Syftet med denna uppsats var att undersöka hur texter om Covid-19 på fyra regioners webbplatser uppnår specifika klarspråksnormer, om legitimering förekommer samt belysa de likheter och skillnader som förekommer.
Den första frågeställningen för uppsatsen var att besvara om samtliga texter uppfyller kravet för klarspråksidealet utifrån Anderas Nords (2011) mall. Resultatet av undersökningen indikerar att samtlig text lever upp till klarspråksidealet men bister något på rekommendationen gällande passivering och nominalisering. Resultatet påminner om Andreas Nords (2011) studie om hur två språkvårdare reviderar myndighetstexter för att passa in i klarspråksidealet. Studien resulterade i att revideringar som att undvika passiva verb eller nominaliseringar sällan eller aldrig görs. Enligt Nords undersökning verkar det vanligt att myndighetstexter i nutidens Sverige skrivs på det här sättet. Lassus (2010), Lind Palici (2010) och Tolvanen (2014: Nord 2017:15) skriver att moderna myndighetstexter generellt är språkligt enkla och kännetecknas av ett direkt tilltal. I samtliga texter upplevs språket som enkelt trots förekomsten av en del långa meningar och stycken. Du-tilltalet förekommer på samtliga webbplatser. När läsaren tilltalas direkt kan det bidra till att informationen uppmärksammas av läsaren. Ehrenberg-Sundin (2015:20) menar att ett enkelt språk kännetecknas av att ord och meningar, innehåll, struktur och utseende hålls enkelt och tydligt. Detta stämmer väl överens med samtliga texter om Covid-19 där en tydlig hierarkisk uppdelning av rubriker, underrubriker, punktlistor och brödtext finns.
Den andra frågeställningen var att besvara vilka huvudtyper av legitimering som förekommer i informationstexter om Covid-19. Legitimering med utgångspunkt i Theo van Leeuwens tre huvudkategorier auktorisering, moralisk värdering och rationalisering förekommer i samtliga texter. Rationalisering är den legitimering som upplevs förekomma flest gånger i samtliga texter alltså hänvisning till hur det är logisk att agera. Mytopoesis förekommer inte alls i materialet och det kan bero på att hänvisning till logiken är mest aktuell i förhållande till syftet med texterna. Budskapet i samtliga texter kan förstärkas med hänvisning till mytopoesis genom att illustrera ett önskat beteende för att ge protagonisten ett lyckligt slut exempelvis, en protagonist som tvättar händerna för att förhindra smittspridning och därmed fortsätter att vara symptomfri. Karin Helgesson (2017:11) menar att analysmetoden kan illustrera de värderingar och normer som råder under en viss tid och plats.
Normen är att följa restriktioner för att bromsa smittspridningen och för att belysa vikten av denna handling hittas citat från smittskyddsläkare samt information om nya konstaterade fall. Helgesson (2017) menar att diskurser används för att styra medborgare. Samtliga regioners texter avser att styra medborgare för att undvika att de ska insjukna i Covid-19 och sprida smittan vidare. Fairclought (1992: 87; Helgesson 2017:114) menar att det är intressant att analysera det som tas för givet och framställs som självklart. I samtliga Covid-19 texter framställs det som självklart att följa riktlinjerna och råden för att smittspridningen ska bromsa. Påverkansförsöken är i detta avseende positivt för den enskilde individen och samhället. När smittspridning bromsas förbättras folkhälsan och bidrar till att livet kan fortsätta utan restriktioner och begränsningar.
Den tredje frågeställningen var att besvara vilka likheter och skillnader som finns i informationstexter om Covid-19 i november 2020 på fyra regioners webbplatser med fokus på klarspråk och legitimering. Samtliga texter är identiska gällande flera aspekter som information, uppmaningar och råd. Det beror på att informationen är densamma i samtliga regioner och information om Covid-19 är densamma oavsett geografisk plats. Den mest framträdande skillnaden som har hittats gäller textens övergripande- och yttrestruktur. Facktermer förekommer i samtliga texter men förklaras sällan för läsaren. Denna aspekt belyser Merja Koskela (2009: Nord 2017:23) och menar att specialtermer i informationstexter på nätet förblir oförklarade. Region Halland är den enda webbplatsen som förklarar definitionen av PCR-test. Definitionen förenklas ytterligare när ordet självprovtagning används istället. IVA är en förkortning av intensivvårdsavdelning och kan bidra till att texten antingen upplevs som lättläst eller svårförståelig beroende på läsarens förkunskaper om sjukvården. Nord (2011) menar att enkla och nedkortades texter kan utelämna information som gör att budskapet inte förstås av läsaren. Samtliga texter upplevs ha samma nivå av klarspråk och liknar varandra när det gäller klarspråk och legitimering. En utmärkande skillnad är att ordmängden varierar mycket mellan webbplatserna. Det kan bero på att vissa webbplatser presenterar all information medan andra tillåter läsaren att klicka vidare på länkar. Region Halland har en meny i marginalen med alla rubriker och Region Skåne erbjuder läsaren att trycka på rubriker för att mer information om valt ämne ska bli tillgängligt. Detta bidrar till att innehållet blir överskådligt och att läsaren kan välja det innehåll som är mest relevant. Ehrenberg-Sunding (2015:20) menar att ett enkelt språk bland annat innebär att innehåll, struktur och utseendet hålls enkelt och tydligt. Enligt definitionen anses Region Halland och Region Skåne nå detta klarspråksideal i större utsträckning än Region Stockholm och Västra Götalandsregionen.
När denna uppsats påbörjades var syftet att analysera hur samtliga texter förändras inom ett specifikt tidsomfång med nedslag i olika månader. Dock var skillnaderna inom tidsramen minimala och därför gjordes istället en jämförelse mellan samtliga texter i november år 2020. För att enklare få syn på förändringar i texten skulle ett större tidsomgång kunna användas. En annan intressant fråga för vidare forskning kunde vara att undersöka äldre texter med likadana frågeställningar. Gissningsvis skulle resultatet bli annorlunda från resultatet i denna undersökning.