I följande kapitel redovisas resultaten som lett fram till det slutgiltiga konceptet samt funktionsprototypen.
3.1. Projektplan
Den kompletta projektplanen återfinns i bilaga I. Strukturen som skapades genom dokumentet tillsammans med tidsplanen gjorde att projektet blev enklare att genomföra. Riskanalysen gjorde att de problem som kunde inträffa redan hade belysts och automatiskt motarbetades innan de blev ett problem.
3.2. Kommersiell studie
I detta kapitel presenteras underlag på varför produkten behövs, samt förutsättning för försäljning och distribution.
3.2.1.Litteratur Vid brand
Enligt Jaldell (2004) har tidsfaktorns värde vid brand stor betydelse. Värdet vid en brand i byggnad uppskattas till 137 800 kr för en förändrad insatsperiod på 5 minuter (2004 års penningvärde). Jaldell räknar insatsperioden från när larmet går till räddningstjänsten, se figur 2.
Figur 2. Tidspunkter och tidsåtgång vid brand
Detta projekt koncentrerar sig på tiden då branden utbröt till när larm kommer till SOS Alarm, se streckad markering i figur 2. Enligt tester, Bengtsson (2013), kan ett litet rum bli övertänt på 5 minuter och sprids då till övriga rum. Kan responstiden kortas ner till någon minut finns det mycket att vinna. Det kan till och med vara så, beroende av brandsort, att brandlarmet indikerar brandrök innan själva eldflamman har brutit ut. Om en granne då
Branden utbröt Larm till SOS Alarm Larm till räddnings-tjänst fordon ut1:a Ankomst skadeplats Räddnings-arbetet påbörjas Skade-begränsande effekt Räddnings-arbetet
avslutas Tillbaka på stationen
Responstid
Insatstid
22 kan vara på plats kort därefter kan denna lätt med en handbrandsläckare släcka elden.
Figur 3 visar ett tänkt scenario hur en granne larmas vid brand och att grannen hittar branden och släcker den innan branden har blivit för stor för en lekman att släckas.
Figur 3. Scenario vid brand med ”socialt larm”.
Tidsåtgång från det att branden initieras till att brandsläckning påbörjas kan vara så liten som 2 minuter. Denna tidpunkt är viktig för då kan branden fortfarande släckas av en lekman utan fara för sitt eget liv. Genom detta är branden släckt innan räddningstjänsten är på plats.
Responstiden kortas då avsevärt, se figur 4.
Figur 4. Tidspunkter och tidsåtgång efter brand släckt av granne
Vid inbrott
Ett inbrottslarm som är kopplad till en väktartjänst, skickar sin larmindikering till en larmcentral som därefter gör åtgärder. Först ringer de upp personerna som larmet tillhör och först därefter kontaktar de väktare som åker ut till adressen där larmet är. Väktarens uppgift är inte att avbryta ett pågående inbrott utan att bara se till att skador med mera lagas temporärt. Om väktaren påkommer inbrottstjuvar kommer väktaren i första hand ringa polis och invänta dessa. Figur 5 beskriver scenariot när en väktare åker ut på ett larm och larmar polis.
Branden initieras Brandrök bildas Brandvarnare detekterar rök Larm skickas ut till grannar Granne är på plats Larmorsak undersöks Brand-släckning påbörjas Brand släckt Larm till SOS Alarm Branden utbröt Larm till SOS Alarm Larm till räddnings-tjänst fordon ut1:a Ankomst skadeplats Räddnings-arbetet påbörjas Skade-begränsande effekt Räddnings-arbetet
avslutas Tillbaka på stationen
Responstid
Insatstid
23
Figur 5. Tidspunkter och tidsåtgång vid inbrott
Väktartjänster vill ogärna skylta med inställelsetider men beroende på var hushållet bor, och var närmsta väktare befinner sig, så är 30 minuter en kvalificerad gissning. Verisure har som en gräns att det ska finnas en väktarcentral mindre än 5 mil från hushållet.
Figur 6 visar ett scenario där larmet går till en granne som därefter larmar polis och sedan samlar information på avstånd.
Figur 6. Scenario vid inbrott med ”socialt larm”.
I och med att en granne kan vara på plats bara någon minut efter att inbrottet har skett kan polis larmas tidigt. Figur 7 visar hur flera steg elimineras.
Figur 7. Tidspunkter och tidsåtgång efter att granne larmat polis
Granne blir förstainsatsaktör
I Stenberg et al (2010) tas begreppet förstainsatsaktörer upp. En förstainsatsaktör är den person som först kommer till platsen för ett tillbud. Traditionellt har dessa aktörer endast koncentrerats till ett myndighetsperspektiv, såsom polis och räddningstjänst, men på senare tid har det upptäckts att det finns förstainsatsaktörer som inte har någon koppling till någon myndighet. Som exempel kan nämnas föreningar och organisationer som befinner sig nära en olyckdrabbad plats och oftast är först på plats. Men
Inbrott initieras Larm till väktartjänst Väktar-fordon ut Ankomst skadeplats Larmorsak undersöks Skade-begränsande effekt Larm till polis Responstid Inbrott initieras Inbrottslarm detekterar
inbrott ut till grannarLarm skickas
Granne är på plats Larmorsak undersöks Larm till polis Larm till SOS Alarm Samlar information Inbrott initieras Larm till väktartjänst Väktar-fordon ut Ankomst skadeplats Larmorsak undersöks Skade-begränsande effekt Larm till polis Responstid Inbrott initieras
24 även som Weinholt och Andersson Granberg (2013) tar upp kan väktare och bevakningstjänst räknas in som förstainsatsaktörer.
En granne som blir larmad av det här projektets produkt och som agerar genom att leta upp var larmet ursprung är blir en förstainsatsaktör. Därför är det viktigt att denne granne vet vad som behöver göras. Det bör därför ingå instruktionsmaterial hur grannarna ska agera vid ett larm. Både vid inbrott och också brand. I projektet Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp använder de ett utbildningspaket som alla inblandade får ta del av, se telefonintervju med Björn Flinth i kapitel 3.3.3.
Vidare i kapitel 3.2.5, finns också telefonintervju med polis och räddningstjänst där just agerande vid inbrott och brand tas upp.
Där tas också upp, genom telefonintervju med Lars Persson, vad privatpersoner får göra i händelse av nöd, såsom brand och inbrott. I Brottsbalken, 24 kapitel behandlas ansvarsfrihetsgrunder vilka kan betraktas som en ursäkt för ett beteende som i normala fall skulle bedömas vara brottsligt. Kortfattat säger 4 § 1 st. att någon som handlar i nöd inte ska straffas för det brott som denne gör. Prejudikat visar att det finns gränser för vilka brott som omfattas av denna paragraf. Som exempel måste värdet på det som räddas vara mer värt än det som skadas.
Vidare säger § 4 2 st. att nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.
I bilaga IX presenteras ett informationsblad om hur man ska agera vid inbrott och brand.
3.2.2.Intressenter
Fem grupper av intressenter identifierades. Dessa är Tillverkare, Distribution, Brukare, Återvinning och Övriga. Under varje grupp listades intressenterna. En komplett lista finns under bilaga IV.
De intressenter som valdes ut för närmare genomgång är: Husägare
Projektet är avgränsat mot endast husägare så därför behövdes inte övriga brukare studeras.
25 Försäkringsbolag
Försäkringsbolag är en självklar samarbetspartner vid grannsamverkan då dessa vill motarbeta att brott begås. Under kapitlet Affärsmodell nämns försäkringsbolag som en tänkt samarbetspartner då de troligtvis kommer ha intresse av detta projekts produkt.
Organisationen Samverkan mot brott
Organiserad grannsamverkan uppstod i USA på 1970-talet för att motverka en inbrottsvåg som inte gick att stoppa på annat sätt. Den här metoden har sen dess spritts över hela världen.
I Sverige är det främst genom organisationen ”Samverkan mot brott” som grannsamverkan genomförs.
Oftast är det polis och kommun som upprättar en grannsamverkan i ett område.
Kommun
Genom grannsamverkan har kommunen intresse i den här produkten. Polis
Polis har genom att införa grannsamverkan samt att produkten förkortar insatstiden för ett inbrott intresse i den här produkten.
Brandförsvar
Genom att produkten förkortar insatstiden för en brand så har brandförsvaret intresse i produkten.
Konkurrent
Konkurrenter är intressenter då de genom lösningar och krav (t.ex. patent) påverkar produktens funktion och lösning.
26 3.2.3.Affärsmodell
Tre affärsmodeller identifierades och presenteras nedan:
- Homeparty. Genom att samla vänner och grannar till homeparty2 blir det lättare att nå ut till en hel grupp samtidigt.
- Tillsammans med Grannsamverkan mot brott. Genom att skapa ett samarbete med polis och kommun när dessa startar grannsamverkansgrupper är redan kundgruppen definierad.
- Försäkringsbolag. Genom att visa att produkten kan minska försäkringsbolagens kostnader så kan de vara intresserade av att få ut produkten till sina kunder. Antingen förser de sina kunder med produkten eller så erbjuder de premiesänkningar för de kunder som köper produkten.
3.2.4.Marknadsanalys Analysen resulterade i följande svar: Kunder & marknader
De tilltänkta kunderna kommer att vara husägare i villaområde i Sverige Potential
Potentialen i produkten anses stor då det talas mycket om grannsamverkan i media, Mokhtari (2015), samt hur stor effekt dessa har.
Enligt intervju med Björn Flinth efterfrågas liknande produkter av försäkringsbolag, kommun, polis och brandförsvar.
Penetrering
Det är väldigt svårt att uppskatta produktens penetrering men alla småhus i central ort kan vara en tilltänkt kund.
Andel
Då detta är en unik produkt i Sverige är andelen av marknaden 100 %.
2
Begreppet homeparty härstammar från Tupperware Party och är en social direktförsäljningsmetod.
27 Konkurrenter
Det hittades inga konkurrenter som löste problemet med att förkorta insatstiden på samma sätt som detta projekts produkt. Nedan listas de produkter som låg närmast till hand. För beskrivning av de olika koncepten se kapitel 3.3.1.
- Inbrottslarm med koppling till sms-tjänst eller liknande lösning.
- Enkla internetuppkopplade larm
- Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp
3.2.5.Intervju
Telefonintervju med Annika Wågsäter
Annika Wågsäter är trygghetssamordnare på Landskrona kommun och ansvarar bland annat för Grannar mot brott i Landskrona kommun. I Skåne införs Grannar mot brott gemensamt med polis och Länsförsäkringar Skåne. I övriga landet finns det andra samarbeten som inför grannsamverkan.
Initiativet till att införa grannsamverkan i ett område kommer helt och hållet från privatpersonerna. Kommun, polis och försäkringsbolag marknadsför bara att grannsamverkan finns.
Kommun, polis och försäkringsbolag hjälper till att starta grannsamverkan och håller ett uppstartsmöte samt delar ut information. Det ska alltid finnas en kontaktperson i området som håller ihop gruppen samt får information från kommun, polis eller försäkringsbolag.
Området bör inte vara för stort, men det finns egentligen ingen gräns på hur stort eller hur många som ska vara med i grannsamverkan. En gata eller ett kvarter är dock måttstocken.
Prisbilden på produkten/tjänsten kan vara viktig då hushållen kan ha olika ekonomiska förutsättningar.
Telefonintervju med Anders Enqvist
Anders Enqvist är polisinspektör på polisen i Landskrona och arbetar med brottsförebyggande åtgärder.
28 De två ledorden om man upptäcker ett brott är larma och iaktta. Anders poängterade att man inte ska ingripa, även om det finns lagstöd för envars gripande, då det finns risk att man kan fara illa ut.
När man larmar SOS Alarm så får man direktiv av operatören. Det kan vara att man ska iaktta och beskriva saker, såsom bilar och deras registreringsnummer eller vilken riktning brottslingarna körde iväg.
Om man upptäcker ett inbrottsförsök, t.ex. att man ser någon som försöker få upp ett fönster kan man göra denne uppmärksam att man ser honom. Då brukar oftast brottslingarna avbryta och bege sig därifrån.
Det är viktigt att man inte går in i en brottsplats och rör runt i bevis. Telefonintervju med Henric Helander
Henric är styrkeledare på räddningstjänsten i Landskrona. Som styrkeledare har han befälet för räddningsstyrkan på plats vid en brand och ansvarar att styrkan genomför insatser som insatsledaren bestämmer.
Hur en granne ska agera vid brand är mycket viktigt då tiden har stor vikt vid en brand. Ett mindre rum kan bli övertänt på ca 5 minuter och det är endast de två första minuterna man har chans att kunna släcka branden själv.
Grundregeln vid brand är Rädda-Varna-Larma-Släck: • Rädda människor i fara.
• Varna omgivningen. • Larma räddningstjänst. • Släck om möjligt själv.
Det är viktigt att den som är först på plats kan informera räddningstjänsten om vad som har hänt, t.ex. hur brandförloppet har sett ut, var branden startade etc.
Försök att släcka branden ska endast ske om risken för en själv inte är för stor. Att öppna en dörr för att försöka släcka en brand, och man misslyckas, kan vara sämre än att hålla dörren stängd och hindra syrerik luft att tränga in och göra branden större.
29 Telefonintervju med Lars Persson
Lars Persson är lärare och jurist vid MSB Revinge och har en bakgrund inom räddningstjänsten.
Vad en privatperson är förpliktigad att göra vid en brand eller olycka står beskrivet i Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap. § 1. Där står det att den som upptäcker en brand eller olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller miljön, skall, om det är möjligt, varna de som är i fara och tillkalla hjälp. Lars poängterade att det står ”om det är möjligt” och att detta ger ett svagt krav. Påföljden för detta är böter.
I Brottsbalken, 24 kap. behandlas ansvarfrihetsgrunder. I 4 § 1 st. står det beskrivet att om någon i nöd begår ett brott ska denne inte straffas för detta. Dock så finns det gränser för vilka brott som omfattas genom prejudikat.
3.3. Förstudie
3.3.1.Konkurrentanalys
Det hittades inga konkurrenter som löste problemet med att förkorta responstiden. Nedan listas de produkter som låg närmast till hand (ingen inbördes rangordning).
1. Inbrottslarm med koppling till sms-tjänst eller liknande lösning.
I Sverige finns det ett antal seriösa larmbolag som har tagit fram hemlarm med alla säkerhetsfunktioner ett larm ska ha, såsom redundans för strömförsörjning och kommunikation. Vissa larm har också funktionen att kunna larma ett antal (oftast 3 stycken) förvalda mottagare när ett larm har utlösts.
Dessa inbrottslarm har ofta också en brandvarnare som tillägg, som gör att inbrottslarmen även larmar vid brand.
Nackdelen är att dessa endast larmar förvalda mottagare samt att de inte gör någon skillnad på om dessa mottagare är hemma eller inte.
Exempel på larm är hemlarm med eller utan väktartjänst, typ Verisure och Sector Alarm.
30 2. Enkla internetuppkopplade larm
På marknaden finns flera enkla larm som larmar förvalda mottagare genom appar på mobiltelefoner. Dessa är oftast uppbyggda runt en enhet som har sensorer (passiva eller aktiva, t.ex. kameror) som reagerar på rörelse. Vissa har även värmedetektorer, men då dessa endast reagerar på värme larmar dessa oftast försent vid brand.
Larmen har oftast inte redundanta system såsom batteribackup eller alternativ kommunikationslösning.
Även dessa larm har nackdelen att dessa endast larmar förvalda mottagare samt att de inte gör någon skillnad på om dessa mottagare är hemma eller inte. Exempel på produkter är Piper, Scout Alarm, Canary och Roost.
3. Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp
I Ludvika har Björn Flinth startat ett projekt där de tar redan existerande brandvarnare, som har möjligheten att skicka larm vidare, och förbättrar räckvidden. Dessa placerar de i små grupper (oftast inte mer än 4 stycken) som bor grannar samt är nära vänner. När brandlarmen indikerar för brand kommer alla brandlarm i samma grupp att larmas. Dock så är ljudet annorlunda för de brandlarm som mottar larmet.
Björn samarbetar med Civilförsvarsförbundet vid framtagande och instruktion av brandlarmet.
Nackdelen är att bara en begränsande grupp får larmet samt att det bara fungerar vid brand, ej vid inbrott.
I projektet ingår även att utbilda personer i åtgärder vid hjärtstopp. Dock så är inte brandvarnaren inblandad i detta utan de utbildade personer kontaktas av SOS Alarm när ett hjärtstopp har inträffat.
Se vidare kapitel 3.3.4 för intervju med Björn Flinth. 3.3.2.Funktionsanalys
Funktionsanalysen visade att produkten bör ha följande funktioner. Funktionerna är uppdelade i två delar; Första delen är den sändande (där något har inträffat) och den andra är den mottagande delen (där larmet ska bli uppmärksammat) av produkten.
31 Del 1
- Specificera var larmet befinner sig, antingen manuellt eller automatiskt.
- Uppfatta befintligt inbrotts-/brandlarm.
- Vidarebefordra larm och adress till grannar.
Del 2
- Ta emot larm och adress från sändande larm.
- Uppmärksamma granne att något har hänt.
- Visa var det sändande larmet befinner sig.
3.3.3.Intervju Telefonintervju med Björn Flinth
Björn Flinth är ansvarig för projektet Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp. Detta drivs tillsammans med Civilförsvarsförbundet. Björn har en bakgrund som säkerhetsansvarig på ABB och är idag pensionär.
Projektet köper in trådlösa optiska brandvarnare av märket Deltronic. Dessa brandvarnare sänder vidare ett larm när den detekterar en brand till andra brandvarnare av samma sort. De mottagande brandvarnarna börjar då också att larma, dock med en annan typ av signal så att man vet att brandvarnaren inte indikerar en brand i sitt eget hus.
Brandvarnarna är utrustade med en frekvensväljare som gör att flera grupper av brandvarnare kan användas utan att störa varandra. Räckvidden på brandvarnaren är ca 150 meter i öppen terräng. Därför är det viktigt att placera brandvarnaren på så sätt så att alla har kontakt med varandra. På grund av brandvarnarens räckvidd hålls gruppens storlek nere och oftast är det bara 4-5 hushåll med i samma grupp.
Hushållen inom gruppen har en samlad information om de övriga medlemmarna såsom namn, ålder samt hur planlösningen ser. Detta för att kunna meddela räddningstjänst vid brand.
Hushållen får utbildning hur de ska agera vid brand och vissa utvalda får också utbildning i åtgärder vid hjärtstillestånd. Vid hjärtstillestånd kontaktas dessa
32 utvalda personer av SOS Alarm för att se om de kan vara snabbare på plats än räddningstjänsten. Brandvarnarna har dock ingen inblandning i detta.
3.3.4.Fokusgrupp
Sessionen med fokusgruppen gav följande: Inmatning av adress i produkten
- Gruppen vill inte ha någon knappsats, då det anses förlegat och otympligt.
- Gruppen ser gärna en koppling till mobiltelefon och en app
- Gruppen gillade idén att förprogrammera produkten med adress redan innan leverans till kund.
Gruppen ser gärna ett lågt audiellt larm
Gruppen tycker att en enkelradig display räcker
Om produkten enbart ska fungera med batteri, måste batteriet hålla minst ett år.
Gruppen vill inte behöva binda sig till något sorts abonnemang eller löpande kostnader.
Gruppen ser gärna att både adress och telefonnummer ska visas, med viss invändning att de inte vill ge ut telefonnummer till ”fel” personer, såsom personer de är osams med.
Gruppen var ense om att det vid införandet av produkten i ett område så måste ”Det är alltid någon annan som går och kollar” motverkas. Dock ville gruppen ändå att larmet skulle gå att kvittera samt att det inte skulle låta hela tiden.
3.3.5.Integritet
Ingen av de tillfrågade tyckte att det var integritetskränkande att skicka sin adress till sina grannar vid ett larm. På sin höjd kunde det bli pinsamt för den som utlöste falsklarm upprepande gånger.
Det finns en oro att produktens mikrofon ska kunna skicka ljud vidare till grannar eller någon utomstående. Därför måste det kravställas att mikrofonens ljud inte ska kunna skickas vidare. Helst ska det göras på hårdvarunivå.
33 3.4. Produktspecifikation
Kriteriematrisen gav en kravspecifikation med 24 stycken kriterier. I tabell 3 presenteras ett utdrag från kravspecifikationen. Hela kravspecifikationen presenteras i bilaga V.
Tabell 3. Utdrag av kravspecifikationen
Nummer Cell Kriterium K/Ö F/B
1 1.1 Uppfylla lagar och direktiv K B
2 1.1 Fungera vid strömavbrott K B
3 1.1 Meddela en granne 100m bort K F
4 1.1 Uppfatta brandlarm K F 5 1.1 Uppfatta inbrottslarm K F 6 1.1 Lagra position K F 7 1.1 Ej vidarebefordra integritetskränkande information K B 8 1.1 Trådlös kommunikation K F 9 1.1 Visa position K F 10 1.1 Förmedla position K F 11 1.1 Audiellt larm K F 12 1.1 Visuellt larm K F 13 1.1 Ej central nod K B
15 1.1 Ska fungera med alla befintliga inbrotts- och brandlarm
K B
16 1.1 Ska ej ersätta befintliga inbrotts- och brandlarm
K B
17 1.2 Batteribyte lägst en gång per år K B
20 3.1 Utan abonnemang K B
25 4.3 Motverka falsklarm K B
34 Begränsningar
Kravspecifikationen gicks igenom tillsammans med uppdragsgivaren och ett antal begränsningar som inte har berörts innan bestämdes:
- Produkten ska fungera utan avbrott, dvs. avbrott i strömförsörjning ska ej påverka larmet.
- Produkten ska ej vara beroende av en central nod så att hela klustret av larm slås ut på grund av att en produkt avlägsnas.
- Det ska ej finnas några löpande kostnader. Sessionen med fokusgruppen visade att de inte gillade löpande kostnader, men uppdragsgivaren tror även att tilltänkta sponsorer av larmet inte vill