Upprinnelsen till min studie var att försöka förstå en elevs val att använda sig av sociala medier istället för att aktivt delta i en lärandesituation. Jag har valt att försöka förstå detta val genom att djupdyka in i en elevs skolvardag utifrån frågeställningen: vilka slags bekräftande moment ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten” ger henne/honom. Utifrån den utgångspunkten upplever jag att jag tillägnat mig större förståelseverktyg för vad som driver en elev till att sända ut information både till ”verkligheten” och till den ”virtuella
verkligheten”. Däremot vill jag inte påstå att jag ringat in studiens syfte helt genom att titta närmare på en elev och dennas vardag under en skoldag. Vad jag istället vill ha sagt med studien är att oavsett vad vuxna på gymnasieskolan anser om ungas användning av sociala medier under skoltid bör vi ställa oss frågan: Har vi rätt att styra ungas liv i den ”virtuella verkligheten” om vi inte erbjuder unga alternativ till bekräftande moment som syftar till att stärka deras självkänsla. Jag menar inte att gymnasieskolan ska ansvara för en elevs hela utveckling av dennas/dennes självkänsla men jag är övertygad om att vi som arbetar i
gymnasieskolan aktivt bör fundera på olika bekräftande moment i ”verkligheten” som stärker elevers självkänsla för att utgöra ett alternativ till sociala medier. Jag vill påstå att självkänsla kan byggs relativt enkelt i en skolmiljö bara genom att pedagogen i lärandesituationen ser och bekräftar alla elever redan innan prestationssökandet är igång. Exempelvis kan det ske genom att ta alla elever i hand och öppna mötet med den enkla frågan: Hur är dagsformen idag? Min erfarenhet av att lägga lite tid och omsorg som inte direkt syftar till kursplanens mål ger mig som lärare god information om elevernas mottaglighet och ger eleverna en chans att bli sedda och ett tillfälle för dem att förmedla sig om sin situation. De gånger jag har hamnat i en konflikt med en klass eller en elev har den kontakten som vi skapat bara genom att hälsa på varandra som medmänniskor varit oerhört värdefull. Jag upplever att det är enklare att hantera motgångar om en tillit och respekt präglar lärandesituationen. Detta kan tyckas simpelt men dock så pass viktigt att jag har valt att påminna om det i slutdiskussionen i den här studien. Jag menar även att all personal inom skolan är skyldig sina elever att sätta sig in och hämta kunskap om den ”virtuella värld” eleverna rör sig i för att säkrare förstå och hjälpa eleverna att navigera inom densamma. Det hade varit intressant att exempelvis låta elever undervisa lärare om hur de använder sig av Facebook och sedan låta lärarna konstruera uppgifter inom sina olika ämnen genom att använda sig av sina nyvunna kunskaper. Inom mitt område,
scenkonst, skulle jag exempelvis kunna låta eleverna bygga ett eget manus genom
kommentarsfälten på Facebook och skapa en egen grupp med klassens gemensamma projekt. Det hade varit intressant att följa hur historien växte fram bara genom ord. Tror även att ett sådant arbetssätt skulle uppfattas stimulerande och inkluderande för både lärare och elever då båda rollerna ges möjlighet att påverka undervisningen. Ett område som vuxit för mig
intressemässigt under arbetets gång är att i framtiden titta på hur olika ämnesområden på gymnasieskolan hanterar just elevers uppbyggnad av självkänsla och självförtroende.
Helt enkelt anser jag att lärande handlar om kommunikation och kommunikation kräver att vi visar intresse och respekt för varandras levnadsförhållanden. Den här studien bidrar till den framtida skolverksamheten genom att ge röst åt en elevs tydliga behov av att
lärandesituationen bör ge henne bekräftande moment som syftar till att stärka både hennes självkänsla och självförtroende. Studien utgör även en påminnelse till ett förhållningssätt som jag anser att gymnasieskolan bör levandegöra varje dag: att aktivt lyssna till elevernas vardag och att ständigt sätta sig in i elevernas livssituation.
Referensers
Alvén, Sanna och Olander, Cia. (2008). Skolan utmanas av ungas datakunskap Examensarbete Lärarutbildningen. Malmö Högskola.
Asplund, Johan. (1987). Det sociala livets elementära former. Bokförlaget korpen Backman, Jarl. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund:Studentlitteratur.
Banér, Anne. (2002), Idol, image, identitet. Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning.
Branden, Nathaniel. /1994). Then six pillers o self-esteem. ISBN 0-553-37439-7. Bantman hardcover edition
Borgström, Marianne. (2002) Ungdomar: Sociokulturell identitetsutveckling och idolers betydelse för skapandet av deras identitet.
Bra Böckers Lexikon (1977)
Brodin, M & Hylander, I. (2002). Själv – känsla – att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber AB
Carlsson, Ulla (2010). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborgs universitet Cullberg Weston, Marta. (2007). Självkänsla på djupet. Stockholm, Natur & Kultur.
Davidson, Bo & Patel, Runa. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur AB, (Doktorsavhandling. Göteborgs Studies in Educational Sciences 199)
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken–för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dunkels, Elza. (2007). Bringing the distans – Children’s strategies on the internet. Umeå universitet
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur
Erling, Ann. Hwang, Philip. (2001). Ungdomspsykologi – utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur och kultur.
Fangen, Katerine. (2005). Deltagande observation. (H. Nordil, övers.). Malmö: Liber. Gergen, Kenneth. J. (2003). An invitation to social construction. London: Sage Publications. Giddens, Anthony. (1991) Modernitet och självidentitet. Göteborg: Daidalos AB
Goffman, Ervin (1959) Jaget och maskerna. Nordstedts Akademiska Förlag
Gustavsson, Jan. (2003). Integration som text, diskursiv och social praktik. Göteborgs universitet
Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul. (1989). Ethnography: principles in practice.London: Routledge
Hartman, Jan. (1998). Vetenskapligt tänkande-från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Herko, Joel (2008). Populärkultur och medier i undervisningen på gymnasiet? : Lärarnas tankar kring medieanvändandet i undervisningen. Högskolan i Gävle
Holme, Mange & Solvang, Krohn. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund. Studentlitteratur AB
Hörnqvist, Maj-Lis. (1999) Upplevd kompetens. Luleå Tekniska universitet Johansson, Monica. (2008). Anpassning och motstånd – En etnografisk studie av
gymnasieelevers institutionella identitetsskapande. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet Johnson, Maarit (2003) Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Thomas. (1999). Socialpsykologi-Moderna teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Kullberg, Birgitta (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Lpf 94.Lläroplanen för de frivilliga skolformernaTillgänglig via www.skolverket.se Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode. (1995). Observationoch intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Maltén, Arne. (2002). Hjärnan och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Mead, George, Herbert. (1995) Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Uppsala: Argos.
Medierådet. (2008). Unga och internet. Tillgängligt på mediarådet.se Nationalencyklopedin, NE.se
Olander, Cia och Alvén, Sanna. (2008). Skolan utmanas av ungas datorkunskap. Malmö högskola
Rekkedal, Katrin och Silfersparre, Frida. (2010). En litteraturbaserad studie kring samband mellan internetbruk och psykisk hälsa bland ungdomar. Göteborgs Universitet
Stier, Jonas (2003) Identitet – människans gåtfulla porträtt Lund: Studentlitteratur Svenska Akademien. SAOB spalt: B973; tryckår: 1902
Kulturdepartementet (Dir. 2003:75) Tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga våldsskildringar (U 1990:03)
Truedson, Lars. (2000). Internet på gott och ont. Publikation från skolverket. Tillgänglig på www.skolverket.se
Tänk efter innan du laddar upp bilder på dig själv - på nätet finns ingen ångerknapp... Film som lanseras i samand med Safer Internet Day 2010 den 9 februari.
Tillgänglig på www.medierådet.se
Vuxnas kontakt med barn i sexuella syften (Ds. 2007:13). Justitiedepartementet, regeringskansliet
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiskaprinciper inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (17 s)
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
Wesäll, Fredrik. (2007). Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Regeringskansliet, Justitierådet