Kandidatuppsats
Språkvetarprogrammet inriktning textbearbetning 180
hp
Texter om Covid-19 på fyra regioners
webbplatser
En analys av klarspråk och legitimering.
Svenska språket 15 hp
Halmstad 2021-02-05
Anna Nordgren
Högskolan i Halmstad
Akademin för lärande, humaniora och samhälle Uppsats 15 hp, Svenska språket 61–90
Författare: Anna Nordgren
Texter om Covid-19 på fyra regioners
webbplatser
En analys av klarspråk och legitimering.
Handledare: Emilia Aldrin HT 2020
Innehållsförteckning
Inledning……….1
1.1 Syfte och frågeställning………...2
1.2 Disposition………...…3
2. Bakgrund………...…..4
2.1 Klarspråksarbetet i Sverige och Norden.………..4
3. Teoretisk bakgrund……….6
3.1 En definition av begreppet klarspråk………...6
3.2 En definition av begreppet legitimering….………..7
4. Tidigare forskning………...9
4.1 Forskning om klarspråk i myndighetstexter……….9
4.2 Legitimering i kommunala informationsmaterial………..11
5. Material och metod………...13
5.1 Material………..13
5.2 Metod……….14
6. Resultat……….16
6.1 Klarspråk……….………16
6.1.1 Textens övergripande och yttre struktur...………….………...16
6.1.2 Sambandsord……….………...19
6.1.3 Passivering och nominalisering……….………...19
6.1.4 Personlig ton och text-vi………….……….20
6.2 Legitimering……….………...21
6.2.1 Auktorisering. ……….………....21
6.2.2 Rationalisering……….………23
6.2.3 Moralisk värdering……….………...24
7. Diskussion och slutsatser………..26
8. Sammanfattning………29
Referenslista………..30 Bilaga 1. Region Hallands webbplats
Bilaga 2. Region Skånes webbplats Bilaga 3. Region Stockholms webbplats
Abstrakt
Denna uppsats undersöker klarspråk, legitimering och förekomsten av likheter och skillnader i fyra regioners informationstexter om Covid-19 i november 2020. Andreas Nords (2011) klarspråksmall tillämpas och Theo van Leeuwens (2007;2008) legitimeringsanalys. Uppsatsens klarspråksanalys berör textens övergripande och yttrestruktur, sambandsord, passivering, nominalisering, personligt ton och text-vi. Legitimeringsanalysens huvudkategorier moralisk värdering, rationalisering och auktorisering undersöks. Resultatet indikerar att samtliga texter mer eller mindre anpassas till klarspråksidealet och de tre legitimeringskategorierna.
1. Inledning
Denna uppsats är intressant eftersom den belyser klarspråk och legitimering i informationstexter om infektionssjukdomen Covid-19. Myndighetskommunikation i en pandemi är ett relativt outforskat ämne och bidrar med ett intressant perspektiv till den redan befintliga forskningen av myndighetskommunikation. Resultatet kan tänkas bidra med samhällsnytta eftersom samtliga texter kommer att analyseras på djupet och därmed belysa hur medborgare förväntas agera för att minska smittspridningen. Det är av stor vikt att informationen skrivs på ett vårdat, enkelt och begripligt sätt för att samtliga medborgare ska förstå budskapet och tillsammans vidta de åtgärder som förväntas.
Utveckling av svenskt myndighetsspråk började på 1970-talet (Henrik Rahm & Claes Ohlsson 2009: 25). Då myndighetskommunikation med medborgare började fokusera på medborgardialog och på medborgares rättigheter och skyldigheter (ibid). Synen på svenska myndigheters arbete och uppfattningen om Sverige som ett utvecklat välfärdssamhälle var bidragande faktorer (ibid). Det offentliga språket och informationen mellan myndighet och individen var bidragande faktorer för att förändringen från ett äldre, strikt och formellt språkbruk till ett vårdat, begripligt och enkelt språkbruk skulle ske (ibid). Klarspråksarbetet i nutiden är relativt väletablerat inom svensk språkvård med fokus på myndighetskommunikation (ibid).
År 1993 institutionaliseras klarspråksarbetet genom att Klarspråksgruppen etableras på Justitiedepartementet (ibid). Deras uppdrag bestod av att arbeta med språkvård hos myndigheter (ibid). År 2006 tar Språkrådet över klarspråksarbetet (ibid). Klarspråkstestet börjar användas som verktyg för att kontrollera och testa att texter uppfyller språk- och textnormer utifrån klarspråksidealet (Rahm & Olsson 2009:26). Ur ett internationellt perspektiv är Sveriges klarspråksarbete väletablerat och utvecklat vilket bekräftas när andra länder påverkas av Sveriges myndighetsspråkvård (ibid). Västra Götalandsregionen är en offentligverksamhet som år 2015 tilldelades Klarspråkskristallen för sitt föredömliga klarspråksarbete (Institutet för språk och folkminnen). Regionen arbetade med att göra politiska beslut kortare och begripligare för allmänheten vilket gynnar den demokratiska processen och rättssäkerheten (ibid).
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader som hittas i fyra regioners informationstexter om Covid-19 i november 2020. Fokus ligger särskilt på hur texterna skapar legitimering och uppfyller klarspråksidealet. Det finns även en samhällelig nytta med att undersöka regioners informationstexter om covid-19 eftersom det är en pågående infektionssjukdom som sprids i Sverige och i resten av världen. Sveriges befolkning behöver dagligen uppdateras om hur de ska förhålla sig till nya restriktioner för att bromsa smittspridningen. Ett enkelt, vårdat och begripligt språk är grunden för ett demokratiskt samhälle där samtliga medborgare inkluderas. En förutsättning för att smittspridningen ska minska är att korrekt information når mottagaren och att råden upplevs legitima och därför är undersökningar av detta slag intressant.
I denna uppsats kommer följande frågeställningar besvaras:
1) I vilken mån uppfyller samtliga texter kravet för klarspråksidealet utifrån Andreas Nords (2011) mall?
2) Vilka huvudtyper av legitimering förekommer i informationstexter om Covid-19? 3) Vilka likheter och skillnader finns avseende klarspråk och legitimering i fyra regioners informationstexter om Covid-19 på webben?
1.2 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i åtta kapitel. Inledningsvis presenteras bakgrunden till denna uppsats och därefter redovisas syfte och frågeställningar. Kapitel 2 presenterar bakgrunden till denna uppsats och belyser klarspråksarbetet i Sverige och klarspråksarbetet internationellt. I kapitel 3 förklaras teoretisk bakgrund och begreppen klarspråk och legitimering. I kapitel 4 belyses tidigare forskning om legitimeringsanalys av textmaterial och forskning om klarspråk i myndighetstexter. I kapitel 5 presenteras det material som avses att undersökas samt motivering av metod. En utförlig redogörelse för Wayback Machine finns i detta avsnitt. I kapitel 6 redovisas resultatet av de analyserade webbplatserna. I kapitel 7 finns avsnittet diskussion och slutsatser där resultaten diskuteras. Avslutningsvis i kapitel 8 finns en sammanfattning av uppsatsens samtliga delar.
2. Bakgrund
I följande avsnitt kommer klarspråksarbetet i Sverige och Norden att presenteras.
2.1 Klarspråksarbetet i Sverige och Norden.
Den 1 juni 2009 fick Sverige en ny språklag (SFS 2009:600). Enligt språklagens elfte paragraf ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt (ibid). Grundregeln är att svenska är förvaltningsspråket och ska användas i den offentliga sektorn för att svenskan ska kunna utvecklas och förnyas. Informationen ska vara vårdad, enkel och begriplig för såväl medborgare som mellan offentliga organisationer (Hedlund 2013:13). Det gäller såväl skrift som tal (ibid). Detta begrepp kallas klarspråk och innefattar svenska och alla språk som används i offentlig verksamhet och översättningar i Sverige (ibid).
Anneli Hedlund (2013:44–45) skriver att Region Västerbotten bedriver ett centrum för tillgänglig information kallat Infomix. De huvudsakliga uppgifterna är att bearbeta och anpassa information så att den blir tillgänglig för alla. Det innebär att alla medborgare ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i myndighetstexter vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle.
Catharina Nyström Höög (2009:8) menar att den språkutbildade som arbetar med myndighetstexter kan hamna i kläm mellan två kulturer: språkvetenskapens och myndighetens. Nyström Höög (2009:12) menar att språkforskningen har hög relevans för utvecklingen av klarspråksverksamheten inom myndigheten. Vidare menar Nyström Höög (ibid) att myndighetsspråkvårdens verktyg måste uppdateras i takt med att den digitala utvecklingen fortsätter att expandera och behålla koppling till forskningen.
I Norge har klarspråksarbetet bedrivits länge exempelvis genomfördes projektet ”Klarspråk i staten” mellan år 2008 och 2013 skriver Andreas Nord, Catharina Nyström Höög och Johan L. Tønnesson (2015:1). Projektet innebar utbildnings- och seminarieverksamhet, inrättande av ett klarspråkspris, insatser för att gynna klarspråksforskningen samt skapa en webbplats vid namn Klarspråk (http://www.sprakradet.no/klarsprak) (Nord, Nyström Höög och Tønnesson 2015: 1–2). I Finland skapades ett handlingsprogram för klart myndighetsspråk år 2014 (ibid). Syftet var att spara tid och pengar, att stärka rättssäkerheten och att belysa språkets roll i myndigheters arbetsprocess (ibid). I Danmark undersökte Anna Kjægaard effekterna av
får lite genomslag och att det beror på organisationen (ibid). En bidragande faktor är att de som påbörjar språkvårdsinsatserna och de som genomför arbetet inte är överens om den inledande problembeskrivningen (ibid). Idag är flera internationella organisationer verksamma med att sprida kunskap om klarspråksarbetet exempelvis, PLAIN, Clarity och IC Clear (Nord, Nyström Höög och Tønnesson 2015:5).
Avslutningsvis menar Nord, Nyström Höög och Tønnesson (2015:6) att klarspråksarbetet idag står inför tre utmaningar. För det första, legitimering (ibid). Hur kan vi legitimera strävan efter ett begripligt myndighetsspråk i en värld som präglas av ökad språklig mångfald, och där klarspråks mål bara blir en möjlig norm jämfört med andra krav som uppläsning, lättläsning eller tolkning? För det andra, räckvidden (ibid). Vad ska egentligen vara fokus för arbetet och hur förhåller det sig till andra projekt för bättre kommunikation? För det tredje, effekterna. Hur ska arbetet se ut för att uppnå de mål som ställs upp i olika måldokument (ibid).
3. Teoretisk bakgrund.
I följande avsnitt kommer den teoretiska bakgrunden som är relevant för denna uppsats att presenteras. Först redovisas en definition av begreppet klarspråk och därefter legitimering i kommunala informationsmaterial.
3.1 En definition av begreppet klarspråk.
Begreppet klarspråk betyder som tidigare nämnt ”myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk” och Språkrådet är den organisation som bedriver språkvårdsarbete för myndigheter, kommuner, landsting, universitetet, organisationer och företag i Sverige (Institutet för språk och folkminne 2019). Vårdat språk innebär att skribenten följer språkvårdens rekommendationer med fokus på exempelvis, stavning, textstruktur och innehållsurval (Ehrenberg-Sundin & Sundin 2015:20). Enkelt språk innebär att ord och meningar, innehåll, struktur och utseende hålls enkelt och tydligt (ibid). Begripligt språk innebär läsarens uppfattning av texten. Ett begripligt språk är klarspråkstankens huvudfokus. Om texten inte förstås av läsaren är den inte begriplig trots att texten uppfyller klarspråkprinciperna (Ehrenberg-Sundin & Sundin 2015:21).
Myndigheternas skrivregler, Klarspråk lönar sig, Svarta listan, Hur skriver man klarspråk? och Klarspråkstestet: rapporter är exempel på dokument med riktlinjer för klarspråksarbetet. Dokumenten kan användas vid arbete med produktion av texter hos myndigheter eller inom andra offentliga verksamheter skriver Nord (2011:46). Förutom Nords modell av klarspråk har Språkrådet framtagit principer för hur skribenter skriver klarspråk. Klarspråksprinciperna redovisas i Klarspråk lönar sig som publicerats år 2006 och år 2013 (Hedlund 2013). Dessa klarspråksprinciper hittas även på Språkrådets hemsida (www.sprakochfolkminnen.se).
Vid produktion av texter ur ett klarspråksperspektiv föreslår Nord (2011:48f) följande områden att ha som mall:
• Mottagaranpassning och skrivprocess • Textens övergripande struktur
• Grammatiska och textlingvistiska aspekter - Textbindning
- Passivering och nominalisering - Personlig ton och text-vi • Ordval och bruk av skiljetecken
3.2 En definition av begreppet legitimering
Legitimeringsanalysen utvecklades av Theo van Leeuwen (2007;2008). Legitimering besvara frågan ”varför?”, alltså varför vi ska göra något eller varför vi ska göra det på ett visst sätt menar van Leeuwen (2007:93; Helgesson 2017:114). Analysmetoden har använts i svenska studier av informationsmaterial utförda av Karin Helgesson (2017) och Anna Gustafsson (2009).Metoden möjliggör för undersökning av vilka sociala praktiker som motiveras i texter. Helgesson (2017:114) förklarar begreppet social praktik som ett särskilt handlingsmönster i ett specifikt sammanhang, ett handlingsmönster som styrs och begränsas av sociala normer och förväntningar.
Det finns fyra huvudtyper av legitimering enligt van Leeuwen: • Moralisk värdering (eng. moral evaluation).
• Rationalisering (eng. rationalization). • Auktorisering (eng. authorization). • Mythopoesis (eng. mythopoesis)
Moralisk värdering innebär legitimering genom hänvisning till värdesystem. Moraliska värderingar har inte något typiskt språkligt uttryckssätt utan diskursen avgör vad som är moraliskt värderat. Språkvetaren måste hämta stöd från andra genrer för att avgöra om det rör sig om moraliska värderingar (van Leeuwen 2007:98). Språkliga uttryck som adjektiven
normal, sund och användbar kan indikera en moralisk värdering (Gustafsson 2009:51; van
Leeuwen 2007:98).
Rationalisering innebär legitimering genom hänvisning till nytta, förnuft och logik. Underkategorier till rationalisering är instrumentell rationalisering och teoretisk rationalisering. Instrumentell rationalisering innebär legitimering genom hänvisning till syfte, mål och effekt av en specifik praktik. Värderingar och moraliseringar förekommer alltid. Teoretisk rationalisering innebär legitimering genom hänvisning till sanningen. Aktiviteter binds ihop och moraliska värderade aktivitet genom verb såsom betyder, innebär, menar eller är aktualiseras (Helgesson 2017:115).
Auktorisering innebär legitimering genom hänvisning till lagar, traditioner, vana och personer. Underkategorierna är auktorisering, kommendering och sed. Auktorisering uttrycks
genom verb såsom säger, anser och menar. Ytterligare underkategorier till auktorisering är personlig auktoritet och opersonlig auktoritet. Personlig auktoritet hänvisar till exempelvis, föräldrar eller lärare, medan opersonlig auktoritet hänvisar till exempelvis, lagar och förordningar. Kommendering görs genom hänvisningar till experter eller förebilder och sker ofta visuellt. Sed delas in i traditionens auktoritet och konformitetens auktoritet. Traditionens auktoritet hänvisas till en vana, medan konformitetens auktoritet handlar om att göra som alla andra (ibid).
Mythopoesis innebär legitimering genom moraliska berättelser av olika slag där det går bra eller illa för protagonisten, alltså huvudpersonen. Underkategorier till Mythopoesis är varningsberättelser och moraliska berättelser. I varningsberättelser råkar protagonisten illa ut när den inte handlar på ett sätt som stöder det som legitimeras, medan i moraliska berättelser deltar protagonisten i legitimerade praktiker och belönas menar van Leeuwen (2008:116; Helgesson 2017:115).
Van Leeuwen (2007:107–108; Helgesson 2017:115) menar att legitimering kan ske multimodalt genom bilder och andra visuella resurser. Bilder av människor som är engagerade i aktiviteter som behöver legitimeras kan fungera som förebildsauktoriteter och kopplas till auktorisering och undergruppen kommendering. Moralisk värdering kan uttryckas genom diverse visuella symboler.
4. Tidigare forskning
I följande avsnitt kommer tidigare forskning att redovisas. Först presenteras forskning om klarspråk i myndighetstexter och därefter legitimeringsanalys i kommunala informationsmaterial. Kommunikation inom myndigheter är ett brett och väl utforskat område i Sverige. Materialet som används inom forskningen består i huvudsak av broschyrer från myndigheter och andra organisationer. Catharina Nyström Höög (2015:2) menar att de texter som omfattas av språklagens krav på ett enkelt, vårdat och begripligt språk är författningstexter och texter där allmänheten är målgruppen. Det kan vara beslutstexter, broschyrer, informationsblad och webbplatser (ibid).
4.1 Forskning om klarspråk i myndighetstexter
Tidigare forskning om svenskt myndighetsspråk har genomförts framförallt med fokus på myndigheters masskommunikation. Huvudfrågan som besvaras är oftast hur väl svenskt myndighetsspråk är mottagaranpassat med fokus på klarspråk. Catharina Nyström Höög, Hedda Söderlundh och Marie Sörlin (2012) belyser detta i boken Myndigheterna har ordet.
Om kommunikation i skrift. Denna forskningsöversikt fokuserar på språkvetenskapliga studier
och beskriver masskommunikation från kommuner till medborgare (2017:113).
Lena Lind Palicki (2010) undersöker hur Försäkringskassans broschyrer mellan åren 1974 och 2007 konstruerar bilden av föräldrar i en myndighetsdiskurs. Undersökningen resulterade i att föräldraskapet är starkt könsmarkerat, hetro- och parnormativt (2010:150). Lind Palicki menar att konstruktionen av kön och jämställdhet i Sverige kopplas till en fungerade välfärdsstat och demokrati (ibid). Lind Palickis resultat stämmer överens med tidigare forskning av närliggande diskurs exempelvis, (Adenæs 1995, 1997, 2005 om föräldrar handböcker och Sunderland om föräldrar magasin 2006: Lind Palicki 2010:151).
En del av klarspråksforskningen i Sverige avser att studera hur myndigheters klarspråksarbete genomförs. Andreas Nord (2011) granskar hur två språkvårdare reviderar myndighetstexter för att passa in i klarspråksidealet. Undersökningen resulterade i att revideringarna såsom att undvika passiva verb eller nominaliseringar, sällan eller aldrig ändras (Nord 2011: 182–183). Vidare görs inga omskrivningar för att texten ska bli mer ledig och personlig (ibid). Texterna revideras för att anpassas till allmänheten men sällan med klarspråksnormen i åtanke. Nord (2011) menar att enklare och nedkortade texter kan utelämna
information som bidra till att budskapet inte förstås av mottagaren. Vidare riktar Nord kritik mot utformningen av klarspråkstestet som anses vara kortfattat och otydligt formulerad (Nord 2011: 47–48). Han ifrågasätter om det enkla alltid är det mest begripliga (2011:9). Trots kritiken mot klarspråksidealet kommer klarspråk att användas i denna uppsats eftersom det är den norm som myndigheter ska följa vid textbearbetning.
Studier visar att moderna massinformationstexter från myndigheter generellt sett är språkligt enkla och de kännetecknas av ett direkt tilltal (Lassus 2010, Lind Palicki 2010, Tolvanen 2014: Nord 2017:15). Dessa studier belyser dock problematiken med mottagaranpassning (ibid). Henrik Rahm och Claes Ohlsson undersöker informationsbroschyrer från äldreomsorgen i Malmö (Rahm & Ohlsson 2009; Rahm 2012). Forskningen resulterade i att texterna följer klarspråksidealet alltså, upplevs texten som enkel och begriplig (Rahm & Ohlsson 2009:39). Dock uppfyller texterna inte kravet för mottagaranpassning då texten försöker anpassas till många målgrupper i flera ärenden samtidigt (Nord 2017:15). Lena Lind Palicki (2010) uppmärksammar också problematiken i sin studie om Försäkringskassans broschyrer mellan 1974 och 2007. Studien resulterar i att du-tilltalet förekommer men att det du som Försäkringskassan syftar på är en gift, svensk, heterosexuell, frisk biologisk mamma med fast jobb, ordnad bostad och allmänt ordnade förhållande med ett friskt barn (Nord 2017:15).
Enligt Saga Bendegard (2015:2) riktades de tidiga klarspråksinsatserna mot författningsspråket eftersom det ansågs påverka språket i andra myndighetstexter. Dels på grund av lagspråkets höga status, dels för att formuleringar ofta överfördes till andra texter som direkta citat eller hänvisningar till lagtexten. Forskningen riktas allt mer mot ett institutionellt fokus alltså, på villkor och förutsättningar för klarspråk och klarspråksarbete i verksamheter (ibid). En metod som tillämpades var textanalys av 21 översatta rättsakter med fokus på revideringar som gjorts av en kollega på enheten skriver Bendegard (2015:3). Bendegards (2015:11) undersökning visar på flera utmaningar för att EU-översättningarna ska möta samma klarspråksmål som inhemska svenska myndighetstexter. Det beror på att bilden av mottagaren är diffus eller att texten upplevs sakna mottagare (ibid).
Merja Koskela (2009: Nord 2017:22–23) undersöker hur texter hanteras inom utvalda ärenden hos de finska och svenska skatteverken. Syftet var att följa textbearbetningsprocessen från beslutsunderlag till informationstext på nätet. Resultatet är att språket inte blir entydligt klarare och specialtermer förbli oförklarade (Nord 2017:23). Liknande faktorer hittades men i en annan skrivsituation när Hedda Söderlundh (2012) genomförde en undersökning på
Försäkringskassans material. Genom att följa handläggares arbete och intervjua dem framkom att myndighetens mall har stor betydelse för arbetets slutresultat.
Flera undersökningar med fokus på klarspråk i myndighetstexter har genomförts. Anderas Nord (2011:3) belyser hur språkvårdare och myndigheter arbetar med produktion av text. I fallstudien kartlägger Nord hur två språkvårdares granskningar genomförs, vilka textrevisioner som görs, hur förhåller de sig till normer samt hur arbetet organiseras. Nord (2011:12) kompletterar fallstudien med en undersökning som belyser de språknormer som är framträdande i myndighetsspråk. Nords (2011:193) undersökning resulterade i:
1) Bristfällig direkt kommunikation leder till otillfredsställelse och gör att missuppfattningar som grundas i normer inte går att förbise.
2) Bristfällig respons bidrar till att lärandet i arbetsprocessen är mycket begränsad.
4.2 Legitimering i kommunala informationsmaterial
Malin Sandberg (2013) belyser hur äldre människor konstrueras när Kungsbacka kommun i sitt informationsmaterial om äldreomsorg legitimerar sin verksamhet. Sex broschyrer om Kungsbacka kommuns äldreomsorg studeras genom en språklig och multimodal legitimeringsanalys. Resultatet diskuteras genom en intersektionell tolkningsram som avser att uppmärksamma hur olika sociala kategorier samverkar.
Sandberg använder legitimeringsstrategier vars grundläggande syfte är att besvara frågan varför. Hon hänvisar till van Leeuwens fyra huvudkategorier som på olika sätt besvarar frågan om: auktorisering, moralisk värdering, rationalisering och mythopoesis. Formerna kan förekomma enskild eller kombinerat och användas delegitimerande (Sandberg 2013:11–12). Sandbergs undersökning resulterade i att den språkliga legitimeringen huvudsakligen sker genom rationalisering och moralisk värdering. Främst framhålls syftet med verksamheten och ett antal värden som anses viktiga. Multimodal legitimering sker främst genom moralisk värdering. Verksamheten legitimeras främst genom att trygghet, gemenskap, oberoende, det egna hemmet och generell livskvalitet framhålls. Genom legitimering konstrueras en homogen bild av den äldre som etnisk svensk, relativt välstående, frisk och oberoende.
Karin Helgesson (2017:111) menar att analys av informationsmaterial från kommuner kan spegla de värderingar och normer som råder under en viss tid och på en viss plats. Helgesson undersöker hur tio utvalda kommuner legitimerar det de anser vara ett riktigt beteende hos medborgare gällande sopsortering. Dels undersöks synen på miljöfrågor under 2010-talet, dels vilken syn på medborgaren som framträder genom val av legitimeringsstrategier (ibid).
Helgessons (2017:122) studie resulterade i att moraliskvärdering med hänvisning till att sopsortering är bra för miljön är den legitimering som förekommer mest.
Karin Helgesson tillämpar kritisk diskursanalys och undersöker texterna i kontext. I den kritiska diskursanalysen är språket någonting som avspeglar och påverkar mottagarens tankemönster och beteende. Individers beteende och hur det uttrycks avslöjar de värderingar och normer som personen identifierar sig med. En utgångspunkt för den kritiska diskursanalysen är dels att text påverkas av kontext, dels att text påverkar kontexten. Inom den kritiska diskursanalysen är begreppet diskurs centralt. Diskurs identifieras som ett sätt att tänka, tala och organisera vår världsbild menar Helgesson (ibid). Det problematiska med diskurser är att de formar olika tankesätt och vår bild av världen och förutom att spegla samtiden kan de användas som verktyg för att styra medborgare. Enligt Fairclought (1992: 87; Helgesson 2017:114) är det intressant att analysera det som tas för givet och problematiseras i text. Det som framställs som självklart och naturligt kan antas förklara något om den dominerande diskursen.
5. Material och metod
I det här avsnittet redovisas materialet som ska analyseras och de metoder som kommer att tillämpas.
5.1 Material
I den här uppsatsen kommer Wayback Machine (https://archive.org/web/) används för att undersöka texter i november 2020. Wayback Machine tillåter att äldre versioner av webbplatser analyseras. Det fördelaktiga med Wayback Machine är att verktyget tillåter användaren att välja det årtal, datum och den webbsida som avses att undersökas. Anledningen till att november 2020 har valts beror på att det är under denna månad som infektionssjukdomen Covid-19 fick stort uppsving och därmed är mest relevant i förhållande till arbetets syfte.
I den här uppsatsen studeras fyra regioners informationstexter om infektionssjukdomen Covid-19. De regioner som valts är Region Halland, Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Samtliga regioner valdes eftersom de har en viktig samhällsfunktionen nämligen att förse allmänheten med korrekt och uppdaterad information om infektionssjukdomen Covid-19. Samtliga regioner är av olika storlek och belägna på olika geografiska platser och det kan därför vara intressant att undersöka om informationen skiljer sig och om så är fallet, på vilket sätt. Halland, Skåne och Västra Götaland är placerade nära varandra geografiskt medan Stockholm är beläget i en annan del av Sverige.
Startsidan på Region Hallands webbplats tillåter besökaren att klicka vidare till samlad information om Covid-19 genom rubriken ”Det nya coronaviruset (covid-19)”. Startsidan på Region Skåne möjliggör för besökaren att klicka vidare till informationstexter genom rubriken ”samlad information om covid-19 - coronavirus”. Region Stockholms startsida tillåter besökaren att få uppdaterad information genom att klicka på rubriken ”Information om coronaviruset”. Startsidan på Västra Götalandsregionens webbplats tillåter besökaren att klicka vidare till informationen genom rubriken ”Aktuellt om covid-19”.
I denna uppsats fokuseras det på brödtexter, rubriker, underrubriker, punktlistor, siffror och länkar som finns på webbsidan som besökaren klickar sig vidare till med utgångspunkt på webbplatsernas startsida. Multimodala resurser som bilder och filmer kommer inte att inkluderas i analysen. Nedslag på Wayback Machine görs 12 november på Region Halland
och Region Skånes webbplats. Medan nedslag görs 19 november på Region Stockholms webbplats och 10 november på Västra Götalandsregionens webbplats. Att nedslagen sker på olika datum beror på att Wayback Machine inte tillät sökning den tolfte dagen för samtliga webbplatser.
5.2 Metod
I den här uppsatsen kommer en kvalitativ analysmetod att tillämpas. Kvalitativ inriktad forskning fokuserar på att tolka och förstå materialet för att kunna ge en djupare förståelse. Denna metod fokuserar på datainsamling av ”mjuka” data exempelvis, tolkande analyser (Davidson & Patel 2019:52). Studieobjekt för kvalitativ forskning kan vara texter menar Davidson & Patel (2019:53). I denna uppsats används en kvalitativ metod för att ge en fördjupad beskrivning av om och hur klarspråk och legitimering används i informationstexter om Covid-19.
I denna uppsats kommer legitimering- och klarspråksanalys att tillämpas vid undersökning av textmaterialet. Det finns fyra huvudtyper av legitimering och förekomsten av dessa kommer att undersökas. Theo van Leeuwen (2007;2008) har utvecklat legitimeringsanalysen vilket gör honom till en inspirationskälla för skapandet av denna uppsats. De legitimeringstyper som avses att undersökas är moralisk värdering, rationalisering, auktorisering och mythopoesis med tillhörande underkategorier. Definitioner av de fyra legitimeringstyperna hittas i avsnittet teoretisk bakgrund (avsnitt 3.2).
När klarspråksanalysen genomfördes användes Anderas Nords (2011) mall där en sammanställning av områden att ha vid produktion av text inom myndigheter och andra offentliga verksamheter identifierades. Dessa områden anses vara tillförlitliga eftersom riktlinjerna har tillämpats i tidigare undersökningar exempelvis Nord (2011), Lassus (2010), Lind Palicki (2010), Tolvanen (2014), Rahm & Ohlsson (2009), Saga Bendegard (2015), Merja Koskela (2009) och Hedda Söderlundh (2012). De riktlinjer som undersöks är textens övergripande och yttre struktur och grammatiska och textlingvistiska aspekter med tillhörande underkategorier: textbindning, meningsbyggnad, passivering och nominalisering samt personligton- och text-vi. Mottagaranpassning och skrivprocess har utelämnats eftersom textanalysen inte kan besvarar hur skribenten har tänkt vid utformning av texten och under arbetsprocessen (avsnitt 3.1).
individer eller situationer utöver de som medverkar eller det material som analyseras i undersökningen menar Runa Patel och Bo Davidson (2019:76). Begreppet validitet syftar på att det som avses att undersökas undersöks, alltså har studien god validitet om kravet uppfylls (Davidson & Patel 2019:129). Begreppet reliabilitet betyder att studien genomförs på ett tillförlitligt sätt, alltså har studien god reliabilitet om kravet uppfylls (ibid). För att en undersökning ska bedömas ha god reliabilitet krävs att den är korrekt genomförd med tillförlitligt material (ibid). Validitet och reliabilitet kompletterar varandra vilket bidrar till att båda begreppen måste behandlas inom ramen för uppsatsarbetet (ibid). För att nå hög reliabilitet analyseras materialet noggrant och detaljerat för att belysa samtliga texters koppling till begreppen klarspråk och legitimering.
Denna uppsats kan anses ha hög validitet eftersom regioners informationstexter om Covid-19 undersöks i november 2020 som också är syftet med undersökningen. Denna uppsats anses uppfylla kravet för god validitet eftersom materialet hämtas från Wayback Machine som bevarar äldre versioner av webbplatser. Wayback Machine anses vara en objektiv källa eftersom webbplatsen endast förmedlar en bild av hur den sökta webbplatsen såg ut vid en specifik tidpunkt. Eftersom det inte går att kontrollera om den exakta tidpunkten är korrekt får det antas att informationen stämmer. Det blir problematisk att generalisera resultatet av denna studie eftersom det enbart är fyra regioners webbplatser som undersöks. För att stärka resultatet och generaliserbarheten kan fler regioners webbplatser analyseras med fokus på klarspråk och legitimering. Om förekomsten av likadana aspekter upptäcks vid samtliga webbplatser kan de tänkas förekomma på andra regioners webbplatser också. Denna uppsats anses ha god reliabilitet eftersom en annan forskare förmodligen skulle få liknande resultat av undersökningen. Dock finns det risker med att använda material från Wayback Machine då webbplatsen inte tillåter sökning på alla datum i månaden. Det bidrar till att olika datum behöver väljas beroende på vilken region som avses att undersökas. Konsekvensen blir att det inte går att generalisera texter på ett specifikt datum.
6. Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet av undersökningen där informationstexter om Covid-19 har analyserats med fokus på klarspråk och legitimering. Generellt varierar ordmängden mellan samtliga texter. Det skiljer 674 ord mellan Region Halland och Region Skånes webbplatser. Region Halland har flest antal ord och Region Skåne minst antal ord. Samtliga regioners webbplatser avser att förse Sveriges befolkning med den senaste nytillkomna informationen om infektionssjukdomen Covid-19.
6.1. Klarspråk
I följande avsnitt kommer samtliga texter att analyseras utifrån Andreas Nords (2011) klarspråksrekommendationer.
6.1.1 Textens övergripande och yttre struktur
Gemensamt för Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Stockholms texter i november 2020 är att de inleds med information om att de skärpta allmänna råden förlängs. Region Skåne inleder däremot med bakgrundsinformation om Covid-19 och därefter informerar om de skärpta råden. Skillnad i ordningsföljd kan bidra till att mottagaranpassningen skiftar. För Västra Götaland, Halland och Stockholm förväntas läsaren besitta förkunskaper om coronaviruset. Alltså, ska läsaren vara påläst om informationen som presenteras på webbplatsen och förstå varför vederbörande ska följa råden. Däremot på Region Skånes webbplats förses läsaren med bakgrundsfakta om viruset och behöver inte besitta några tidigare kunskaper. Samtliga texter blir överskådliga med rubriker. Flera rubriker förekommer på flera än en webbplats, nämligen (1) - (4):
(1) Samlade information om Covid-19 – coronavirus eller det nya coronaviruset (covid-19). (Region Halland, Region Skåne)
(2) Skärpta råd (Region Halland, Region Skåne, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen). (3) Rekommendationer eller andra råd för att minska smittspridningen (Region Halland & Västra
Götalandsregionen).
(4) Antikroppstester. (Region Halland, Region Skåne, Västra Götalandsregionen).
Samtliga rubriker är relevanta för brödtexten som presenteras under dem och hjälper läsaren att navigera på webbplatsen. Huvudbudskapet är att bromsa smittspridningen vilket
framhävs genom hänvisning till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare. I samtliga brödtexter presenteras Folkhälsomyndighetens skärpta råd som har framställts tillsammans med smittskyddsläkare i de fyra regionerna exempel hittas i (5) – (8):
(5) Folkhälsomyndigheten, har tillsammans med Region Hallands smittskyddsläkare och Länsstyrelsen Halland […] (Region Halland).
(6) Efter samråd med den tillförtroende smittskyddsläkaren i Region Stockholm har Folkhälsomyndigheten beslutat […] (Region Stockholm).
(7) Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Smittskydd Västra Götaland beslutat […] (Västra Götalandsregionen).
(8) Folkhälsomyndigheten och Region Skånes smittskyddsläkare har därför beslutat […] (Region Skåne).
På Västra Götalandsregionens webbplats presenteras information om att råden gäller för region Stockholm under samma period. Informationen är relevant eftersom båda regionernas webbplatser undersöks i november månad. Därefter presenteras en punktlista med de skärpta råden på Västra Götaland, Region Halland och Region Stockholms webbplats, medan besökare på Region Skånes webbplats får klicka på en länk till 1177.se för att läsa om de skärpta råden. När råden presenteras i punktlista behöver läsaren läsa igenom all text och avgöra vilken information som är relevant för besöket på webbplatsen. Det kan bidra till att läsaren måste läsa en stor mängd text innan relevant information hittas. När råden presenteras med länk kan läsaren enklare navigera på webbplatsen och klicka vidare till den information som är mest relevant för besöket. Därmed behöver personen ifråga inte läsa överflödig text utan endast fokusera på det som anses vara viktigast.
Sammanfattningsvis kan konstateras att textstyckena på samtliga webbplatser är generellt korta och koncisa med tydlig hierarkisk uppdelning av rubriker, underrubriker, punktlistor och brödtext. Styckena omfattar som minst en rad och som mest åtta rader. Ur ett klarspråksperspektiv är stycket bestående av en rad tydligt och koncist. Region Hallands text är till helheten sedd den webbplats där omfattning av antal ord är störst, följt av Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och slutligen Region Skåne. Som framgår av tabell 1 har texternas omfattning i antal ord resulterat i att Region Hallands text består av flest ord vid nedslaget.
Tabell 1. Sammanställning av antal ord på de fyra regionernas webbplatser.
Region Datum Antal ord
Region Halland 12 november 979
Region Skåne 12 november 305
Västra Götalandsregionen 10 november 541
Det finns en avsaknad av oklarheter och misstolkningar. Facktermer förekommer sällan men några exempel har hittats i samtliga texter exempelvis PCR-test, Covid-19,
Coronaviruset, IVA. Tillhörande rubrik och brödtext förklarar dock definitionen av
facktermen PCR-test på Region Hallands webbplats men inte på Västra Götalandsregionens webbplats. Region Halland skriver självprovtagning istället för PCR-test och det kan förenkla förståelsen för begreppet hos allmänheten. Covid-19 och coronaviruset kan vara de två vanligaste benämningarna på viruset och en förenkling av facktermen SARS-CoV-2. IVA är en förkortning av intensivvårdsavdelning. Förkortningen bidrar till att texten upplevs som lättläst men kan också försvåra läsningen om läsaren inte förstår betydelsen av förkortningen.
Meningslängden varierar mellan korta och långa meningar och det bidrar till att samtliga texter uppfattas som lättlästa och bidrar till ett varierat tempo vid läsning. Växlingen mellan korta och långa meningar hittas exempelvis på Region Hallands webbplats och presenteras i följande citat: ”Arbetsgivare bör vidta åtgärder för att anställda ska kunna följa de allmänna råden. Sådana åtgärder kan vara att uppmana personalen att arbeta hemifrån, erbjuda utökade förutsättningar att arbeta hemifrån och tjänsteresor, konferenser och andra fysiska möten skjuts upp”. Citat som indikerar att meningslängden varierar förekommer i samtliga texter. Den kortaste meningen består av tre ord och den längsta av trettiofyra ord. Den kortaste meningen är enkel och koncist vilket kan bidra till att meningen upplevs som lättläst och lättförståelig. Trots att den längsta meningen är lång upplevs den vara skriven på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Alltså uppnår exempel (10) klarspråksidealet. Om meningen skulle kortas ner ytterligare kan det bidra till att budskapet inte når fram till läsaren och att viktig information raderas. Längden är alltså acceptabel i förhållande till dess syftet. Exempel hittas i (9) – (10):
(9) Tvätta händerna ofta. (Västra Götalandsregionen)
(10) Arbetsgivare bör vidta åtgärder genom att uppmana all personal att arbeta hemifrån så långt det är möjligt, erbjuda utökade förutsättningar att arbeta hemifrån, och att tjänsteresor, konferenser och andra fysiska möten skjuts upp. (Region Stockholm)
Utmärkande för Region Skåne är att rubrikerna ”Provtagning i Skåne”, ”Besöka vården i Skåne” och ”Mer information” följs av underrubriker som läsaren måste klicka på för att mer information om ämnet ska bli tillgängligt. Funktionen bidrar till att läsaren enkelt kan navigera på webbplatsen och få en översikt av innehållet och därmed endast fokusera på den text som är relevant (Se bilaga 2). En aspekt som skiljer Region Halland från övriga
webbplatser är en meny till höger i marginalen med alla rubriker som finns på sidan. Läsaren kan därför enkelt och översiktligt se innehållet i de långa texterna och välja det som är mest relevant för besöket på webbplatsen (se bilaga 1). När läsaren klickar på en av rubrikerna i menyn skickas man direkt till informationen. Det bidrar till att läsaren inte behöver söka igenom all text utan endast det som är relevant för besöket på webbplatsen.
6.1.2 Sambandsord
Grammatiska och textlingvistiska aspekter förekommer i samtliga texter. Sambandsord finns i form av konnektivbindning. På samtliga webbplatser är och det sambandsord som förekommer flest gånger, följt av för och om. Exempel på sambandsord från samtliga webbplatser hittas i (11) – (13) (min understrykning):
(11) Stanna hemma om du är sjuk, även om du bara känner dig lite förkyld. Boka provtagning för covid-19 vid minsta symtom. (Region Halland)
(12) Avstå från att delta i exempelvis möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher och tävlingar. Detta gäller dock inte idrottsträningar för barn och unga födda 2005 eller senare. (Region Halland)
(13) Var och en bör avstå från att vistas i inomhusmiljöer där människor samlas som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, badhus och gym, med undantag för nödvändiga besök i exempelvis livsmedelsbutiker och apotek. (Västra Götalandsregionen)
Förekomsten av sambandsorden som är mindre vanliga hittas också i (11) – (13): även,
detta gäller dock, eller, senare, vid, exempelvis, att, som, där, som, med undantag, i exempelvis. Sambandsorden belyser samband mellan orden och binder ihop texten till en
helhet. Konnektivbindningar kan bidra till att vägleda läsaren genom texten. I Klarspråksarbetet används sambandsord för att indikera tillägg, orsak, motsättningar, jämförelser, utveckla eller precisera. I samtliga texter bidrar sambandsorden till att texten upplevs som lättläst. Utan dessa konnektivbindningar kan texten upplevas som hackig och förhindra flytet vid läsning. För att sammanväva ord och meningar används ordet och så även för att markera tillägg. Medan orden även om används för att belysa medgivande eller jämförelse/motsättning exempelvis i (11). Förekomsten av andra sambandsorden indikerar tid eller ordningsföljd exempelvis, senare (12). Ordet dock markerar en motsättning eller jämförelse (12).
6.1.3 Passivering och nominalisering
Passiva verb förekommer minst en gång i samtliga informationstexter om infektionssjukdomen covid-19. I vissa textstycken är förekomsten av passiva verb mer frekvent än i andra textstycken. Som mest hittas totalt tre passiva verb i samma stycke. De hittas framförallt i textstycken där den nyaste tillkomna informationen redovisas exempelvis, vid nya restriktioner och uppdaterad information om situationen i regionen. Det kan bero på att fakta presenteras för läsaren och individen inte behöver vidta några åtgärder utan endast förstå innebörden av informationen. Därmed är en distanserad ton fördelaktig. Fördelen är att endast det viktigaste ur texterna presenteras. Däremot kan avsaknaden av en personlig ton skapa alldeles för mycket distans till läsaren. I samtliga texter som har analyserats är det endast till textens fördel att en passiv ton används i den nyaste tillkomna informationen, nya restriktioner och den senaste uppdaterade informationen. Exempel på passiva verb hittas i (14) – (21):
(14) Alla som vistas i Västra Götaland […] (Västra Götalandsregionen) (15) Covid-19 är en sjukdom som orsakas […] (Region Skåne)
(16) De skärpta råden i Skåne gäller tills 17 november, men kan förlängas. (Region Skåne) (17) […] görs en ny bedömning. (Region Stockholm)
(18) […] fysiska möten skjuts upp. (Region Stockholm)
(19) I den mån sådana arrangemang genomförs […] (Region Stockholm) (20) Alla i Halland uppmanas […] (Region Halland)
(21) Avstå från att vistas […] (Region Halland)
Aktiva verb tillämpas när information om vilka rekommendationer som är aktuella, hur läsaren ska agera vid provtagning, antikroppstester, smittspårning och om vård behöver uppsökas presenteras. Aktiva verb indikerar närhet mellan skribenten och läsaren men framförallt tydliggörs vem som är aktör eller subjekt i satsen. Aktiva verb anger och tydliggör vem som gör någonting och ger texten en ledig ton. Exempel på aktiva verb hittas i (22) – (23):
(22) Vid en smittspårning kartlägger läkare på vårdcentralen […] (Region Halland)
(23) För dig som är företagare i Halland och som möter stora utmaningar […] (Region Halland)
Nominalisering innebär att man skapar ett substantiv av ett ord ur en annan ordklass med hjälp av bland annat ändelserna –ende, -ande, -ning, -ing, -else och -het. Nominalisering förekommer ofta i samtliga texter och det leder till mångordighet. Det bidrar till att texten upplevs som något tung och opersonlig. Exempel på nominalisering hittas i (24) – (27):
(24) Viktigt om provtagning med anledning av att det nu är högt tryck på självprovtagningen. (Region Halland).
(25) Provtagning i Skåne. (Region Skåne).
(26) Om nya nationella förordningar eller rekommendationer beslutas görs en ny bedömning. (27) Andra råd för att minska smittspridning: (Västra Götalandsregionen).
6.1.4 Personlig ton och text-vi
På samtliga webbplatser är förekomsten av en personlig ton i form av ett du-tilltal närvarande. Läsaren tilltalas som du, dig eller dina. Exempel på du-tilltal i texterna hittas i (28) – (31):
(28) Om du behöver vård. (Region Halland).
(29) Provtagning för dig som är sjuk. (Region Skåne).
(30) Stanna hemma och läsa på 1177.se hur du ska göra, säger Maria Rotzén Östlund. (Region Stockholm).
(31) Om dina symptom inte går över efter cirka 24 timmar, gå in på denna länk 1177.se och läs hur du bokar en tid för ett PCR-test. (Västra Götalandsregionen).
Du-tilltalet förekommer på samtliga webbplatser för att omtala läsaren. Som mest förekommer du-tilltalet tjugoåtta gånger på Region Halland och i lägre omfattning en gång på Region Stockholms webbplats. Text-vi förekommer mer sällan än du-tilltalet och används endast när det skrivs om smittspridningen i varje region och när smittskyddsläkare citeras. Konsekvensen blir att en större grupp endast inkluderas när fokus riktas mot att bromsa smittspridningen. Alltså för att minska smittan behöver vi samarbeta och ta ansvar för att alla ska fortsätta vara friska. Textens vi syftar på medborgare och besökare i samtliga regioner. Exempel på text vi i texterna hittas i (32) – (35):
(32) Vi har en ökad smittspridning i Halland. Följ Folkhälsomyndighetens råd så att vi tillsammans bromsar smittspridningen. (Region Halland).
(33) Eva Melander, Region Skånes smittskyddsläkare: – Nu behöver vi dra i nödbromsen för att bryta den här utvecklingen. (Region Skåne).
(34) Det är nödvändigt eftersom vi fortfarande har en mycket allvarlig situation, säger tf smittskyddsläkare Maria Rotzén Östlund. (Region Stockholm).
(35) Alla som vistas i Västra Götaland behöver följa råden om vi ska få stopp på den snabba smittspridningen. (Västra Götalandsregionen).
Avslutningsvis konstateras att de klarspråksaspekter som förekommer flest gånger i samtliga texter är sambandsord och personlig ton samt text-vi. Förekomsten av sambandsord är stor eftersom deras funktion är att binda samman texten till en meningsbärande helhet. Förekomsten av sambandsord skapar närhet till läsaren. Personlig ton och text-vi används för att ge texten en ledig och personlig ton. Det direkta tilltalet skapar närhet till läsaren och budskapet riktas direkt till individen.
6.2 Legitimering
I detta avsnitt kommer förekomsten av legitimering i texter om covid-19 att analyseras. Avsnittet delas upp i hänvisningar till moralisk värdering, rationalisering och auktorisering. Tillhörande underkategorier såsom instrumentell- och teoretiska rationalisering, auktorisering, kommendering och sed kommer också behandlas i detta avsnitt. Mythopoesis kommer att uteslutas ur analysen eftersom hänvisningen inte förekommer materialet. Både explicita och implicita hänvisningar kommer att undersökas.
6.2.1 Auktorisering
Auktorisering med hänvisning till underkategorin kommentering i form av opersonlig och personlig auktoritet förekommer minst en gång i samtliga texter. Personlig auktoritet förekommer när smittskyddsläkare talar till läsaren i egenskap av medicinsk auktoritet med uppmaningar om hur personen ska agera för att bromsa smittspridningen. Läkare på vårdcentral och smittspårare på Region Hallands smittspårningsenhet är också exempel på personlig auktoritet.
I samtliga texter förekommer dessutom auktorisering genom att en myndighetsröst talar. Ett opersonligt språkbruk med distans till läsaren som ges instruktioner om hur personen ska agera för att bromsa smittspridningen i regionen. Myndighetsrösten blir en form av personlig auktoritet. Läsaren uppmanas att agera på ett specifikt sätt samtidigt som det modala hjälpverbet ska förekommer i samtliga texter eftersom syftet är att läsaren ska följa råden som har fastställts. I samtliga texter förekommer personlig auktoritet, exempel hittas i (36) – (39): (36) Smittskyddsläkare Maria Ryberg Mo om de skärpta råden för Halland. (Region Halland).
(37) Eva Melander, Region Skånes smittskyddsläkare: – Nu behöver vi dra i nödbromsen för att bryta den här utvecklingen. (Region Skåne).
(38) […] Stanna hemma och läs på 1177.se hur du ska göra, säger Maria Rotzén Östlund. (Region Stockholm).
(39) Smittskyddsläkare Thomas Wahlberg: "Vi är alla så trötta på den här pandemin - men den har inte tröttnat på oss!" (Västra Götalandsregionen).
Opersonlig auktoritet innebär hänvisning till lagar och förordningar. Det förekommer i samtliga texter minst en gång och förekommer i lika stor utsträckning som personlig auktoritet. Exempel hittas i (40) – (43):
(40) Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Smittskydd Västra Götaland beslutat […]. (Västra Götalandsregionen).
gällt sedan den 29 oktober. Beslutet har även skett i samråd med länsstyrelsen. (Region Stockholm).
(42) Folkhälsomyndigheten och Region Skånes smittskyddsläkare har därför beslutat att kraftigt skärpa råden för dig som bor i eller besöker Skåne. (Region Skåne).
(43) Folkhälsomyndigheten har, tillsammans med Region Hallands smittskyddsläkare och Länsstyrelsen Halland, fattat beslut om att råden gäller fram till den 24 november, men kan förlängas. (Region Halland).
Auktorisering med hänvisning till underkategorierna sed och konformitetens auktoritet handlar om att göra som alla andra. Det är tydligt att informationen riktas till allmänheten och den givna informationen förväntas följas av samtliga invånare eller besökare i respektive regionen. Förekomsten av legitimering till konformitetens auktoritet förekommer i Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Skånes texter. Förekomsten av konformitetens auktoritet är särskilt vanlig på Region Hallands webbplats men förekommer inte alls i Region Stockholms texter. När individer specificeras bidrar det med tydlighet. Exempel hittas i (44) – (48):
(44) I Västra Götaland gäller från 21 oktober särskilda förhållningsregler för den som är vuxen eller går på gymnasiet och delar hushåll med någon som är covid-19-positiv. Läs Folkhälsomyndighetens nyhet om dessa förhållningsregler här. (Västra Götalandsregionen).
(45) Alla som är 12 år eller äldre och har symtom på covid-19 bör boka självprovtagning. (Region Halland).
(46) Barn som är 6–11 år har också möjlighet att boka provtagning. (Region Halland).
(47) Du som är över 18 år och är frisk från förkylning, feber och andra symtom på covid-19 sedan minst 14 dagar kan boka en tid för antikroppstest för att ta reda på om du haft covid-19. (Region Halland).
(48) Vi har en ökad smittspridning i Halland. Följ Folkhälsomyndighetens råd så att vi tillsammans bromsar smittspridningen. (Region Halland).
6.2.2 Rationalisering
Rationalisering förekommer väldigt mycket i de texter som valts för analys eftersom sanningsenliga fakta presenteras för läsaren. Teoretisk rationalisering innebär legitimering med hänvisning till sanningen och det är därför logiskt att agera på ett specifikt sätt. Verben
är och innebär kan indikera teoretiska rationalisering. I detta fall ska allmänheten följa
specifika råd för att bromsa smittspridningen då det finns en ökad smittspridning i de fyra regioner som har undersökts. Exempel hittas i (49) – (52):
(49) ”Vi har en ökad smitta i Halland. Följ Folkhälsomyndighetens råd så att vi tillsammans kan bromsa smittspridningen. (Region Halland).
(50) Covid-19 är en sjukdom som orsakas av det nya coronaviruset. (Region Skåne).
(51) […] Det innebär bland annat en avrådan från att arrangera eller delta i en fest eller liknande socialt umgänge. (Västra Götalandsregionen).
(52) - Det viktigaste rådet till alla i Stockholms län är precis som tidigare att stanna hemma vid minsta tecken på förkylningssymtom eller feber, även vid lindriga symtom […]. (Region Stockholm).
Instrumentell rationalisering innebär legitimering genom hänvisning till syfte, mål eller effekt av en viss praktik. Denna typ av rationalisering förekommer ofta samtliga texter. Syftet är att läsaren ska följa de råd som presenteras och genom att följa råden kan effekten bli att smittspridningen minskar. Värderande element måste finnas för att ingå i instrumentell rationalisering. Exempel hittas i (53) – (57):
(53) Smittan fortsätter öka, fler vårdas på IVA och i andra vårdformer. Därför har jag samrått med Folkhälsomyndigheten om att förlänga råden för vårt län. (Region Stockholm).
(54) Vi har en ökad smittspridning i Halland. Följ Folkhälsomyndighetens råd så att vi tillsammans bromsar smittspridningen. (Region Halland).
(55) Smittspridningen av coronaviruset och covid-19 ökar snabbt i Skåne. Folkhälsomyndigheten och Region Skånes smittskyddsläkare har därför beslutat att kraftigt skärpa råden för dig som bor i eller besöker Skåne. (Region Skåne).
(56) Kultursektorn har drabbats hårt av konsekvenserna av covid-19-pandemin. Region Halland vill därför underlätta för kulturskapare, arrangörer och kulturaktörer i Halland och har vidtagit en rad åtgärder. (Region Halland).
(57) För dig som är företagare i Halland och som möter stora utmaningar på grund av covid-19 finns olika stöd att få. Rådgivning, affärsutveckling och finansiering är några exempel på stöd. (Region Halland).
I (56) och (57) informeras läsaren om olika stöd som effekt av Covid-19. Syftet kan vara att företag och kultursektorn ska kunna fortsätta bedriva sina verksamheter under pågående pandemi. Verbet är (57) indikerar teoretiska rationalisering eftersom inrättandet av stödformer som legitimeras genom att hänvisa till att utmaningar har uppstått som en effekt av Covid-19.
6.2.3 Moralisk värdering
Moralisk värdering förekommer enstaka gånger i samtliga texter om covid-19. Det konstateras att moralisk värdering framförallt sker implicit i texterna. All information skapar en implicit moralisk värdering till att följa råden. Med smittspridningen i åtanke är det moraliskt accepterat och förväntat att följa de allmänna råden som Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare har fastställt. Fokus riktas på att bromsa smittspridningen genom att presentera punktlistor med uppmaningar till regionens medborgare eller besökare. Men också genom enstaka citat från smittskyddsläkare från de regioner som valts för analys i denna uppsats. Exempel hittas i (58) – (62):
(58) Viktigt om provtagning med anledning av att det nu är högt tryck på självprovtagningen. (Region Halland).
(59) - Det viktigaste rådet till alla i Stockholms län är precis som tidigare att stanna hemma vid minsta tecken på förkylningssymtom eller feber, även vid lindriga symtom. (Region Stockholm).
(60) Antalet bekräftade fall av covid-19 ökar. Under vecka 43 konstaterades 1 371 nya fall, vilket är nästan dubbelt så många som veckan dessförinnan. (Västra Götalandsregionen).
(61) För dig som är företagare i Halland och som möter stora utmaningar på grund av covid-19 finns olika stöd att få. Rådgivning, affärsutveckling och finansiering är några exempel på stöd. (Region Halland).
(62) Alla som vistas i Västra Götaland behöver följa råden om vi ska få stopp på den snabba smittspridningen. (Västra Götalandsregionen).
I samtliga informationstexter upplyses läsaren om den ökade smittspridningen och en bidragande faktor kan vara att läsaren ska förstå det kritiska läget i samhället och därmed känna ett moraliskt ansvar till att stoppa smittspridningen. Detta är en implicit moralisk tolkning av exempel (58), (59), (60) och (62). I exempel (61) hittas en annan negativ effekt av Covid-19 nämligen att företag och kultursektorn kan behöva vidta åtgärder för att fortsätta bedriva sina verksamheter. Detta är moraliskt legitimering eftersom att be om stöd framställs som en bra handling som följd av att företagare möter stora utmaningar på grund av pandemin. Detta är en implicit tolkning av exempel (61). Avslutningsvis konstateras att rationalisering är den legitimering som det hänvisas till flest gånger. Detta på grund av att det till stor del är sanningsenliga fakta och hänvisning till hur det är logiskt att agera under pågående pandemi som presenteras för läsaren.
7. Diskussion och slutsatser
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur texter om Covid-19 på fyra regioners webbplatser uppnår specifika klarspråksnormer, om legitimering förekommer samt belysa de likheter och skillnader som förekommer.
Den första frågeställningen för uppsatsen var att besvara om samtliga texter uppfyller kravet för klarspråksidealet utifrån Anderas Nords (2011) mall. Resultatet av undersökningen indikerar att samtlig text lever upp till klarspråksidealet men bister något på rekommendationen gällande passivering och nominalisering. Resultatet påminner om Andreas Nords (2011) studie om hur två språkvårdare reviderar myndighetstexter för att passa in i klarspråksidealet. Studien resulterade i att revideringar som att undvika passiva verb eller nominaliseringar sällan eller aldrig görs. Enligt Nords undersökning verkar det vanligt att myndighetstexter i nutidens Sverige skrivs på det här sättet. Lassus (2010), Lind Palici (2010) och Tolvanen (2014: Nord 2017:15) skriver att moderna myndighetstexter generellt är språkligt enkla och kännetecknas av ett direkt tilltal. I samtliga texter upplevs språket som enkelt trots förekomsten av en del långa meningar och stycken. Du-tilltalet förekommer på samtliga webbplatser. När läsaren tilltalas direkt kan det bidra till att informationen uppmärksammas av läsaren. Ehrenberg-Sundin (2015:20) menar att ett enkelt språk kännetecknas av att ord och meningar, innehåll, struktur och utseende hålls enkelt och tydligt. Detta stämmer väl överens med samtliga texter om Covid-19 där en tydlig hierarkisk uppdelning av rubriker, underrubriker, punktlistor och brödtext finns.
Den andra frågeställningen var att besvara vilka huvudtyper av legitimering som förekommer i informationstexter om Covid-19. Legitimering med utgångspunkt i Theo van Leeuwens tre huvudkategorier auktorisering, moralisk värdering och rationalisering förekommer i samtliga texter. Rationalisering är den legitimering som upplevs förekomma flest gånger i samtliga texter alltså hänvisning till hur det är logisk att agera. Mytopoesis förekommer inte alls i materialet och det kan bero på att hänvisning till logiken är mest aktuell i förhållande till syftet med texterna. Budskapet i samtliga texter kan förstärkas med hänvisning till mytopoesis genom att illustrera ett önskat beteende för att ge protagonisten ett lyckligt slut exempelvis, en protagonist som tvättar händerna för att förhindra smittspridning och därmed fortsätter att vara symptomfri. Karin Helgesson (2017:11) menar att analysmetoden kan illustrera de värderingar och normer som råder under en viss tid och plats.
Normen är att följa restriktioner för att bromsa smittspridningen och för att belysa vikten av denna handling hittas citat från smittskyddsläkare samt information om nya konstaterade fall. Helgesson (2017) menar att diskurser används för att styra medborgare. Samtliga regioners texter avser att styra medborgare för att undvika att de ska insjukna i Covid-19 och sprida smittan vidare. Fairclought (1992: 87; Helgesson 2017:114) menar att det är intressant att analysera det som tas för givet och framställs som självklart. I samtliga Covid-19 texter framställs det som självklart att följa riktlinjerna och råden för att smittspridningen ska bromsa. Påverkansförsöken är i detta avseende positivt för den enskilde individen och samhället. När smittspridning bromsas förbättras folkhälsan och bidrar till att livet kan fortsätta utan restriktioner och begränsningar.
Den tredje frågeställningen var att besvara vilka likheter och skillnader som finns i informationstexter om Covid-19 i november 2020 på fyra regioners webbplatser med fokus på klarspråk och legitimering. Samtliga texter är identiska gällande flera aspekter som information, uppmaningar och råd. Det beror på att informationen är densamma i samtliga regioner och information om Covid-19 är densamma oavsett geografisk plats. Den mest framträdande skillnaden som har hittats gäller textens övergripande- och yttrestruktur. Facktermer förekommer i samtliga texter men förklaras sällan för läsaren. Denna aspekt belyser Merja Koskela (2009: Nord 2017:23) och menar att specialtermer i informationstexter på nätet förblir oförklarade. Region Halland är den enda webbplatsen som förklarar definitionen av PCR-test. Definitionen förenklas ytterligare när ordet självprovtagning används istället. IVA är en förkortning av intensivvårdsavdelning och kan bidra till att texten antingen upplevs som lättläst eller svårförståelig beroende på läsarens förkunskaper om sjukvården. Nord (2011) menar att enkla och nedkortades texter kan utelämna information som gör att budskapet inte förstås av läsaren. Samtliga texter upplevs ha samma nivå av klarspråk och liknar varandra när det gäller klarspråk och legitimering. En utmärkande skillnad är att ordmängden varierar mycket mellan webbplatserna. Det kan bero på att vissa webbplatser presenterar all information medan andra tillåter läsaren att klicka vidare på länkar. Region Halland har en meny i marginalen med alla rubriker och Region Skåne erbjuder läsaren att trycka på rubriker för att mer information om valt ämne ska bli tillgängligt. Detta bidrar till att innehållet blir överskådligt och att läsaren kan välja det innehåll som är mest relevant. Ehrenberg-Sunding (2015:20) menar att ett enkelt språk bland annat innebär att innehåll, struktur och utseendet hålls enkelt och tydligt. Enligt definitionen anses Region Halland och Region Skåne nå detta klarspråksideal i större utsträckning än Region Stockholm och Västra Götalandsregionen.
När denna uppsats påbörjades var syftet att analysera hur samtliga texter förändras inom ett specifikt tidsomfång med nedslag i olika månader. Dock var skillnaderna inom tidsramen minimala och därför gjordes istället en jämförelse mellan samtliga texter i november år 2020. För att enklare få syn på förändringar i texten skulle ett större tidsomgång kunna användas. En annan intressant fråga för vidare forskning kunde vara att undersöka äldre texter med likadana frågeställningar. Gissningsvis skulle resultatet bli annorlunda från resultatet i denna undersökning.
8. Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fyra utvalda regioners informationstexter om Covid-19 uppfyller klarspråksidealet, vilka legitimeringstyper som förekommer samt om det förekommer likheter och skillnader mellan webbplatserna.
Tidigare forskning förekommer både inom klarspråk och legitimering. Framförallt är klarspråksarbetet väl utforskat i Sverige som ses som en förebild för andar länder. Norge, Danmark och Finland har också ett välutvecklat klarspråksarbete. Huvudsakligen undersöks myndighetstexter och andra organisationer men också språkvårdares arbete och hur EU-översättningar möter klarspråksidealet. Inom området legitimering har bland annat analyser av hur äldre människor konstruerats genomförts. Så även hur informationsmaterial speglar samhällets normer och värderingar som råder under en viss tid och plats. I avsnittet teoretiska bakgrund förklaras begreppen klarspråk och legitimering utförligt. De båda begreppen utgöra den teoretiska grunden för denna uppsats.
Materialet består av fyra regioners informationstexter om Covid-19. Texterna är hämtade på Wayback Machine som tillåter att äldre versioner av webbplatser analyseras. Den kvalitativa analysmetoden tillämpas för att ge en djupare förståelse av materialet. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga texter uppnår klarspråksidealet trots att passiva verb och nominaliseringar förekommer samt enstaka facktermer. Tre av fyra huvudkategorier av legitimering förekommer: moralisk värdering, rationalisering och auktorisering. Legitimering med hänvisning till rationalisering förekommer mest eftersom hänvisning till hur det är logiskt att agera anses vara mest aktuellt i förhållande till syftet med texterna.
