RESULTAT OCH ANALYS - Att cykla eller inte cykla, det är frågan: En kvantitativ och kvalitativ

I följande kapitel presenteras resultat och analys av uppsatsens kvantitativa och kvalitativa delar. I avsnitt 6.1 redovisas resultat och analys av studiens enkätundersökning. Därefter redovisas resultaten separat från analysen av fokusgruppsintervjun i avsnitt 6.2 respektive 6.3.

6.1 Enkätstudie

I avsnittet som följer presenteras resultatet och analysen av studiens enkätundersökning i form av tabeller och figurer. Den statistiska analysen som genomförts består av Spearmans korrelationsanalys.

6.1.1 Bakgrundsfrågor

I enkätundersökningen deltog totalt 183 personer varav 130 personer identifierar sig som kvinnor, 48 som män, 2 inte ville ange kön och 3 personer hoppade över frågan. De flesta respondenterna tillhör ålderskategorierna 26–45 år och 46–65 år, med 79 respektive 89 deltagare i varje kategori. Endast 8 respektive 4 av respondenterna är i åldern 18–25 och 66 år eller äldre.

17 Figur 7. Vart enkätdeltagarna bor.

Avstånd från Sundsvalls centrum

Bredsand 7 km

Klingsta och Allsta 11 km

Alnö 13 km

Kvissleby 13,6 km

Kovland 14 km

Matfors 18 km

Njurundabommen 18 km

Stöde 41 km

Tabell 1. Avstånd från tätorter i Sundsvalls kommun till Sundsvalls centrum (kilometer).

Källa: Google maps (2020).

Majoriteten av respondenterna har svarat att de bor i Sundsvall, följt av Alnö och Kvissleby.

Detta var enkätens enda öppna fråga, det vill säga att deltagarna hade möjlighet att kommentera vart de bor om de önskade. Det kom in 43 kommentarer varav de flesta specificerade vilken stadsdel i Sundsvall de bor i som exempelvis Granlo, Sidsjö och Skönsmon. Övriga kommentarer bestod av platser som inte ligger inom Sundsvalls kommun, som Härnösand och grannkommunen Timrå.

9,29%

2,19%

0,55%

1,64%

4,92%

1,64%

3,28%

2,19%

59,56%

Var bor du huvudsakligen?

Alnö Bredsand

Klingsta och Allsta Kovland

Kvissleby Matfors

Njurundabommen Stöde

Sundsvall

Figur 8. Andelen enkätdeltagare som cyklar under respektive säsong.

Enligt figur 8 cyklar majoriteten av deltagarna under både vår, sommar och höst men avsevärt färre under vintern. Anledningen till att flera alternativ har höga svarsprocent är att respondenterna kunde kryssa i flera alternativ samtidigt. På fråga fem i enkäten angående hur många dagar deltagarna cyklar under barmarkssäsongen svarade 36% 1–3 dagar i veckan och 37% 4–5 dagar i veckan, medan endast ca 9% svarade mindre än 1 gång i veckan. På fråga sex angående antal cykeldagar under vintersäsongen såg det däremot annorlunda ut med 78% som svarade att de cyklar mindre än 1 gång i veckan och endast ca 12% 4–5 dagar i veckan. Av respondenterna har 94% körkort och 82% äger en bil.

Figur 9. Resvanor hos enkätdeltagare som inte kör bil på vintern.

Eftersom studien ämnar undersöka varför man väljer bilen istället för cykeln på vintern riktar sig enkätens huvudfrågor till personer som cyklar på sommarhalvåret men väljer att köra bil under vintern. För att sålla bort cyklister som inte väljer bilen på vintern fick respondenterna som svarade att de sällan/aldrig tar bilen på vintern fylla i frågan i figur 9 för att visa vilka färdmedel de väljer istället. Ca 45% svarade att de sällan eller aldrig tar bilen på vintern och som vi kan se i figur 9 väljer de flesta av dessa respondenter att istället gå, följt av att cykla och åka kollektivtrafik. De resterande 55%, totalt 100 respondenter, som svarade att de alltid eller

Vår Sommar Höst Vinter

Hur tar du dig vanligen till jobbet/skolan en vinterdag? Välj det alternativ som stämmer närmast överens med dina

resvanor.

Cyklar

Åker kollektivtrafik Går

ibland tar bilen till jobbet/skolan vintertid fick fortsätta besvara enkätens huvudfrågor. Det visade sig vara 57% av kvinnorna och 47% av männen som brukar ta bilen till jobbet/skolan på vintern. Av de som ibland eller alltid tar bilen på vintern har 44% svarat att de bor inom Sundsvall stad till skillnad från de som sällan tar bilen på vintern, varav 79% svarat att de bor inom Sundsvall stad.

1. När du ska åka till jobbet en vinterdag, tar du bilen för att inte vara beroende av vädret och/eller underlaget på gång- och cykelvägen.

44 (76) 27 (69)

2. När du ska åka till jobbet en vinterdag, tar du bilen för att det känns mer uppmuntrande än att cykla.

32 (55) 15 (38)

3. När du ska åka till jobbet en vinterdag, tar du bilen för att det är mer bekvämt än att cykla.

50 (87) 22 (56)

4. När du ska åka till jobbet en vinterdag, tar du bilen för att det är mer flexibelt att utföra dagens ärenden med bil än med cykel.

41 (71) 24 (62)

5. När du ska åka till jobbet en vinterdag, tar du bilen för att det är bättre för din personliga status än att cykla.

5 (9) 2 (5)

6. När du ska åka till jobbet en vinterdag, tar du bilen för att det innebär mindre risk för skador än om du skulle cykla.

43 (74) 26 (67)

7. När du ska åka till jobbet en vinterdag, tar du bilen för att någon i din familj eller nära vän/bekant behöver skjuts under dagen och det inte går med cykel.

23 (41) 19 (49)

Tabell 2. Antal och (procent) respondenter vilka påstående stämmer helt eller till viss mån.

Ovan presenteras hur stor andel av vinterbillisterna som svarat att påståendena i tabell 1 stämmer helt eller till viss mån för deras val av bilen på vintern. Vinterbilisternas svar är uppdelat i populationerna 1) de som alltid tar bilen till jobbet på vintern och 2) de som ibland tar bilen till jobbet på vintern. Tabellen visar överskådligt på sambanden mellan respektive påstående och population. Märkbart är att de finns en marginell skillnad i svaren mellan de som alltid och de som ibland tar bilen, och som redovisats i bakgrundsfrågorna är vinterbillisterna

totalt 100 respondenter. Nedan presenteras statistiska korrelationsanalyser av enkätstudiens resultat som visar vilka samband som är statistiskt signifikanta och inte i förhållande till studiens syfte. Ett samband mellan två variabler är som nämnt i metodkapitlet statistiskt signifikant om signifikansnivån, också kallat p-värdet, understiger 0,05 eller är på 0,05-nivån.

Hur ofta cyklar du på vintern? (antal dagar)

Hur ofta tar du bilen till jobbet på vintern?

Hur ofta cyklar du på vintern? (antal dagar)

Korrelations-koefficient

1,000 -,336^**

Sig. (2-tailed) . ,001

N 100 100

**. Korrelationen är signifikant på 0,01-nivån (2-svansig).

Tabell 3. Spearmans korrelationsanalys av variablerna ”hur ofta cyklar du på vintern” och ”hur ofta tar du bilen till jobbet på vintern”.

I tabell 3 ser vi att det finns en negativ korrelation på 0,336 mellan hur ofta deltagarna cyklar på vintern och hur ofta de väljer att köra bil till jobbet/skolan på vintern. En negativ korrelation innebär i detta fall att desto oftare man väljer bilen på vintern, desto färre dagar cyklar man på vintern. Eftersom korrelationen är statistisk signifikant på 0,001 nivån, går det med 99%

säkerhet att säga att människor som ofta väljer bilen på vintern, sällan cyklar vintertid.

Hur ofta tar du bilen till jobbet på vintern?

Bekvämlighet Hur ofta tar du bilen

till jobbet på vintern?

Korrelationskoefficient 1,000 ,225^*

Sig. (2-tailed) . ,028

N 100 96

*. Korrelationen är signifikant på 0,05-nivån (2-svansig).

Tabell 4. Spearmans korrelationsanalys av variablerna ”hur ofta tar du bilen till jobbet på vintern”

och ”tar du bilen till jobbet för att det är mer bekvämt än att cykla på vintern”.

Tabell 4 visar på att det finns ett positivt samband mellan hur ofta man tar bilen till jobbet och att man tar bilen för att det är mer bekvämt än att cykla. Signifikansnivån för korrelationen är 0,028, vilket innebär att vi utifrån deltagarnas enkätsvar med 95% säkerhet kan säga att man kör bil till jobbet på vintern för att det är mer bekvämt än att cykla.

Korrelationskoefficient 1,000 -,283^** -,240^*

Sig. (2-tailed) . ,007 ,018

N 100 91 96

**. Korrelationen är signifikant på 0,01-nivån (2-svansig).

*. Korrelationen är signifikant på 0,05-nivån (2-svansig).

Tabell 5. Spearmans korrelationsanalys av variablerna ”hur ofta cyklar du under vintersäsongen”, ”tar du bilen för att det känns mer uppmuntrande än att cykla” och ”tar du bilen för att det innebär mindre risk för skador än om du skulle cykla”.

Det finns en negativ korrelation mellan hur ofta deltagarna cyklar på vintern och om de tar bilen på vintern för att det känns mer uppmuntrande än att cykla, samt för att det innebär mindre risk för skador än om de skulle cykla. Korrelationsanalysen indikerar i detta fall att desto mer uppmuntrande man tycker det är att köra bil till jobbet/skolan, desto färre dagar cyklar man på vintern. Enligt samma resonemang visar analysen att desto färre dagar man cyklar under vintern, i desto större utsträckning tar man bilen till jobbet/skolan för att det innebär mindre risk för skador än att cykla. Båda korrelationer är statistiskt signifikanta och med signifikansnivåer på 0,01-nivå respektive 0,05-nivå kan vi konstatera att sambanden är generaliserbara med över 95% säkerhet.

I korrelationsanalyserna som genomförts framgår det att variablerna tar du bilen till jobbet/skolan på vintern för att det är mer flexibelt respektive mer statusfyllt än att cykla, samt tar du bilen till jobbet/skolan på vintern för att inte vara beroende av väder- och/eller vägunderlag och för att kunna skjutsa någon under dagen inte visar på statistiskt signifikanta samband till valet av bil på vintern. Detta innebär att det inte med säkerhet går att säga att valet av bil på vintern beror på dessa värderingar i populationen. Resultaten visar att det endast är värderingen bekvämlighet som har ett signifikant samband till variabeln hur ofta tar du bilen till jobbet/skolan på vintern. Däremot visar analysen att variablerna det känns mer uppmuntrande att köra bil till jobbet/skolan på vintern än att cykla och det är mer flexibelt att ta bilen än cykeln på vintern har positiva korrelationer till variabeln tar du bilen till jobbet/skolan på vintern för att det är mer bekvämt än att cykla. Variablerna uppmuntran och flexibilitet har en korrelation på 0,487 respektive 0,377 till valet av bil för att det är mer bekvämt än cykel, varav båda korrelationer är signifikanta på 0,001-nivån. Det går alltså med statistisk säkerhet att säga att människor som väljer bilen för att det är mer bekvämt än cykeln också väljer bilen för att det känns mer uppmuntrande och är mer flexibelt än att ta cykeln.

Figur 10. Upplevd makt i förhållande till att köra bil på vintern.

Figur 10 visar att majoriteten av deltagarna har svarat att de inte väljer bilen för att det är mer statusfyllt än att cykla. Korrelationsanlysen visade ett svagt positivt samband på 0,055 mellan personlig status och hur ofta man väljer bilen på vintern, dock är inte korrelationen statistiskt signifikant.

Figur 11 och 12. Upplevd andel människor som cyklar i ens närhet respektive upplev grad av bil som norm.

I figurerna ovan ser vi att majoriteten av respondenterna upplever att få människor i deras närhet cyklar på vintern, dock inte att bilen är normen. Korrelationsanalysen visar ett svagt positivt samband på 0,114 mellan figur 11 och hur ofta man tar bilen till jobbet/skolan vintern samt ett svagt negativt samband på -0,139 mellan figur 12 och hur ofta man tar bilen till jobbet/skolan på vintern. Det vill säga att desto oftare man tar bilen till jobbet på vintern i desto större

När du ska åka till jobbet/skolan en vinterdag, tar du bilen för att det är bättre för din personliga status än att cykla.

Stämmer helt

Jag upplever att det är få människor i min närhet som cyklar vintertid.

Jag upplever att normen är att åka bil till jobbet/skolan bland mina

utsträckning upplever man att det är få människor runtom en som cyklar på vintern, och i desto mindre utsträckning anser man att bilen är det normativa transportmedlet bland vänner och bekanta. Dock så är ingen av dessa korrelationer statistiskt signifikanta.

I enkätresultaten ser vi sammanfattningsvis baserat på de statistiskt signifikanta variablerna att värderingarna njutning, stimulans och säkerhet påverkar valet av bil respektive cykel på

Tabell 6. Spearmans korrelationsanalys av variablerna ”hur ofta tar du bilen till jobbet på vintern”,

”belysning på cykelbanan”, ”upplevd trygghet när du cyklar kvällstid” och ”hur väl hinner du med dagen när du cyklar på vintern jämfört med sommaren”.

Analysen av de fysiska faktorernas korrelation till valet av bil på vintern visade att endast variabeln jag bedömer att jag hinner med det jag planerat under dagen lika bra när jag cyklar vintertid som sommartid är statistiskt signifikant. Enligt tabell 6 är korrelationen -0,356 vilket visar på ett starkt negativt samband mellan de två variablerna. Det vill säga att desto oftare man tar bilen till jobbet på vintern, desto mindre är sannolikheten att man tycker att man hinner med sin dag när man cyklar på vintern. De enda andra variablerna som visade på ett samband till valet av bil på vintern och överstiger korrelationsvärdet 0,1 är upplevd belysning på cykelbanan respektive upplevd trygghet när man cyklar kvällstid. Dock är ingen av dessa korrelationer

**. Korrelationen är signifikant på 0,01-nivån (2-svansig).

*. Korrelationen är signifikant på 0,05-nivån (2-svansig).

Tabell 7. Spearmans korrelationsanalys av variablerna ”hur ofta cyklar du på vintern”, ”tar du bilen för att du inte vet hur du ska utrusta dig själv eller din cykel på vintern”, ”tar du bilen för att det är

fysiskt jobbigare att cykla på vintern” och ”tar du bilen för att du är rädd för att det är halt att cykla vintertid”.

I tabell 7 ser vi negativa korrelationer av statistisk signifikans mellan hur ofta man cyklar på vintern och om man väljer bilen för att man inte vet hur man ska utrusta sig själv/cykeln på vintern, för att det är jobbigare att cykla vintertid samt för att man är rädd för att det är halt att cykla vintertid. Detta innebär att man cyklar färre dagar på vintern om man väljer bilen för att man inte vet hur man ska utrusta sig och sin cykel, tycker att det är jobbigare att cykla på vintern eller är rädd för att halka när man cyklar på vintern.

I avsnitt 6.1.2 och 6.1.3 ser vi att det finns ett förhållande mellan de statistiskt signifikanta värderingarna och fysiska faktorerna, som påverkar valet av bil på vintern. Exempelvis finns ett samband mellan att ta bilen till jobbet på vintern och att värdera bekvämlighet, samt mellan att cykla färre dagar på vintern för att man inte vet hur man ska utrusta sig/sin cykel och för att det är jobbigare att cykla vintertid. De fysiska faktorerna utrustning och fysisk ansträngning kan kopplas till värderingen njutning, det vill säga att det är bekvämt att ta bilen för att man exempelvis slipper anstränga sig och tänka på cykelutrustning. I det här fallet blir de fysiska faktorerna, likt Claudy och Petersons forskning (2014, s. 175), anledningar att ta bilen när man värderar njutning. Med samma resonemang kan värderingen säkerhet sägas ligga bakom valet att ta bilen för att man tror att det är för halt för att cykla på vintern. Sammanfattningsvis visar enkätresultaten att de fysiska faktorerna tidsaspekt, utrustning, fysisk ansträngning och rädsla för halka när man cyklar påverkar valet av bilen respektive cykeln på vintern.

6.2 Fokusgruppsintervju

I fokusgruppen deltog sex cyklister, varav tre ställer undan cykeln på vintern och benämns sommarcyklister samt tre aktivt cyklar vintertid och benämns vintercyklister. Fem av sex deltagare är anställda på Sundsvalls kommun, vilket innebär att de arbetar i liknande arbetsmiljö och behöver ta sig till samma slutdestination oavsett om de cyklar eller kör bil till jobbet. En av deltagarna är egenföretagare och cyklar året runt till olika kunder i staden.

Gruppmedlemmarnas ålder omfattas av spannet 35–55 år gamla.

Nedan följer en presentation av de värderingar och fysiska faktorer medlemmarna belyste som avgörande för valet att cykla respektive inte cykla på vintern. I syftet att bevara medlemmarnas anonymitet kommer sommarcyklisterna benämnas Doris, Fanny och Jenny, medan vintercyklisterna kommer benämnas Ivar, Laila och Olov.

6.2.1 Motsättningar i teman

I diskussionen kring valet av cykel på vintern framgick tydliga motsättningar inom vissa ämnen och teman, som belyser några av fokusgruppens nyckelresonemang. Deltagarna pratade om inre och yttre värderingar i relation till drivkrafter och kom fram till att de mest effektiva anledningarna till att cykla inte alltid är de man tror. Jenny säger följande i relation till valet av cykel på vintern.

Är det min inre drivkraft att nu har jag bestämt mig och vill göra det här, eller att jag gör det men när jag börjar gräva är det på grund av att jag har dåligt samvete eller känner mig tvingad, eller att man borde?

Resultatet kanske blir samma att vi faktiskt cyklar, men drivkrafterna olika.

Jenny och Doris beskriver inre värderingar som värden som är belönande i sig själva och yttre värderingar som instrumentella värden i form av yttre godkännanden. Jenny önskar att hennes inre värderingar drivs av att cykling är miljövänligt och att det gör henne till en god förebild för sina barn, men i verkligheten är det snarare frustrationen och ilskan över kollektivtrafiken som får henne att överväga cykeln vintertid. Doris tillägger att Det finns ingen dålig status i att cykla, det kan nog vara så på andra arbetsplatser men inte på kommunen, tvärtom. Deltagarna menar att deras yttre värderingar i stor utsträckning påverkas av pressen eller trycket från andra vintercyklister och har större påverkan på valet av cykel än deras inre värderingar. Enligt Doris är det både inspirerande och tvingande med kollegor som cyklar vintertid och säger Jag får dåligt samvete mot mina kollegor, och känner mig så nöjd när jag kommer där med cykelhjälmen.

Samtliga deltagare håller med om att det kan vara extremt jobbigt att cykla vintertid, men en distinkt skillnad är att vintercyklisterna till skillnad från sommarcyklisterna trots denna känsla biter ihop och cyklar året runt. Gruppen resonerade för att denna bestämdhet beror på olika karaktärsdrag och att ens uppväxt delvis påverkar. Vintercyklisten Laila sade vid ett tillfälle:

Det är jobbigt på vintern. Jag tycker att det är pyssligt, mina växlar fryser också och förra vintern tror jag att jag slängde cykeljäveln i en snödriva för jag var så förbannad. Jag tycker inte om det, det gör jag inte.

Men jag har ju bestämt mig och sen är jag snål när det gäller bensin och parkering.

Olov instämmer och tillägger att Lusten kommer och går, det är disciplinen som gäller. Det är samma med träning, skulle jag bara gå på lust skulle jag inte träna så mycket som jag gör tyvärr.

Gruppen som helhet påstod även att bortvalet av cykel på vintern har ytterst lite med cykelbanornas karaktär eller den fysiska stadsplaneringen att göra och snarare beror på deltagarnas egna värderingar och attityder till vintercykling. Dock framgick det i slutet av samtalet ändå att det finns utrymme för förbättringar av Sundsvalls cykelinfrastruktur som exempelvis plogningen av cykelbanor och tillgång till bra cykelställ. Provisoriska cykelställ som kan lyftas iväg och är utsatta för väder skulle behöva fixas, sade Olov.

6.2.2 Njutning och självständighet

Enligt sommarcyklisterna är det bekvämligheten och enkelheten som är mest avgörande för att ta bilen till jobbet. När bilen exempelvis står i ett garage så behöver man inte skrapa rutor eller borsta av snön, det är smidigt att bara hoppa in i bilen och åka till jobbet, säger Doris. Om cykeln står i ett cykelförråd längre bort från hus- eller lägenhetsingången (kanske till och med i källaren eller dylikt) blir det ett krångligt moment att hämta den innan man ens satt sig på

cykeln. Sommarcyklisterna menar att de skulle cykla mer och oftare om det var svårare att ta bilen, det vill säga ta längre tid att köra till jobbet och vara dyrare att parkera. Bekvämlighet och val möjliggör bilen. Men vid ultimatum, att komma fram eller inte, då cyklar man säger Doris och Jenny tillägger att det är bestraffning snarare än vilja som blir incitament. Den fysiska ansträngningen som krävs för att cykla på vintern är också en aspekt. Det upplevs som tyngre att cykla vintertid vilket gör att man lätt blir svettig och känner sig ofräsch när man kliver in på jobbet. Det blir ofta en avvägning mellan det praktiska och det fåfänga, säger Jenny och tillägger att Om man vill vara fin i håret och sminket inte ska rinna, funkar det att cykla när det är dåligt väder till exempel? Ja kanske inte så bra. Olov säger att generellt bättre förutsättningar för att duscha och byta om på arbetsplatsen vore värdefullt. Även mängden och typen av kläder som behövs för att cykla vintertid kan uppfattas som bökig och gruppmedlemmarna menar att kläderna delvis bidrar till en känsla av klumpighet, att inte känna sig snygg eller till och med “ovärdig”. Dock tillägger Fanny och Jenny att de sällan tar bilen för att göra det enklare eller mer bekvämt för sig själva, utan istället går eller tar bussen till jobbet på vintern. Vintercyklisterna fyller i och menar att rutinen är viktig och att det ofta tar ett tag innan lusten och njutningen växer fram, därefter går det lättare. Olov menar att det

In document Att cykla eller inte cykla, det är frågan: En kvantitativ och kvalitativ studie av varför cyklister väljer att köra bil på vintern i Sundsvalls kommun (Page 21-33)