I detta arbete så har jag undersökt elever inställning till matematik på teknik/naturprogrammet och vad som har påverkat deras inställning samt frågat dem om vad de tror är den viktigaste faktorn till deras inställning till matematik formulerat i dessa frågeställningar:
Vilka faktorer, enligt eleverna, har påverkat deras syn på och lärande i matematik?
Vilken, enligt eleverna, är den mest betydelsefulla faktorn som de tror har bidragit till deras lust för och lärande i matematik?
Resultatdiskussion
Både direkt och lite mer indirekta frågor har ställts med ovanstående i åtanke och övergripande så är elevernas uttryckta inställning till matematik positiv och har varit en längre tid vilket är i samklang med (Mason, 2003) och den tilltro till sina förmågor som barnet ofta har när det börjar skolan, även om förmågorna själv lyser med sin frånvaro. Varför de har en positiv inställning till ämnet har eleverna svårt att svara på men en grundläggande positiv inställning till att börja skolan (Ibid.) som inte har förstörts under åren i skolan finns med som en möjlig idé kopplat med inga större svårigheter att lära sig matematik har påtalats av de intervjuade. En positiv inställning lägger grunden för ett matematiskt självförtroende (Ernest, 2006, s. 169) som i sin tur är viktigt när individen ska stå på egna ben med sin matematik och känna sig förtrogen med den för den sociala styrkan i matematik som en kritisk medborgare behöver (Ibid. s.169 samt Niss, 2003 s. 219). Däremot går det inte säga att endast den här inställningen är tillräcklig för att lära sig matematik.
Tittar vi bakåt i tiden för att hitta skälen till deras attityd till matematiken så upplever intervjupersonerna uteslutande att vad de kommer ihåg så har det alltid haft någorlunda lätt för matematik och att ämnet i sig är roligt så länge förståelse finns och att det också är viktigt att känna en trygghet i den regelstyrda, avgränsade världen som skolmatematiken ofta utgör med dess formalisering och sammankoppling av olika lärdomar (Mason, 2003, s. 17) . Det är viktigt att tillägga att det i intervjuerna påpekades också att en eventuell inverkan matematikläraren har inte skulle tas med. Detta är en avgränsning som gjordes för att avgränsa undersökningen och för att andra har tittat på det där (Skolverket, 2012) är ett exempel .
31
Det sätt eleverna är vana att arbeta i skolämnet matematik är ett lärobokscentrerat perspektiv, se (Jess, 2011, s. 19), vilket i de fall det har uttalats de intervjuade har blivit lärda att det är så matematik går till. Det finns exempel på att det är ett sämre sätt att lära ut (Samuelsson, 2009) men det är ändå väldigt vanligt i dagens skola och skulle kunna hänga ihop med bristen på utbildade matematiklärare. Det finns en trygghet i att ha det som det alltid har varit vilket syns i det motstånd som elever kan presentera mot förändring (Wedege, 2008) och matematiken, som ofta har ett stigma som svårt och ofta onödigt, lider en del av det här.
Eleverna kan ge goda exempel på vad matematiken kan användas till i vardagen och vad som krävs för vidare studier på högskolan. Att kunna identifiera detta är något som både (Niss, 2003) och (Ernest, 2006) pekar på vikten av men Wedege (2012, s. 83) menar att det diffusa i en viss del av skolmatematiken kan göra att hela ämnet upplevs som svårgripbart och oanvändbart. Eleverna ser matematiken som intressant men inte att den har något egenvärde utan enbart fungerar som ett hjälpämne. Önskvärt hade varit att kunna differentiera denna åsikt för att uppnå en större säkerhet att sätta in kunnandet i en samhällelig kontext som ovan nämnt och för att med en ökad förståelse så ökar motivationen och lusten att till att lära sig matematik i samhället. Detta finns också med som ett krav i ämnesbeskrivningen i läroplanen för gymnasiet (Skolverket, 2011, s. 90).
Metoddiskussion
När det gäller hur undersökningen genomfördes så finns det utrymme för förbättringar.
Urvalet ter sig mindre bra med tanke på att elever som går andra eller tredje året på ett matematiktungt program kan förmodas klara av och/eller vara intresserade av matematik och därtill sakna speciella svårigheter inom ämnet. För att komma fram till vad som göra matematiken lustbetonad och intressant hade det varit bättre att fråga elever som genom sitt gymnasieval aktivt hade valt bort matematik och antagligen har en generellt mer negativ inställning till matematik.
Intervjuerna ger trots allt viss information men det skulle vara intressant att gå genom mer av de tillfrågades bakgrund och kanske även titta lite mer på vad de tycker om olika lärare och vad de tycker fungerar bra och dåligt. Det kan tänkas att en djupare bild av elevernas
32
inställning till matematik eftersom till en viss, ganska stor del, influeras väldigt mycket av den som är representant för matematiken. Kanske skulle mer detaljerade svar fås om eleven hade fått frågorna och eller temat för intervjun före dess genomförande. Metodvalet handlar om kvalitativa intervjuer men det är värt att fundera över om resultatet hade blivit annorlunda med genomförandet av fler intervjuer och/eller en mer erfaren intervjuare. Att sätta in elevens lärande i en större kontext där mer hänsyn till eventuella svårigheter, så som beskrivet i Tabell 3, kan tas skulle också kunna vara intressant.
Trovärdigheten och tillförlitligheten i undersökningen bedömer jag som god av följande skäl.
Innan intervjuerna har det påpekats att svaren inte har med betyg osv. att göra.
Stöd för hur en kvalitativ intervju ska genomföras har tagits i litteratur på området och från det här arbetets handledare.
Eleverna har valts ut slumpvis för att inte någon form av partiskhet när gäller personliga förhållanden ska kunna förekomma.
Noggrannhet har iakttagits i transkriptionen av intervjuerna med ett gemensamt resonemang i hur texten ska skrivas ut även om ett förbättringsförslag är att detta hade kunnat överlåtas till professionella transkriptörer.
Slutsatser
Syftet med det här arbetet är att leta påverkansfaktorer som påverkar elevernas lust att lära sig matematik. Det som först kan konstateras är att inga sådana direkta faktorer har påtalats. De slutsatser som kan dras måste dras från med indirekta påståenden, vilket innebär att slutsatsen blir mer osäker. Genomgående har alla tillfrågade en positiv inställning till matematik kopplad till en viss lust att lära och har såvitt de minns alltid haft den i skolan och kan inte peka på något specifikt tillfälle eller sak som har skapat denna inställning. Det är värt att påpeka att lärarens roll inte skulle tas i beaktande då den intervjuade svarade på frågorna. Lusten till matematik är något som de mer eller mindre kom till skolan med och som de har lyckats behålla ända upp till gymnasiet vilket är ett bra betyg på den tidigare undervisningen. Slutligen så är förstå matematiken något som alla tillfrågade är överens om är viktigt för att matematiken ska vara intressant så det är en viktig ingrediens i att lära ut matematik.
33
Metodvalet i undersökningen lämpar sig väl för de frågeställningar som det här arbetet har eftersom det är lättare att få ställa följdfrågor och gå på djupet i kvalitativa intervjuer vilket passar bra när något så diffust som attityder till matematik som eleverna förmodligen inte så ofta funderar så mycket på undersöks.