Medier

Att arbeta med olika typer av medier i skolan för att förebygga konflikter och mobbning är något mer än hälften av de intervjuade lärarna tar upp. De medier lärarna nämner är filmer och klipp, litteratur och teater. “Ja det finns ju filmer och skönlitteratur. Det kan vara andra typer av så... teatrar och sådana här saker för att få upp medvetenheten om det här.” specificerar Lärare 5. Tre lärare nämner UR som ett ställe de får många filmer och klipp i från. Några specifika filmer och klipp som nämns är Vinterviken, Vara vänner och Berätta för mig. Alla lärare som pratar om medier menar att det är ett bra sätt att få eleverna att tänka och bli medvetna om konflikter och mobbning, men också förstå ens egen roll i det hela, även om man bara är en åskådare. Framförallt menar de att det kan ge eleverna perspektiv och visa många olika personers verklighet, vilket kan leda till att eleverna får en större acceptans och förståelse för olikheter och andra människors situation, samt väcka diskussion kring ämnet.

Ja det är ju en sådan här smygväg in på något vis, att använda sig av litteratur eller att man kan ehm komma med berättelser. Det kan vara filmklipp, det kan vara att man får ta det i någon annans roll. Det blir skillnad om jag står där och berättar om att så här och så här kan man göra. När det istället är en person som berättar om att jag är den som, som är det här eller som har gjort det här. Det blir lite mer verkligt på något vis samtidigt som de blir så här, men det blir inte så påtvingat, blir det inte. (Lärare 6)

Två böcker nämns under intervjuerna: Balladen om en bruten näsa och Värsta bästa nätet (som nämns av två lärare). Lärare 4 förklarar att Värsta bästa nätet användes i hela hens arbetslag

där alla hade fått i uppgift att använda sig av boken i något ämne de undervisar i, i varje klass. Detta för att lyfta nätet som en del av elevernas vardag och väcka diskussion. Att nätet är en del av elevernas vardag är en uppfattning mer än hälften av lärarna nämner under intervjuerna och sociala medier lyfts som något som påverkar det förebyggande arbetet. Sociala medier menar de har gjort att det förebyggande arbetet blir ännu viktigare, då konflikter och mobbning flyttat ut på nätet - en arena som är svår att kontrollera. Lärare 5 menar att konflikter som uppstår på nätet många gånger kan vara oavsiktliga - många kan inte uttrycka sig på ett bra sätt i skrift alla gånger, vilket kan skapa missförstånd och konflikter. Värsta bästa nätet har lyfts som ett bra sätt att utbilda eleverna kring sociala medier och vad som är okej och inte där. Även att se saker från andras perspektiv och prata om språkbruk nämns som förebyggande arbete specifikt riktat åt sociala medier. Flera lärare tar även upp att de brukar prata med sina elever om grooming5 och en nämner även att hen ofta brukar påpeka för barnen hur viktigt det är att spara konversationer i fall man blir utsatt för något på nätet.

En generell uppfattning bland lärarna är att mycket som händer på nätet utanför skoltid ändå blir skolans ansvar. Mobilfria skoldagar är något många har för att eleverna ska få en paus från sociala medier under dagarna, men konflikter som sker på nätet även utanför skoltid hamnar många gånger på skolans ansvar eftersom det påverkar elevernas mående och följer med eleverna till skolan.

Det är väl just det här att det händer så mycket via sociala medier som också hamnar i skolans värld. Och det tycker jag är en förändring under de här senaste fem-tio åren, för det är ju ändå det där att vi vill gärna känna det att, det som sker på helger och kvällar - det vore väldigt skönt om föräldrarna skötte det liksom. Om det har skickats taskiga sms och sådär. Men det är ändå våran skyldighet att kommer barnen sedan på måndag morgon och mår dåligt av det här liksom blir det en skolgrej och då är det våran uppgift. Och det kan väl ibland kännas lite jobbigt så… Eh, för det är svårt att rodda i, för det är liksom svårt att veta vad som har hänt. (Lärare 4)

5 Grooming är ett brott som innebär att ta kontakt med barn på nätet i syfte att förbereda för sexuella övergrepp mot barn (Ecpat, 2017).

8.3 Konflikthantering

En uppfattning hos de intervjuade lärarna är att konflikter alltid kommer ske, inte bara bland elever utan alla människor. Lärarna menar att konflikter kan vara nödvändiga och en del av elevernas utveckling. Detta stämmer överens med definitionen av konstruktiva konflikter, där målet är att alla parter ska lämna konflikten med en stärkt relation och verktyg för att kunna hantera nästkommande konflikter på ett bra sätt (Thornberg, 2013:219). Målet är alltså att eleverna ska kunna hantera konflikter på ett bra sätt och att förebygga destruktiva konflikter, vilket lärarna anser att de kan hjälpa till med på olika sätt.

Ett sätt att hjälpa eleverna med konflikthantering är att ha samtal i helklass. Dessa samtal förklarar lärarna ofta är hypotetiska och kan utgå från en påhittad konflikt som man diskuterar hur man skulle kunna hantera. Sju av nio intervjuade lärare gör detta genom en vanlig helklassdiskussion, medan andra låter eleverna spela upp ett case i form av en teater. Att eleverna får sätta sig in i olika roller menar de kan hjälpa eleverna att sätta sig in i andra personers perspektiv. ”Det man försöker göra före [innan en konflikt uppstår] det är att alltid helt enkelt försöka hjälpa eleverna att försöka se det från den andra personens perspektiv. Alltså ‘behandla andra så som du själv vill bli behandlad’. Försöka se: ‘hur skulle du känna dig i den situationen?’” (Lärare 7). En analys av svaren visar att hälften av lärarna tycker det är lättare att diskutera en hypotetisk konflikt när den spelats upp för eleverna. Det fall man diskuterar kan vara helt hypotetiskt eller baserat på en konflikt som skett i klassen, där detta dock inte påtalas. Lärarna tar ofta till denna metod när de upplever att det finns en jargong i klassen eller en viss typ av konflikt ofta dyker upp, då de upplever att det hjälper att diskutera potentiella lösningar och hur man skulle kunna agera i en konfliktsituation för att lösa den. Detta menar några lärare även hjälper eleverna se vad de kan göra som utomstående och kan få dem att förstå att alla har ett ansvar att hjälpa till. Att prata om detta kan uppfattas som ett bra sätt att öka konstruktiv konfliktlösning, och ofta menar lärarna att denna typ av förebyggande arbete hjälper både fysiska och implicita konflikter, men många poängterar framförallt vikten av att väcka empati för att förebygga implicita konflikter. De menar även att denna typ av diskussioner är lättare att använda sig av ju äldre eleverna är, och kan vara svårt att hålla med en årskurs 4.

Det andra sättet lärare hjälper elever med konflikthantering på är individuellt, genom att hjälpa eleven hitta strategier för konflikthantering samt ge positiv feedback. Även på det individuella planet uttrycker sju av nio lärare att konflikthanteringen handlar om att ge eleven verktyg. Detta kan bestå av att läraren försöker lösa en konflikt tillsammans med eleverna och försöker få dem

att förstå varandra. Mycket handlar även om att de ska få uttrycka vad de känner och lyssna på varandra. Därefter försöker läraren hjälpa eleverna att tänka efter hur de skulle kunna göra nästa gång de hamnar i en konflikt. Tidigare nämnda relation mellan lärare och elev är viktig här, då läraren kan hjälpa eleven att hitta lösningar som passar just den.

Hur skulle du kunna göra – om det blir lika nästa gång, är det nånting som du känner att du kan göra annorlunda? För du kan ju aldrig styra en annan människa. Men man kan ju styra sig själv. [...] Och det kan va såhär ”Aa men jag ska inte slå tillbaka, eller jag ska hämta en fröken”, asså det är såhär ganska enkla saker: ”A men jag kan vända på klacken”. (Lärare 8)

Några lärare menar att det är lättare att prata med äldre elever (i femman och sexan) om det här och att de i fyran kan ha svårt att förstå sina känslor. En uppfattning som finns är att en elev ofta hamnar i samma typ av konflikter. Förutom att ge verktyg och strategier till elever säger över hälften av de intervjuade lärarna att de använder sig av positiv feedback. Den används ofta efter att man pratat med en elev om konflikthantering och vill undvika att en konflikt uppstår igen. Den positiva feedbacken kan bestå av enkla gester eller signaler som direkt signalerar till eleven att den gjort något bra, exempelvis en tumme upp, ett hjärta eller en klapp på axeln. Det kan även ske genom återkoppling med eleven:

Att man visar sådär att [pratar med imponerad röst] ”Ah men du - jag såg idag när ni gick till matsalen och han framför dig” ah men det hände nånting: ”Han framför dig, jag såg hur du gjorde – vad fint av dig!” Och att man verkligen visar, för… Den eleven vill göra så tre gånger till, absolut! (Lärare 8)

Analysen visar att konflikthanteringen till stor del handlar om att medvetandegöra eleverna om möjliga strategier och att det helt enkelt går att styra hur man agerar. Några lärare tar också upp att det är viktigt att inte för mycket lektionstid går åt till att lösa konflikter och att det är viktigt att eleverna lär sig pausa sin konflikt tills de kan få lärarens hjälp att lösa den om de behöver. “Man kan inte hålla på och ta lektionstid till det: de ska veta att jag kommer prata samma dag med dom, men kanske inte just när det sker” (Lärare 7).