• No results found

som små företag kan stå inför vid en implementering av ISO 14001:2015?

6 Diskussion och slutsatser

Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens resultat. Vidare beskrivs studiens implikationer och begränsningar. Dessutom beskrivs studiens slutsatser och rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.

6.1

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att skapa ett underlag för små företag som ska implementera ISO 14001:2015, där två frågeställningar användes för att besvara studiens syfte. Först identifierades de kritiska faktorerna som små företag kan stå inför vid en implementering av ISO 14001:2015 och sedan identifierades lösningar för att överkomma dessa.

Den första frågeställningen resulterade i att fem kritiska faktorer identifierades. Dessa fem är; involvering av anställda, kunskap och komptenens, resurser, företagskultur, identifiering av miljömål och företags miljöpåverkan. Utöver dessa identifierades högsta ledningens engagemang som en kritisk faktor rörande ledningens kunskap och kompetens, och kan därför ses som samma kritiska faktor som kunskap och kompetens. Dessa kritiska faktorer identifierades först i teorin och sedan bekräftades de av insamlade data från fallstudien.

Den andra frågeställningen var att identifiera lösningar till de identifierade kritiska faktorerna i frågeställning 1. Resultatet av denna fallstudie är att alla kritiska faktorer är nära sammankopplade vilket gör att lösningarna på dessa även dem är nära relaterade till varandra. I slutändan handlar det mycket om att erbjuda alla intressenter på företaget, inräknat anställda och ledning, en möjlighet till att vara involverade i implementeringen av ISO 14001:2015. Sedan ska alla parter erbjudas rätt förutsättningar i form av träning och utbildning. För att kunna identifiera miljömål och företagets miljöpåverkan krävs det att den rätta mängden kunskap och kompetens erhålls. Detta sker genom utbildning och träning, som i sin tur kräver att de anställda involveras och utbildas. Om de anställda involveras så är det lättare att undvika motstånd och på så sätt förändra kulturen på företaget. Vidare kräver det att de resurser som behövs, används på rätt sätt och att implementeringsprocessen noggrant planeras och utvärderas.

6.2

Implikationer

Denna studie har undersökt och identifierat kritiska faktorer som små företag behöver överkomma vid en identifiering av miljöledningssystemet ISO 14001:2015. Till dessa kritiska faktorer har även lösningar presenteras för hur små företag kan gå tillväga för att överkomma dessa vid en implementering. Studiens resultat kan användas som ett hjälpmedel för små företag i olika branscher som ska implementera ISO 14001:2015, då de kritiska faktorerna ej enbart utgår från en specifik industri.

Däremot kan studiens resultat ha olika betydelse för olika företag och de kritiska faktorernas relevans. Företagets storlek har påverkan på huruvida dessa kritiska faktorer är relevanta vid implementeringen.

Denna studie kompletterar nuvarande befintlig teori och stödjer tidigare forskning inom ämnet då studiens resultat stämmer i stora drag överens med vad som tidigare framkommit.

6.3

Begränsningar

En begränsning som studien har är den empiriska data, på grund av COVID-19. Med högskolans, fallföretaget och samhällets rekommendationer, har besök på fallföretagets kontor i Stockholm undvikits. Detta har istället lösts genom kontakt över email, vilket företaget har godkänt, men det har ändå påverkat den empiriska datainsamlingen negativt. Fallföretaget har även utfört korttidspermitteringar, vilket har minskat antalet anställda som har kunnat svara på studiens enkät.

6.4

Slutsatser och rekommendationer

Syftet med studien var att ta fram ett underlag till en förstudie till små företag som ska starta en implementering av ISO 14001:2015. Den teorin som har samlats in i det teoretiska ramverket är till för att stödja de kritiska faktorer som är viktiga inför en implementering. Slutsatsen av denna studie är att det finns fem kritiska faktorer som små företag måste ha i åtanke vid en implementering av ISO 14001:2015, vilket tidigare studier också resulterat i. Dessa fem kritiska faktorer är kunskap och kompetens, involvering av anställda, företagskultur, identifiering av miljömål och företagets miljöpåverkan och resurser. Det som skiljer den här studiens resultat från tidigare studier är att den kritiska faktorn, högsta ledningens engagemang, inte är lika viktig som de andra faktorerna. Studien har därför slagit ihop faktorerna högsta ledningens engagemang och kunskap och kompetens”. Slutligen har lösningar på dessa kritiska faktorer presenteras, där slutsatsen är att alla de kritiska faktorerna och dess respektive lösningar är nära sammankopplade. För att överkomma dem kritiska faktorerna behöver anställda involveras för att undvika motstånd och utbildas för att uppnå den kunskap och kompetens som krävs. Detta gäller även ledningen på företaget som behöver ha rätt kunskap och kompetens. Företaget behöver även se över hur de fördelar sina resurser, då implementeringen av ISO 14001:2015 är tidskrävande och ekonomiskt krävande process.

6.5

Metoddiskussion

Nedan kommer den valda metoden till studien diskuteras. Kapitlet diskuterar vilka styrkor och svagheter som metoden har i relation till studiens syfte och undersökningsmaterial. Varje moment presenteras

6.5.1

Litteraturstudie

För insamlandet av den teoretiska bakgrunden i denna studie, genomfördes en litteraturstudie. Syftet med detta var att identifiera vad tidigare forskning inom ämnet belyser som kritiska faktorer vid en implementering av ISO 14001:2015. Litteraturstudien utgick från databasen Scopus samt Jönköping Universitys bibliotek. För sökningen i Scopus användes ett antal sökord som kombinerades på olika sätt för att uppnå det önskande resultatet i vad som efterfrågades. Användandet av en litteraturstudie i denna studie lämpade sig väl, då studiens angreppsätt var att ställa teorier mot empiriska data för att undersöka huruvida det stämmer överens. Därför behövdes lämpliga teorier insamlas för att sedan kunna analyseras gentemot insamlad empiri. Det behövdes även en väsentlig mängd teoretisk bakgrund för att säkerställa trovärdigheten i teorierna. De insamlade teorierna ställdes sedan mot varandra med hjälp av triangulering för att säkerställa trovärdigheten och relevansen i det som beskrivs.

Litteraturstudien skedde i två steg, då steg ett var kopplat till frågeställning 1 rörande vilka kritiska faktorer som finns och steg två var kopplat till lösningar på dessa kritiska faktorer. Steg ett genomfördes först, där de kritiska faktorer som fanns dokumenterades. I steg två togs dessa kritiska faktorer, samt de kritiska faktorer som identifierats i den empiriska data och analyserades för att hitta lösningar till dessa i teorin.

För att förbättra litteraturstudien hade det varit relevant att, vid ett tidigare skede i processen, identifiera de relevanta sökorden och möjliga relevanta kombinationer. I arbetsprocessen för denna studie testades nya sökord och kombinationer i efterhand, vilket ledde till en större tidsåtgång än vad som egentligen krävdes för att uppnå samma resultat.

6.5.2

Fallstudie

En fallstudie användes i denna studie för insamlandet av den empiriska data som ligger till grund för analysen, tillsammans med den insamlade teoretiska bakgrunden. Fallstudien genomfördes på ett företag, där teorierna jämfördes med situationen på fallföretaget. Angreppsättet för fallstudien var att genom användandet av intervjuer och observationer testa de kritiska faktorer som identifierats under litteraturstudien, för att identifiera om dessa var relevanta. Dessutom identifierandes nya kritiska faktorer i den empiriska data, som ej identifierats under litteraturstudien.

En fallstudie var lämpligt att använda i denna studie, eftersom studien undersöker ett avgränsat område där det var viktigt att förstå fenomenen på djupet för att kunna dra slutsatser av det. Som metod för genomförandet av fallstudien användes intervjuer, observationer och en enkät.

6.5.3

Intervjuer

Intervjuerna skedde löpande under arbetsprocessen, där intervjuer utfördes vid behov. På grund av världstillståndet med den pågående COVID-19 pandemin begränsades studiens intervjuer till email och telefon, samt enkäter. Syftet med intervjuerna var att förstå huruvida de kritiska faktorerna som identifierats under litteraturstudien var relevanta och huruvida de var kritiska faktorer för små företag. Intervjuernas angreppsätt var att ställa frågor angående de identifierade kritiska faktorerna till fallföretaget, för att undersöka huruvida de har upplevt dessa som problematiska eller ej.

Intervjuerna som skedde över email utfördes genom att det togs fram relevanta frågor kopplat till teorin som sedan skickades till berörda personer på fallföretaget. Efter frågorna besvarats mejlades dessa tillbaka. Denna metod för intervjuer är begränsad till hur utförligt respondenten kan besvara frågorna, vilket också begränsar svarens relevans för studien. Önskat för denna studie hade varit att genomföra dessa intervjuer på plats hos fallföretaget, vilket inte var möjligt som en följd av COVID-19 pandemin. Eftersom svaren begränsades, blev det problematiskt att förstå fenomenet på djupet och därför begränsades svarens tillförlighet och relevans för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

De enkäter som användes för att samla in empiriska data skedde genom att relevanta frågor utifrån teorin sammanställdes i enkäter, som sen skickades till fallföretaget. Överlag användes flervalsfrågor med bestämda svarsalternativ, men vid en liten mängd

frågor användes fritext som svarsalternativ vid de tillfällen det krävdes. De frågor som var relevanta för enkäterna var överlag frågor som skulle besvaras av flertalet personer för att skapa en förståelse kring företaget i helhet, medan intervjuerna över email var mer riktade till ledningen med mer specifika frågor. Syftet med enkäterna var att få en mer översiktlig bild och kunna dra slutsatser baserat på fördelningen av de olika svarsalternativen.

Begränsningen som kommer av användandet av enkäter är att svaren begränsas till de alternativ som finns kopplat till frågan. Däremot var det lämpligt att använda denna metod då intresset låg i att få en översiktlig bild över situationen.

6.5.4

Observationer

Syftet med att använda observationer var att komplettera intervjuerna som genomfördes för att förstå fenomenen djupare samt oberoende av respondentens egna åsikter. Som utgångspunkt för studien skulle observationer ske löpande på plats hos fallföretaget, tillsammans med intervjuerna. Detta begränsades dock på grund av COVID-19 pandemin eftersom rörligheten i samhället begränsades. Önskat för denna studie hade varit att genomföra fler observationer för att komplettera intervjuerna.

6.6

Forskningsetik

Studiens enkät som användes för att ta in information om kunskapen hos fallföretaget var helt anonym och frivillig. Enkäten hade inte någon kritisk fråga om företaget, vilket hade gjort att anonymiteten på datainsamlingen viktig, men det fanns ingen relevans om vem som svarade på enkäten.

6.7

Vidare forskning

Denna studie avgränsades till att enbart fokusera på förarbetet till en implementering av miljöledningssystemet ISO 14001, efter att företaget bestämt att en implementering ska göras och innan implementeringsarbetet startar. Dessutom är denna studie enbart avgränsad till små företag, där mikro, medel och stora företag ej berörs i denna studie. Eftersom implementeringen av ISO 14001 är en komplicerad process, skiljer det sig mellan olika företag hur svår processen är, inte minst beroende på storleken på företaget och dess resurser att tillgå. Därav hade det var intressant att undersöka skillnaderna mellan olika företag beroende på storlek när det kommer till implementeringen av ISO 14001 och se vilka kritiska faktorer som skiljer mellan företag i olika storlek.

Som en följd av att denna studie enbart använt sig av ett fallföretag för insamlandet av empiri, skulle kommande forskning kunna involvera flertalet företag i en liknande studie. Eftersom företag ser olika ut och har olika förutsättningar skulle en sådan studie kunna ge olika resultat på vad som är de faktiska kritiska faktorerna, då det troligtvis skiljer sig mellan olika företag.

Related documents