Vi befinner oss idag i ett samhälle som inte upplever en hållbar utveckling. För att nå en hållbar samhällsutveckling måste alla individer arbeta aktivt. Det går inte att begära att varje människa ska inneha kunskap och förståelse om vilka handlingar och beteende som ur ett miljöperspektiv är att föredra. Detta måste individer upplysas om och kommuniceras till. Eftersom kommunen är den närmaste myndighetsorganisation individer upplever en kontakt med, kan man se att det måste ske en miljökommunikation till invånarna inom kommunen.
I min undersökning av Höganäs kommuns miljökommunikation har jag kunnat uttyda en del faktorer som jag anser att kommuner bör beakta för att uppnå en framgångsrik miljökommunikation. Det främsta är att uppnå en förståelse för att det är individer man kommunicerar med. Dessa individer lever inom olika individuella nivåer och har därför olika värden och värderingar som formar deras vardag och tillvaro. Samtidigt lever inte alla individer inom samma positionella samhällsnivå. På grund av detta upplever inte alla samma förutsättningar att kunna genomföra olika miljömedvetna handlingar.
Målet med kommunal miljökommunikation är i regel att uppnå en attitydförändring hos invånarna i vardagligt handlande och agerande med miljöhänsyn. Det är då viktigt för Höganäs kommun att förstå att individers attityder är komplexa och består av tre delkomponenter kunskap, känsla och handlingsberedskap. Det är väsentligt för sändaren att förstå individens relation till varje delkomponent inom begreppet attityd. För att genomföra en attitydförändring krävs det att individen innehar kunskap rörande det önskvärda beteendet. Kunskapsnivån och innehållet i kunskapen måste vara väsentlig för individen för att kunskapen ska kunna ha en inverkan på individen inför en attitydförändring. För att genomföra en förändring i sitt handlingsmönster måste individen se kunskap som en drivkraft och därför måste informationen som kommuniceras ligga på rätt nivå för individen. Detta kan vara en svårhet då olika individer ser drivkraft i olika kunskaper.
Individens känsla inför en aktivitet eller handling med miljöhänsyn att beakta vid kommunikationen. Eftersom känsla är en komponent inom begreppet attityd påverkar känslan den slutliga attityden inför en förändring i individens handlingsmönster. Vid en
miljömedveten aktivitet upplever individen en känsla på skalan gillar till ogillar. Det är viktigt att utforma miljöinformationen sådan att individen gillar det önskade beteendet. Miljöinformationen som kommuniceras bör vara av sådan art att individen inte ser hinder utan möjligheter med förändringen av handlingsmönstret mot en miljövänligare livsstil. Fortsättningsvis måste den avsedda mottagaren uppleva en positiv känsla inför sändaren för att vara mottaglig för det kommunicerade budskapet. Det är då viktigt att för Höganäs kommun att vara öppen och tillgänglig. Särskilt för en kommun är det viktigt att inge en känsla hos mottagaren att kommunikationen är personlig och inte på rutin. Mottagaren måste även uppleva kommunen som en uppsökande verksamhet för att uppleva kommunikationen som personlig. Det måste ske en miljökommunikation utöver åtaganden som kommunen kräver av invånarna. Kommunikationen bör vara genomgående genom hela processen av en önskad förändring.
Vid miljökommunikation är det viktigt att ha en uppfattning om den avsedda mottagargruppens handlingsberedskap. Om handlingsberedskapen är positiv i fråga till attitydobjektet är det en större möjlighet att det sker en attitydförändring och att den ideala livsstilen nås. Dock måste sändaren, kommunen, inneha förståelsen om att en positiv handlingsberedskap inte alltid leder till en faktisk handling. Med det i åtanke kan kommunikationen utgå ifrån den uttryckta handlingsberedskapen samtidigt som informationen koncentreras till kunskap som motiverar samt inger en positiv känsla inför attitydobjektet. Olika grupper accepterar förändringar och nya fenomen olika snabbt och på grund av detta är det av vikt att bredda kommunikationen och upprepa den med motiverande kunskap. Tolkningar av upplevelser av Höganäs kommuns miljökommunikation tyder på att den inte är en långsiktig process. Det är av vikt att genom hela processen identifiera sina mottagare och modifiera budskapet och kommunikationen för att följa med en eventuell attitydförändring. Handlingsberedskapen stärks genom att individen blir påmind om en positiv effekt för miljön som medföljer ett ändrat beteende. För att gör individen mer motiverad och mer handlingskraftig bör informationen poängtera de positiva effekterna som erhålls för individen och dess vardag av miljömedvetna handlingar.
För att kunna bli påverkad av någon måste man känna ett förtroende och tillit inför den som påverkar. En person ska genomföra olika val och ta ställning till mycket information i sin vardag och kräver därmed en trygg förmedlare av information, detta för att säkert kunna ta åt
sig budskapet och anse att man gör rätt om man lyssnar på sändaren. Detta förtroende kan kommunen vinna genom att visa sig humana och inte se miljöarbetet teoretiskt. Istället borde kommuner identifiera människan man kommunicerar med. Vidare bör kommunen inte enbart eller främst kommunicera miljöinformation då det gäller individuella åtagande utan att det sker en genomgående förmedling av miljöinformation inom alla instanser. Miljökommunikationen bör genomsyra all offentlig kontakt till invånarna för att inte utmärka miljön som något utanför helheten utan som en del av livet.
För att kommuner skall uppnå en effektiv kommunal miljökommunikation krävs det ett arbete med integrerade instanser. När man väl identifierat mottagaren och dess förhållande till sändaren och tillgängliga kanaler bör budskapet kommuniceras genom alla kanaler samtidigt. Miljöenheten måste ge ett intryck om att budskapet är viktigt och därför lägga ner mycket resurser på förmedlingen. Individen, mottagaren, måste uppleva en känsla av att sändaren tycker att budskapet är viktigt för att själv kunna utföra en positiv förändring i attityden till förhållande till objektet.
Eftersom vårt samhälle ständigt förändras, förändras även synen på vad det betyder att vara människa. Det växer fram nya värderingar, nya sätt att se och nya sätt handla. På grund av detta är det av största vikt att informationen anpassas och modifieras till individerna genom tiden. För att genomföra detta krävs det en fortlöpande identifikation av mottagaren och dess vardag. Sändaren måste ta hänsyn till individens alla egenskaper för att lägga kommunikationen på den nivå som gör den mest mottaglig hos den avsedda mottagaren. För att det ska ske en förändring i attityden hos individen måste kunskapen, känslan och handlingsberedskapen inför en aktivitet vara av positiv art.
För att miljökommunikationen ska vara effektiv och bli användbar vill jag peka på några viktiga punkter. Det är av betydelse att Höganäs kommun känner till mottagarens attityder och identifierar vem mottagaren är och var mottagarna befinner sig i sin syn på och i sitt handlande i miljöhänsyn. Kommunen bör också veta vilken syn mottagarna har på miljökontoret och vad det betyder för påverkansmöjligheterna. Genom en dialog med invånarna kan kommunikationen breddas och fördjupas. Kunskap om en miljömedveten vardag måste integreras i kommunikationen såväl för invånarna som för miljökontoret. För att
integrationen ska möjliggöras behöver helhetsperspektivet få genomslag så att invånarna inte upplever miljökontorets agerande och verksamhet som sporadiskt och utan sammanhang.
Litteraturförteckning
Böcker
Gustavsson, Bernt, 2000: Kunskapsfilosofi- tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, 1997: Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar, 1997: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lesley, Ulf, 2004: Integrerad kommunikation – i praktiken. Kristianstad: Liber
Lindén, Anna-Lisa, 1994: Människa och miljö. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Lindén, Anna-Lisa, 2004: Miljömedvetna medborgare och grön politik. Stockholm: Formas
Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin, 2005: Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur
Nitsch, Ulrich, 1998: Konsten att informera om miljö. Uppsala: SLU
Wibeck, Victoria, 2000: Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Internetkällor
Giselsson, Sara, 2006: Delmål 7 - God inomhusmiljö (18.4.2006) http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=1539
Höganäs kommun, 2005a: Förvaltningar (02.05.2006) http://www.hoganas.se/standard.asp?id=104
Höganäs kommun, 2005b: Miljökontoret (05.05.2006) http://www.hoganas.se/standard.asp?id=150
http://www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/miljomal/intro.html
Statens strålskyddsinstitut, 2005: Varifrån kommer radonet (19.4.2006) http://www.ssi.se/radon/Radon_VarifranKommer.html
Tidskriftsartikel
Forsman, Björn, ”Miljökommunikation kräver trovärdighet.” Energi och miljö 8, 82001):56- 57