Resultaten av denna studie visar att relationsarbetet är en av de viktigaste aspekterna i lärarnas förebyggande arbete mot konflikter och mobbning. Målet med relationen mellan eleverna är att alla ska kunna samarbeta och acceptera alla som de är, samt att få ett tryggt klassrumsklimat. För att uppnå detta arbetar lärarna på liknande sätt som framkommit av tidigare forskning (Lyng, 2018); med att få eleverna att acceptera olikheter och se saker ur andra människors perspektiv. Lyng skriver att det är viktigt att arbeta normbrytande och att jobba för att få ett klimat där alla inte måste vara lika och där det är okej att ibland göra fel utan att vara rädd för att bli skrattad åt (ibid:499). I analysen framkommer även vikten av att få eleverna att se att alla har en roll i en konflikt- eller mobbningssituation och kan förhindra att den uppkommer, vilket stämmer överens med tidigare forskning som ser på mobbning ur ett grupperspektiv, vilket är ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet (Baller m.fl., 2019, Nickerson, 2019). Detta stämmer även överens med kartläggningen av synen på det sociala livet i skolan som Larsson (2010) redogör för: övergången från ett individperspektiv på mobbning till att idag se det mer ur ett grupperspektiv. Den andra typen av relation som framställs som en viktig relation är relationen mellan lärare och elev. Lärarna menar att de måste bygga upp en bra relation till eleverna för att se potentiella risker, men även för att eleverna ska känna att de kan berätta saker för läraren. Denna relation påverkar mycket av deras förebyggande arbete och speciellt riskbedömningen för att se eventuella konflikter är beroende av denna relation. Relationen mellan lärare och vårdnadshavare framställs även som viktig av lärarna. Detta då vårdnadshavaren kan vara till stor hjälp då lärarna upplever att de kan få mycket hjälp från hemmet, men även för att det är viktigt att vårdnadshavarna litar på läraren och således låter läraren arbeta på ett sätt hen känner sig bekväm med utan att ifrågasätta då det kan hindra arbetet. I analysen framkommer att flera av lärarna anser att det är viktigt att på föräldramöten och utvecklingssamtal visa vårdnadshavarna likabehandlingsplanen, värdegrunden och skolans regler då det blir enkelt att referera till om något har hänt. Detta stämmer överens med Morrow, Hooker och Cate (2015) som visar att en framgångsfaktor i antimobbningsarbetet är att ha en nära kontakt med vårdnadshavarna.
De olika uppfattningarna kring förebyggande arbete som framkommit i analysen relaterar starkt till varandra. Liknande uppfattningar om arbetet har kunnat utläsas oavsett vilken typ av förebyggande arbete som åsyftas. Studiens resultat visar att samtliga lärare tycker att det förebyggande arbetet är väldigt viktigt och anser att det är viktigt att reflektera kring vad de gör och varför, men många tyckte att det var svårt och att de gör det alldeles för sällan. Detta hänger ihop med deras uppfattningar om att de har för lite tid till det förebyggande arbetet,
vilket många menar även försvårar arbetet i sig. Att förebygga i största möjliga mån och kunna vara närvarande på de platser som skulle behövas tar av tid som lärarna känner att de inte har. Detta går i linje med den tidigare forskningen som visar att tidsbrist är en försvårande omständighet när det kommer till att förebygga konflikter i skolan (Frolova m.fl., 2019). En faktor som framkommit påverkar lärarnas arbete i fråga om tid är sociala medier, som många av lärarna anser hamnat på skolans ansvar. Många pratar om att konflikter som sker där måste lösas av dem på skoltid eftersom eleverna bär med sig dessa konflikter till skolan, men många nämner även förebyggande arbete specifikt riktat åt sociala medier. Detta är annorlunda från ett resultat som lyfts i tidigare forskning, som visar att lärare saknar utbildning i att förebygga mobbning på sociala medier (Morrow m.fl., 2015:103). Huruvida lärarna i denna studie fått utbildning i sociala medier har inte undersökts, men som framkommer av resultatet är det inget som hindrar dem och ingen lyfter heller att de efterfrågar mer utbildning kring ämnet, utan det är tidsbristen som framgår som det största problemet, där sociala medier är ännu en faktor att ta med som tar tid från annat.
I relation till tidigare forskning (Baller m.fl., 2019) om lärares och annan personals syn på antimobbningsarbete är lärarnas syn på antimobbningsprogram intressant. Lärarnas perspektiv är liknande i synen på samarbete, men ingen av de intervjuade lärarna i denna studie nämner antimobbningsprogram som en del av deras förebyggande arbete - varken i nuvarande tjänst eller från tidigare erfarenheter. Detta är en intressant aspekt i relation till tidigare forskning, som visar att antimobbningsprogram är en omtyckt och populär metod för att arbeta förebyggande mot mobbning (ibid). Två lärare pratar däremot om värdegrundsprogram, men resultatet visar att inte heller dessa verkar vara en stor del av arbetet då en lärare menar att många lärare på skolan glömt bort att arbeta med det, och den andra är osäker på om det gett några resultat. Den senare uppfattningen kan relateras till Nickerson (2019), som visar att resultaten av att använda sig av antimobbningsprogram på mellanstadiet är mycket små. Att resultaten inte är stora kan vara en anledning till att det inte används eller tas upp som en del i det förebyggande arbetet av de intervjuade lärarna. Huruvida de som inte tog upp antimobbningsprogram eller värdegrundsprogram som en del i sitt förebyggande arbete inte tycker det ger resultat, inte tycker det är en del i deras arbete eller inte har ett sådant program på skolan har inte undersökts och är inget denna studie visar. Av lärarna framhävs det däremot att en samsyn på förebyggande arbete är viktigt. Det som framförallt lyfts är samarbete mellan lärare i arbetslaget och hela skolan. Mycket av det förebyggande arbetet består av att exempelvis ha ordnings- och trivselregler, vilka många menar bör vara gemensamma för skolan och därför gör samarbetet viktigt. Även att reflektera har framkommit som en viktig del i det
förebyggande arbetet. Det är sådant antimobbningsprogram ofta uppmuntrar till och lärarna skulle därför ändå kunna sägas lägga vikt vid faktorer som antimobbningsprogrammen uppmuntrar till: att prata och reflektera tillsammans och att avsätta tid för att arbeta med dessa frågor.
Ett förvånande resultat var att lärarna tog upp konflikthantering som en del av deras förebyggande arbete. Att hantera konflikter och lära eleverna hur de kan hantera dem på ett bra sätt var något vi först inte identifierade som förebyggande arbete. Lärarnas arbete med konflikthantering kan utläsas vara en del av det förebyggande arbetet eftersom det hjälper eleverna att hantera konflikter konstruktivt. Detta stämmer överens med tidigare forskningsresultat, som visar att en bra hantering av konflikter kan resultera i att konflikten blir konstruktiv och leda till att eleven lär sig konflikthantering och vet hur den ska agera för att även nästa konflikt ska bli konstruktiv (Doğan 2016, Frolova m.fl. 2019, Hakvoort m.fl. 2018, Haslip 2020). Lärarnas arbete med konflikthantering hjälper alltså eleverna hantera kommande konflikter konstruktivt och förebygger alltså att destruktiva konflikter kommer uppstå i framtiden. I enlighet med tidigare forskningresultat menar de intervjuade lärarna att alla konflikter inte går att förebygga och att konflikter är oundvikliga och ibland till och med nödvändiga, men att det är viktigt att hantera dem på rätt sätt (ibid). I ljuset av detta är det alltså endast de destruktiva konflikterna som behöver förebyggas. För att eleverna ska kunna hantera konflikter konstruktivt arbetar lärarna alltså med konflikthantering – ett åtgärdande arbete. Arbetet för att förebygga konflikter skulle därför kunna sägas lyser med sin frånvaro i lärarnas arbete. Vi menar dock att arbetet för att förebygga destruktiva konflikter är centralt i lärarnas arbete eftersom åtgärdandet leder till att kommande konflikter blir konstruktiva, och att destruktiva konflikter således förebyggs. Utifrån detta skulle vad som är förebyggande arbete mot konflikter behöva omdefinieras, eftersom praktiken visar att åtgärdande arbete också är förebyggande.