I intervjumaterialet finns det tecken på att eleverna förstår matematiken roll i några andra skolämnen medan det inte framkommer någon sammankoppling till humaniora och samhällvetenskap eller estetiska ämnen och inte heller samhället i stort. Att försöka få elever att se dessa samband kräver att ämnet sätts i en mer samhällelig kontext. Ett förslag på åtgärder kan vara studiebesök eller samarbete med näringslivet som t.ex. företaget Transfer5 som kan ordna föreläsningar av arbetande människor som kan förklara vilken roll matematiken spelar i deras vardag. Detta kan sedan kopplas ihop med mer öppna samhällsnära uppgifter (t.ex. Wedege 2008 och Björkqvist 1999) och alternativa arbetssätt. Skillnaderna i ämnesbeskrivningar mellan LPO94 och GY11 ligger till betydande del i just dessa aspekter som har framkommit så det är möjligt att det är därför kopplingen till samhället är svagare men det tjänar i vart fall som en påminnelse om i vilken riktning vi bör röra oss.
När eleverna kommer till gymnasiet så är de oftast redan så vana vid undervisning i matematik traditionellt bedrivs att det största problemet blir att få dem att gå med på att bryta mönstren och tankarna om hur matematik ska läras in. Därför är ytterligare ett förslag att matematiklärande sätts in i en större kontext kanske redan från högstadiet med liknande mer tillämpade temauppgifter osv. Kraften i att kunna räkna ut hur saker och ting fungerar, för att ta ett fysikaliskt perspektiv, är så stor att det är önskvärt att den sätts in tidigt. Åtminstone för de som ska läsa fysik i gymnasiet. Resten av tiden bör grundläggande färdigheter nötas in eftersom de grundläggande färdigheterna inom aritmetiken och prealgebran är nödvändiga för att kunna sätta igång med att praktisera sina färdigheter, vilket även Niss (2003, s. 218) kategoriserar som nödvändiga men inte tillräckliga villkor för kompetens i matematik.
5 Se t.ex. transfer.nu
34
Fortsatt forskning
Det finns en del skrivet i ämnet som handlar om attityder t.ex. just (Ernest, 2003) men desto mer som handlar om svårigheter och ett sätt att handskas med dem varav attityder är en del av detta. Många undersökningar görs för att kategorisera svårigheter t.ex. (Jess, 2011) men det kan vara önskvärt att försöka utröna vad det är som faktiskt fungerar.
I den undersökning jag har gjort finns det uppslag att spinna vidare på. Generellt sätt så säger eleverna att förståelse gör matematiken rolig och den springande punkten är att få det lättförståeligt så att detta uppnås. Den vinkel som kan utforskas med utgångspunkten från denna skrift är att titta på vilken inställning och attityd som eleven faktiskt får med sig under olika steg av grundskolan. Varför och vid vilken tidpunkt under skolgången börjar entusiasmen och den naturliga nyfikenheten att avta? Intressant vore att inte bara göra återkommande undersökningar under skolgången innan gymnasiet utan även efter denna. Exempel på frågeställningar kan vara: Hur överensstämmer deras upplevelser med traditionell matematikundervisning så som den beskrivs i (Jess, 2011, s. 19) och hur vanlig är denna?
35
Referenser
Björkqvist, Eivor. (1999). Lärarsamarbete för utveckling. Nämnaren, s. 18-23. Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Engström, Arne (2003) Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. en introduktion.
Arbetsrapporter vid Pedagogiska Institutionen, Örebro Universitet, 8.
Ernest, Paul. (2006). Relevans och nytta. Hämtat från
http://ncm.gu.se/media/kursplaner/kunnande/ernest.pdf
Jess, Kristine. Skott, Jeppe. Hansen, Hans Christian (2011) Matematik för lärare. Malmö Gleerups
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lundqvist, P. m.fl (2011). Intensivundervisning med gott resultat. Nämnaren, s. 44-50. Maksinen, Aleksei. (1980). Matematikångest. Nämnaren, s. 30-33.
Malm, Jonas , Knutsson, Kristina (2009). Hur väljer jag gymnasieprogram? Hämtat från: http://muep.mah.se/bitstream/handle/2043/9505/Hur%20v%C3%A4ljer%20jag%20gy mnasieprogram.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Mason, John (2003). Att använda barns förmågor, Nämnaren s. 14-21.
Niss Mogens (2003).Quantitative Literacy and Mathematical Competencies, Quantitative Literacy: Why Numeracy Matters for Schools and Colleges, s. 215-220
OECD. (2014, 04 02). PISA. Retrieved 04 02, 2014, from OECD: http://www.oecd.org/pisa/test/form/
Patel, Runa, Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (Januari 2011). Skolverket. Hämtat från www.skolverket.se:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705 den 05 05 2014
Skolverket. (den 23 02 2012). Har lärarnas ämnesdidaktiska kunskaper betydelse? Hämtat från www.skolverket.se: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen- omraden/no-amnen/tema-naturvetenskap/lararnas-amnesdidaktiska-kunskaper- 1.168770 den 14 05 2014
Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
36
Säljö, R. (2005). Lärande i Praktiken. Stockholm: Prisma.
Ulf P Lundgren, m. fl. (2012). Lärande Skola Bildning. Stockholm: Natur & Kultur. Wedege, Tine. (2008). Varför misslyckas det? Nämnaren, s. 43-47.
Wedege, Tine. (2009). Needs vs. Demands. Relatively and philosophically Earnest:
Festschrift in honor of Paul Ernest (s. 221-234). Charlotte: Information Age
Publishing.
Wedege, Tine. (2010). Sociomathematics: A subject field and a research field . Proceedings
of the sixth international Mathematics Education and Society Conference (s. 449-458).
Berlin: Freie Universität Berlin.
Wedege, Tine & Björklund Boistrup, Lisa (2012). Från arbetet till skolan. Nämnaren, s. 50- 54.
37
Bilagor
Bilaga 1: Överenskommelse med intervjuperson
Namn:
Godkänner att denna intervju bandas och att en transkription kommer att användas anonymt i en forskningsrapport skriven av Henric Nilsson, som utgör ett examensarbete på lärarutbildningen. Ljudfilen kommer inte att delges någon utom den som intervjuas om så önskar och kommer att raderas när rapporten har lagts fram och godkänts. Om jag skulle ändra mig om min medverkan så kan jag när som helst meddela Henric så tar han bort alla referenser till intervjun och ljudfilen
Undertecknas
Elev ev. Målsman
Namnförtydligande
Elev. ev. Målsman
Bilaga 2: Intervjufrågor
Varför sökte du till Natur/Teknik?
Tycker du att matematik är intressant? Varför?
Berätta om hur det var i skolan när du var yngre? o Ev. Följd är. Ta ett minne så börjar vi därifrån
Hur görs matematikundervisning roligare?
Varför tror du att man har matematik i skolan?
Vilken nytta har matematik i skola?