Enligt Bennet et al (2008) minskar brottslighet i områden som har infört grannsamverkan med upp till 26 %. Grannsamverkan är en förebyggande åtgärd som ska motverka att inbrott sker. Ett socialt larm ska larma när ett inbrott sker men tanken är att larmet ska vara avskräckande då det inte är rekommenderat att ingripa vid ett inbrott. På sin höjd försöka skrämma iväg inbrottstjuvarna men absolut inte ingripa handgripligen. Istället ska man avvakta och samla information.
I Grevholm (2000) eftersöks utvecklingsmöjligheter och gemensamma angelägenheter inom grannsamverkan, till exempel brand.
Inom brand finns det klart en lucka att fylla. Ett inbrottslarm har en kraftig siren som ska göra det obehagligt att stanna inomhus. Därför kan denna siren höras utanför huset. Brandlarm, å sin sida, är till för att larma de personer som är inne i huset. Inte de som är utanför. Därför är ljudnivån mycket lägre och det är svårt att höra brandlarm från utsidan. Vissa inbrottslarm som har både brandvarnare och kamera kopplade till en larmtjänst, gör att larmtjänsten vid en indikation av brand kan se genom kameran att en brand pågår och larma SOS Alarm direkt. Dock så går det inte att korta ner tiden för att räddningstjänst ska nå fram till branden.
Genom att larma en granne som är hemma kan åtgärder sättas in direkt och förhoppningsvis behöver inte räddningstjänsten rycka ut överhuvudtaget. Dock måste instruktioner förmedlas hur en förstainsatsaktör, som den granne blir då denne kommer till branden, ska agera.
Det är bara de grannar som är hemma som ska få larmet, för det är bara dessa som kan agera och sätta in åtgärder snabbt. I och för sig vill den, vars hus som larmet går i, också få larm så att denne kan åka och ta hand om sitt hem. Val av koncept
Under idégenereringen framkom många bra koncept och idéer. Vid den andra idégenereringen var deltagarna redan mycket medvetna om hur produkten skulle kunna fungera. De förkastade idéer som de visste inte skulle fungera och de la fram väl förankrade idéer.
De konceptval som gick vidare från elimineringsprocessen var alla av hög kvalité. Detta visades av att alla fick höga poäng i kriterieviktmatrisen.
52 Tillsammans med uppdragsgivaren valdes dock koncept nummer 6 som det slutgiltiga konceptet.
Nedan tas det upp några funderingar på koncept som valdes bort men som ändå kunde ha en potential om vissa krav hade tagits bort:
- Internet
Tillsammans med uppdragsgivaren bestämdes det att larmet och nätverket måste klara ett strömavbrott. I och med att de flesta inte har batteribackup på sin nätverksutrustning, såsom router, modem och switch, kommer ett internetbaserat nätverk inte att fungera vid ett strömavbrott. Genom att tillföra en UPS (Uninterruptible Power Supply) på nätverksutrustningen kan detta kringgås, men UPS är dyrt och eftersom användarna har olika sorters nätverksutrustning är det svårt att dimensionera UPS:en. Det går även att använda en router som använder det mobila internet samt har inbyggd batteribackup. Dock så tillkommer abonnemangsavgift för detta.
Frågan är hur stort problem detta är. Det skulle kunna gå att genom att analysera strömavbrott i enskilda hus samt i kvarter kunna lista ut om det är ett strömavbrott som bara drabbat ett hus och därigenom larma övriga larm. Dock så betyder ett strömavbrott, eller för den delen andra orsaker, såsom omstart av router, inte att ett larm ska skickas ut.
I och med att man kopplar larmet till internet kan flera andra tjänster kopplas på larmet och därmed blir tjänsten mer lönsam. Dock så tillkommer det mer infrastruktur såsom server och tillgängligheten på infrastrukturen måste vara hög då det kan äventyra larmets drift.
- Högtalare
Genom att koppla en högtalare på utsidan av huset till det ”sociala” larmet så kan man skapa en mycket billig produkt. Dock så är det oklart om ljudet kommer att nå in i grannarnas hus samt om grannarna kommer att reagera på ett larm som kommer utifrån. Dessutom så finns det risk för skadegörelse på högtalaren som sitter utanför huset. Prototyp
Prototypen hade på förhand frikopplats från konceptvalet då arbetet med att bygga prototypen behövde startas tidigt i projektet för att hinnas med inom de
53 tidsramar som fanns. Därför skiljer sig hårdvaran i prototypen från det slutgiltiga konceptvalet.
Tillsammans med programmeringsresursen bestämdes det vilka komponenter som skulle ingå i prototypen. Arduino ansågs som en lättillgänglig och billig experimentdator. Dessutom är det lätt att programmera med mycket färdig kod samt att det finns många tillbehör.
Valet av kommunikationstyp berodde också på enkelhet i implementering i övriga systemet med lätt programmering.
Svagheter
Produkten har ett antal svagheter som måste övervinnas för att till slut nå ut till slutanvändaren och uppfylla produktens syfte; att förkorta responstiden vid inbrott och brand.
-
Alltid fungera.Även om produkten är tänkt att vara ett komplement till befintliga larm, så måste produkten fungera i all tänkbara situationer. De två största problemen som kan inträffa är strömavbrott samt kommunikationsfel.
Strömavbrott och kommunikationsfel kan följa efter varandra då kommunikationen oftast förutsätter att produkten är strömmatad. Strömavbrott kan ske spontant eller avsiktligt av till exempel en inbrottstjuv. Följden kan bli att larmet inte fungerar så som det ska. Lösningen kan vara en batteribackup och de flesta, om inte alla, inbrottslarm har en sådan lösning idag.
En störsändare kan tillfälligt och över en begränsad yta störa ut i stort sett alla trådlösa nätverk, såsom trådlösa nätverk och mobila nätverk. Det är fortfarande ovanligt, men tekniken blir mer och mer lättillgänglig och har använts vid inbrott enligt Örstadius (2012).
Störsändare i kombination med strömavbrott är svåra att stå emot, då de flesta kommunikationsvägarna ut ur huset bryts, speciellt då det är vanligare att nya hus byggs utan fast telefoni (fast telefoni har extern strömförsörjning). Strasser, Danev och Čapkun (2010) presenterar en lösning där en analys av nätverkstrafiken ändå kan upptäcka en störning, även på system som har låg trafik. På samma sätt skulle en
54 analys kunna genomföras i ett kvartersnätverk för att upptäcka störningar. Dock kan en total utstörning av systemet inte upptäckas på detta sätt.
-
Storlek på nätverkProdukten är beroende av att hushållen skapar ett nätverk vars noder inte är för långt från varandra. Enligt Björn Flinth vid Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp så måste nätverket bestå av minst 4 noder och enligt Annika Wågsäter, trygghetssamordnare vid Landskrona kommun, bör ett nätverk inte vara mer än ett kvarter eller en gata. Två faktorer påverkar storleken på larmets nätverk:
1. Hur stor chans finns det att det alltid är någon hemma?
2.
Hur lång tid tar det att komma till ett utsatt hus?Det bör alltid vara någon hemma i nätverket för annars kommer inte produkten att fungera som tänkt. Dessutom ska det inte ta för lång tid att komma till ett utsatt hus. Endast några minuter får det ta för att åtgärder ska kunna sättas in tid.
-
Att sälja in systemetDen största svårigheten är att kunna sälja in produkten till i stort sett samtliga hushåll i ett geografiskt område för att få stor fördel av systemet som möjligt. I projektet har tre förslag identifierats på hur försäljkanalerna kan se ut; genom homeparties, tillsammans med Grannsamverkan mot brott samt genom försäkringsbolag.
De som borde se störst nytta av produkten är försäkringsbolagen. För dem är det enkelt att få ut produkten till hushållen, även om flera bolag då måste samarbeta för att få med sina kunder.
Integritet
För att systemet med det sociala larmet och grannsamverkan i övrigt ska fungera måste grannarna bli mer medvetna om varandra. Samtidigt kan det hända vid en brand att en granne måste gå in i ett hus för att släcka branden. Vissa kan hävda att gränsen till att snoka närmar sig. Dock är det inte produkten i sig som inkräktar på privatlivet. Att produkten meddelar sina grannar var larmet har utlösts anser alla tillfrågade ej är integritetskränkande.
55 Sociala bevis
Att ingå i ett nätverk som samhället tycker gynnar alla kan ge problem. Den enskilda individen kan ha svårigheter att stå emot fast att denne inte kan eller vill ha ett socialt larm. Enligt Cialdini (2005) är de två omständigheter som fungerar effektivast vid sociala bevis, som kan leda till grupptryck, osäkerhet och likhet. I anskaffning av det sociala larmet kan just osäkerhet och likhet spela in.
I intervjun med Annika Wågsäter i kapitel 3.2.5 framhölls att produkten inte skulle vara för dyr då de tilltänkta hushållen kan ha olika ekonomiska förutsättningar.
Instruktion vid inbrott och brand
Vad man bör och ska göra vid ett inbrott och en brand har nämnts vid intervjuerna i kapitel 3.2.5. I bilaga IX presenteras ett informationsblad om hur grannar ska agera vid ett inbrott och en brand:
-
Vid inbrott: Larma 112.Iaktta och följ instruktioner från larmoperatör.
-
Vid brand: Rädda liv.Varna andra om fara. Larma 112.