Gängkriminalitet är som vi nämnt tidigare ett växande samhällsproblem som påverkar samhället och antalet tjejer som söker sig till kriminella gäng har ökat de senaste åren. På grund av ökningen av gängkriminalitet och tjejer som söker sig till kriminella gäng är det viktigt att forska mer om området. När vi har gjort litteraturstudien har vi uppmärksammat att det inte finns tillräcklig med svensk forskning som belyser gängkriminalitet, riskfaktorer för tjejer som söker sig till kriminella gäng och information om tjejer som medverkar i kriminella gäng. Det saknas även svensk forskning kring kriminella gängs hierarkiska ordning, stigmatiseringen kring tjejer i kriminella gäng och vilken roll, identitet och status tjejer i kriminella gäng har. Det finns mycket internationell forskning kring riskfaktorer till varför personer söker sig till kriminella gäng, dock saknas det forskning när det gäller specifika riskfaktorer för tjejer som riskerar att hamna i gängkriminalitet. De La Rue och Espelage (2014) samt Sutton (2017) beskriver att några riskfaktorer är att tjejer som utsätts för sexuella och psykiska övergrepp, bor i utsatta områden samt har osäkra familjeförhållanden har större risk för att hamna i gängkriminalitet. I litteraturstudien har vi uppmärksammat att vissa riskfaktorer som nämns i studierna överensstämmer med svenska förhållanden, exempelvis att tjejer som bor i utsatta bostadsområden löper större risk att hamna i kriminella gäng. Dock anser vi att detta inte är
31
helt applicerbart på svenska tjejer som riskerar att hamna i kriminella gäng då bostadsområden i USA skiljer sig från bostadsområden i Sverige. I USA är de utsatta områdena utbredda i större geografiska områden än i Sverige. Varför vi anser att det behövs mer svensk forskning som fokuserar på orsaker till tjejernas involvering i kriminella gäng. Det behövs även mer svensk forskning på hur svenska gängkriminella tjejers roll, identitet, stigmatisering och status ser ut. Som vi tidigare nämnt är det på grund av kulturella skillnader svårt att applicera dessa resultat som kommer från amerikanska och brittiska artiklar på gängkriminella tjejer i Sverige. Ett förslag på att undersöka svenska gängkriminella tjejers roll, identitet, status, stigma samt svenska kriminella gängs hierarki är genom intervjuer för att skapa mer djupare förståelse för fenomenet. Ett förslag på att undersöka vilka riskfaktorer som finns för svenska tjejer att gå med i kriminella gäng är att göra statistiska undersökningar. Genom att få en bättre och djupare förståelse av fenomenet tjejer i gängkriminalitet kan detta bidra till att utveckla insatser för att förhindra att tjejer går med i kriminella gäng samt hjälpa gängkriminella tjejer i gänget samt hjälpa tjejer ut ur gänget.
Referenslista
Addo, T., Peterson, A. & Svensson L. (2003). Ungdomar i vardagens väv. (1.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Bell, K.E. (2009). Gender and gangs: A quantitative comparison. Crime and Delinquency, 55 (3): 363-387. doi: 10.1177/0011128707306017
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review (2. uppl). London: SAGE
Boxer, P., Veysey, B., Ostermann, M. & Kubik, J. (2015). Measuring gang involvement in justice-referred sample of youth in treatment. Youth violence and juvenile justice, 13 (1): 41- 59. doi: 10.1177/1541204013519828
Brottsförebyggande rådet (2016). Kriminella nätverk och grupperingar Polisers bild av
maktstrukturer och marknader. Hämtad 2 april, 2021, från Brå
https://www.bra.se/download/18.3c6dfe1e15691e1603e1b5ca/1471871016717/2016_12_Kri minella_natverk_och_grupperingar.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber AB. Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1.uppl.) Stockholm: Liber AB.
Chu, C.M., Daffner, M., Thomas, S.D.M. & Lim, J.Y. (2011). Elucidating the treatment needs of gang-affiliated youth offenders. Journal of aggression, conflict and peace research, 3 (3): 129-140. doi: 10.1108/17596591111154167
Danermark, B. (2011). Metateoretiska perspektiv på utvärdering. I B. Blom (red.), Utvärdering
i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning (s. 55-70). Stockholm: Natur oh
Kultur
Decker, S. H., Melde, C. & Pyrooz, D.C. (2012). What do we know About gangs and gang members and where do we go from here?. Justice Quarterly, 30 (3): 369-402. doi: 10.1080/07418825.2012.732101
32
De La Rue, L. & Espelage, D. L. (2014). Family and Abuse Characteristics of Gang-Involved, Pressured-to-Join, and Non–Gang-Involved Girls. Psychology of Violence, 4 (3): 253-265. doi: 10.1037/a0035492
Deuchar, R., Harding, S. McLean, R. & Densely, J. A. (2020). Deficit or Credit? A comparative, qualitative study of gender agency and female gang mambership in Los Angeles and Glasgow. Crime & Delinquency, 66 (8): 1087-1114. doi: 10.1177/0011128718794192 De Vito, K. (2020). Seeking a secure base: Gangs as attachment figures. Qualitative Social
Work, 19 (4): 754-769. doi: 10.1177/1473325019852659
Dziewanski, D. (2020). Femme fatales: Girl gangsters and violent street culture in Cape Town.
Feminist Criminology, 15 (4): 438-463. doi: 10.1177/1557085120914374
Eriksson, T. & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: Utan tvivel är man inte riktigt klok. (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Evertsson, M. & Magnusson, C. (2014). Inledning. I Evertsson, M & Magnusson, C. (red.),
Ojämlikhetens dimensioner:Uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. (2.uppl.). Stockholm:
Liber AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Gomez Auyong, Z. E., Smith, S. & Ferguson, C. J. (2018). Girls in Gangs: Exploring Risk in a British Youth Context. Crime & Delinquency, 64 (13): 1698–1717. doi: 10.1177/0011128763130
Haymoz, S., Maxson, C. & Killias, M. (2014). Street gang participation in Europé: A comparison of correlates. European Journal of Criminology, 11 (6): 659-681. doi: 10.1177/1477370813511385
Heikkinen, S. (2014). Michel Foucault. I L. Gottzén & U. Lögdlund (Red.), Sociologins
teoretiker (s. 193-208). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hennigan, K.M., Kolnick, K.A., Vindel, F. & Maxson, C.L. (2015). Targeting youth at risk for gang involvment: Validation of a gang risk assessment to support individualized secondary
prevention. Children and youth services review, Vol. 56: S. 86-96. doi:
10.1016/j.childyouth.2015.07.002
Hjerm, M & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (1.uppl.) Falkenberg: Gleerup.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3.uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Kolb, A. & Palys, T. (2016). Homegirls, hoodrats and hos: Co-constructing gang status through discourse and performance. International Journal for Crime, Justice and Social Democracy, 5 (4): 29-44. doi: 10.5204/ijcjsd.v5i4.334
Lindahl, R. (2018). Institutionella ramar för relationen mellan familjehemsplacerade ungdomar och deras socialsekreterare. I A. Bruhn & Å. Källström (red.), Relationer i socialt arbete: i
gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber AB.
Lögdlund, U. (2014). Charls Horton Cooley. I L. Gottzén & U. Lögdlund (red.), Sociologins
33
O´Brien, K. Draffern, M., Chu, C. M. & Thomas, S.D.M. (2013). Youth gang affiliation, violence, and criminal activities: A review of motivational, risk, and protective factors.
Aggression and Violent Behavior, 18 (4): 417-425. doi: 10.1016/j.avb.2013.05.001
Rostami, A., Leinfelt, F. & Holgersson, S. (2012). An exploratory analysis of Swedish street gangs: Applying the Maxon and Klein typology to a Swedish gang dataset. Journal of
Cotemporary Criminal Justice, Vol. 28 (4): S. 426-445. doi: 10.1177/1043986212458195
Røkenes, O. H. & Hanssen, P-H. (2015). Bära eller brista: kommunikation och relationer i
arbetet med människor (2. Uppl.). Malmö: Gleerups utbildning AB.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Sjögren, A. (2003). Kulturens roll i identitetens byggande. I A. Ahmadi, N. (red.), Ungdom,
kulturen identitet. (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Smith, R. (2008). Social work and power. London: Palgrave Macmillan.
Socialstyrelsen (2012). Kartläggning av samverkansinterventioner med syfte att motverka en
kriminell livsstil bland unga. Hämtad 4 januari, 2021, från Socialstyrelsen
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012- 10-14.pdf
Starrin, B. (2013). Stigma, skam och fattigdom. I L.B. Karlsson, K. Kuusela & U. Rantakeisu (red.) Utsatthet, marginalisering och utanförskap (s. 75-96). Lund: Studentlitteratur AB. Sutton, T. E. (2017). The lives of female gang members: A review of the literature. Aggression
and violent behavior, 37 (2017): 142-152. doi: 10.1016/j.avb.2017.10.001
Sveriges Television (2021, mars). Dagens brott: Kriminella tjejer [Video]. Hämtad från https://www.svtplay.se/video/30707498/veckans-brott/veckans-brott-kriminella-
tjejer?modalId=jXYm1bd
Svensson, K., Johansson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt
arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Polismyndigheten (2019a). Kriminella nätverk inom organiserad brottslighet i polisregion
Stockholm (A491.036/2019, U404/19). Stockholm: Polismyndigheten. Från file:///C:/Users/Asus/Downloads/Kriminella%20n%C3%A4tverk%20inom%20den%20organ iserade%20brottsligheten%20i%20polisregion%20St....pd
Polismyndigheten (2019b). Organiserad brottslighet. Hämtad 2 april, 2021, från Polismyndigheten, https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/organiserad-brottslighet/ Thurén, T. (2013). Källkritik. (3.uppl.). Stockhlm: Liber AB.
Timchenko, K., Dzhansarayeva, R., Gulzhan, M., Duzbayeva, S. & Beaver, K. M. (2020). Female involvement in the criminal justice system and risk of violent victimization:an examination of gang involvement. American journal of criminal justice: AJCJ, 45 (6): 1040- 1059. doi: 10.1007/s12103-020-09526-4
Vetenskapsrådet (2017). Godforskningssed 2017. Hämtad 21 april 2021, från Vetenskapsrådet https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
34
Wang, T. (2021). Mismatched Liberation Theory: A Comparative Method to Explain Increasing Female Crime Share in the United States. Feminist criminology, 1 (2021), 1-36. doi:10.1177/1557085121993210
Watkins, A. M. & Melde, C. (2018). Gangs, gender, and involvement in crime, victimization and exposure to violence. Journal of criminal justice, 57 (2018): 11-25. doi: 10.1016/j.jcrimjus.2018.02.005
Wood, J. & Alleyne, E. (2010). Street gang theory and research: Where are we now and where do we go from here?. Aggression and Violent Behavior, 15 (2010): 100-111. doi: 10.1016/j.avb.2009.08.005
Young, T. (2009). Girls and Gangs: “Shemale” Gangsters in the UK? Youth justice, 9 (3): 224- 238. doi: 10.1177/1473225409345101
Bilaga 1
Detaljerad litteratursökning
Databas Sökord Inkluderingskriterier Sökresultat
Primo female + gang +
members
2010-2021, peer reviewed,
engelska artiklar, full text online
5 126
ASSIA female + gang +
member*
2010-2021, peer reviewed 29
Primo girl gangs AND
female gangs
2010-2021, peer reviewed,
artiklar, engelska
36 685
Primo “girl*” AND “crime” 2010-2020, peer reviewed,
artiklar, engelska
51 964
Primo Gängkriminalitet 2010-2021, peer reviewed, full
text, engelska, svenska
3
IBSS “Female gang” OR
“girl gang”
2010-2021, peer reviewed 8
Social Science
Premium Collection
“Female gang*” 2010-2021, full text, peer
reviewed
4
Primo Girls and gangs 2009-2021, full text, peer
reviewed , engelska, artiklar
16 571
Primo “Female crime” 2010-2021, full text, peer
reviewed, engelska, artiklar
111 484 Sociological Abstracts “Girl gang*” OR “female gang*” 2009-2021, peer reviewed 40
ASSIA Gans AND organized
crime