Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad kunskap kring socialsekreterares arbete för att hjälpa de barn som har föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik. Forskningsfrågorna har fokuserat på socialsekreterarnas arbetssätt, begränsningar i arbetet och tillgång till
insatser. För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar har intervjuer med socialsekreterare genomförts. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin systemteori som utgångspunkt.
Tidigare forskning visar att barn till föräldrar med missbruks- eller
beroendeproblematik ofta upprätthåller en fasad för att skydda sina föräldrar (Socialstyrelsen, 2018). Samtidigt upplever de att socialtjänsten inte tar deras eller familjens problem på tillräckligt stort allvar (Näsman, 2019). Denna studie visar att socialsekreterare emellanåt blir bakbundna när föräldrar nekar hjälp från socialtjänsten och det inte finns grund för ett LVU. Vid dessa tillfällen måste socialsekreteraren släppa familjen efter att utredningstiden har utgått, vilket kan vara en av anledningarna varför barn upplever att socialsekreterarna inte tar deras problem på allvar och att hjälpen är
knapphändig eller uteblir. Socialsekreterarna berättar att de lägger stor vikt i att lyssna på barnet och dess upplevelser för att skapa sig en bild av
situationen. Samtidigt berättar både Näsman (2019) och Socialstyrelsen (2018) att många barn har svårt att berätta för socialsekreterarna om vad de får uppleva i hemmet eftersom de dels inte ännu litar på socialsekreterarna, dels för att de känner en lojalitet till föräldrarna. Även detta kan vara en anledning till att barnen anser att socialsekreterarna inte tar deras situation på tillräckligt stort allvar. Socialsekreterarna får inte tillräckligt med
information för att skapa sig en helhetsbild av situationen (Socialstyrelsen, 2015). Gümüscü, Nygren och Khoo (2015) skriver att socialsekreteraren måste vara införstådd i de olika roller och system som finns i familjen och hur dessa kan påverka familjens dynamik. Barn som bor med föräldrar som har en missbruks eller beroendeproblematik tar ofta på sig en föräldrafierad roll (Näsman, 2019; Alexandersson & Näsman 2017). Samtidigt vid vissa tillfällen blir även som ovan nämnt föräldern ett "vuxet barn" och ser endast sin egen situation (Socialstyrelsen, 2009). Vid dessa tillfällen skulle
socialsekreterarna kunna tolka barnen och föräldrarna fel och för "lättsamt" såvida inte rollerna och dess påverkan på barnet uppmärksammas (Gümüscü, Nygren & Khoo, 2015)
Vidare är lagarnas uppbyggnad och styrka problematisk för barnen som vill ha en insats men är under femton år. Föräldrarna har en stor makt i dessa situationer, där deras förnekelse av problemen eller deras attityd kan göra att barnen inte får den hjälp som önskas av såväl barnen som socialtjänsten. Denna situation är något som även Hultman (2013) nämner i sin forskning. Detta är ett dilemma som studien påvisar och som socialsekreterare ofta möter i sin yrkesroll. För att förhindra att föräldrarna är faktorn som gör att barnen inte får den hjälp de vill eller behöver ha, läggs det mycket tid på att motivera föräldrarna att acceptera insatser. Det framkommer även i studien att föräldrarnas nekande till insatser påverkar socialsekreterarnas
handlingsutrymme i relation till att hjälpa baren. Det tillsammans med lagar och tillgång till insatser, vilket såväl socialsekreterare, Ekström (2016) och Gümüscü, Nygren och Khoo (2015) bekräftade. Det blir tydligt i studien att socialsekreterarna önskar större utrymme för att hjälpa barnen utan
föräldrarnas godkännande och där LVU (SFS 1990:52) inte är lämpligt. Flera av dem uttrycker att glappet mellan föräldrabalken/socialtjänstlagen (SFS 1949:381; SFS 2001:453) och LVU är för stora för att kunna utföra de arbete som önskas. Detta belyser även Hultman (2013) i sin tidigare forskning då hon skriver att trots att barnen har starkare rättigheter idag är deras röster inte så starka vid utredningar och beslut. Under intervjuerna med Matilda och Petra nämns det även att ett omarbete av föräldrabalken och LVU vore önskvärt så att barnkonventionen blir mer användbar, vilket vi tolkar som en önskan att enklare kunna använda sig av barnets bästa som motivering till insatser utan att föräldrabalken ska kunna stoppa insatsen.
Som teori har vi använt oss av systemteorin, som på många sätt är användbar inom socialt arbete enligt Parrish (2012). Systemteorin kan användas för att identifiera och definiera problem, förstå samspelet mellan individer, och för
att förstå samverkansprocesser mellan människor (Røkenes och Hanssen, 2016; Parrish 2012). I det sociala arbetet används dessa metoder mycket för att försäkra sig om att rätt hjälp och stöd tilldelas, framförallt för barnen. Socialsekreterarna berättar att de inte alltid går in på djupet i användandet av systemteorin och de utforskar inte alltid varje systems påverkan i detalj. Däremot finns systemteorin närvarande vid samtalen med barnen och
föräldrarna, vid samarbetet mellan de olika myndigheterna, vid iakttagelser i barnens hemmiljö samt vid val av insatser för enskilda individer och familjen för att nämna några.
Forskningsfrågorna som varit grund för studien kan besvaras på följande sätt: Socialsekreterarna arbetar på flera olika sätt med barnen vars föräldrar har en missbruks- eller beroendeproblematik. Bland annat finns det samtalsgrupper för barnen, men de kan även tilldelas boendestöd eller kontaktpersoner för att stötta barnen i sin familjesituation. Socialsekreterarna menar även att de insatser som finns för föräldrarna med missbruk i längden även är en insats för barnen då de på sikt också förbättrar barnens livssituation. Barnen som lever med missbrukande föräldrar stöttas av socialsekreterare genom att få bekräftat sina känslor, bli hörda, samt genom att få tillgång till andra sociala nätverk (Socialstyrelsen, 2018). Socialsekreterarna arbetar mycket med att informera barnen att de inte är ensamma i sin livssituation, utan att fler barn har det liknande samt att de har rätt till bättre. Vidare försöker
socialsekreterarna lyssna på det barnen har att säga utan att ifrågasätta det och med intentionen att få barnet att våga och vilja berätta mer. Sättet som socialsekreterare uppmärksammar barnen på är framförallt genom samverkan mellan olika avdelningar och myndigheter, vilket även klarläggs av
Alexandersson och Näsman (2017) samt Socialstyrelsen publikation från 2014. Genom anmälningsplikt och samverkan mellan de olika delarna av samhällets människobehandlande organisationer kan det tydligt framgå om
barn befinner sig i en olämplig miljö eller i riskfyllda situationer. Barnens behov kan även framhävas därigenom och på så sätt kan socialsekreterarna besluta om insatser behöver tillsättas. Socialsekreterarna berättar om begränsande faktorer i arbetet och nämner det sociala arbetets
handlingsutrymme samt lagar och regler. Socialsekreterarna upplever att handlingsutrymmet i regel är stort, men att det genom att föräldrar inte vill ta emot insatser för sina barn snabbt begränsar det sociala arbetet.
Handlingsutrymmet begränsas även om samtycke inte finns och grund för LVU inte förekommer. Detta påpekar Hultman (2013), Gümüscü, Nygren och Khoo (2015) i sin forskning då de belyser prioriteringsordningen av lagarna och dess betydelse för barnets möjligheter till stöd. Ytterligare en faktor som kunde påverka handlingsutrymmet var kommunens ekonomi och tillgång till insatser. För att kunna besluta om det som socialsekreterarna vill och tror att barnen, föräldrarna eller familjen behöver, krävs det att insatsen finns tillgänglig i kommunen, eller att kommunen har råd att köpa in den från en annan kommun vilket såväl socialsekreterarna som Ekström (2016) lyfter fram.
En styrka som vi kan se med vår studie är att en stor del av resultatet överensstämmer med den tidigare forskningen. Vi kan framförallt se ett samband mellan resultatet och bland annat Ekströms (2016), Näsmans (2019) och Hultmans (2013) forskning. Det är även en styrka att vi har kunnat tilldela en insyn från två perspektiv, det vill säga från socialsekreterare på vuxen och på BoU. Trots att stora delar av resultatet överensstämmer med tidigare forskning kan vi inte göra en generalisering av resultatet eftersom det endast är sex socialsekreterare som deltagit i studien. För att kunna generalisera resultatet krävs att fler tillfrågas och att socialsekreterarna kommer från fler kommuner i landet än de två vi har använt oss av (Yin, 2013).
7.1 Avslut och framtida forskning
Studien har belyst såväl socialsekreterarnas handlingsutrymme som tillvägagångssätt i arbetet med och uppmärksammandet av barnen. Vi har även tilldelats lärdomar av lagarnas påverkan av varandra. Lagarnas betydande roll och inflytande i det sociala arbetet har tagit en större del av studiens innehåll än förväntat. Vår uppfattning är att mer forskning samt förändringar krävs i relation till barnkonventionen för att den ska kunna bli mer användbar i arbetet med barn. Detta då det exempelvis har väckts tankar om huruvida barnets bästa verkligen tillgodoses när föräldrarna endast behöver säga nej för att slippa undan socialtjänstens arbete, trots att barnen (under femton år) vill ha insatsen. En fundering vi fick var om någon form av krav eller en begäran borde kunna ställas på föräldrarna, att motta en resurs eller insats utifrån barnets perspektiv. Vidare kan vi även se ett behov av forskning på huruvida kommunernas storlek och resurstillgångar påverkar barnens mående vid missbruks- eller beroendeproblematik i familjen. I vilken utsträckning är det skadligt för barnen att inte ha tillgång till rätt insatser i hemkommunen?
Avslutningsvis har uppsatsskrivandet varit mycket lärorikt och det har gett oss perspektiv på hur många barn som lever under dessa förhållanden, vilket skapar en oro med tanke på hur många som döljer sin problematik.
"8% av barnen i Sverige har en förälder som behöver vård för sitt missbruk." (Vera).
8 Referenser
Alexandersson, K. & Näsman, E. (2017) Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: "Alltså det är svårt att må bra igen". Nordic studies on alcohol and drugs,
34 (5), ss. 400–414.
https://journals-sagepub-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1177/1455072517732277
Andersson, G., Bangura Arvidsson, M., Rasmusson, B. & Trulsson, K. (2006). Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete. Nordisk alkohol- &
narkotikatidskrift, 23. ss. 45-56.
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/145507250602300103
Bris - missbruk i familjen (2020). https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/riskfaktorer-i-familjen/missbruk-i-familjen/
Bryman, A. (2011) 2: a upplagan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB. http://www.kursplaneringen.se/files/Bryman_kvalitativ_intervju.pdf
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (2019). Hur många
barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? Resultat från en
systematisk litteraturöversikt. Ramstedt, M. Rapport 185.
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-185-hur-manga-barn-vaxer-upp-med-foraldrar-som-har-alkoholproblem.pdf
Ekström, V. (2016). Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som
utsatts för våld i nära relationer. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Eriksson, B. & Karlsson, P-Å. (2016). Att utvärdera välfärdsarbete. Malmö: Gleerups.
Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller
våld. Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53abc1662c974bf498c5c16715 ce4010/barn-familjer-missbruk-psykisk-ohalsa-vald-16042-webb.pdf
Folkhälsomyndigheten (2020). Om ANDT- strategin.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/vad-vi-gor-inom-andts/om-andt-strategin/
Franck, J. & Nylander, I. (2011). Skadligt bruk och beroende. I Franck, J. & Nylander, I. (red.). Beroendemedicin. Studentlitteratur AB, Lund. (s.15-16)
Gümüscü, A., Nygren, L. & Khoo, E. (2015). Bringing the Family Back in: On Role Assignment and Clientification in the Swedish Social Services. Social Sciences; Basel Vol. 4, Iss. 1, ss. 117-133. DOI:10.3390/socsci4010117. https://search-proquestcom.proxy.lnu.se/docview/1672863315?rfr_id=info%3Axri%2Fsid%3Apri mo
Gümüscü, A., Nygren, L. & Khoo, E. (2018). Social work and the management of complexity in Swedish child welfare services. Nordic Social Work Research. ss. 1-13. Doi: 10.1080/2156857X.2018.1542336.
Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013) Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Att stärka människors motståndskraft. Natur & Kultur, Stockholm.
Hjern, A., Arat, A. & Vinnerljung, B. (2014). Nationellt kompetenscentrum anhöriga - Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk
sjukdom - hur ser livet ut i ung vuxen ålder?
http://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskapsöversikter/Bsa-Rapport-2013-3_Chess2_Skolan.pdf
Hultman, E. (2013). Barnperspektiv i barnavårdsutredningar - med barns hälsa och
barns upplevelser i fokus. Diss: Linköping Studies in Arts and Science.
https://ebookcentral-proquest-com.proxy.lnu.se/lib/linne-ebooks/detail.action?docID=3328072
Höjer, H. & Sjöblom, Y. (2010). Young people leaving care in Sweden. Child &
Family Social Work, 15(1), pp. 118-127. https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1111/j.1365-2206.2009.00661.x
Järkestig Bergren, U. & Hanson, E. (2016). Nationellt kompetenscentrum anhöriga - för ett anhörigvänligt samhälle. Stödpogram riktade till barn och/eller föräldrar när
en föräldrar missbrukar alkohol eller andra droger - en kunskapsöversikt.
http://anhoriga.se/Global/Stöd%20och%20kunskap/Publicerat/Kunskapsöversikter/ Dokument/BSA-Rapport_2016-4.pdf
Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv. En ansats för forskning &
socialt arbete. Författaren och Liber AB.
Näsman, E. (2019). Professionals do not invite children to disclose family problems: a comment. Nordic studies on alcohol and drugs,36 (3). ss.305-307. https://journals-sagepub-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1177/1455072519847904
Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2016). Kommunikation. Samspel mellan
människor. Studentlitteratur AB. Lund.
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende. Perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber AB.
Røkenes, O. H., & Hanssen, P-H. (2016). Bära eller brista. Kommunikation och
relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.
SBU (2019). Missbruk och beroende av alkohol och narkotika - kunskapsläget för
utredningar och insatser inom socialtjänsten. (Rapport 296/2019) Stockholm:
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
https://www.sbu.se/contentassets/c969ef9cb6a643d28d8166710a955a83/missbruk-och-beroende-avalkohol-och-narkotika.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Barn och unga i familjer med missbruk. Vägledning för
socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2009-12-15.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Barn som far illa, eller riskerar att fara illa. En vägledning
för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar.
Socialstyrelsen. (2015). Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete
enligt socialtjänstlagen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-1-9.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Att samtala med barn. Kunskapsstöd för socialtjänsten,
hälso- och sjukvården och tandvården.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Grundbok i BBIC - Barns behov i centrum.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-10-20.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf
Strömberg, A-M. (2015). Utveckling inom socialtjänsten - reflektioner från en socialarbetare från "golvet". Socialmedicinsk tidskrift. Vol.92 Nr.4 ss.445-449.
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1377
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme:
utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion till
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
UNICEF. För alla barn. (2020). https://unicef.se
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God -forskningssed_VR_2017.pdf
Yin, R. (2017). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Gothia Fortbildning AB.
Övrigt:
SFS 1949:381. Föräldrabalken
SFS 1976:51. Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. SFS 1988:870. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall
SFS 1990:52. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga SFS 2001:453. Socialtjänstlagen
SFS: 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor SFS: 2017:900. Förvaltningslagen
Bilaga 1
Informationsbrev
Till dig som är socialsekreterare på IFO Vuxen eller Barn/unga- Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie.
Hej, vi heter Julia Berghällen och Isabelle Österström och går sjätte terminen på socionomprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö. I utbildningen ingår att göra en kandidatuppsats i socialt arbete, vilken vi nu söker intervjupersoner till.
Ett av Sveriges stora sociala problem är missbruk. Det finns inga exakta siffror på hur många barn som lever i ett hem där missbruks- eller beroendeproblematik är förekommande, men flera källor skriver att cirka 17% av alla barn bor med en förälder som har ett aktivt missbruk. För att hjälpa dessa familjer har
socialsekreterarna en central roll, både för barnen och de vuxna.
Vi vill därför genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet kan leda till en ökad förståelse av hur socialsekreterarna arbetar med barnen vars föräldrar har en missbruks- eller beroendeproblematik. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare hjälper barnen som lever med missbrukande föräldrar.
Alla socialsekreterare i de hemkommuner som vi (Julia och Isabelle) bor i kommer tillfrågas om deltagande i denna intervjustudie. Om du har minst ett års
yrkeserfarenhet som socialsekreterare på enheten för vuxen eller barn och unga, skulle vi vilja att du som är intresserad av att delta i vår studie kontaktar någon av oss via e-post eller telefon.
Det är frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras via zoom, alternativt Skype på
grund av rådande situation i samhället. Intervjuerna beräknas ta cirka 45–60 minuter.
Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och det kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. För att underlätta för oss i processen, kommer intervjuerna spelas in via röstmemo. Efter transkribering kommer det inspelade materialet att förstöras. Inga enskilda personer eller socialsekreterare kommer att kunna identifieras i examensarbetet.
Studerande: Julia Berghällen E-post: Isabelle Österström E-post: Handledare: Johan Billsten E-post:
Bilaga 2
Intervjuguide
Vilka insatser finns ämnade för barnen då föräldrar har en missbruks- eller beroendeproblematik?
Hur förhåller ni er till barnets bästa vid insatserna?
Hur följer ni upp att barnen får den stöttning som behövs i sin familjesituation?
Hur tar ni reda på barnens behov?
På vilket sätt stöttar du som socialsekreterare barnet i dessa situationer?
Vid avslut av insatser, på vilket sätt ser ni till att barnens behov fortsätter vara tillgodosedda?
Gör ni uppföljningar på barnet vid avslutade insatser? Om ja, hur ofta och på vilket sätt? Om nej, varför inte?
Hur upplever du ditt handlingsutrymme?