Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fyra utvalda regioners informationstexter om Covid-19 uppfyller klarspråksidealet, vilka legitimeringstyper som förekommer samt om det förekommer likheter och skillnader mellan webbplatserna.
Tidigare forskning förekommer både inom klarspråk och legitimering. Framförallt är klarspråksarbetet väl utforskat i Sverige som ses som en förebild för andar länder. Norge, Danmark och Finland har också ett välutvecklat klarspråksarbete. Huvudsakligen undersöks myndighetstexter och andra organisationer men också språkvårdares arbete och hur EU- översättningar möter klarspråksidealet. Inom området legitimering har bland annat analyser av hur äldre människor konstruerats genomförts. Så även hur informationsmaterial speglar samhällets normer och värderingar som råder under en viss tid och plats. I avsnittet teoretiska bakgrund förklaras begreppen klarspråk och legitimering utförligt. De båda begreppen utgöra den teoretiska grunden för denna uppsats.
Materialet består av fyra regioners informationstexter om Covid-19. Texterna är hämtade på Wayback Machine som tillåter att äldre versioner av webbplatser analyseras. Den kvalitativa analysmetoden tillämpas för att ge en djupare förståelse av materialet. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga texter uppnår klarspråksidealet trots att passiva verb och nominaliseringar förekommer samt enstaka facktermer. Tre av fyra huvudkategorier av legitimering förekommer: moralisk värdering, rationalisering och auktorisering. Legitimering med hänvisning till rationalisering förekommer mest eftersom hänvisning till hur det är logiskt att agera anses vara mest aktuellt i förhållande till syftet med texterna.
Referenslista
Andenæs, Ellen 1995: Språklig konstituering av social identitet. (Hvor i all verden ble det av mamma?) I: Konstituering av kjønn fra antikken til moderne tid. (Rapport fra avslutningskonferanse for Forskningsprogram for grunnleggende humanistisk kvinneforskning, 9–10 maj 1994). Oslo: Norges forskningsråd 1995.
Andenæs, Ellen 2005: ”En virkelig far fra første stund” – diskursive (re) konstruksjoner av mannlighet og faderskap. I: Tidsskrift for kjønnsforskning nr 2.
Bendegard, Saga 2015: Klarspråksarbetets villkor i samband med EU:s rättsaktsöversättning. Sakprosa 7 (2).
Davidson, Bo & Patel, Runa 2019: Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB: Lund.
Fairclought, Norman 1992: Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Gustafsson, Anna 2009: Pamfletter! En diskursiv praktik och dess strategier i tidig svensk
politisk offentlighet. Lundastudier i nordiska språkvetenskap A 66. Lund: Lunds
universitet.
Hedlund, Anneli 2013: Klarspråk lönar sig. Handbok för ett effektivt klarspråksarbete. 2 uppl. Stockholm: Nordstedts juridik.
Helgesson, Karin 2017: ”Sortera smart”. Legitimering i kommunala informationsmaterial om sopsortering. I: Helgesson, Karin, Landqvist, Hans, Lyngfelt, Anna, Nord, Andreas & Wengelin, Åsa (red.). Text och kontext: perspektiv på textanalys. Första upplagan. Malmö:Gleerups. S: 11, 111–125.
Institutet för språk och folkminnen: Kristallvinnare: 2020: https://www.isof.se/sprak/klarsprak/klarsprakskristallen/kristallvinnare.html (hämtad 2020- 11-13).
Koskela, Merja, 2009: Mot klarspråk på nätet? Dubbel rekontextualisering på skattemyndigheternas webbplatser. I: Catharina Nyström Höög (red.), Medborgare och
myndigheter. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, s. 52–
62.
Lassus, Jannika, 2010: Betydelser i barnfamiljsbroschyrer: Systemisk-funktionell analys av
den tänkta läsaren och institutionen. Helsingfors: Finska, finsk-ugriska och nordiska
Lind Palicki, Lena 2010: Normaliserade föräldrar. En undersökning av Försäkringskassans
broschyrer 1974–2007. Örebro universitet: Örebro.
Nord, Andreas (2017). Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande [Elektronisk resurs] en
forskningsöversikt. Stockholm: Språkrådet. Tillgänglig på internet: http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.40d7617f15bc7df6575a897/1496041493 109/Klarspr%C3%A5ksarbete%20och%20yrkeslivsskrivande.pdf.
Nord, Andreas 2011: Att göra någon annans text tydlig. En studie av språkbearbetningen av
en myndighetstext. TeFa-rapport 48. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala
universitet. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:578975/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2020-11-24)
Nord, Andreas, Nyström Höög, Catharina & Tønnesson Laurits Johan 2015: Klarspråk och
klarspråksarbete – ett tema i tiden. Sakprosa, 7(2), art. 1.
Nyström Höög, Catharina 2015: ”Värdegrundstexter – ett nytt slags uppdrag för
klarspråksarbetet?” Sakprosa 7 (2).
Nyström Höög, Catharina 2009: Textvård mellan två kulturer. I: Nyström Höög, Catharina (red.): Medborgare och myndigheter, TeFa-rapport 47. Uppsala: Universitetstryckeriet
Ekonomikum. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:283863/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2020-11-10). S. 7–14.
Nyström Höög, Catharina, Söderlundh, Hedda & Sörlin, Marie 2012: Myndigheterna har
ordet: Om kommunikation i skrift. Skrifter utgivna av Språkrådet 14. Stockholm:
Språkrådet och Norstedt.
Rahm, Henrik, 2012. Mottagaranpassning och delaktighet: Klarspråk 2.0. I: Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén (red.): Delaktighetens praktik: Det
professionella samtalets villkor och möjligheter. Malmö: Gleerups.
Rahm, Henrik, Ohlsson, Claes 2009: Klarspråksarbete, myndigheter och mottagare. Exempel från äldreomsorgen och Malmö Stad. I: Nyström Höög, Catharina (red.). Medborgare och
myndighet. TeFa 47. Uppsala: FUMS, Institution för nordiska språk, Uppsala universitet.
S. 25–41.
Region Halland: Det nya coronaviruset (covid-19) 2020: [2020-11-18] https://www.regionhalland.se/om-region-halland/smittskydd/information-om-det-nya- coronaviruset (hämtad 2020-11-19).
Region Stockholm: Om coronaviruset 2020: [2020-10-30] https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/om-det-nya-coronaviruset/ (hämtad: 2020- 11-19).
Region Skåne: Samlad information om Covid-19 – coronavirus 2020: [2020-10-28] https://www.skane.se/Halsa-och-vard/hitta-vard/covid-19-coronavirus/ (hämtad: 2020-11- 19).
Sandberg, Malin 2013: ”Livskvalitet när du blir äldre”. En legitimeringsanalys av
textmaterial från Kungsbacka kommuns äldreomsorg. GU-ISS Forskningsrapport från
intuitionen för svenska språket. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs univeristet.
SFS 2009: 600. Språklag. Stockholm: Kulturdepartementet.
Sunderland, Jane 2006. ”Parenting” or ”mothering”? The case of modern childcare magazines. I: Discourse & Society, vol 17 (4).
Söderlundh, Hedda 2012: Myndighetens textproduktion – skribenter och texter vid Försäkringskassan. I C. Nyström Höög, H. Söderlundh & M. Sörlin (Red.), Myndigheterna
har ordet. Om kommunikation i skrift. Stockholm: Norstedts.
Tolvanen, Eveliina, 2014. Auktoritet i finlandssvenska och sverigesvenska myndighetstexter: En studie av lexiko-grammatiska val och ergativa roller. Språk och stil N.F. 24.
Van Leeuwen, Theo 2007: Legitimation in discourse and communication. Discourse &
communicastion.
Van Leeuwen, Theo 2008: Discourse and Practice: New Tools for Critical Analysis. Oxford: Oxford University Press.
Västra Götalandsregionen: Skärpta råd för att bromsa smittspridningen i Västra Götaland 2020 [2020-11-02] https://www.vgregion.se/covid-19-corona/ (hämtad 2020-11-19). Wayback Machine: https://archive.org/web/ (hämtad 2020-11-20)
Bilagor
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00