Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt myndighetsarbete ser på kvalitén kring det digitaliserade sociala arbetet kontra det analoga arbetet sett från både chefers och socialarbetares perspektiv. Vi har även undersökt hur bra kunskap målgruppen upplever sig ha gällande de lagar som styr det digitala sociala arbetet. För att arbeta fram ett svar på denna frågeställning så har vi arbetat fram tre frågeställningar som grundar sig i teorierna programteori och domänteori. De teoretiska perspektiv som finns inom dessa teorier har varit användbara för att analysera och reflektera på mikro- men även analysera på makronivå.
7.1 Teorin bakom frågeställningen
Programteorin har gett stöd för frågorna kring hur socialarbetarna och cheferna upplever digitaliseringens fortsättning samt frågorna kring utbildning gällande att arbeta digitalt. Detta har medfört att vi och respondenterna kan analysera den
programteori som redan existerar inom organisationen för att fortsätta det konstanta arbetet med att förbättra verksamheten (Blom & Morén, 2015).
Domänteorin har hjälpt oss att analysera faktorer och eventuella upplevda skillnader mellan chefer och arbetare. Genom att analysera domänerna inom denna teori och sedan tillämpat analysen på svaren så har vi haft möjlighet att undersöka om det finns skillnader i exempelvis kunskapsnivån gällande lagar och förordningar mellan chefer och arbetare. Thylefors (2017) menar att domänteorin kan hjälpa oss förstå varför arbetares tankar kring frågorna om digitalisering jämfört med chefens tankar kan vara annorlunda då dessa roller tillhör olika domäner inom teorin.
7.2 Metoddiskussion
Intervjuernas genomförande valdes utifrån Covid-19 pandemin och författarnas placering i landet att genomföras digitalt. Detta skapade som vi tidigare nämnt en
34
risk att inte fånga känslan i rummet, kroppsspråk och mimik likaväl som vid ett live-möte. Vi upplever dock att vi fick ut bra och intressanta intervjuer, och genom att använda Zoom som verktyg hade vi även möjlighet att använda oss av rörlig bild och inte bara ljud som vid ett telefonsamtal. Ett problem vi stötte på var att efter en av intervjuerna när vi lyssnade igenom materialet var delar av intervjun
kontaminerad och gick inte att höra vad intervjupersonen berättade, det klippte och hackade i inspelningen. Detta är såklart något som likväl skulle kunna hända vid en liveintervju som spelas in med hjälp av diktafon, men det visar till viss del på
sårbarheten i att använda sig av digitala lösningar som inte är tillräckligt beprövade och funktionstestade. Vi valde att exkludera de bitar där ljudet var så pass dåligt att det inte gick att säkerställa vad respondenten faktiskt sa. Den kontaminerade delen innefattade endast några ord.
Studien i sig kan ses som problematisk att svara på det finns ett flertal faktorer som spelar roll i resultatet. Några av dessa faktorer är om studien skulle återskapas om ett år så kan resultatet vara helt obsolet då det finns en chans att de digitala tjänster som finns inom socialtjänsten inte längre används då pandemin är över. Det finns det ett problem med reproducerbarheten och det är när pandemin gällande Covid-19 inte är aktuell längre så finns det en risk att de digitala tjänster som implementerats under det senaste året inte längre anses önskvärda av myndigheter. Detta kan medföra att dessa tjänster inte längre kommer användas och digitaliseringen som blivit
påtvingad dessa myndigheter inte längre är aktuell vilket renderar
reproducerbarheten näst intill icke-existerande. Andra faktorer som spelar roll är urvalet då olika kommuner har satsat olika mycket på digitala lösningar och
personer är olika insatta i dessa digitala lösningar. Kritiken som kan riktas mot detta arbete är att reliabiliteten inte uppnår godtycklig nivå då ämnet vi har skrivit om är en orsak av ett temporärt problem. Dock anser vi att detta temporära problem är högst aktuellt och att det sociala arbetet är i ett paradigmskifte där digitalisering har blivit mer normaliserat och digitala lösningar började implementeras flera år innan
35
Covid-19 var aktuellt. Pandemin medförde dock att sociala myndigheter behövde digitalisera sig omgående men det går inte att bortse från att digitalisering inom det sociala arbetet redan var aktuellt.
Detta arbete har varit en utmaning att skriva då vi som författare försvårade arbetet för oss själva genom att ha en frågeställning och ett syfte som är på gränsen till att vara för bred och spretig för att skapa ett givande arbete. Hade vi haft samma
kunskap och förståelse när vi skrev syfte och frågeställningar som vi har när vi skrev diskussionen hade vi avgränsat arbetet mer för att skapa en tydligare röd tråd. Vi tror dock fortfarande att arbetet bär på viktig kunskap.
7.3 Tidigare forskning kopplat till resultatet
Under intervjuerna var det flera av respondenterna som menade att det var svårt att få digitala möten att fungera felfritt, tidigare forskning kring detta visar att det digitala sociala arbetet är komplext då flertalet faktorer måste samspela med varandra för att skapa en god kvalité på det digitala arbetet. Detta innebär att påståendet från Scaramuzzino (2019) gällande att socialarbetare fortfarande ställer sig skeptiska till om tekniska hjälpmedel som automatisering faktiskt underlättar det sociala arbetet eller inte, stämmer bra in på våra respondenter där flera lyfte tvivel och svårigheter kring att jobba digitalt och än mer vid eventuell automatisering.
Vidare menar Scaramuzzino (2019) att socialarbetare fortfarande ställer sig skeptiska till om tekniska hjälpmedel som automatisering faktiskt underlättar det sociala arbetet eller inte. Respondenterna ställde sig bitvis negativa till den digitala
utveckling som det sociala arbetet genomgår. Flera av respondenterna menade på att det digitala inte bör ersätta det analoga arbetet samt att det digitala arbetet har för många negativa konsekvenser.
Monstad(2018) menar att digitalisering innebär både möjligheter och utmaningar, att digitalisering gör det möjligt att kommunicera mer effektivt och gör delar av arbetet oberoende av tid och rum. Våra respondenter upplever dock att digitalisering kan
36
medföra onödigt merarbete för att teknik inte fungerar som den ska eller tjänster som finns inte är optimerade för arbetet som ska utföras vilket kan resultera i att
socialarbetaren går tillbaka till det analoga arbetet. Respondenterna lyfter att det digitala arbetet medför möjligheter för att exempelvis nå olika målgrupper enklare samtidigt som de menar att det digitala arbetet är svårt att implementera korrekt då det finns flertalet lagar och tekniska utmaningar som styr detta.
7.4 Skillnaden mellan chefer och arbetare
Det har funnits skillnader i svar från respondenterna beroende på vilken domän respondenten tillhör. Chefer upplever sig ha mer kunskap gällande de lagar och förordningar som styr det digitala arbetet. Ingen av cheferna upplevde att de hade tillräckliga kunskaper för att arbeta digitalt gällande lagar och förordningar. Chefer föredrog även i större utsträckning digitalt arbete för sin egen del men hade
upplevelsen att deras underordnade skulle föredra analogt arbete.
Respondenterna som sysslade men myndighetsarbete, exempelvis: handläggning lyfte problematik gällande det digitala arbetet enbart med fokus på möten, antingen med fokus på klient eller samverkan. Chefer lyfte samma problematik men även problematik kring det sociala samspelet med medarbetare när personal har arbetat hemifrån och att vissa hade gjort det under en längre period på grund av att de eventuellt tillhör riskgrupper och att detta gjorde det svårt att fånga upp personals mående eller aktuella arbetssituation. Chefer upplevde att de hade svårt att utföra sitt jobb utifrån att det inte har möjligheten till att träffa alla medarbetare på en daglig basis.
Avslutningsvis så visar resultatet att socialarbetarna upplevde sig i högre
utsträckning ha tillräcklig kunskap än chefer när det kom till frågan “Upplever du som socialarbetare dig ha tillräcklig kunskap för att kunna arbeta i den digitala världen?” trots att
37
de i längre utsträckning kunde redogöra för de lagar och förordningar som styr det digitala arbetet.
7.5 Upplevda kvalitén kring digitalt socialt arbete
Respondenterna upplever att kvalitén på det digitala sociala arbetet inte håller måttet gentemot det analoga sociala arbetet. Respondenterna menar på att
kvalitetsskillnaden beror på att det analoga mötet är bättre för att fånga upp de små sakerna i rummet som lukter, känslan av mötet, reaktioner på frågor.
Respondenterna nämnde inget om att programmen var ostabila eller att kvalité på ljud, bild eller uppkoppling skulle vara ett problem.
Utifrån respondenternas svar kan studien visa på att kvalitén anses hög, men att det generellt fortfarande inte använder sig av digitala lösningar i första hand när det kommer till klientsamtal, allra helst vid samtal med barn. Detta visar på att en försiktighet och talesättet “skynda långsamt” gäller trots rådande pandemi och påtryckningar från politiken och institutioner gällande att börja arbeta digitalt i så stor utsträckning som möjligt.
Respondenter som uttalar att de föredrar analogt arbete lyfter också det digitala arbetet som positivt när det kommer till samverkansmöten mellan olika aktörer som arbetsförmedling, skola, psykiatri med mera. Detta visar att upplevelsen från flertalet respondenter när det kommer till kvalité tyder på att digitalt arbete inte hör hemma i klientarbete just nu, men fungerar bra i samverkanssamtal. En av orsakerna till denna känsla kan bero på avsaknadutbildning då ingen av respondenterna upplever sig ha fått tillräcklig utbildning gällande det digitala arbetet. Det kan tänkas att med bättre utbildning och nya metodtekniker i hur man samtalar digitalt med klienter så skulle synen på digitalt klientarbete kunna förändras, då den redan verkar ha
förändrats vad gäller andra delar av det digitala arbetet och de flesta respondenter trots allt är positiva till den digitala utvecklingen inom socialt arbete.
38
7.6 Avslutande diskussion
Inom detta fält så finns det ett flertal parametrar som skulle vara intressanta att bygga vidare på samt att studera mer på djupet. Faktorer som hur upplevda bristen på kunskap hur den påverkar inställningen till det digitala arbetet sett till om man är för eller emot ett digitalt arbete. Det hade även varit intressant att se hur andra områden inom det sociala arbetet upplever digitaliseringens kvalité och även få ta del av deras upplevelse kring den digitalisering som pågår inom socialtjänsten i dagsläget. Detta forskningsområde har flertalet luckor som behöver fyllas.
Kunskapen och forskningsunderlaget kring digitaliseringen är minimal. Vi lever i en tid där den digitala utvecklingen har tagit samhället med storm och det sociala arbetet har inte utvecklats i samma takt digitalt som resten av samhället vilket forskningen också stärker. Forskningen kring det digitala arbetet måste fortgå då vi troligtvis kommer behöva förlita oss på det digitala i större utsträckning längre fram än vad vi själva tror.
39