Socialt arbete Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021
Författare: Amal Mohamud & Denicé Stenlund Handledare: Odd Lindberg
Gängkriminella tjejer och
hierarkier i gängen
En integrativ litteraturstudie om gängkriminella tjejers roll, identitet,
stigmatisering och status i gängen
En integrativ litteraturstudie om gängkriminella tjejers roll, identitet, stigmatisering och status i gängen
Författare: Amal Mohamud & Denicé Stenlund
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021
Sammanfattning
Följande studie är en integrativ litteraturstudie med syfte att undersöka kunskapsläget kring varför tjejer söker sig till gängkriminalitet och vilken hierarkisk rangordning tjejer som involveras i kriminella gäng har. Syftet är även att identifiera vilka roller och identiteter tjejerna har och undersöka stigmatiseringen kring tjejer i kriminella gäng. Totalt 12 artiklar valdes ut efter att en systematisk litteratursökning gjorts. Artiklarna analyserades sedan utifrån en tematisk analys samt de teoretiska begreppen makt, roll, identitet, stigma och hierarki. Resultatet visar att det finns många olika riskfaktorer som samverkar och bidrar till att en person hamnar i gängkriminalitet samt att det finns en hierarkisk rangordning inom de kriminella gängen som speglar den patriarkala strukturen som finns i samhället. Ytterligare visar resultatet att tjejer i kriminella gäng blir stigmatiserade till följd av den patriarkala strukturen samt att tjejers roll och identitet präglas av den maskulina normen. Slutligen visar resultatet att det saknas svensk forskning inom området tjejer i gängkriminalitet. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning.
and status in the criminale gangs
Authors:
Amal Mohamud & Denicé Stenlund Örebro universitetSchool of Law, Psychology and Social Work The Social Work Program
Social Work, C Essay, 15 credits Spring 2021
Abstract
Following study is an integrative literature study and the purpose with the present litteratur study is to examine the state of knowledge in terms of why girls seek out gang crime and what hierarchical ranking girls who get involved in criminal gangs have. The purpose is also to identify what roles and identities these girls have and to investigate the stigmatising of girls in criminal gangs. A total of 12 articles have been chosen after a systematic literature study has been made. After that the articles are analyzed according to a thematic analysis as well as the constructs power, role, identity, stigma and hierarchy. The result shows that there are many different risk factors that depend on each other and contribute for a person to get involved in criminal gangs as well as there is a hierarchical ranking within the gangs that mirror the patriarchal structure in society. The result shows further that girls in criminal gangs are stigmatized due to the patriarchal structure and also that girls' role and identity are imprinted by the masculine norm. Finally the result shows that there is a lack of swedish research on girls in criminal gangs. Lastly presented is proposals to do further research on the subject.
Förord
Vi är oändligt tacksamma för vår handledare Odd Lindberg som har stöttat oss i vårt arbete genom att komma med råd, tips och konstruktiv kritik som har gjort vårt arbete möjligt. Vi vill även tacka Espresso House i Borlänge som gjort det möjligt för oss att träffas och arbeta tillsammans på ett säkert sätt under rådande Corona pandemi.
Innehållsförteckning
Inledning och problemformulering ... 1
Relevans för socialt arbete ... 2
Definition av begreppen Organiserad brottslighet och Gängkriminalitet ... 3
Tidigare forskningsöversikter ... 3
The lives of female gang members: A review of the literature ... 3
What do we know about gangs and gang members and where do we go from here? ... 4
Street gang theory and research: Where are we now and where do we go from here? ... 5
Youth gang affiliation, violence, and criminal activities: A review of motivational, risk, and protective factors ... 6
Sammanfattning av tidigare forskningsöversikter ... 6
Teoretisk ram ... 6
Hierarki och maktfördelning ... 7
Roll ... 8
Stigma ... 8
Identitet ... 8
Metod ... 9
Litteratursökning ... 9
Inkludering- och exkluderingskriterier ... 10
Urvalsmetod, validitet och reliabilitet ... 11
Analysmetod ... 12
Sammanställning och analysförfarande ... 13
Källkritik ... 13
Etiska överväganden ... 14
Resultat och tematisk analys ... 15
Riskfaktorer som gör att tjejer söker sig till kriminella gäng ... 19
Gängkriminella tjejers roll och identitet i gängen ... 20
Tjejernas status i de kriminella gängen ... 21
Kriminella gängs hierarkiska ordning ... 22
Maktfördelningen mellan tjejer och killar i kriminella gäng ... 23
Stigmatiseringen kring tjejer i gängkriminalitet. ... 24
Diskussion och slutsatser ... 24
Vilka riskfaktorer bidrar till att tjejer söker sig till kriminella gäng? ... 24
Vilken status har tjejerna i gängens hierarki? ... 25
Hur fungerar den hierarkiska ordningen i kriminella gäng med avseende på maktfördelningen mellan tjejer och killar? ... 26
Vilken identitet tillskrivs tjejer i kriminella gäng av omgivningen, vilken identitet uppvisar tjejerna
i gängen och vilken roll/roller har de inom gänget? ... 27
Likheter och skillnader mellan föreliggande litteraturstudie och tidigare forskningsöversikter ... 28
Konsekvenser av forskning kring gängkriminella tjejer för socialt arbete ... 29
Styrkor och svagheter/begränsningar ... 30
Förslag på vidare forskning ... 30
Referenslista ... 31
Inledning och problemformulering
Ungdomar i gängkriminalitet har varit ett omdiskuterat ämne i samhället under de senaste åren. En rapport som gjorts av polisens underrättelsetjänst i Stockholm visar en ökning av antal gängkriminella under de senaste åren. Rapporten visar främst att antalet tjejer som är involverade i kriminella gäng har ökat. I rapporten framgår det även att de kriminella gängen involverar personer som är under 16 år (Polisen, 2019a). Enligt Sveriges Television 1, SVT1, (2021) har antalet tjejer som är involverade i kriminella gäng fördubblats de senaste två åren. Tidigare har tjejer i kriminella gäng karaktäriserats av polisen som passiva flickvänner och fruar som utnyttjas till vinning i det kriminella gänget (SVT1, 2021, mars). Vidare framkommer det att tjejer har blivit mer utåtagerande och begår fler brottsliga handlingar. De brott som begås av tjejer som är involverade i kriminella gäng är vapenbrott, narkotikabrott, organiserad brottslighet, fungerat som kontakter och genom detta “möjliggjort kriminella handlingar för killarna i gänget” (SVT1, 2021, 30 mars).
Den växande gängkriminaliteten är ett växande samhällsproblem, dock är begreppet gängkriminalitet ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker för olika personer. Brottsförebyggande rådet, Brå (2016) beskriver att vissa personer förknippar organiserad brottslighet med motorcykelgäng, en del förknippar det med maffian i exempelvis Italien, Ryssland eller Amerika och andra förknippar begreppet med förortsgäng. Europeiska unionen, EU, (Polisen, 2019b) definierar gängkriminalitet som ett fenomen där flera människor ingår i en grupp och samarbetar med varandra för att uppnå ett gemensamt mål. Varje enskild gruppmedlem har även en tilldelad roll eller uppgift i gänget. Det som kännetecknar gängkriminalitet är att personer som involveras i gänget använder sig av våld, kontroll och andra metoder för att genomföra sina brottsliga handlingar (a.a). Det som också kännetecknar gängkriminalitet är att gruppen är hierarkiskt organiserad, där en del medlemmar är överordnade andra på grund av sin roll eller uppgift i gänget. De överordnade personerna i gruppen har mer makt och högre position än de andra gruppmedlemmar som ingår i gänget. Personer som involveras i kriminella gäng följer normer, regler och sanktioner som regleras i gänget. Den som bryter mot gruppens normer och regler kan riskera sitt liv eller exkludering från resten av gruppen (Brå, 2016). SVT1 (2021) beskriver att tjejer, oavsett hur högt de tar sig i hierarkin inom det kriminella gänget, är lågt rankade på grund av sitt kön och att det finns en “machokultur” inom de kriminella gängen som bidrar till att tjejer alltid kommer att vara lägre rankade än de unga männen.
Större delen av tidigare studier som gjorts inom ämnet gängkriminalitet är genomförda i USA och inriktar sig på orsaker till att ungdomar väljer att gå med i kriminella gäng. De riskfaktorer som verkar vara främst förekommande hos ungdomar är familjesituationen, ungdomens attityd och inställning, umgängeskretsen, hur det går i skolan och miljön samt vilket bostadsområde de bor i (O´Brien, Draffern, Chu & Thomas, 2013; Hennigan, Kolnick, Vindel & Maxson, 2015; Haymoz, Maxson & Killias, 2014; Boxer, Ostermann & Kubik, 2015). Andra riskfaktorer som påverkar ungdomarna är om ungdomen tar droger, dricker alkohol, äger ett vapen, deltagit i eller utövat allvarlig och/eller våldsam brottslighet samt om ungdomen tidigare varit i kontakt med polis och/eller rättsväsendet. Ungdomen kan även söka sig till kriminella gäng på grund av ett behov av tillhörighet, dålig självkänsla, distans från samhället eller på grund av känslan av trygghet och att gänget erbjuder skydd mot exempelvis rasistiska övergrepp (Chu, Daffern, Thomas och Lim, 2011). Socialstyrelsen (2012) listar även olika riskfaktorer som påverkar att ungdomar ansluter sig till kriminella gäng. En riskfaktor som Socialstyrelsen (2012) tar upp är att ungdomar som växer upp i otrygga miljöer och som har
2
låg socioekonomisk status löper större risk för att gå med i ett kriminellt gäng. Ytterligare riskfaktorer är en bristande hemmiljö, dålig relation till sina föräldrar samt grupptryck (Socialstyrelsen, 2012). Riskfaktorerna för att tjejer ska gå med i kriminella gäng liknar på många sätt riskfaktorerna för killar, alltså kompisar, spänning, pengar och en romantiserad bild (SVT1, 2021). Dock saknas det mer ingående forskning i Sverige om vilka riskfaktorer som bidrar till att tjejer väljer att medverka i kriminella gäng.
SVT1 (2021) rapporterar att det sker en ökning av aktiva gängkriminella tjejer i Sverige de senaste två åren. Enligt polisens rapport (2019a) har andelen involverade tjejer i organiserad brottslighet ökat med 8 %, vilket är något som inte har uppmärksammat tidigare. Anledningen till att det inte uppmärksammats tidigare beskrivs bero på rådande könsnormer i samhället. Exempelvis anses tjejer i gängkriminalitet vara passiva och de tros inte heller ha en lika aktiv roll i det kriminella gänget som de unga männen. Tjejers roll i de kriminella gängen har inte setts som avgörande i utredningar (Polisen, 2019a). Det har heller inte setts som att tjejer har en viktig roll i det kriminella gänget, dock beskrivs det i SVT1 (2021) att tjejer har en aktiv roll i att organisera brott och hjälpa till med att begå våldsamma handlingar. Genom att upptäcka tjejernas involvering i de kriminella gängen kan detta leda till att fler brott förebyggs och blir lösta (SVT1, 2021). Tjejer som involveras i kriminella gäng är ett samhällsproblem som mer och mer uppmärksammas i samhället och som det finns begränsad forskning kring i Sverige. Idag strävar både politiker och poliser i Sverige efter att identifiera bakomliggande faktorer som bidrar till ökningen av rekrytering av tjejer och den mer aktiva roll som tjejerna numera har i de kriminella gängen. Enligt Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) 5 kap 1§ ska socialtjänsten “verka för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden”. Därför är det viktigt för socialt arbete att forska mer kring gängkriminella tjejer för att förstå problematiken fullt ut och för att hitta effektiva insatser för att hjälpa dessa tjejer. Större delen av den forskning som gjorts kring gängkriminella tjejer är gjord i USA och handlar främst om riskfaktorer. Sutton (2017) beskriver i sin studie att några riskfaktorer som finns är psykisk ohälsa, drogmissbruk och utanförskap, vidare beskrivs även tjejers status och roll i det kriminella gänget. I den tidigare forskningen finns dock inte mycket forskning kring riskfaktorer som bidrar till att tjejer söker sig till kriminella gäng, vilken roll och identitet de har, hur de blir stigmatiserade samt vilken hierarkisk status de har i gänget. För att kunna minska och förstå rekrytering av tjejer och därmed minska rekryteringen generellt till kriminella gäng behövs mer kunskap om forskningsområdet. Därför syftar vår studie att undersöka kunskapsläget kring gängkriminella tjejers status, roll, identitet och stigmatisering samt kriminella gängs hierarkiska ordning.
Syftet med föreliggande litteraturstudie är att granska kunskapsläget gällande varför tjejer söker sig till gängkriminalitet och vilken hierarkisk status tjejer som involveras i kriminella gäng har. Syftet är även att identifiera vilka roller och identiteter tjejer i kriminella gäng har och undersöka stigmatiseringen kring dessa tjejer. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar:
1. Vilka riskfaktorer bidrar till att tjejer söker sig till kriminella gäng?
2. Vilken status har tjejerna i kriminella gäng och hur fungerar den hierarkiska ordningen med avseende på maktfördelningen mellan tjejer och killar?
3.
Hur blir tjejer i kriminella gäng stigmatiserade i gängen och i samhället?4.
Vilken identitet tillskrivs tjejer i kriminella gäng av omgivningen, vilken identitet uppvisar tjejerna i gängen och vilken/vilka roll/roller har de inom gänget?3
Enligt SoL 3 kap 1 § hör det till socialtjänstens uppgifter att “svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det”. Med grund i detta är en möjlig tolkning att det är socialtjänsten ansvar att upplysa om vilka samhällsproblem som finns samt bidra med åtgärder som kan hjälpa till att lösa samhällsproblemet. Som vi ovan nämnt är det även enligt SoL 5 kap 1 § socialtjänstens ansvar att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Därför har socialtjänsten ett ansvar för att motverka att tjejer går med i kriminella gäng samt motverka gängkriminalitet i stort. Då tjejer enligt Polisen (2019a) har börjat ta en mer betydande roll i de kriminella gängen är det av vikt att forska mer kring området. Forskningen kan bidra med att skapa förståelse och utveckling av metoder och behandlingar för att förebygga att tjejer blir involverade i gängkriminalitet. Forskningen kan även bidra med att hjälpa tjejer ut ur gängkriminalitet.
Definition av begreppen Organiserad brottslighet och
Gängkriminalitet
Begreppet organiserad brottslighet är ett begrepp som är svårt att definiera i och med att det finns många olika typer av organiserad brottslighet. Enligt Maxon och Kleins gängteori är organiserad brottslighet en grupp av människor som ingår i ett kriminellt nätverk som begår kriminella handlingar (Rostami, Leinfelt & Holgersson, 2012). Socialstyrelsen (2012) använder sig av forskningsnätverket Eurogangs definition av “street gang” för att definiera kriminella nätverk bland ungdomar. Begreppet “street gang” beskriver Socialstyrelsen (2012) är en gatuorienterad gruppering av både ungdomar och unga vuxna som delvis eller helt identifieras av kriminella handlingar. Brå (2016) förklarar begreppet organiserad brottslighet som ett verktyg för att kategorisera gängrelaterade brott. Gärningar som begås av kriminella gäng delas in i fyra grupper och nätverkskategorier. Dessa grupper och kategorier är externdefinierade grupper, projektbaserade konstellationer, självdefinierade grupper och icke-namngivna grupper. I detta arbetet används nätverkskategorin självdefinierade grupper som definition när vi använder termen kriminella gäng. Självdefinierade grupper är gäng med stark grupptillhörighet och genom att identifiera sig med namn, symbol, medlemskap och signaler strävar kriminella gäng efter att isolera sig från resten av samhället (Brå, 2016). Vidare beskrivs att personer som är en del av självdefinierade grupper strävar efter makt, status och använder våld för att utföra kriminella handlingar, de styrs även av kollektiva regler och normer som skapar ordning och struktur i gängen.
Tidigare forskningsöversikter
Nedan följer en redovisning av fyra forskningsöversikter av tidigare forskning inom området tjejer i gängkriminalitet. De två första fokuserar på riskfaktorer och konsekvenser för tjejer som är involverade i gängkriminalitet. De två resterande berör begreppet gängkriminalitet, hur begreppet vinklas och hur det används för att förklara varför personer väljer att gå med i kriminella gäng. Risk och skyddsfaktorer som påverkar ungdomar att gå med i kriminella gäng tas även upp av forskningsöversikterna nedan.
The lives of female gang members: A review of the literature
Syftet med forskningsöversikten är att visa att kön formar riskfaktorerna och konsekvenserna för unga tjejer som är involverade i kriminella gäng (Sutton, 2017). Studien fokuserar på fyra huvudområden. Dessa områden är 1) riskfaktorer för tjejer som är involverade i gäng, 2)
4
omfattningen och karaktären av kvinnliga gängmedlemmars våldsamhet och brott, 3) påverkan som kön har på erfarenheten av kränkningar som medlemskapet i gänget medfört och 4) kvinnliga gängmedlemmar som lämnar gängkriminalitet. Studien fokuserar främst på kvinnor i gängkriminalitet och jämför även upplevelser mellan manliga och kvinnliga gängmedlemmar. De artiklar som används i studien är främst från USA och Storbritannien och daterar från 1995 fram till 2017. Artiklarna som används fokuserar främst på gängkriminalitet, mäns roll i gängen, kvinnors roll i gängen och kvinnliga gängmedlemmars utsatthet i gängen.
I forskningsöversikten beskrivs det att tjejer ofta söker sig till kriminella gäng för att tjäna pengar, få skydd från gänget och få känslomässigt stöd samt få en känsla av att känna sig trygga från våldsamma hemmiljöer och bostadsområdet (Sutton, 2017). Några individuella riskfaktorer som nämns är psykisk ohälsa, dåligt självförtroende, en känsla av utanförskap, riskfyllda sexuella aktiviteter och drogmissbruk. Vidare beskrivs även att ytterligare riskfaktorer som påverkar unga kvinnor att gå med i gäng är den sociala omgivningen som exempelvis familj och vänner, en positiv exponering för gäng livet av exempelvis familj och vänner samt att gängen ger en känsla av trygghet, tillhörighet och stöd. En viktig del i att tjejer väljer att gå med i kriminella gäng som belyses är att tjejerna går med för att undvika och få utlopp för svåra trauman som de fått då de blivit utsatta för brott som exempelvis sexuella övergrepp. Tjejer har även uppgett att de väljer att gå med i kriminella gäng för att få mer makt och respekt, känna sig viktiga samt för att få andra att vara rädda för dem (a.a.). Forskningsöversikten visar även att tjejer som går med i gäng oftare begår brott än tjejer som inte är med i gäng, dock är tjejer inte lika involverade i brott och våldsamma handlingar som killarna i gängen, trots detta är tjejerna involverade i samma typer av brott som killarna. Studien visar också att tjejer i gäng, där det finns både killar och tjejer, inte tillåts att delta i vissa aktiviteter inom gänget. I gäng där större delen av medlemmarna är killar finns det mer maskulina normer, vilket också påverkar vilken typ av brott som tjejerna tillåts att delta i inom gänget (Sutton, 2017). Många tjejer i gäng där medlemmarna både är tjejer och killar anser att “vara tuff” är ett karakteristiskt drag att sträva efter för att bli respekterad och genom att leva upp till detta behålla sin status inom gänget. Ett sätt för tjejer att få status är att vara känd som extra “tuff” eller våldsam. Inom gäng där det finns både killar och tjejer finns det många regler som gör att tjejer inte får delta i vissa brottsliga handlingar. Reglerna gör att killarna omöjliggör möjligheterna för tjejerna att få betydande roller i gänget och hindrar därmed tjejerna från att kunna delta i aktiviteter som kan leda till mycket pengar och en högre status. I och med att tjejerna inte har möjlighet till att tjäna mycket pengar eller få en betydande roll kan de inte heller påverka reglerna, bestämma över gängets aktiviteter eller vilka förväntningar som finns inom gänget. I kriminella gäng där medlemmarna är både tjejer och killar och bygger på maskulina normer finns det inte utrymme för tjejernas behov och tyckande, tjejerna förväntas istället att ta en manlig roll eller hålla sig ur vägen (a.a). Denna typ av förväntningar finns inte inom de gäng som enbart innehåller tjejer, dock är dessa gäng mindre involverade i våldsamma brottsliga handlingar men mer involverade i droghandel än tjejer i gäng där det finns både tjejer och killar. Den slutsats som görs i forskningsöversikten är att forskningen kring tjejer som är involverade i gäng har gått framåt, men att det fortfarande saknas forskning inom området.
What do we know about gangs and gang members and where do we go from here?
Syftet med forskningsöversikten är att undersöka forskningsläget kring områdena gäng, gängmedlemmar och gängbeteenden (Decker et al., 2012). Forskningsöversikten använder sig av Shorts trestegs ramverk med fokus på individ-, mikro- och makronivå för att förklara och organisera upptäckter från tidigare forskning. Fokus för forskningsöversikten ligger därför på den typen av forskningsresultat, men forskningsöversikten undersöker även teoretiska och
5
praktiska framsteg. Forskningsöversikten framhäver både kvinnliga och manliga gängmedlemmar men fokuserar på gängkriminalitet generellt. De artiklar som används i studien är till större del från USA och daterar från 1995 till 2012.
I forskningsöversikten beskrivs tre olika fakta som idag är känt kring riskfaktorer. Det första är att det inte finns någon unik riskfaktor som gör att en ungdom går med i ett gäng (Decker et al., 2012). Det andra är att ungdomar som går med i ett gäng har ett relativt högt antal riskfaktorer innan de går med i gänget och det tredje är att olika riskfaktorer tillsammans inom olika områden är det bästa sättet att identifiera de individer som har störst risk att gå med i ett gäng. Forskningsöversikten belyser att det krävs mer detaljerad forskning kring riskfaktorer för att kunna identifiera de ungdomar som är i riskzonen för att gå med i ett gäng. Vidare beskrivs det att det finns ojämlikheter mellan könen och att hur en tjej går med i gänget påverkar synen på henne (a.a). Den slutsats som görs är att forskning kring gäng generellt behöver fördjupas samt att det krävs att forskare jämför olika städer och bostadsområden vad gäller att gå med i gäng och gängbeteenden för att forskningen i ämnet ska gå framåt. Vidare belyses att vidare forskning inom ämnet bör göras med hjälp av flera olika metoder, olika förgreningar av studier kring gäng som ger flera olika dimensioner samt att studierna bör använda sig av Shorts trestegs ramverk.
Street gang theory and research: Where are we now and where do we go from here?
Syftet med denna studie är att undersöka vilka teorier som används för att förklara fenomenet gängkriminalitet och hur människor går ihop för att bilda ett kriminellt gäng som underlättar utövning av våld. Studien visar att gängkriminalitet är ett problemområde som påverkar samhället negativt och att både kriminologer och sociologer bör sträva efter att forska mer om området. Vidare framgår det i studien att forskning kring gängkriminalitet bör inrikta sig på att finna effektiva lösningar som motverkar ökningen av brottslighet. Studien fokuserar främst på män och kvinnor som involveras i kriminella gäng och hur begreppet gängkriminalitet kan förstås på olika sätt, exempelvis kan begreppet innefattar både unga och vuxna män och kvinnor som går samman för att uppnå ett huvudmål. I studien används undersökningar från USA och Kanada som är gjorda under tidsperioden 2001-2005. I studien framgår det att begreppet gängkriminalitet definieras olika och att det behövs en tydlig definition av fenomenet för att förklara varför ungdomar söker sig till kriminella gäng och hur det kan åtgärdas. Studien hävdar att genom en tydlig definition kan sociologer, psykologer och kriminologer finna effektiva lösningar som motverkar ökad gängkriminalitet i samhället.
Studien beskriver riskfaktorer som bidrar till att killar och tjejer söker sig till kriminella gäng. Tjejer som tidigare har upplevt trauma i barndomen exempelvis föräldrarnas skilsmässa och våld i hemmet involveras i kriminella gäng för att bearbeta sitt trauma (Alleyne & Wood, 2010). Studien visar att en låg socioekonomisk status är den främsta anledningen till att tjejer går med i kriminella gäng. Tjejer som har låg socioekonomisk status exempelvis inte har ett arbete eller utbildning löper större risk att hamna i kriminella nätverk än tjejer med hög utbildningsnivå och bättre ekonomiskstatus. En viktig riskfaktor som belys i studien är umgänge med kriminella personer som bidrar till att tjejer hamnar i kriminella gäng, tjejer som umgås med kriminella vänner riskerar att gå med i kriminella gäng. En annan riskfaktor som redogörs i studien är att en del tjejer söker spänning och genom att involveras i kriminella gäng kan de bete sig aggressivt och begå våldsamma handlingar. I studien beskrivs även att tjejer som involveras i kriminella gäng kan utsättas för psykisk och fysiskt våld exempelvis som kräkningar och sexuella övergrepp av manliga gängmedlemmar (a.a). Studiens resultat visar att gängkriminalitet är ett omfattande problemområde där det behövs mer forskning. Studien
6
visar även att det är viktigt att forska om gängkriminalitet för att motverka ökad brottslighet som påverkar samhället negativt. En viktig slutsats i studien är att det krävs mer forskning om tjejers involvering i kriminella gäng.
Youth gang affiliation, violence, and criminal activities: A review of motivational, risk, and protective factors
Studien undersöker risk- och skyddsfaktorer som påverkar ungdomar att gå med i kriminella gäng, lämna kriminella gäng och konsekvenser för ungdomar som är involverade i gängkriminalitet. Majoriteten av de artiklar som använts i studien är amerikanska och är från åren 1990 till 2012. De utvalda artiklarna beskriver gängkriminalitet och hur ungdomar väljer att gå med i kriminella gäng. Studien fokuserar främst på unga killar och tjejer som involveras i kriminella gäng och hur involverade ungdomar utövar våld och begår våldsamma handlingar. Studien beskriver att gängkriminalitet förknippas med stereotyper som exempelvis utländska ungdomar som begår kriminella handlingar (O´Brien et al., 2013). Den rådande negativa stereotyper som finns i samhället anses inte uppmärksamma kvinnor som involveras i gängkriminalitet och enbart fokuserar på män som är involverade i kriminella gäng. Studien beskriver även att ungdomar som befinner sig i riskzonen löper större risk att hamna i kriminella gäng. Vidare beskrivs att antal kvinnor som involveras i kriminella gäng har ökat, dock inte lika mycket som antalet män. Studien redovisar att tjejer som bor i utsatta områden och har föräldrar med låg socioekonomisk status löper större risk att hamna i kriminella gäng än andra tjejer som inte bor i utsatta områden. Vidare nämns i studien att tjejer som inte presterar bra i skolan och har hög skolfrånvaro riskerar att gå med i kriminella gäng (a.a). Slutligen visar studiens resultat att det behövs mer forskning kring vilka skyddsfaktorer som skyddar ungdomar som befinner sig i riskzonen att ansluta sig till kriminella gäng. Studien visar på att det finns få studier som tar upp skyddsfaktorer som motverkar att fler ungdomar ansluter sig till kriminella gäng och att det därför krävs mer forskning i området.
Sammanfattning av tidigare forskningsöversikter
De fyra forskningsöversikterna visar att det finns olika riskfaktorer till varför tjejer söker sig till kriminella gäng, exempelvis kan en riskfaktor vara att tjejen har blivit utsatta för sexuella övergrepp i hemmet eller liknande och söker sig därför till gäng för trygghet och för att hantera traumat. Ytterligare riskfaktorer som tas upp är att tjejer som går med i gäng ofta kommer från familjer med låg socioekonomiskt status, att tjejerna söker spänning och status samt att de har en koppling till gänget i form av vänner, pojkvän/flickvän eller familj. Vidare visar resultaten att tjejer som involveras i kriminella gäng kan utsättas för kränkningar och våld för att de är underordnade i gänghierakin. Forskningsöversikterna belyser även att tjejer medverkar i samma typer av brott och våldshandlingar som killarna i gänget dock inte i samma grad. Detta ofta på grund av sitt kön eller för att de håller sig undan våldsamma handlingar. Det är även avgörande hur de går med i gänget för tjejernas status och hur de blir behandlade av resten av gänget. Samtliga forskningsöversikter visar att det behövs mer forskning inom området för att få en bättre förståelse för varför tjejer söker sig till kriminella gäng och för att förstå tjejernas roll och status i gängen.
Teoretisk ram
I detta avsnitt inryms studiens teoretiska ram och de centrala begrepp som används i analys och resultatdelen. Begreppen hierarki, makt, roll, stigma och identitet har valts då de bedöms vara relevanta och hjälper till att besvara studiens syfte och frågeställningar. Hierarki och makt är två begrepp som anses ha koppling till gängkriminalitet eftersom begreppen förklarar den hierarkiska rangordningen och maktfördelningen som finns mellan tjejer och killar i gängkriminalitet samt beskriver tjejers status i gängen. Vidare bedöms begreppen roll, stigma
7
och identitet vara tre centrala begrepp som förklarar hur tjejer strävar efter att skapa sin egen identitet, känslan av tillhörighet samt vilken syn samhället och gängen har på tjejer i kriminella gäng. Genom att tillämpa dessa begrepp menar vi att det kan gå att få en djupare förståelse kring vilka faktorer som bidrar till att en del tjejer söker sig till kriminella gäng och dess påverkan hos tjejer som involveras i gängkriminalitet.
Hierarki och maktfördelning
Makt är ett begrepp som har olika definitioner och innebörd. Enligt Foucault är makt något som ständigt är i rörelse och som utövas hela tiden av alla på olika sätt (Heikkinen, 2014). Makt är inte heller något som kan ägas eller produceras av exempelvis staten. Vidare kan makt förstås som något relationellt och som en kraft som kan verka på olika nivåer i samhället. Makten i sig är inte heller enbart ett uttryck för förtryck, utan kan också ses som något produktivt. Dock kan makten vara förtryckande i disciplinära sammanhang men kan bidra till effektivitet och gemensamt handlande (Börjesson & Rehn, 2009). Makt baseras också på möjligheten att få sin egen vilja igenom i en social relation trots motstånd från den andre (Skau, 2003). Makt mot en annan person kan leda till obehag, hot och straff (Börjesson & Rehn, 2009). Ett exempel kan vara att aktör A utsätter aktör B för hot för att styra dennes handlingar och därmed uppnå sin egen vilja. Dock behöver inte alltid en konflikt uppstå för att makten ska kunna utövas och enligt Skau (2003) är makt som används mot en annan en möjlighet att få sin egen vilja igenom. Vidare kan makt också förstås utifrån olika aspekter som exempelvis att makten kan komma till uttryck på grund av att den ena personen i en relation har mer status än den andra personen (Börjesson och Rehn, 2009). Det kan även handla om att den individ som utsätts för makten ”tillåter” den andre att utöva makt för att uppnå sin egen vilja. Inom kriminella gäng har tjejer och killar olika form av makt exempelvis kan killarna styra tjejernas handlingar genom att bestämma vilka aktiviteter som de får delta i eller inte.
Vem som har makt över andra i samhället och i grupper utgörs av en hierarkisk ordning (Evertsson & Magnusson, 2014). Den hierarkiska rangordningen består av högre och lägre positioner som ger en viss typ av makt och kontroll i samhället. Människor som är högt rangordnade har högre position, mer makt och status än de som har lägre rangordning i hierarkin. Status är en fast och förutbestämd regel som bestämmer en persons funktion i samhället eller gruppen (Lögdlund, 2014). R. Smith (2008) beskriver att en persons status innebär att ett påstående om prestige har förverkligats och att status kan skilja sig mellan olika roller som en person har. Evertsson och Magnusson (2014) beskriver att människor fördelas in i olika positioner inom hierarkin utifrån kön, klass, ålder, sexualitet, geografiskt område, etnicitet med mera. En del kategorier är överordnade andra kategorier på grund av rådande normer, regler och värderingar som existerar i samhället, exempelvis är män överordnade kvinnor. Den hierarkiska rangordningen som finns i samhället beskrivs påverka den sociala rörligheten, exempelvis kan en del individer ”klättrar upp i hierarkin och rör sig mellan positioner i samhället” för att ha högre position och bättre levnadsstandard (a.a). Ett annat exempel är att personer som tillhör en lägre klass kan förflyttas i hierarkin genom att skaffa sig ett arbete. Trots att vissa individer kan röra sig i hierarkin för att uppnå högre kategorier som ger högre position och mer status i samhället har en del personer svårt att ”klättra upp” i den hierarkiska rangordningen. Individer beskrivs av Evertsson och Magnusson (2014) som “låsta” i de lägre positionerna för att de bedöms som avvikande. Dessa personer riskerar därför diskriminering och exkludering från resten av samhället (a.a.). De flesta kriminella gäng består av en hierarkisk rangordning som fördelar tjejer och killar i högre och lägre positioner. Även olika uppgifter i gänget rangordnas och medför en viss status. Inom de kriminella gängen har en del positioner högre status, till exempel har personer som har hand om gängets ekonomi högre status än de medlemmarna i gänget som säljer droger. I de kriminella gängen är
8
exempelvis killar överordnade tjejer i hierarkin, vilket innebär att de har högre position och status vilket ger dem bättre förutsättningar än tjejerna i gängen.
Roll
Begreppet roll kan betyda något olika beroende på vilken teoretisk utgångspunkt som beaktas, dock är roller alltid socialt definierade (Johansson, Laanemets & Svensson, K., 2008). I sociala system fungerar roller som funktioner och olika roller är kopplade till olika rättigheter och skyldigheter beroende på vilken position som rollen ger. Alla olika roller i ett socialt system innehåller olika typer av socialt definierade förväntningar, dessa förväntningar skiljer sig åt beroende på vilken typ av roll det är, exempelvis skiljer sig yrkesrollen från den privata rollen. De olika förväntningar på hur olika sociala roller ska vara kallas för rollförväntningar och ser olika ut för alla roller (Lindahl, 2018). Det finns även olika typer av roller som samverkar, exempelvis kan den privata rollen innebära att en person är förälder men också att personen är en man eller kvinna med mera. De olika rollerna är inte heller bundna och oföränderliga i de sociala system de ingår i utan kan förändras i olika situationer och med tiden. När en person förväntas inta mer än en roll kan en rollkonflikt uppstå hos personen (Røkenes & Hanssen, 2016). Rollkonflikter kan även uppstå när förväntningarna på en roll inte stämmer överens med rollens faktiska betydelse för individen. Inom de kriminella gängen har tjejer och killar olika roller till exempel kan tjejer förväntas ha rollen som “pojkflicka” eller “bad girl”. Detta innebär då att de förväntas att bete sig maskulint och begå brottsliga handlingar.
Stigma
Stigma handlar om att en del människor isoleras från resten av samhället på grund av olika faktorer, dessa faktorer kan exempelvis vara personens egenskaper, fattigdom, etnicitet, kön, sexualitet med mera (Starrin, 2013). Begreppet stigma används som en term för att kategorisera människor i olika grupper och utifrån olika egenskaper. Människor som är stigmatiserade beskrivs som avvikande från samhällets normer, regler och värderingar. Att vara stigmatiserad innebär att en person ses av samhället som att personen inte är lika mycket värd som alla andra. Det finns tre kategorier som beskriver stigmatisering av personer och grupper. Den första kategorin handlar om kroppsliga missbildningar som bidrar till att en människa betraktas som avvikande och isoleras från resterande grupper i samhället, exempelvis personer med funktionsnedsättning (a.a). Den andra kategorin är tribala stigman som innebär att människor riskerar stigmatisering på grund av nationalitet, etnicitet och religion till exempel minoritetsgrupper. Den tredje kategorin handlar om “fläckar”, med detta avses personliga drag som betraktas som avvikande, även psykiskt instabila personer räknas in här. Vidare beskrivs det att stigmatiserade personer har större risk för att bli utsatt för rasism, utanförskap, trakasserier och kränkande behandling än andra grupper i samhället. De flesta människor som är stigmatiserade upplever känslan av skam och otillräcklighet. Därför strävar stigmatiserade personer ofta efter att dölja sin egen identitet och försöker visa att de inte är stigmatiserade och att de är som alla andra i samhället. En del som är stigmatiserade försöker att inte fokusera på stigmatiserande attityder utan strävar efter att neutralisera stereotyper för att undvika jobbiga situationer (a.a). Gängmedlemmar kan också bli stigmatiserade exempelvis blir tjejer i kriminella gäng ofta stigmatiserade utifrån sitt kön eller att de är “bad girls” för att de är med i ett gäng.
Identitet
Begreppet identitet syftar till att människor skapar en egen självbild genom interaktion med omgivningen. Människor skapar en egen personlighet som tillskriver det egna jaget exempelvis kan en människa genom att den “ser sig själv i andras ögon” och därefter forma sina egna värderingar, åsikter och egenskaper (Sjögren, 2003). Peterson, Svensson, L. och Addo (2003) menar att identitet skapas genom upplevelser och känslor av det egna självet, exempelvis
9
kroppen och personligheten. Det finns även olika typer av identiteter, dessa är virtuell, nominell, individuell och kollektiv identitet. Den virtuella identiteten innebär att det egna jaget formas utifrån upplevelser, erfarenheter och interaktionen med andra människor. Den nominella identiteten är namngivna kategorier som kännetecknar det egna jaget, exempelvis att en person identifiera sig utifrån kön, klass, religion och etnicitet. Den individuella och kollektiva identiteten är en process som identifierar likheter och skillnader mellan olika personer och grupper. Den individuella identiteten fokuserar på skillnader till skillnad från den kollektiva identiteten som beskriver likheter av individer som identifierar sig som en grupp (a.a). Vidare beskriver Hwang och Nilsson (2011) Eriksons åtta utvecklingsfaser och i den femte fasen framgår det att individen strävar efter att skapa sin egen identitet. Eriksson menar att ungdomsåldern är en viktig livsfas som gör att ungdomar formar egna värderingar, åsikter och egenskaper. Under denna fas skapas identitet och identitetsförvirring, exempelvis ifrågasätter individen vem den är eller anser sig att vara. Ungdomar som har en positiv självbild har egna värderingar och åsikter som betecknar det egna jaget och har skapat ”grunden till den vuxna identiteten”. Ungdomar som inte har en integrerad självbild känner oro, osäkerhet och har svårt att interagera sig med andra människor. De skapar även en splittrad självbild som bidrar till att de kan hamna i depression, anpassar sig för mycket till andra människor eller utvecklar ett avvikande beteende (Hwang & Nilsson, 2011). Inom ett kriminellt gäng kan en person känna trygghet och skapa sin egen identitet och självbild. Identiteten bekräftas även inom gänget i form av att personen tilldelas en status och en roll inom gänget.
Metod
I följande metodavsnitt kommer litteratursökningen, inkludering- och exkluderingskriterier, urvalsprocessen, studiens validitet och reliabilitet samt etiska övervägande att redovisas. För att granska kunskapsläget kring tjejer i gängkriminalitet kommer en systematisk integrativ litteraturstudie att genomföras. En systematisk integrativ litteraturstudie innebär att studien använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att få fram olika typer av information, där kombinationen av metoder bidrar till att problemet blir belyst ur olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2015). Genom att få en bredare syn på den forskning som redan finns blir det även enklare att identifiera områden där forskning redan genomförts, där mer forskning krävs eller hitta områden där det finns kunskapsluckor (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Med en strukturerad studie menas att studien ska vara tydlig och reproducerbar. En strukturerad litteraturundersökning identifieras av två komponenter: metod och presentation. Den systematiska metoden består av fyra delar: sökning, bedömning, sammanställning och analys, även kallad SALSA metoden (a.a.). Valet av en systematisk integrativ litteraturstudie gjordes med anledningen av att metoden ger möjlighet till att på ett djupare plan undersöka kunskapsläget och för att hitta kunskapsluckor för andra att undersöka.
Litteratursökning
För att hitta relevanta artiklar till denna litteraturstudie har vi försökt att genomföra en systematisk litteratursökning. Systematisk litteratursökning innebär att göra en tydlig och strukturerad sökprocess som är reproducerbart (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). En systematisk litteratursökning gör det möjligt att specificera sökningen och hitta relevanta artiklar som besvarar syfte och frågeställningar. En systematisk sökningsmetod innehåller flera olika tillvägagångssätt och består av fem olika steg. Första steget handlar om att identifiera existerande relevant forskning samt att få en uppfattning om vilken mängd existerande forskning som finns och vilken kvalitet den existerande forskningen har. Andra steget handlar om att organisera sökorden och fastställa hur sökorden ska kombineras för att hitta artiklar som
10
är relevanta för det ämne som studeras. Det tredje steget handlar om att undersöka referenslistan av de studier som har hittats för att hitta ytterligare relevanta studier. Det fjärde steget innebär att kontrollera att artiklarna är “peer reviewed“, vilket innebär att artiklarna har granskats av experter inom området innan de blev publicerade. Det femte steget handlar om att dokumentera sökprocessen för att andra ska kunna upprepa sökningen och få samma resultat (a.a).
Den systematiska litteratursökningen har gjorts under perioden 2 april till 14 april 2021. För att hitta relevanta artiklar för studien har olika databaser använts. De databaser som använts vid litteratursökningen är: Applied Social Sciences Index and Abstracts, (ASSIA), Primo, International Bibliography of the Social Sciences, (IBSS), Social Abstracts Service, Social Science Premium Collection och Sociological Abstracts. Vi har använt följande databaser för de inrymmer artiklar från både socialt arbete och kriminologi. Vi har även försökt att använda andra databaser exempelvis Google Scholar och Criminal Justice Abstracts. Dock har det varit svårt att hitta relevanta artiklar som besvarar studiens syfte och frågeställningar. För att ytterligare utöka sökningen har både svenska och engelska sökord använts. De sökord som använts är följande: gang, girls, female, member, girl gang, female gang, crime och
gängkriminalitet. Valet av sökorden gjordes genom att diskutera olika sökord och använda oss
av synonymerna till dessa ord, exempelvis girls och female, för att få en bredare sökning. Sökorden har använts för att avgränsa sökningen och hitta artiklar som är relevanta för den aktuella studien. Vidare kombinerades sökorden på olika sätt för att hitta specifika och relevanta artiklar för ämnet. För att kombinera olika sökord och termer har booleska operatorer använts. Genom att använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT tillför man, tar bort och fördubblar sökresultaten genom att vidga, smalna av och inkludera termer till sökningen (Booth et al., 2016). Det finns även andra sätt som kan hjälpa till att avgränsa sökresultaten. Exempelvis kan citationstecken användas för att söka efter en mer specifik fras eller använda stjärna för att få fram olika former av ett ord, exempelvis användes kombinationerna “girl gangs AND female gangs” i databasen Primo vilket gav 36 685 träffar. I denna litteratursökning har booleska operatorerna AND och OR samt citationstecken och stjärna används för att specificera sökningarna och vidga sökresultaten. Totalt har sökningen resulterat till 12 utvalda artiklar som anses vara relevanta för studien. Vi har under litteratursökningen försökt att förhålla oss till en systematisk litteratursökning. Dock har detta inte fungerat för att vi inte har kunnat följa metoden på ett korrekt sätt, detta resulterade i att vi fick fler artikelträffar än vad en systematisk litteratursökning skulle ge. Första sökperioden var under perioden 2 april till 5 april och sökningen resulterade i 6 artiklar som handlar om tjejer i gängkriminalitet och riskfaktorer som bidrar till att de söker sig till kriminella gäng. Den andra sökperioden har varit under perioden 5 april till 14 april och sökningen gav ytterligare 6 artiklar som handlar om tjejers roll och involvering i kriminella nätverk. De olika engelska och svenska sökorden och sökkombinationer som har använts i olika databaserna gav från 3 till 111 484 artikel träffar (se bilaga 1).
Inkludering- och exkluderingskriterier
För att granska kunskapsläget gällande varför tjejer söker sig till kriminella gäng och vilken hierarkisk status tjejer i kriminella gäng har vi använd oss av vetenskapligt granskade artiklar. Många av de databaser som vi valt att söka våra artiklar med erbjuder möjligheten att avgränsa sökresultaten med bland annat publiceringsår och språk. En avgränsning som gjordes var att avgränsa publikations året till 2010-2021 för att kunna hitta tidsrelevanta artiklar och för att få en bild av hur forskningen kring tjejer i gängkriminalitet har sett ut de senaste tio åren. Tidskriteriet var till en början mellan 2010-2021 men vidgades till 2009-2021 för att kunna få tillgång till fler relevanta artiklar. Booth et al. (2016) beskriver att sökningen inte bör begränsas
11
enbart till engelskspråkiga artiklar eftersom detta kan leda till att artiklar som är relevanta på andra språk inte beaktas. Dock valde vi att avgränsa sökningen till engelska eller svenska eftersom vi enbart behärskar dessa två språk. Ytterligare en avgränsning var att artikeln skulle finnas tillgänglig i fulltext online för att vi enkelt skulle kunna få tillgång till artikeln. Då vi som tidigare nämnt inte kunnat följa en systematisk litteraturstudie fullt ut och vi fått väldigt många sökträffar i databasen Primo valde vi att vid de sökresultat som resulterade i mer än 200 sökträffar att enbart se de 5 första sidorna bland sökträffarna. Sedan valde vi ut de artiklar som ansågs relevanta för syftet och frågeställningarna. Antal artiklar på varje sida i Primo är 10 per sida. Exkluderingskriterier är de kriterier som gör att en artikel inte används i en studie (Booth et al., 2016). De exkluderingskriterier som gjorde att en artikel inte användes i denna studie var om artikeln inte var vetenskapligt granskad, om artikeln inte var vetenskaplig, om artikeln var publicerad senare än 2009, om artikeln inte gick att få tillgång till i fulltext och om artikeln var skriven på ett annat språk än engelska eller svenska. Artiklar som enbart handlade om killar i gängkriminalitet valdes också bort eftersom denna studie inriktar sig på gängkriminella tjejer. Även artiklar som behandlade andra områden än riskfaktorer och hierarki bland tjejer i gängkriminalitet valdes bort eftersom dessa inte ansågs vara relevanta för studien.
Urvalsmetod, validitet och reliabilitet
Booth et al. (2016) beskriver att det effektivaste sättet att välja vilka artiklar som ska inkluderas i studien är genom att först läsa titeln på artikeln i kombination med att läsa abstract/sammanfattning (Booth et al., 2016). För att ytterligare välja vilka artiklar som ska inkluderas i studien lästes hela artikeln. På detta sätt väljs de artiklar som är mest relevanta för studien ut samt underlättar för motivering till varför vissa artiklar inkluderats och andra inte. De vetenskapliga artiklarna som valdes ut och bearbetades i denna studie valdes på grund av att artikelns titel och abstract/sammanfattning ansågs relevanta för ämnet samt relevanta för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Urvalet av artiklarna baserades även på
inkluderings- och exkluderingskriterierna, som tidigare nämnts avgjorde
exkluderingskriterierna vilka artiklar som uteblev från den aktuella studien och inkluderingskriterierna avgjorde vilka artiklar som skulle användas i studien.
Vid sökningen av artiklar fick vi som tidigare nämnt många sökresultat i de olika databaserna på grund av att vi inte kunnat följa en strukturerad litteratursökning. Därför gjordes valet att vid sökningar där antalet sökträffar överskred 200 gicks enbart de 5 första sidorna igenom. I databasen Primo där det är 10 sökträffar per sida innebar detta att vi enbart gick igenom 50 artiklar per sökning och resten exkluderades baserat på titel och abstrakt. Sökningen “female + gang + members” på Primo resulterade i 5 126 sökträffar varav 50 sökträffar granskades utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier samt utifrån att läsa rubrik och abstrakt, vid denna sökning exkluderades 49 sökresultat och 1 artikel inkluderades i studien. Sökningen “girl gangs AND female gangs” på Primo resulterade i 36 685 sökträffar varav 50 sökträffar granskades utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier samt utifrån att läsa rubrik och abstrakt, vid denna sökning exkluderades 49 sökresultat och 1 artikel inkluderades i studien. Sökningen “”girl*” AND “crime”” på Primo resulterade i 51 964 sökträffar varav 50 sökträffar granskades utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier samt utifrån att läsa rubrik och abstrakt, vid denna sökning exkluderades 49 sökresultat och 1 artikel inkluderades i studien. Sökningen “girls AND gangs” på Primo resulterade i 16 571 sökträffar varav 50 sökträffar granskades utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier samt utifrån att läsa rubrik och abstrakt, vid denna sökning exkluderades 48 sökresultat och 2 artiklar inkluderades i studien. Sökningen “female crime” på Primo resulterade i 111 484 sökträffar varav 50 sökträffar granskades utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier samt utifrån att läsa rubrik och abstrakt, vid denna sökning exkluderades 49 sökresultat och 1 artikel inkluderades i studien. Övriga sökningar
12
genererade inte i lika många sökträffar och därför kunde alla artiklar som sökningen genererade gås igenom. Sökningen “female + gang + member*” på ASSIA resulterade i 29 sökträffar var av 1 artikel valdes efter att ha läst rubrik och abstract, varav 28 artiklar exkluderades. Sökningen “gängkriminalitet” på Primo resulterade i 3 sökträffar var av 1 artikel valdes efter att ha läst rubrik och abstract, varav 2 artiklar exkluderades. Sökningen “”female gans” OR “girl gang”” på IBSS resulterade i 8 sökträffar var av 1 artikel valdes efter att ha läst rubrik och abstract, varav 7 artiklar exkluderades. Sökningen “female gang*” på Social Science Premium Collection resulterade i 4 sökträffar var av 1 artikel valdes efter att ha läst rubrik och abstract, varav 3 artiklar exkluderades. Sökningen “”girl gang*” OR “female gang*”” på Sociological Abstracts resulterade i 40 sökträffar var av 1 artikel valdes efter att ha läst rubrik och abstract, varav 39 artiklar exkluderades. Sökningen “gangs AND organized crime” på ASSIA resulterade i 17 sökträffar var av 1 artikel valdes efter att ha läst rubrik och abstrakt, varav 16 artiklar exkluderades.
Efter urvalsprocessen valdes 12 vetenskapliga artiklar där 6 av artiklarna är genomförda med kvantitativa metoder och 6 av artiklarna är genomförda med kvalitativa metoder. De flesta studier som gjorts inom ämnet tjejer i gängkriminalitet har utförts i länder utanför Sverige, därför är alla de valda artiklarna i denna studie på engelska. Eftersom gängkriminalitet är ett fenomen som förekommer i hela världen har vi använt forskning som utförts i olika delar av världen, varför ett medvetet val gjordes att inte avgränsa litteratursökningen till enskilda länder. Dock har majoriteten av forskning kring gängkriminalitet utförts i USA och Storbritannien därför domineras denna studie av artiklar vars forskning utförts i USA eller i Storbritannien med några få undantag. På grund av detta fokuserar resultatet främst på jämförelser och undersökningar av forskning som utförts i USA och Storbritannien med inslag från Italien, Schweiz och Sydafrika.
Validiteten i en studie bygger på hur mycket forskarna har försökt att undvika att vara partiska samt att minimera riskerna för att forskningen framstår som otydlig (Booth et al., 2016). Partiskhet i en studie kan visa sig i hur artiklar är valda, hur resultaten blir samt hur resultaten analyseras. De inkludering- och exkluderingskriterier som används i litteratursökningen har genererat i artiklar som är relevanta för ämnet och hjälper till att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att de utvalda artiklarna hjälpt till att svara på studiens syfte och frågeställningar ökar studiens validitet. Validiteten stärks även genom att vi inte har valt artiklar baserat på vilket resultat som studien redovisar samt att vi har många olika typer av forskning. Studiens validitet stärks också genom att de vetenskapliga artiklar som används är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär vilket ger en översikt över båda forskningsansatserna. Forskningsöversikterna stärker även validiteten i denna studie eftersom de bidrar med en bild av hur forskning kring ämnet tidigare har framstått och genomförts samt vart forskningen kring ämnet står idag. Studiens validitet sänks dock på grund av den bristande beskrivning av urvalsprocessen där vi inte har följt en systematisk litteratursökning vilket resulterar i att det påverkar studiens reliabilitet då det blir svårt att återskapa vår studie.
Analysmetod
Föreliggande studie har inspirerats av kritisk realism som vetenskapsteoretisk ansats. Kritisk realism innebär att verkligheten är oberoende av vår kunskap och för att förstå verkligheten är det viktigt att identifiera strukturer som styr omvärlden (Bryman, 2011). Den kritiska realismen syftar till att identifiera strukturer för att skapa förändring som “åtgärdar orättvisor”. Kritisk realism bygger även på att det finns olika sätt för att förstå och tolka världen. Exempelvis skiljer sig den kritiska realismen från positivismen genom att forskaren kan använda sig av teoretiska begrepp för att förklara olika fenomen. I denna studie används teoretiska termer för att förklara
13
olika fenomen vilket gör att den kritiska realismen är en lämplig vetenskapsteoretisk ansats i detta arbete. Enligt den kritiska realismen kan verkligheten förstås utifrån biologiska, psykologiska och sociala nivåer (Danermark, 2011). För att förstå hur ett fenomen uppstår eller försöka att fastslå hur verkligheten är bör bakomliggande faktorer och mekanismer studeras. Dessa kan studeras i olika typer av kontexter och på detta sätt kan man få kunskap om olika mekanismer och hur de fungerar i olika kontexter. Genom att studera detta och använda teoretiska termer går det att komma fram till vilken kunskap som är felaktig och vilken som vi bör använda. Kunskapen i sin tur hjälper oss att se de verksamma mekanismerna kring ett fenomen vilket en analys av enbart empiriska mönster inte kan bidra med. Den kritiska realismen inrymmer olika typer av metoder som exempelvis kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder används för att förstå kausala samband mellan olika fenomen och skillnad från kvantitativa metoder som till viss del hjälper till att identifiera verksamma mekanismer (a.a). Då denna studie är en integrativ litteraturstudie som bygger på både kvalitativa och kvantitativa studier är den kritiska realismen att föredra som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Den kritiska realismen kan kombinera olika metoder till skillnad från exempelvis den hermeneutiska vetenskapsteoretiska ansatsen som lämpar sig bättre för kvalitativa metoder eftersom den bygger på tolkningar och att skapa förståelse för människors upplevelser och tankar (Bryman, 2011).
Sammanställning och analysförfarande
När litteratursökningen var genomförd och ett antal artiklar valts sammanställdes studiernas resultat, syfte, urvalsmetod och forskningsdesign i en tabell. För att lättare kunna bearbeta och kategorisera studiernas resultat användes mindmaps. Booth et al. (2016) beskriver att mindmaps är en tankekarta som används för att kategorisera ord, begrepp och idéer i syfte att underlätta bearbetning av information. I analysavsnittet har en tematisk analys använts för att hitta relevant information som besvarar studiens syfte och frågeställningar. En tematisk analys innebär att forskaren identifierar olika teman i den insamlade datan (Bryman, 2018). De teman som definieras ska vara kopplade till forskningens fokus och till frågeställningarna. Dessa teman och mönster analyseras sedan utifrån begrepp, tidigare forskning och erfarenheter som kategoriseras i ett kodningsschema. Den tematiska analysen syftar till att skapa information och en djupare förståelse för olika fenomen (Hjerm och Lindgren, 2010). Vidare har tematiseringen av de olika artiklarna resulterade i de 6 olika temana: riskfaktorer som gör att tjejer söker sig till kriminella gäng, gängkriminella tjejers roll och identitet i gängen, tjejernas status i de kriminella gängen, kriminella gängs hierarkiska ordning, maktfördelning mellan tjejer och killar i gäng och stigmatisering kring tjejer i gängkriminalitet. Resultaten analyserades utifrån de teoretiska begreppen makt, hierarki, roll, stigma och identitet.
Källkritik
Källkritik är en metod som används för att bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten av källor. Det handlar om att värdera om ”källan är det den utger sig att vara” (Thurén, 2013). Den kritiska metoden innebär att reflektera, begripa och förstå den givna information som redovisas muntligt eller skriftligt. Ett kritiskt tankesätt är en tankeprocess som analyserar vad som är sant eller falskt. Eriksson och Hultman (2014) beskriver att en människa alltid ska ta ställning och ifrågasätta var informationen kommer ifrån och om det besvarar det som undersöks. Det kritiska tankesättet bygger på sex grundläggande steg som används för att analysera och bedöma trovärdigheten av källor. Det första steget handlar om att ifrågasätta om informationen är sann eller falsk och detta sker genom att använda sig av olika teknikfrågor som ledande frågor, reflexiva frågor och berättarfrågor. Ett exempel kan handla om att läsaren undersöker källans uppkomst, hur informationen är skriven och syftet med den givna informationen. Det andra steget handlar om att läsaren förhåller sig kritiskt inför påståenden och undersökningar
14
som redovisas i källorna. Tredje steget handlar om att undersöka vilka metoder som används och hur de presenteras i studien som exempelvis att läsaren undersöker vilken typ av litteratur som används i studien och därmed bedöma om källan är baserad på egna värderingar och uppfattningar. Det fjärde och femte steget handlar om argumentation och logik samt hur teori, analys och resultatavsnittet sammanhänger med den insamlade information som presenteras i studien. Vidare ska läsaren skilja mellan vad som är fakta och egna värderingar. Det sista grundläggande steget är civilkurage och yttrandefrihet och med det avses att läsaren ska ha ett kritiskt tänkande till all information som presenteras i olika källor, dock ska läsaren vara öppen och respektera andras åsikter och värderingar (a.a). Under sökprocessen av vetenskapliga artiklar har vi försökt att följa dessa sex steg för att analysera och bedöma trovärdigheten av olika källor. Genom att inkludera peer review kriteriet i sökningen och undersöka publicerings år och vilken typ av litteratur som används i artiklarna har vi hittat vetenskapliga artiklar som anses trovärdiga samt besvarar syftet och frågeställningarna. För att säkerställa artiklarnas trovärdighet och relevans för studien har vi valt att granska urval, datainsamlingsmetoder och analysmetoder som används i de olika artiklarna (se tabell 1).
Det är viktigt med ett kritiskt tankesätt för att bedöma trovärdighet, tillförlitlighet och kvalité av olika källor. De utvalda artiklarna i följande studie har granskats genom att syftet med forskningen, frågeställningar och abstract av alla artiklar lästes. För att värdera artiklarnas trovärdighet och kvalité valdes att granska upphovsmannen av alla artiklar exempelvis om artiklarna är publicerade av författare, forskare, myndigheter, organisationer med mera. För att ytterligare säkerställa artiklarnas trovärdighet valdes att använda ”peer review” kriteriet som är ett avgränsande kriterium för artiklar som är vetenskapligt granskade av experter inom forskningsområden och därmed uppfyller forskningskraven. De 12 utvalda artiklarna är vetenskapligt granskade vilket anses stärker trovärdigheten och tillförlitligheten av informationen som framhålls i studierna. För att undersöka artiklarnas kvalité undersöktes de etiska dilemma som beskrivs i studierna. En del artiklar beskriver tydligt de etiska dilemman som förekom under forskningsarbetet i en särskild rubrik medan andra artiklar skriver det i löpande text. De utvalda artiklarna granskades genom att undersöka publicerings år för att säkerställa att artiklarna är tidsrelevanta för följande studie. Artiklarna har även kontrollerats genom granskning av analys- och metodavsnittet för att undersöka vilka som är med i undersökningarna och hur informationen är inhämtad samt presenterad. Totalt inrymmer följande studie 12 vetenskapliga artiklar som anses besvarar syftet och frågeställningar.
Etiska överväganden
Under producering av ett forskningsarbete är det viktigt att följa etiska riktlinjer och beakta de etiska dilemman som kan uppstå vid planeringen av arbetet, under sökprocessen, analysen och redovisning av resultatet. Bryman (2018) beskriver att forskaren ska utgå från de fyra etiska principerna som är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Vidare nämner Vetenskapsrådet (2017) fler riktlinjer som bör beaktas vid genomförande och publicering av en undersökning. Individskyddskravet innebär att forskare inte ska inskränka människors rätt till integritet och privatliv. Deltagande personer ska inte heller uppleva rädsla, känslan av oro och eller bli utsatt för kränkningar. Vidare ska en forskare förhålla sig objektiv och sträva efter att skydda deltagande personer i undersökningen. Det som också är viktigt är att forskningen inte grundar sig på förfalskade forskningsresultat och bryter mot nationella och internationella lagar (Vetenskapsrådet, 2017).
De etiska grundläggande principerna och forskningskraven är viktiga aspekter som ska beaktas inom all forskning som genomförs, följande studie är en integrativ litteraturstudie som
15
fokuserar på tjejer i gängkriminalitet. De fyra etiska grundläggande reglerna anses inte kunna omfattas i denna litteraturstudie med anledningen av att arbetet inrymmer flera kvantitativa och kvalitativa undersökningar som används för att beskriva kunskapsläget inom området tjejer i gängkriminalitet. Vi är medvetna om att undersökningen ska uppfylla forskningskraven och inte inskränka på rätten till integritet och privatliv. I denna studie valde vi att inte fokusera på tjejers ålder, etniska och religiösa tillhörighet för att minska risken för negativa konsekvenser som påverkar målgruppens rätt till integritet och privatliv. De utvalda artiklarna som används i följande studie är vetenskaplig granskade och publicerade i Örebro universitets databaser vi förutsätter att författarna har levt upp till de etiska riktlinjer som gäller i respektive länder i och med att artiklarna har genomgått peer review processen och är publicerade. Under sökprocessen av artiklar har vi undersökt om artiklarna skriver om etiska överväganden eller etiska dilemman som uppstod vid genomförande av forskningen i syfte att säkerställa om artiklarna uppfyller de etiska kraven. Det vi har upptäckt är att en del artiklar skriver om etiska aspekter som uppstod i sökningsprocessen och publiceringen av forskningen och andra valda artiklar tar inte upp etiska aspekter, trots detta har vi valt att använda dessa artiklar för att de har genomgått peer review processen. I enlighet med Vetenskapsrådet (2017) försökte vi att vara opartisk till den givna informationen som finns i de utvalda artiklarna och därmed inte förfalska uppgifter och redovisning av resultat för att inte påverka forskningsresultatet i denna studie. Trots att vi strävade efter att följa de olika etiska- och forskningsriktlinjerna anser vi att det råder brister i följande arbete. Exempelvis kan det finnas brister i tolkningen av engelska artiklar genom brister vid översättningen från engelska till svenska på grund av en del engelska ord som felaktigt kan ha översatts till svenska. Ett annat problemområde som uppstod i följande arbete är att det på grund av bristen att hitta svenska artiklar samt andra artiklar från andra länder än USA och Storbritannien kan det ses som att vi är partiska. Detta då de amerikanska och brittiska artiklarna inte kan anses ge en helhetsbild av problemområdet, dock kan en möjlig tolkning vara att det blir svårt att inte använda dessa artiklar för att majoriteten av all forskning inom området tjejer i gängkriminalitet är gjord i USA och Storbritannien. För att variera val av artiklar valdes att inkludera relevanta forskningsartiklar som är gjorda i länderna Schweiz, Italien, Skottland och Sydafrika. Ytterligare ett etiskt dilemma som uppstod i arbetet är att vi inte har kunnat följa en systematisk litteratursökning vilket har påverkat både validiteten och reliabiliteten. På grund av denna brist går det att ifrågasätta både studiens tillförlitlighet vad gäller resultaten men också om studien är reproducerbar, vilket den inte är på grund av bristen i urvalsmetoden.
Resultat och tematisk analys
I detta avsnitt presenteras en tabell med 12 utvalda vetenskapliga artiklar som handlar om tjejer i gängkriminalitet samt de identifierade temana som grundar sig på studiens syfte och frågeställningar. Artiklarna i tabellen är fördelade i bokstavsordning, namn, urval, forskningsdesign, syfte och resultat. Genom att kategorisera de 12 vetenskapliga artiklarna har följande teman identifierats: Riskfaktorer som gör att tjejer söker sig till kriminella gäng,
Gängkriminella tjejers roll och identitet i gängen, Tjejernas status i de kriminella gängen, Kriminella gängs hierarkiska ordning, Maktfördelningen mellan tjejer och killar i kriminella gäng samt Stigmatiseringen kring tjejer i gängkriminalitet.
