Resultatet sammanfattas genom att huvudrubrikerna i intervjuguiden listas som rubriker och följdfrågorna redovisas under tillhörande stycke. Sedan kommer ett sista stycke som innefattar diskussioner som ägde rum under intervjuerna men som inte passar in på någon av frågorna men som fortfarande är av värde för studien.
Programteorin presenteras i slutet av respektive avsnitt. Då domänteorin är en övergripande teori så kommer denna teori presenteras i ett separat avsnitt för att skapa en bra helhetsanalys med denna teori.
Här kommer en kort presentation av våra respondenter som deltagit i studien. Alla namn är fiktiva och namnen i sig är helt slumpmässigt utvalda utan någon koppling till könstillhörighet.
Karl: Karl är 33 år gammal och har arbetat med utredning kring barn och unga i fyra års tid. Karl anser sig själv vara tekniskt intresserad.
Anna: Anna är 48 år gammal och har arbetat med utredningar gällande barn och unga i tolv års tid. Anna anser sig inte vara tekniskt intresserad.
Erik: Erik är 58 år gammal och har arbetat med socialt arbete i 32 år. Erik är enhetschef. Erik anser sig vara tekniskt intresserad.
Lovisa: Lovisa är 48 år gammal och arbetat inom socialt arbete i 16 år. Lovisa är verksamhetschef. Lovisa anser sig inte vara tekniskt intresserad då hen tycker detta är en svår del av arbetet.
Stefan: Stefan är 34 år gammal och har arbetat med socialt arbete i 4 års tid. Stefan anser sig inte vara tekniskt intresserad.
Hjördis: Hjördis är 49 år gammal och har arbetat inom socialt arbete i 6 års tid.
Hjördis anser sig inte vara tekniskt intresserad.
24
6.1 Den upplevda kvalitén på det digitala sociala arbetet
En sammanfattning av intervjuerna visar att flertalet av respondenterna upplever att kvalitén på det digitala sociala arbetet inte uppnår kvalitén på det analoga sociala arbetet. Samtidigt som kvalitén upplevs sviktande så är även det analoga arbetet att föredra rent praktiskt då det uppstår färre problem i fysiska möten än i de digitala mötena.
“För som sagt, jag jobbar mest med barn och ungdomar och jag tycker det är i princip omöjligt i alla fall med mindre barn.” - Anna
“...för det är inte genomförbart bara på digital väg, på ett bra sätt...” - Stefan Citatet ovan är från två av respondenterna som menade på att det var omöjligt att arbeta med mindre barn via digitala möten. Det andra citatet var svaret på om hen skulle kunna jobba endast digitalt eller analogt. Just när det kommer till vilket typ av arbete man föredrar så är det majoritet av de intervjuade personerna som förespråkar analogt före digitalt. En av cheferna lyfter detta bra när vi frågar om hen skulle välja att endast jobba digitalt eller endast analogt.
“Alltså som chef är det ju naturligtvis effektivt med det digitala och det tror jag även utifrån handläggare att det är effektivare. Ehm, men just nu innan vi har riktigt kommit i gång kanske så är väl det analoga grundläggande för socialt arbete. Just nu tror jag att jag skulle svara analogt.”- Erik
Det som är mest centralt inom den upplevda skillnaden mellan det digitala och det analoga arbetet är förlusten av kroppsspråk och mimiker för att fånga upp en klients mående.
“Jaa… Bara vid möten det här liksom vem hör vad? Vad ser man? Vem har kameran på när man inte ska ha kameran på? Ja man tappar liksom väldigt mycket av det här kroppsspråket, och de här små, små detaljerna som man kan uppleva i ett rum som man inte gör framför en skärm.”- Karl
25
“Jo alltså det blir ju så eftersom det skickas via e-tjänst att man kan skicka meddelanden där men det blir ju inte den här sociala kontakten och se kroppsspråk och mimik och hur faktiskt människor mår. Vi ser bara det man skriver som kommer via e-tjänsten. Vi har ingen aning om hur de riktigt ser ut att må.”- Erik
Flertalet respondenter ställde sig negativt till det digitala arbetet med just
anledningen av att man missade dessa små intryck som kroppsspråk, mimik och känslan i rummet. De menade på att dessa faktorer kunde vara avgörande i det sociala arbetets bedömning men att det var svårt att uppmärksamma detta under digitala möten. Ridell (2016) beskriver uttrycket kroppsspråk som en förenkling av all form av kommunikation som inte är verbal. Här ingår ansiktsuttryck, gester, beröring och hållning, men även andra yttre faktorer som vilka kläder, frisyr eller tatueringar du använder, om du luktar svett, rakvatten eller alkohol är saker som missas om du utelämnar den icke verbala kommunikationen. Flera av våra
respondenter lyfter just vikten av att läsa in rummet och känslan man får då det ger ett större djup i samtalet, än bara ett telefon- eller videosamtal.
“Det är just för att man tappar så mycket i de digitala mötena, det här man inte kan sätta ord på under ett möte. Det är mer en känsla att man kan uppfatta saker som inte blir sagda. Det tappar man i ett digitalt möte.”- Karl
“Också att man i mötet kan ha stor nytta av att spela spel eller om samtalet sker med hjälpmedel, exempelvis nallekort eller liknande, vilket blir svårare i digitala kanaler” - Stefan
6.1.1 Teorianalys
Utifrån ett programteoretiskt perspektiv så framkommer det i analysen av
programmet som i detta fall är det digitala arbetet att det digitala arbetet har svårt att tillämpas på exempelvis barn. Det digitala arbetet har utvärderats av socialarbetaren genom de frågor som formulerats gällande upplevda kvalitén av det digitala arbetet (Blom & Morén, 2015).Utifrån programteorins utvärderingsfunktion så kan
26
socialarbetaren förklara och själva förstå vad som har varit bra och mindre bra med det digitala arbetet, genom detta kan de förstå vad som behöver förbättras samt vad som redan är bra med digitala arbetet för att sedan utveckla detta till en bättre arbetsmetod.
6.2 Socialarbetares upplevda kunskaper
När vi ställer frågor gällande regler som styr det digitala arbetet till socialarbetarna får vi relativt vaga svar. Några kan lite fler lagar, medan andra kan betydligt färre. Så här svarade några av våra respondenter när vi frågade “Kan du ge exempel på lagar som styr det digitala arbetet?”
“Ja, men det är väl GDPR, sen ska jag inte uttala mig så mycket om det, men vet att den ställer till en hel del problem för oss.” - Karl
“Ja det kan jag väl göra, GDPR är väl en sådan lag till exempel tänker jag.”
- Anna
“Utifrån sekretess kommer jag först att tänka på, det är ett viktigt område att ha med sig i det digitala arbetet. Vilka kontaktvägar vi kan, får och bör använda i förhållande till sekretesslagstiftning.” - Stefan
När vi ställde samma fråga till de chefer vi intervjuade fick vi följande svar.
“Det vi vet är ju att alltså GDPR att den styr sen sekretesslagen styr ju oss...
Sen är det väl till viss del förvaltningslagen också alltså vi måste ju tänka hur vi måste delge beslut... Så visst har vi en hel del lagstiftning att ta hänsyn till.”
- Erik
27
“Jag kommer direkt att svara nej på denna fråga. Jag har inte den kollen som jag borde ha. Jag tänker lagar som styr, du har ju GDPR. Man måste också tänka kring sekretesslagstiftning och för min del inom hälsa- och
sjukvårdslagstiftning” - Lovisa
Chefernas uppfattning kring utbildningssituationen stämmer överens med socialarbetarens. Utbildningen beskrivs som undermålig eller icke existerande.
“Vi har ju fått utbildning i GDPR om det är det du syftar på. Vi har också fått utbildning i de olika verksamhetssystem som vi arbetar i. Men jag känner ju varken att jag eller mina enhetschefer eller mina medarbetare har tillräcklig kunskap inom något av systemen vi arbetar i.” - Lovisa
"Nej jag tror det är ganska dåligt över lag i vår kommun, nej vi har inte direkt fått någon utbildning sen det digitala har börjat" – Hjördis
“Här vill nog min arbetsgivare att jag ska svara ja... Euhm, njaa skulle vara det bästa svaret tror jag. Ambitionen ska nog vara att vi alla ska känna oss väl informerade och utbildade i det, men nej det skulle jag nog inte säga att jag fått.
Inget specifikt i alla fall.” -Stefan
Detta visar på att kunskapsläget mellan socialarbetare kontra chefer vi har intervjuat upplevs lägre hos socialarbetaren, då de i mindre utsträckning än cheferna kunde redogöra för vilka lagar och regler som styr det digitala sociala arbetet. Dock är det fortfarande tydligt att även chefer till känner sig osäkra när det kommer till frågor gällande lagar och det digitala arbetet.
6.2.1 Teorianalys
Blom & Morén (2015) menar att utifrån ett programteoretiskt perspektiv så är det möjligt för socialarbetaren att genom programteorin analysera sin verksamhets nuvarande programteori och utifrån detta lyfta de problem eller defekter som finns inom en utvärderingsanalys för att sedan förbättra verksamheten. Genom frågan
28
gällande hur mycket utbildning som respondenterna upplever sig ha fått gällande det digitala arbetet så framkommer det att bristen i verksamheterna som behöver åtgärdas för att skapa en förbättring är bristen på den upplevda kunskapen gällande att arbeta digitalt. Bergmark & Lundström (2006) menar att kunskap inom det sociala arbetet är viktigt för att skapa ett läge där socialarbetaren kan skapa något vettigt av det som kunskapen innefattar. Om socialarbetaren ska arbeta med metodiker som innehåller tvivelaktighet eller metodologiska brister kommer arbetet med stor sannolikhet inte utföras på ett så bra sätt som möjligt.
6.3 Rättssäkerhet och rättssäkra system
Respondenterna i denna studie upplever sig ha en förståelse och insikt i vilka system de använder sig av på arbetsplatsen som är rättssäkra men även vilka system och forum som inte är rättssäkra. Alla respondenter menade på att man inte fick skicka känslig information via e-post eller att digitala möten via Microsoft Teams eller Skype då dess inte får innehålla information som innefattas av sekretess, om inte klienten samtyckte till detta.
"De skulle ju installera något program i kommunen som fortfarande inte är i gång i de mötena vi har så att vi fortfarande inte får använda namn och sådana saker i möten, då måste vi träffas analogt." - Hjördis
“Ja teams och den vanliga mejlen får vi ju inte använda. Sen är det många medborgare som använder den men vi ska inte initiera att använda vi ska inte hänvisa att du ska mejla det där kontoutdraget för det får vi inte. Men om de gör det så kan vi inte hindra de men det är inte vi som ska ta initiativet.” - Erik
“Vi har vissa ärenden där föräldrar tillexempel vill använda sådana forum och då har de fått välja det för att då är det dom som väljer att släppa på den sekretessen. Att ja de vill bli uppringda på teams och då kan vi använda teams för att de har sagt det.” - Anna
29
6.4 Digitalisering i sin helhet
Vidfrågor som handlar om digitalisering kopplat till att man inte behöver vara på plats utan kan jobba hemifrån vilken även varit rekommendationer från
Folkhälsomyndigheten (2021a), så återspeglas samma problematik mellan socialarbetaren och cheferna fast ur olika perspektiv. Socialarbetarna påpekade tidigare att de missade saker i själva mötet medan cheferna upplevde att det missade viktiga faktorer som välmående och allmän hälsa kring sina underordnade och medarbetare.
“Jag skulle säga att det har blivit uppenbart vilka brister det blir när man bara jobbar digitalt, vi har ju haft direktiven till en början att alla som kan jobba hemifrån ska jobba hemifrån. Det har jag sett att det får för mycket negativa konsekvenser utifrån den rollen jag och mina underordnade chefer har. Jag har valt att jobba hemifrån och ha digitala möten två till max tre dagar i veckan sen behöver jag träffa mina medarbetare för man går miste om den sociala delen och det är väldigt svårt att fånga upp om medarbetare inte mår bra eller om en medarbetare behöver stöd. Sådant trillar bort i de digitala mötena.” - Lovisa
“Alltså jag kan stå här vid skrivbordet egentligen hela dagen och trycka in mig på nya möten. Jag behöver inte gå ut ur rummet, jag behöver inte gå till arbetsförmedlingen eller… utan jag kan stå här. Så det har vi fått lära oss och vänja oss vid, det är ju effektivt.” -Erik
Respondenterna ställde sig över lag positivt till den digitalisering som det sociala arbetet genomgår i dagsläget sett till pandemin men flertalet respondenter menade att det analoga arbetet inte får hamna i skuggan av det digitala arbetets framfart.
“Det går inte att göra en såromläggning digitalt.” - Lovisa
Ett svar från en av respondenterna gällande den digitalisering som sker inom det sociala arbetet. Respondenten menade att digitalisering är positivt men att det finns saker inom det sociala arbetet som ska förbli analoga.
30
“Man blir mer fokuserad på att bara lösa uppgiften och tappar det här intersociala och relationella som är superviktigt. Det blir också väldigt konstigt.” - Lovisa
Avslutningsvis så får respondenterna samtala lite hur det ser på digitaliseringen i sin helhet och hur de ser på att teknik blir implementerad i större utsträckning i deras arbete. De flesta respondenterna ställer sig positivt till den digitala utveckling som sker inom det sociala arbetet.
“I kontakt med våra ungdomar att det skulle vara betydligt mycket lättare om vi kunde använda oss av kanske dom plattformarna exempelvis Snapchat eller Instagram för att lättare komma i kontakt med våra ungdomar. Det skulle underlätta vårt arbete.” - Karl
“Alltså det är jättebra att vi utvecklar det och att vi kan som sagt det finns många fler möjligheter att ha möten på. Men ha dom fysiska mötena särskilt med barn och unga och ja alltså vi får inte tappa det. Men det får inte ersätta på det sättet tycker jag.” - Anna
“Att vi nu blir mer och mer digitaliserade det tror jag nog vi ändå tycker är positivt och effektivt” - Erik
Det analoga arbetet föredras i möten trots att det skapar mer arbete och att samtalen blir längre då det enligt de flesta respondenterna håller en högre kvalité och mer detaljer kan identifieras och samlas in i bedömningar. Det analoga upplevs mer humant och nödvändigt i vissa fall enligt respondenterna. Det analoga arbetet bevarar och bygger upp sociala relationer enligt respondenterna medan det digitala arbetet i större utsträckning fallerar på denna punkt.
Det digitala arbetet är effektivt både ur tidsperspektiv och arbetsbelastning.
Respondenterna menar att digitala möten bidrar till mer effektiva möten vilket bidrar till ett mer effektiviserat arbete, det digitala arbetet upplevs också mer
31
bekvämt än det analoga menade respondenterna, det var positivt att ha
samverkansmöten eller möten mellan myndigheter digitalt. Trots att det digitala arbetet är mer effektivt så var de nackdelar med digitalt arbetet större än fördelarna gällande möten med klienter. Respondenterna upplevde att det digitala mötet hade svårigheter att bygga relationer med klienter samtidigt som de små detaljerna förblev dolda i det digitala mötet.
6.4.1 Teorianalys
Ur ett programteoretiskt perspektiv så framkom det gällande digitaliseringen i sin helhet att det finns fler program (processer) som ska analyseras för att komma fram till vad som kan förbättras. Det första programmet är den digitalisering som sker inom det sociala arbetet just nu och det andra programmet är kvalitén på det analoga arbetet som sker inom det sociala arbetet just nu. Blom & Morén (2015) menar att det endast kan finnas en programteori inom det sociala arbetet men att det går att
använda sig av flera programteorier om det gäller utvärdering av verksamheten för att jämföra exempelvis arbetsmetoder mot varandra. Genom att analysera svaren som respondenterna givit gällande det digitala kontra det analoga arbetet så framkommer det både för- och nackdelar med båda arbetsformerna.
Avslutningsvis så menar Blom & Morén (2015) att eftersom det finns flera parallella programteorier inom verksamheten så är det viktigt att förtydliga och redogöra för hur enskilda individer inom programmet tänker och resonerar för att skapa en bra analys och slutligen få fram resultatet på den utvärderingen som ska förklara programmets utfall.
6.5 Domänteori kopplat till resultatet
Utifrån domänteori är det tydligt att den “fjärde domänen” har genomsyrat stor del av den snabbt ökade digitaliseringen som skett inom socialt arbete det senaste året.
Flera respondenter såväl handläggare som chefer hänvisar till en avsaknad av
32
utbildning. Avsaknad utbildning visar på att det inte har gått att utvärdera
respektive domän utan det har kommit ett behov utifrån fjärde domänen som säger att vi inte längre kan träffas som vanligt och behöver digitalisera oss. Politiken har ställt krav nedåt i leden varvid förvaltningsdomänen inte har haft tiden att bereda alla delar av politikens önskemål utan fortsatt trycka ner det till de professionellas domän där man i stället upplever att man saknar tillräcklig kunskap och utbildning för att implementera det hela. Utifrån detta riskerar även kvalitén försämras vilket flera respondenter uttrycker oro kring. Utifrån domänteori skulle
förvaltningsdomänen rättssäkra och säkerställa goda utbildningsmöjligheter till de professionella, samtidigt som eventuella behov från politiken kan behövas i form av exempelvis ekonomiskt tillskott för att kunna genomföra god utbildning. Även de professionellas domän har ett ansvar i att påpeka brister uppåt i leden, något som inte framkommer i vår studie om det har gjorts eller ej och således inte går att ta ställning till.
Politikerna påbörjade digitaliseringsarbetet innan samtida pandemin (Covid-19) vilket blir tydligt då flera av våra respondenter pratar om digitala lösningar de haft på sin enhet åtminstone ett år innan pandemin. Upplevelsen när vi pratar med
vissa respondenter är en känsla av att de inte alltid varit delaktiga i besluten eller har vetskap kring varför de ska förändra vissa arbetssätt. Thylefors (2017) beskriver detta som ett vanligt förekommande fenomen. Den professionella domänen har
synpunkter på förvaltningens eller politikens domän som inte förstår hur det ska gå till, samtidigt som politiken många gånger upplever att de inte får respons gällande vad de professionella känner och tycker gällande de direktiv som politiker
bestämmer. I vår studie har vi inte pratat specifikt med våra respondenter gällande frågor som hur samarbetet mellan de olika domänerna har fungerat, dock upplevs det ändå finnas en ton av det som Thylefors (2017) hänvisar till, att de professionella upplever att det inte fått det de behöver, en av respondenterna svarade att hens chef nog önskade att de svarade ja på frågan, trots att det inte var så.
33