och täckte hela insidan av väggelementet med fönstret monterat inuti väggkonstruktionen, samt den simulerade blockskarven.
Den första detaljen att testas var fönstret. Plastfolien skars upp runt fönstret och foder monterades omkring likt utförande som sker i fabrik, se figur 25. Plastfolien är då klämd mellan regel och ytskikt illustrerad i figur 6. Fönstret är öppningsbart och därmed monterades även handtag fast. Inga märkbara luftläckage kunde identifieras med varken värmekamera eller med hjälp av handen.
Figur 25 Fönster monterad i väggelement
Radiatorer monteras med hjälp av mollyskruvar direkt genom spånskivan, dessa förborras och plastfolien perforeras med största sannolikhet varje gång eftersom plastfolien är monterad direkt innanför spånskivan. I detta test användes sex stycken mollyskruvar som fäster radiatorkonsolen som radiatorn i sin tur är fäst i, se figur 28. Vid provtryckning upptäcktes ett luftläckage kring en av skruvarna med hjälp av handen, det gick dock inte att verifiera detta med hjälp av värmekamera.
Nästa detalj var eluttaget som i fabrik monteras från insidan av väggen innan fasadskiktet monteras. Därför blev valet att återigen öppna den simulerade blockskarven och på så vis fästa eldosan från insidan. Först genomfördes en håltagning genom spånskiva och plastfolie med hjälp av en dosfräs. Sedan
monterades den förstärkta plastmanschetten kring hålet och därefter fästes eldosan. Ett hål ovanför eldosan borrades upp där en flexslang sedan drogs igenom, spånskivan skruvades tillbaka med eldosa fastmonterad, se figur 29. Vid provtryckning kunde ett luftflöde från eluttaget uppfattas med hjälp av handen.
Sammanställning av resultaten från Älvsbyhus redovisas i tabell 5.
Figur 26 Öppnad blockskarv Figur 27 Plastremsa över blockskarv
Tabell 5 Uppmätta luftflöden i konstruktionsdetaljer och installationer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 3.
Resultaten av tester på Älvsbyhus väggelement visar på ett mindre luftflöde efter varje detalj som applicerats. Då luftrörelser uppmärksammats med hjälp av handen i detaljerna mollyskruvar och eluttag speglar inte det totala uppmätta luftflödet det förväntade värdet.
5.4 Jämförelse tidigare undersökning
Eftersom resultaten visar på ökad lufttäthet i konstruktionen trots de modifieringar som genomförts som perforerat plastfolien valdes att gå vidare med Älvsbyhus väggelement och genomföra ytterligare tester. Dessa tester är uförda på motsvarande sätt som i ett tidigare arbete genomfört i energikuben Söderström (2012). Där
undersöktes hur brukarnas beteende påverkar luftläckaget genom att borra hål genom ytskiktet på insidan av väggelementet. En av undersökningarna innebar att fyra stycken borrhål á 8 mm borrades och för varje nytt borrhål genomfördes provtryckning för att se förändringen.
Testet började med att två hål á 8 mm borrades ovanför fönstret för att simulera en gardinstång. Vid provtryckning upptäcktes ett luftflöde med hjälp av handen vid dessa två borrhål. Därefter upprepades testet med ytterligare ett borrhål så totalt tre borrhål och sedan ett ytterligare så att det totalt var fyra borrade hål á 8 mm. Vid alla fyra borrhål uppfattades ett luftflöde och resultaten visar på en ökning av luftläckage genom klimatskalet, se tabell 4.
Vid jämförelse med Söderströms resultat, se tabell 5, och det resultat som i detta test framkommit, se tabell 4, skiljer sig ökningarna ifrån varandra. Ökningen blev inte lika markant som i den tidigare undersökningen.
Tabell 7 Tidigare studie resultat borrhål (Söderström. E, 2012)
Figur 30 Väggelement tidigare studie (Söderström, 2012)
6 DISKUSSION OCH SLUTSATS
6.1 Utförande av testerVarje väggelement var utformat för att testa olika typer av detaljer från vardera företag och konstruktionen i varje element skulle spegla hur utförande sker i
verkligheten hos respektive företag. Väggelementen monterades i energikuben efter varandra och för varje nytt väggelement krävdes tätning i anslutningen mellan
energikuben och den väggdel som skulle genomgå tester. Väggelementen var svåra att få i en lämplig placering för att uppnå tillräckligt jämt fördelat utrymme runt hela yttre ramen så att drevning och tätning kunde ske enkelt. Detta är förmodligen en orsak till att startvärden för respektive väggelement skiljer sig så pass mycket ifrån varandra då inga andra modifieringar på energikuben i övrigt genomförts under testperioderna. Därmed var det extra viktigt att genomföra startvärden innan
förändringar genomfördes i de olika väggelementen för att i sin tur se vad varje detalj orsakade för förändring i luftläckaget.
En annan del att beakta är den yttre påverkan av vind och temperatur som kan påverka resultaten i stor utsträckning, detta genom att energikuben är så pass liten och därmed kan en vindpust orsaka tryckförändringar som visar sig i mätutrustningen vid
pågående test. Därmed valdes dagar att utföra tester på med lite vind för att minimera påverkan samt att alla detaljer testas under en och samma dag för att förhållandet skulle vara lika. Då väggelementen bestod av ett antal detaljer som skulle genomgå tester samt att varje detalj provades tre gånger krävdes mycket tid för att hinna och energikuben utsattes därmed för många trycksättningar under en och samma dag. Troligtvis påverkade många trycksättningar mätresultatet genom att trycket inuti väggkonstruktionen påverkades och att de uppmätta luftflödena minskar allt eftersom testerna genomförs. I efterhand inser jag att om detta arbete skulle genomföras igen skulle jag ägnat en dag åt en detalj och testat både över- och undertryck. Alternativt att inte testa så pass många olika typer av detaljer i varje väggelement. En annan nackdel jag upplevde både under testperioderna och nu i efterhand är att
värmekameran inte kunde visa på var luftläckagen uppkom och stärka upp de luftflöden som kunde uppfattas med hjälp av handen. För att uppnå detta hade en större temperaturskillnad mellan ute och inne behövts. Ett sätt att åstadkomma detta är att öka inomhustemperaturen, dock vill man inte ha en för hög temperatur eftersom man ska vistas i den under arbetets gång.
6.2 Lindbäcks bygg
i sin tur kan bidra till spridning av röklukt och matos. När det gäller läckage kring eldosa är den skruvade att rekommendera då denna ger ett mindre läckage än den limmade.
Det förvånande resultatet anser jag är valet av kabel eller slang samt kabel som jag trodde skulle skilja sig betydligt mer än vad resultat visar. Därmed är slutsatsen att ur lufttäthetsperspektiv spelar det ingen större roll vilket alternativ man väljer att utföra.
6.3 Plusshus
De testade blockskarvarna visar på att blockskarven med två plastade drev gav störst luftläckage, vilket innebär att alternativ där fler drevremsor används är att föredra. Detta visar på att hela skarvens djup bör tätas för att uppnå ett bättre resultat gällande lufttäthet. Blockskarven som var fylld med fogskum gav det tätaste resultatet, dock bör det beaktas att fogskum härdar och blir därmed inte följsam till träkonstruktionens eventuella rörelser som kan uppkomma med tiden. Därmed kan inte tätheten
säkerställas över tid om eventuella rörelser medför att sprickor bildas. Alternativet är att använda en mjukfog som är mer följsam för de rörelser som kan uppkomma med trästomme.
6.4 Älvsbyhus
Resultaten av testerna av Älvsbyhus väggelement var oväntade då varje modifiering som ansågs skulle bidra till ett större luftläckage inte visade sig i resultatet.
Väggelementet blev istället tätare och tätare för varje ny detalj som testades. Detta kan bero på att den vindpapp som är på utsidan av väggelementet inte perforerades och på så vis ökade inte luftläckaget genom konstruktionen. Detta bevisar att utsidans täta skikt har stor påverkan på hur luften kan röra sig igenom en yttervägg.
En jämförelse med resultat i Söderström (2012) där utegips istället för vindpapp användes som vindskydd tyder på att en vindpapp ger ett tätare resultat. Detta kan bero på att antalet skarvar är betydligt lägre för en vindpapp jämfört med en utgips.
6.5 Testade detaljers påverkan på en byggnads lufttäthet
För att kunna bestämma de enskilda detaljernas påverkan på luftläckage i en byggnad som helhet har beräkningar utifrån en exempelbyggnad genomförts. Denna
exempelbyggnad ger endast en fingervisning på hur stor påverkan en enskild
hur stor skillnad detaljerna medför. Anmärkningsvärt i genomförda beräkningar är att eldosa med kabel medför att det totala luftläckaget överstiger kriteriet för passivhus. Eftersom Älvsbyhus uppmätta värden inte visade på ökad luftflöde genomfördes endast exempelberäkningar på Lindbäcks bygg och Plusshus.
6.6 Fortsatta studier
Genom att bestämma specifika konstruktionsdetaljers påverkan kan vidare utveckling ske för att öka lufttätheten i industriellt byggda hus. Svårigheten för industriellt byggda hus är att provtryckning endast kan genomföras när byggnaden är färdig och därmed är det svårt att i efterhand åtgärda eventuella luftläckage.
Det intressanta som framkom under detta projekt var den ökade tätheten i
7 REFERENSER
Abel, E och Elmroth, A (2012) Byggnaden som system. Tredje upplagan. Lund. Studentlitteratur AB.
Adalberth, K (1998) God lufttäthet – En guide för arkitekter, projektörer och
entreprenörer. Stockholm. Byggforskningsrådet.
Arnetz, M och Malmberg, A (2006) Energibesparande åtgärder ur ett
livscykelperspektiv – Variationer av ett flerbostadshus med fokus på ökad lufttäthet.
Examensarbete. Göteborg. Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik
Boverkets Byggregler. (2011) Regelsamling för byggande (19:e uppl.) Karlskrona: Elanders Sverige AB
Energimyndigheten (2012) Energiläget 2012. Eskilstuna. Arkitektkopia AB
FEBY 12 (2012) Kravspecifiktion för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Sveriges Centrum för Nollenergihus.
Petersson, B-Å (2010) Tillämpad byggnadsfysik. Lund. Studentlitteratur AB.
Sikander, E (2010) ByggaL – Metod för byggande av lufttäta byggnader. SP Rapport 2010:73. Borås. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Söderström, E. (2012) Byggnadsdetaljers påverkan på lufttätheten – och hur vi som
brukare påverkar lufttäthetens beständighet. Examensarbete. Luleå. Luleå tekniska
universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser.
Wahlgren, P (2010) Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar. SP Rapport 2010:09. Borås. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Wahlgren, P och Berge, A. (2011) Luftläckagens påverkan på energianvändningen –
att välja infiltrationsmodell till beräkningar. Bygg och teknik 05/11. s 31-34
Warfinge, C och Dahlblom, M (2011) Projektering av VVS-installationer. Lund. Studentlitteratur AB.
Elektroniska referenser
http://www.traguiden.se/TGtemplates/PageTwoColumn.aspx?id=5937
Svensk ventilation (2013) Ventilationssystem Hämtad 2013-10-28 från
