I analysen framkommer det att pedagogerna saknar kunskap i att bemöta flerspråkiga elevers behov och att lärarna i vår undersökning har utarbetat olika sorters strategier för att möta behoven hos eleverna. Det framkommer också att det inte bara gagnar de flerspråkiga eleverna utan att alla elever har nytta av dessa strategier genom ökad tydlighet och sänkt tempo. För de högpresterande eleverna kan detta vara till deras nackdel eftersom de blir hämmade i sin kunskapsutveckling. Detta hade kunnat undvikas genom att skolan hade fått större ekonomisk stöd för att kunna tillgodose alla elevers behov genom mindre klasser och fler pedagoger ute i verksamheten. De intervjuade lärarna sa att de hade ett dåligt samarbete med hemspråkslärarna och att detta framför allt berodde på tidsbrist på grund av minskade resurser. Det hade varit intressant att studera hur ett tätare samarbete med modersmålslärarna kring upplägg och innehåll av NO-undervisningen hade påverkat de flerspråkiga elevernas förståelse och, i slutändan, skolresultat.
Med stöd i vårt resultat anser vi att det hade varit viktigt för alla lärare att få återkommande utbildning i svenska som andraspråk då i princip alla klasser har flerspråkiga elever. Genom en explicit undervisning om olika genrer får eleverna verktyg till att kunna förstå och uttrycka sig inom olika genrer. Att denna undervisning är integrerad i alla ämnen är viktigt för att eleverna ska få tillfällen att lära sig de olika ämnenas register i autentiska sammanhang. Ett stärkt språk tror vi även stärker elevernas självkänsla vilket kan leda till förbättrade skolresultat. Marianne, som arbetar med genrepedagogik, efterlyser mindre elevgrupper och eftersom detta är något som stöds av ESO-rapporten som vi beskriver i vårt avsnitt om tidigare forskning, tycker vi att det hade varit intressant att se hur en kombination av genrepedagogik och mindre elevgrupper hade påverkat elevresultaten.
Eftersom ingen av lärarna säger att de tar till vara på elevens kulturella bakgrund i NO- undervisningen hade det varit intressant att undersöka lite mer ingående vad det finns för
41
metoder att göra det på. Målet hade då kunnat vara att hitta resurseffektiva metoder, eftersom ekonomin ofta är begränsad.
Det vi har funnit intressant och som vi känner att vi har nytta av i vår fortsatta profession är att vi genom intervjuerna med lärarna har kommit i kontakt med olika språkutvecklande strategier. Vi har dragit lärdom av deras erfarenheter och tankar kring hur man kan utveckla kunskapsspråket genom ökad tydlighet och struktur och vi har fått möjlighet att fördjupa oss i vad genrepedagogiken innebär.
42
10. Referenser
Baker, Colin (2001). Foundations of bilingual education and bilingualism. Bristol: Multilingual Matters.
Cerú, Eva (1993). Mina tankar- Mina språk. Svenska som andraspråk i klassrummet. Stockholm: Natur och kultur
Cummins, Jim (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters Ltd
Gibbons, Pauline, förord av Cummins, Jim (2006). Stärk språket, stark lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Uppsala: Digitala skrifter från Nordiska språk.
Gröning, Inger (2003). Tvåspråkighet och andraspråksinlärning i grundskolans flerspråkiga
klassrum. Uppsala universitet: Institutionen för lärarutbildning.
Häggberg, Ulf (2010). Skolporten artikel nummer 3 publicerad i nättidningen Undervisning
och Lärande Tillgänglig på internet: www.skolporten.com/U&L(2011-10-26)
Ideland, Malin och Malmberg, Claes (2009). Att arbeta med samhällsfrågor i NO-
undervisningen i mångfaldens skola. Malmö: Resurscentrum för mångfaldens skola/FoU-
utbildning.
Krueger, Alan B. och Lindahl, Mikael (2002). Klassfrågan- En ESO-rapport om lärartätheten
i skolan. Stockholm: Finansdepartementet.
43
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: Intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber.
Lindberg, Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr 4.
Lindberg, Inger (2005). Skolans flerspråkiga kapital i Forssell, Anna, Boken om
pedagogerna, Stockholm: Liber., sid. 318-343).
Osborne, Jonathan och Dillon, Justin (2008). Science education in Europe: Critical
Reflections. King’s College London.
Parszyk, Ing-Marie (1999). En skola för andra: minoritetselevers upplevelser av arbets- och
livsvillkor i grundskolan. Stockholm: HLS Förlag.
Roth, Hans Ingvar (1998). Den mångkulturella parken, Stockholm: Liber distribution.
Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur
invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma.
Sellgren, Mariana (2005), Ämnesundervisning för flerspråkiga elever – integrering av språk
och kunskap. I: Monica Axelsson, Carin Rosander och Mariana Sellgren, Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, literacitet och kunskap. Stockholm:
Språkforsningsinstitutet i Rinkeby, Stockholm stad (s.200-283).
Skolverket (1998), Att undervisa elever med svenska som andraspråk – Ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket/Liber.
Skolverket (2003). Modersmål och svenska som andraspråk (Att läsa och skriva, kap. 4 sid. 45-71).
Skolverket (2009). Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått
större betydelse. Pressmeddelande 2009-09-25. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.4117/2.801/orsaker-till-forsamrade skolresultat-kartlagda-social-bakgrund-har-fatt-storre-betydelse-1.111283 (2011-10-26)
44
Skolverket (2010:a). Allt färre elever är behöriga till gymnasiet. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4290/2.4442/allt-farre-elever-ar behoriga-till-gymnasiet-1.135968 (2011-10-26)
Skolverket (2010:b). Rapport nr. 349. Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1- Beskrivande
data. Stockholm: Ordförrådet AB.
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm.
Säljo, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Falun: Norstedts Akademiska Förlag. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning.Tillgänglig på internet: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2011-10-26)
Vygotsky, Lev S (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Östman, Leif (2002). Att kommunicera om naturen. I: Strömdahl, Helge (Red). Kommunicera
45
Bilaga
Intervjuguide
Nedanstående frågor är hämtade ur Sellgren, Mariana (2005), Ämnesundervisning för
flerspråkiga elever – integrering av språk och kunskap. I: Monica Axelsson, Carin Rosander
och Mariana Sellgren, Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk,
literacitet och kunskap. Vi har ändrat tvåspråkiga till flerspråkiga då vi tycker det
överensstämmer bättre. Sista frågan har vi själva lagt till.
1 Vilka behov i undervisningen har de flerspråkiga eleverna som skiljer sig från de behov de enspråkiga eleverna har?
2 När du planerar undervisningen, hur tar du då hänsyn till de flerspråkiga elevernas specifika behov?
3 Vilka moment i din undervisning idag tror du specifikt gynnar de flerspråkiga elevernas språk- och kunskapsutveckling?
4 Om du tänker specifikt på ditt ämne och de flerspråkiga eleverna: finns det fördelar som de kan ha av att vara tvåspråkiga och kanske ha en bredare kulturell kompetens än andra elever? 5 Använder du dig någon gång av elevernas språkliga kompetens i undervisningen, dvs deras modersmål?
6 Ser du på dig själv även som språklärare inom ditt ämne? Hur kommer det till praktiskt uttryck i undervisningen?
7 Om du tänker på hela skolsituationen för de flerspråkiga eleverna, vad anser du vara viktigt för att de ska ha samma möjligheter till framgång som de enspråkiga eleverna?
46
8 Vilka andra kompetenser/ resurser finns på skolan för att och på vilket sätt samarbetar pedagogerna för att stärka kunskapsspråket i NO?