Syftet med föreliggande litteraturstudie var att granska kunskapsläget gällande varför tjejer söker sig till gängkriminalitet och vilken hierarkisk status tjejer som involveras i kriminella gäng har. Syftet var även att identifiera vilka roller och identiteter tjejer i kriminella gäng har och undersöka stigmatiseringen kring dessa tjejer. I detta avsnitt kommer vi att diskutera vårt resultat av analysen, studiens relevans för socialt arbete, styrkor och svagheter, likheter och skillnader mellan föreliggande litteraturstudie samt tidigare forskningsöversikter. Vi kommer även att diskutera våra tankar och reflektioner kring de olika teman. Slutligen kommer vi att avsluta diskussionsavsnittet med förslag till vidare forskning.
Vilka riskfaktorer bidrar till att tjejer söker sig till kriminella gäng?
Majoriteten av artiklarna som används i litteraturstudien beskriver att hemmiljön och skolmiljön är de största riskfaktorer som bidrar till att tjejer går med i kriminella gäng (Timchenko et al., 2020; Haymoz et al., 2014; Young, 2009; De Vito, 2020; Gomez et al., 2018; Dziewanski, 2020; Deuchar et al., 2020). De La Rue (2014) och Bell (2009) beskriver att tjejer som bor i segregerade och utsatta bostadsområden löper större risk att hamna i kriminella gäng än andra tjejer. En viktig slutsats som görs i studien är att tjejer som har familj och vänner i gäng har större benägenhet att gå med i kriminella gäng. En annan viktig slutsats är att en del tjejer väljer att gå med i kriminella gäng för de söker trygghet (a.a). Ytterligare en slutsats som har dragits i litteraturstudien är att tjejer söker status och en högre position i lokalsamhället och genom att gå med i kriminella gäng kan dessa tjejer få mer status och
25
position i gängen. Resultatet visar att ju fler riskfaktorer en person blir utsatt för desto större är risken att personen hamnar i ett kriminellt gäng (Haymoz, et al. 2014). Tjejer som blir utsatta för våld och sexuella övergrepp i hemmet riskerar även att hamna i kriminella gäng (Timchenko et al., 2020; Haymoz et al., 2014; Young, 2009; De Vito, 2020; Gomez et al., 2018; Dziewanski, 2020; Deuchar et al., 2020). De ovan nämnda riskfaktorerna kan vara orsakerna till att tjejer utvecklar ett normbrytande beteende och därmed söker sig till kriminella gäng. I Sverige har antalet tjejer som söker sig till kriminella gäng fördubblats under de senaste två åren (SVT, 2021). Ökningen av tjejer i svenska kriminella gäng sker främst i utsatta områden i Sverige, en möjlig tolkning är att det beror på att dessa tjejer har en större risk för att bli utsatta för ovan nämnda riskfaktorer.
Vilken status har tjejerna i gängens hierarki?
I litteraturstudien kommer vi fram till att tjejer som involveras i kriminella gäng har en lägre status än killar och en slutsats är att detta kan bero på den maskulina normen och den patriarkala strukturen som finns inom gängen. En diskussion som förekommit under analysen är att den strukturen som finns i gängen kan spegla strukturen i samhället, vilket kan bidra till att killarna är överordnade tjejerna i gängen. I samhället finns även fenomenet patriarkal struktur, detta gör att män generellt värderas högre än kvinnor i samhället och att männen ses som överordnade vilket gör att kvinnorna förväntas vara underordnade. Denna typ av maktfördelning finns även i de kriminella gängen. Deuchar et al. (2020) beskriver att killarna i gängen alltid är överordnade tjejerna oavsett om tjejerna lyckas klättra i hierarkistegen. Den patriarkala strukturen får alltså en konsekvens i maktfördelningen mellan tjejer och killar i kriminella gäng, vilket kan bidra till att tjejer aldrig kommer att kunna få en betydande status inom ett kriminellt gäng då fenomenet tycks vara starkt etablerat inom gängen. De konsekvenser som kan komma av att killar är överordnade tjejer är att de har makten att bestämma och påverka tjejerna. Exempelvis kan de inordna tjejer i olika kategorier och bestämma vad normen är i gänget, vilket kan leda till att de kan få tjejerna att exempelvis bete sig maskulint för att tjejerna ska få en högre status. Därför kan en möjlig tolkning vara att tjejerna kan förlora sin status genom att bryta normen som killarna har etablerat i gängen genom att exempelvis bete sig feminint och bära smink. En möjlig tolkning är att killarna använder sig av detta system för att kunna kontrollera tjejerna. Killarna vet att tjejerna fogar sig efter deras valda normer för att ställa sig in hos killarna och försöka uppnå en högre status, medan killarna utnyttjar faktumet att de är tjejer och därför vet att det inte är möjligt för dem att till fullo uppfylla de krav som killarna har skapat. Kolb och Palys (2016) beskriver i sin studie att tjejer som beter sig maskulint och uppvisar aggressivitet, utövar våld, begår grova och våldsamma brott samt visar tuffhet ofta har en hög status, dock en lägre status än killarna. En möjlig tolkning till att tjejer inte har möjlighet att påverka normerna och strukturen i gänget kan som ovan nämnt bero på att killarna är överordnade tjejerna och att de har skapat normer och regler inom gänget som gör att de har makten och den överordnade positionen. Detta lämnar därför tjejerna med den underordnade positionen, vilket gör att de inte har en möjlighet att få en hög status och roll som kan innebära någon form av makt. Resultaten visar även på att tjejer i gäng ofta får kämpa för att behålla den status de fått och menar på att de får kämpa hårdare än killarna i många fall (Kolb och Palys, 2016). Känslan av att behöva kämpa för att dels nå sin status eller position och dels för att behålla sin status eller position kan även återfinnas i det övriga samhället där en del kvinnor upplever samma sak i arbetslivet och i det vardagliga livet. Därför kan en slutsats vara att kriminella gängen är en spegling av det övriga samhällets struktur men i en mer koncentrerad form.
26
Hur fungerar den hierarkiska ordningen i kriminella gäng med avseende på maktfördelningen mellan tjejer och killar?
I denna litteraturstudie har vi kommit fram till att det finns en hierarkisk rangordning som inordnar tjejer och killar i högre och lägre positioner. Resultatet i analysen visar att killar alltid är överordnade tjejer och att detta kan som vi tidigare nämnt bero på den maskulina normen och den patriarkala strukturen som finns inom gängen (Deuchar et al., 2020; Watkins & Melde, 2018; Timchenko et al., 2019). Som tidigare nämnt innebär en patriarkal struktur att män är överordnade kvinnor och att detta gör att kvinnorna därför alltid blir underordnade. Genom att killarna anammar detta fenomen i de kriminella gängen och eftersträvar den maskulina normen är en möjlig tolkning att detta möjliggör att de har makten i gänget. Därför kan en möjlig tolkning vara att killarna använder sig av regler som gör det omöjligt för tjejer att inta ledarpositioner som medför makten att kunna förändra strukturen och normerna i gänget. Killarna kan även använda sig av dessa regler och sin makt för att medvetet undanhålla tjejer från att få makt då de är rädda för att det ska ske en förändring och att detta kan leda till att killar får mindre makt inom gängen. Får killarna mindre makt inom gängen kan detta leda till att de mister kontrollen över tjejerna och att det därmed blir mer jämställt i gängen. Blir det mer jämställt kan en konsekvens bli att våldet och övergreppen, som också kan ses som en maktdemonstration från killarnas sida, minskar eller till viss del försvinner. Dock kan killarnas minskade makt och mer jämställda villkor inom gänget också leda till en ökad brottslig aktivitet hos tjejerna, vilket skulle leda till att fler tjejer begår brott och eventuellt hamnar i fängelse. Då många tidigare studier visar att killarna håller tjejer utanför vissa aktiviteter som innebär våld och brottslig aktivitet dels för att omöjliggöra att tjejerna kan få mer status och därmed klättra i hierarkin men också för att skydda dem från våld och konsekvenserna av kriminella handlingar. Exempelvis kan vissa tjejer i gänget även vara mödrar och om de väljer att delta i brott och våld kan detta få konsekvenser för barnet/barnen.
SVT1 (2021) beskriver att det finns en machokultur som gör att killarna är överordnade tjejerna och gör att killarna alltid kommer att vara överordnade tjejerna oavsett hur högt upp i hierarkin de tar sig. En möjlig tolkning är att machokulturen som återfinns i de kriminella gängen är en produkt av den patriarkala strukturen och att det är den som skapar de maskulina normerna i gänget. Kolb och Palys (2016) beskriver även i sin studie att det finns en machokultur inom kriminella gäng, ofta återfinns denna kultur i gäng med anknytning till vissa mexikanska gäng där machokulturen är väldigt stark. Då machokultur tycks finnas i många olika kriminella gäng världen över är en möjlig tolkning att denna typ av kultur även finns i Sverige. En annan diskussion som har förekommit i denna studie är att machokulturen går att återfinna i de utsatta områdena i de olika länderna. Eftersom de flesta kriminella gäng finns och skapas i dessa utsatta områden kan en möjlig tolkning vara att gängen speglar dessa utsatta områden vad gäller hierarki och maktfördelning. Ett annat viktigt resultat denna litteraturstudie kommit fram till är att tjejerna är mycket medvetna om hur hierarkin och maktfördelningen i gängen ser ut. Kolb och Palys (2016) beskriver i sin studie att tjejerna utnyttjar strukturen i gängen och samhället till sin fördel för att få sin vilja igenom och eventuellt få en högre status eller i vissa fall undkomma polisen. En möjlig tolkning är att då tjejerna är medvetna om maktstrukturerna och utnyttjar detta till att få sin vilja igenom men ändå undkommer att bli upptäckta eller straffade för sina handlingar, kan detta tyda på att de är nöjda med systemet till en viss del. Detta kan också ge tjejerna en viss makt i och med att de ändå får sin vilja igenom på olika sätt utan att egentligen utmana den patriarkala strukturen och de maskulina normerna.
Hur blir tjejer i kriminella gäng stigmatiserade i gängen och i samhället?
Resultaten i denna litteraturstudie visar att tjejer ofta blir stigmatiserade utifrån sitt kön både av samhället och inom gänget. Som vi tidigare har nämnt råder det en maskulin norm inom de
27
kriminella gängen och en möjlig tolkning som gjorts i denna studie är att allt beteende som inte anses vara maskulint är normbrytande. Därför blir en möjlig tolkning att tjejer kan uppleva en skam och en känsla av otillräcklighet eftersom de inte passar in i eller kan uppfylla normen i gänget. Då de upplever skam och otillräcklighet eftersom de varken passar in eller kan uppfylla normen agerar de istället aggressivt, deltar i grövre brott och försöker upprätthålla den maskulina normen i ett försök att passa in och dölja det faktum att de är stigmatiserade. Trots detta är det möjligt att det aldrig kommer att gå för tjejer att bli sedda som “en i gänget” då de antagligen aldrig kommer att kunna uppfylla normen på grund av sitt kön. Som vi diskuterat ovan spelar även den patriarkala strukturen in när det kommer till varför tjejer i gängkriminalitet ses som underordnade killar och en möjlig tolkning är att de även blir stigmatiserade utifrån detta i gänget och samhället. Som vi tidigare nämnt ser samhället tjejer i kriminella gäng ofta som att de blir utnyttjade i sexuella syften, som offer eller som att de är meddragna ofrivilligt i gängen (Kolb & Palys, 2016; Dziewanski, 2020, Deuchar et al., 2020). De konsekvenser dessa fördomar kan få är att tjejer i kriminella gäng “hamnar under radarn” för bland annat polisen men också för socialarbetare. Detta eftersom de istället för att fokusera på att hjälpa tjejerna ut ur kriminaliteten riktar sina resurser på att hjälpa dem som offer för exempelvis sexuella övergrepp eller att ha blivit utnyttjade på andra sätt inom gänget. En möjlig tolkning är att tjejerna blir stigmatiserade utifrån sitt kön och att det finns en förförståelse hos personer i samhället att tjejer är offer i situationer kopplade till kriminalitet och våld. På så sätt kan vi även påstå att killarna i kriminella gäng är stigmatiserade av samhället då de ofta ses som förövare i dessa sammanhang. Därför är en slutsats som kan göras att tjejer alltid kommer att förbli stigmatiserade utifrån samhället och i gängen fram till dess att den patriarkala strukturen försvinner.
Vilken identitet tillskrivs tjejer i kriminella gäng av omgivningen, vilken identitet uppvisar tjejerna i gängen och vilken roll/roller har de inom gänget?
Resultaten i denna litteraturstudie visar att tjejer i kriminella gäng förväntas ha många olika roller och identiteter i gänget. Deuchar et al. (2020) beskriver att tjejer i kriminella gäng ofta får en identitet som “pojkflicka” eller “bad girl”. Tjejerna i gängen får även roller som innebär att bära killarnas vapen, sälja droger, vara lockbete eller vara stöttande (Deuchar et al., 2020; Kold & Palys, 2017). Som vi tidigare nämnt ovan finns det en patriarkal struktur och en maskulin norm inom de kriminella gängen, en möjlig tolkning är att detta påverkar vilka identiteter tjejer i gängen tillskrivs samt vilka roller de får inom gänget. Kolb och Palys (2016) samt Dziewanski (2020) beskriver att tjejer i kriminella gäng tillskrivs en identitet som sexobjekt eller offer av övriga samhället. Anledningen till att tjejer i kriminella gäng tillskrivs dessa identiteter och blir stigmatiserade utifrån sitt kön av samhället kan som vi tidigare har diskuterat bero på att det finns en patriarkal struktur även i samhället som påverkar vår syn på tjejer i kriminella gäng. En möjlig tolkning är att samhället på grund av den patriarkala strukturen och dess normer tillskriver tjejer och killar olika roller och identiteter. Exempelvis kan de roller och identiteter som en kille ska ta innebära att de ska vara maskulina och aggressiva medan tjejer förväntas vara mer feminina, lugna och skötsamma. På grund av att tjejer och killar har olika förväntningar på vilka roller och identiteter de förväntas ha utifrån den patriarkala strukturen samt rådande normer är en möjlig tolkning att tjejerna får roller som innebär att de inte behöver vara våldsamma och aggressiva. Som vi tidigare nämnt ovan är rollen betydande för vilken status en person får i gänget. Eftersom tjejer ofta tilldelas roller som inte ger någon nämnvärd status är en möjlig tolkning att rollerna som tilldelas tjejer är prestigelösa och påverkar hur resten av gänget betraktar dem.
Kolb och Palys (2016) beskriver att tjejer både förväntas att följa den maskulina normen som finns inom gänget, vilket innebär att de ska bete sig maskulint och aggressivt men också att de
28
förväntas att bete sig feminint. Resultaten beskriver även att de ibland måste inta en roll som mamma i de fallen då de får barn men att de ändå förväntas vara en del av gänget för att få fortsätta betraktas som en i gänget. En möjlig tolkning är att de olika identiteterna och rollerna tjejer i kriminella gäng måste navigera sig igenom skapar identitetsförvirring och rollkonflikter. Konsekvenserna som kan komma av alla dessa olika identiteter och roller är att tjejerna har svårt för att hitta sig själva i alla roller och identiteter och kan skapa en osäkerhet hos tjejerna. Exempelvis kan det skapa en konflikt mellan rollerna där den feminina rollen går i konflikt med den maskulina rollen, detta kan leda till att de blir osäkra på hur de ska bete sig. En diskussion som har förekommit är att dessa rollkonflikter och osäkerheterna i tjejernas beteende kan leda till att de inte uppfyller några av rollerna till fullo. Som vi tidigare nämnt ovan kan faktumet att de är tjejer och förväntas vara feminina påverka deras möjligheter att helt leva upp till den maskulina normen och på så sätt få en högre status eller rangordning inom gängets hierarki. Inom socialt arbete kan det vara viktigt att veta hur samhället, de kriminella gängen och tjejerna själva ser på sin roll och identitet inom gänget för att få en förståelse över hur komplext det är att vara en tjej och involverad i ett kriminellt gäng. Exempelvis kan det vara bra att förstå att tjejer beter sig aggressivt för att skydda sig mot kränkningar och övergrepp och att de inte är aggressiva som person egentligen.
Likheter och skillnader mellan föreliggande litteraturstudie och tidigare forskningsöversikter
Följande litteraturstudie och tidigare forskningsöversikter har flera likheter som beskriver tjejers involvering i gängkriminalitet. Sutton (2017) beskriver exempelvis att en del riskfaktorer påverkar att tjejer går med i kriminella gäng tjejer som har psykisk ohälsa, upplevt trauma i barndomen. De fyra tidigare forskningsöversikterna nämner även flera andra riskfaktorer som bidrar till att tjejer söker sig till kriminella gäng. Alleyne och Wood (2010) förklarar att en del tjejer söker spänning och strävar efter att utöva våld och begå våldsamma handlingar. I följande studie undersöker vi även de riskfaktorer som bidrar till att tjejer hamnar i kriminella gäng dock är denna litteraturundersökning mer fokuserad på tjejers roll, identiteter, status, stigmatiseringen kring tjejer i kriminella gäng samt hierarkin i kriminella gäng. Föreliggande litteraturstudie och tidigare forskningsöversikter identifierar samma riskfaktorer som samverkar och bidrar till att en del tjejer hamnar i gängkriminalitet. Resultaten i litteraturstudien och tidigare forskningsöversikter visar att den maskulina normen och patriarkala strukturen som finns inom gängen påverkar synen på tjejer och deras roll inom gängen. Exempelvis beskriver Sutton (2017) i sin studie att tjejer har en aktiv roll inom de kriminella gängen. Tjejer är underordnade killar vilket innebär att killarna bestämmer tjejernas delaktighet och inflytande i gängen. Resultaten i följande studie och tidigare forskningsöversikter kommer fram till att gängmedlemskapet inte innebär samma sak för killar och tjejer. Tidigare forskningsöversikter beskriver även att det finns könsskillnader mellan tjejer och killar som är involverade i kriminella gäng. I vår litteraturstudie kommer vi även fram till att det finns könsskillnader mellan tjejer och killar där tjejerna ofta har låg status och är involverade främst i drogförsäljning. En annan viktig likhet som har uppmärksammats i litteraturstudien och tidigare forskningsöversikter är att tjejer främst har en stöttande roll i gänget. Ytterligare en viktig likhet mellan denna litteraturstudie och tidigare forskningsöversikter är hur synen på en tjej avgörs av hur hon blir medlem i gänget. En annan viktig likhet som vi har uppmärksammat är att resultatet i följande litteraturstudie och tidigare forskningsöversikter kommer fram till att det inte finns tillräcklig forskning som fokuserar på tjejers roll och identitet inom gängen. Det saknas även svenska studier som redovisar riskfaktorer som bidrar till att tjejer söker sig till kriminella gäng, tjejers roller och identitet inom gängen samt stigmatiseringen kring tjejer som är involverade i kriminella gäng. Det är svårt att överföra studiens resultat till svenska förhållanden dock har polisens rapport
29
(2019a) illustrerat en ökning av antal tjejer som involveras i kriminella gäng i Sverige och i likhet med tidigare studier kommer dessa tjejer från utsatta områden.
Konsekvenser av forskning kring gängkriminella tjejer för socialt arbete
Enligt SoL 5 kap 1§ bygger socialt arbete på att främja ungdomars hälsa och utveckling vilket gör det viktigt att känna till riskfaktorer och konsekvenser av att tjejer är involverade i gängkriminalitet. Kännedomen om riskfaktorer är viktigt för att kunna uppmärksamma indikationer som tyder på att tjejer är på väg in i gängkriminalitet och vid tidigt skede kunna erbjuda insatser som motverkar att tjejerna utvecklar ett normbrytande beteende som resulterar i att de väljer att gå med i kriminella gäng. Konsekvenserna av att känna till riskfaktorerna för socialt arbete kan även vara att mer forskning bedrivs kring insatser för tjejer som är i eller på väg in i gängkriminalitet. En konsekvens som kan komma av att enbart forska kring riskfaktorer är att identifiera en riskfaktor som är avgörande. Genom att enbart fokusera på en riskfaktor finns möjligheten att vissa personer “faller mellan stolarna” vilket skulle missgynna det sociala arbetet. Enligt 3 kap 1 SoL hör det till socialtjänstens uppgifter att “svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det”. Genom att fokusera på olika riskfaktorer och hur de hänger ihop