Kapitlet som följer utvecklar och sammanfattar studiens resultat och analys.
7.1 Diskussion
I resultatet ser vi att det främst finns likheter men även några skillnader mellan enkätstudien och fokusgruppens svar. Deltagarna i enkätstudien och vinterbillisterna i fokusgruppen har visat på att värderingarna njutning och säkerhet har betydelse för valet av bil, men att de varken väljer bilen för att det är mer statusfyllt än cykel eller i samband med värderingarna prestation och självständighet. Enkätresultaten visade på en korrelation mellan att cykla färre dagar på vintern och att finna bilen mer stimulerande, vilket inte belystes av fokusgruppen. De fysiska faktorerna restid, fysisk ansträngning, rädsla för att halka och kunskap om utrustning för att cykla på vintern bidrar till valet av bil framför cykel, enligt deltagarna i både enkäten och fokusgruppen.
Dålig snöröjning av cykelbanor, skick på cykelparkeringar och fysiskt utseende kopplat till vintercykling främjar enligt fokusgruppen valet av bilen på vintern. Dessa faktorer visade dock inte på statistisk signifikans för valet av bil i enkätstudien. Sammanfattningsvis urskiljer
29
resultatet ett kluster av några gemensamma värderingar och fysiska faktorer som både enkätdeltagarna och fokusgruppmedlemmarna menar påverkar valet av bil respektive cykel på vintern.
I studiens resultat framgår att deltagarna anser att två av värderingarna i Schwartzs (2006) teori Basic human values ligger till grund för valet av bil framför cykel på vintern, nämligen njutning och säkerhet. Doris och Jenny från fokusgruppen stärker denna koppling genom att förklara att bekvämligheten och flexibiliteten är fördelar med att ta bilen samt att bilen innebär att man inte behöver oroa sig för underlaget på cykelbanan. Resultatet reflekterar även forskningen av De Geus et al. (2008), Titze et al. (2008) och Ajzens (1991) resonemang för att sociala normer och tron på sin egen förmåga påverkar valet att cykla. Vinterbillisterna i fokusgruppen säger exempelvis att kollegor som vintercyklar blir en motivering för dem att göra detsamma, medan majoriteten av enkätdeltagarna som väljer bilen på vintern enligt figur 14 i enkätresultatet upplever att det är få människor i deras närhet som cyklar på vintern. Hur människor i vår närhet ställer sig till vintercykling verkar därmed påverka vårt val av cykel på vintern och visar på kraften i sociala normer. Vinterbillisten Jenny understrykte vikten av att marknadsföra en realistisk bild av vintercykling för att inte skänka falska förhoppningar om hur enkelt vintercykling är, som sedan skrämmer bort människor när de väl provar. Med andra ord menar Jenny att det är viktigt att bygga upp ett självförtroende i vintercyklingen för att vilja fortsätta, ett resonemang som stödjer Ajzens (1991) teori om att tron på att vi klarar att cykla är värdefullt för valet av cykel. Även ett mönster av fysiska faktorer har belysts som viktiga för valet av bilen enligt studiens deltagare. I resultatet ser vi att flera av de faktorer som Rietvald och Daniels (2004) lyfter fram som avgörande för valet av cykeln återspeglas. Specifikt återkommer Rietvald och Daniels faktorer restid, risk för skada, energi, bekvämlighet och kostnad av andra transportmedel i deltagarnas svar. En signifikant andel respondenter har i enkäten svarat att de cyklar färre dagar på vintern för att minimera risken för att skada sig på cykeln och för att det är jobbigare att cykla vintertid. Enkätresultaten visar också att deltagarna väljer bilen för att de upplever att de inte hinner med sig lika bra när de cyklar på vintern som på sommaren. Medan vintercyklisterna i fokusgruppen menar att stora anledningar till att de väljer cykeln på vintern är för att slippa betala dyr parkering och hantera förseningar i busstrafiken.
I resultatet finns även underlag och exempel på att de fysiska faktorerna i många fall är direkta reaktioner på deltagarnas uttryckta värderingar. Fokusgruppen menar exempelvis att en anledning till att ta bilen är för att det är bekvämt, vilket innebär att de slipper tänka på vilka kläder de behöver för att inte komma fram vare sig frusna eller svettiga till jobbet. De fysiska faktorerna utrustning och utseende grundar sig alltså i att deltagarna vill vara bekväma, vilket korrelerar med värderingen njutning. I detta exempel finns stöd för Claudy och Petersons (2014) resonemang för att fysiska faktorer inte bara förmedlar våra värderingar, men faktiskt är inbakade i dem och tar sig uttryck i form av konkreta anledningar till att cykla eller inte. I ännu ett exempel presenterar fokusgruppen stöd för att både väder och vägunderlag samt risk för att skada sig är fysiska faktorer som påverkar deltagarnas val av bil istället för cykel på vintern.
Dessa fysiska faktorer kan kopplas till värderingen säkerhet enligt Schwartz (2006) ramverk,
30
vilket Claudy och Peterson (2014, s. 180) påvisar i figur 4 i teoriavsnittet. Att ta hänsyn till faktorerna väder och risk för att skada sig har stark anknytning till värderingen säkerhet, och blir anledningar till att inte cykla. Det finns därmed stöd och underlag i studiens resultat för att värderingar och fysiska faktorer faktiskt är integrerade i processen att fatta ett beslut, istället för att stå i motsats till varandra. Detta innebär att värderingar och fysiska faktorer samspelar vid beslutet att cykla eller inte. Eftersom värderingar dock enligt resultatet guidar oss till vad vi uppfattar som sociala normer och anledningar till att cykla eller inte, kan vi konstatera att våra värderingar är vad som ursprungligen påverkar valet av bilen på vintern.
7.2 Slutsatser
Avslutningsvis kan vi dra slutsatserna att cyklister i Sundsvalls kommun väljer bilen framför cykeln på vintern för att de värderar njutning och säkerhet. De upplever bilen som ett bekvämare färdmedel eftersom det kräver mindre fysisk ansträngning och gör att de slipper komma ofräscha till jobbet, samt för att det är smidigare att ta bilen än att behöva ta hänsyn till vilka kläder man ska ta på sig för att cykla i vinterväder. Risken för att halka och skada sig på cykeln under vintern korrelerar också med valet att köra bil till jobbet, och grundar sig i att vilja vara säker och känna sig trygg. Enkätstudien visade på samband mellan värderingen stimulans och att köra bil till jobbet, vilket tyder på att en viss andel av respondenterna finner bilen mer uppmuntrande än cykeln. Även sociala normer på arbetsplatsen visade sig vara betydelsefulla för deltagarnas val av färdmedel. I förhållande till fysiska faktorer väljer deltagarna bilen för att det blir en tidsvinst, för att det är jobbigare att cykla på vintern än på sommaren, för att de inte vet hur de ska utrusta sig eller sin cykel under vintersäsongen samt för att bilen innebär mindre risk för skada än cykeln. Fokusgruppen belyste även att snöröjning och bra cykelställ är viktiga aspekter för att välja cykeln vintertid. Med stöd i dessa slutsatser ser vi ett samband mellan de uttryckta värderingarna och fysiska faktorer som deltagarna menar påverkar valet av bil respektive cykel på vintern. Att värdera njutning kopplas till att inte vilja anstränga sig fysiskt eller behöva lära sig vilken cykelutrustning som funkar på vintern, medan värderingen säkerhet visar på tydliga kopplingar till att inte vilja ramla och skada sig. Det vill säga att rädslan för risken att halka och skada sig när man cyklar blir följder av att värdera säkerhet. Vad gäller relationen mellan värderingar och fysiska faktorer kan vi därmed dra slutsatsen att de är integrerade i beslutet att ta bilen istället för cykeln på vintern. Från vad resultatet visar ligger värderingar till grund för både attityder, sociala normer och anledningar för eller emot cykeln.
Detta indikerar att deltagarnas värderingar är vad som från början påverkar beslutet att inte cykla, men under beslutsfattandets gång samspelar med övriga faktorer inför valet att istället köra bil på vintern.
31