Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning och diskussion av studiens resultat. Vidare diskuteras studiens metod kopplat till kvalité och hur eventuella förändringar i genomförandet hade påverkat resultatet.
7.1 Resultatdiskussion
I följande delkapitel kommer studiens resultat diskuteras med avseende på insamlad empiri, teori och analys. Diskussionen baseras på studiens resultat och presenteras under separata rubriker fördelat på de två forskningsfrågorna.
7.1.1 Vilka faktorer påverkar placering av en variantspridningspunkt?
Via insamlad empiri och teoretiskt ramverk har påverkansfaktorer som påverkar variantspridningspunkten identifierats. Noterbart är att påverkansfaktorerna och variantspridningspunkten har en dubbelriktad inverkan på varandra. Påverkansfaktorerna har presenterats och identifierats via ett genererat ramverk från befintlig litteratur samt genom fallstudie på fallföretag. Dessa påverkansfaktorer har utretts individuellt där en inverkan och betydelse kan påvisas. Det är viktigt att leverera ”rätt” inom sju dimensioner (Olhager, 2019). Dessa dimensioner innefattar specifikation, antal, kvalitét, plats, tid, mottagare och pris. Detta styrker att påverkansfaktorerna bör skilja i karaktär och komplettera varandra för att ge ett så effektivt hanterande som möjligt. Påverkansfaktorerna skiljer i såväl omfattning som kontext. Exempelvis kundorderpunkten påverkar strategin även hur företaget tillgodoser efterfrågan vilket i sin tur påverkar utformning av produktionsupplägg. En skillnad i kontext kan exempelvis innebära att en faktors betydelse är olika stor beroende på avdelning, en planerare kan vara beroende av en prognosfunktion medans en produktionstekniker endast fokuserar på faktisk produktionsorder.
Genom att påverkansfaktorerna berör produktionsstrategier med hänseende på planering, specifikation, antal, kvalitét, plats, tid, mottagare och pris skapas en plan för hur efterfrågan kan tillgodoses. För att detta ska vara möjligt krävs det även en kännedom om produkters utformning och hur denna kan varieras och effektiviseras för en ökad lönsamhet. Tillsammans bildar den övergripande strategi och produktutformningen förutsättningar för placeringen av variantspridningspunkten som har en stor inverkan på en verksamhets lönsamhet genom dess påverkan på ledtid och kapitalbindning. Vidare måste hela den framarbetade arbetsgången synkroniseras mot övergripande koncernmål samt legala aspekter som påverkar och begränsar ett företags handlande. Studien behandlar i analyskapitlet legala aspekter som identifierats via fallföretaget. Detta är en väldigt central del för det medverkande företaget och präglar i stor utsträckning deras arbete med varianter. Genom den specifika kontexten ses detta som en avgörande faktor. Noterbart är att denna faktor inte påvisats inom den litteratur som ingått i studien. Det finns därför en misstanke om att fler påverkansfaktorer kan påvisas inom andra kontexter som har en stor påverkan på hur en variantspridningspunkt bäst placeras för en strategisk vinning, detta berörs vidare i studiens metoddiskussion.
7.1.2 Hur bör faktorer hanteras vid placering av variantspridningspunkt?
Utifrån besvarandet av frågeställning 1 har ett underlag skapats för att vidare utreda en lämplig hantering. Hanteringen skiljer sig åt beroende på en rad faktorer. Flertalet av dessa är beroende av, och bör därför anpassas efter, ett företags övergripande affärsmodell. Då majoriteten av de påverkansfaktorer som berörs av variantspridningspunkten påverkas av varandra och den kontext som de verkar inom så är en viss anpassning efter den aktuella kontexten nödvändig. Flertalet av
påverkansfaktorerna står i konflikt med varandra, kallat målkonflikter. Detta innebär att det aktuella företaget måste genomföra en värdering över hur deras kunders behov bäst uppfylls. Exempelvis kan vissa branscher vara väldigt beroende av extremt korta ledtider och en hög service. Detta betyder i många fall att kapitalbindning och övriga kostnader ökar. Genom en undersökning och jämförelse av övergripande målsättningar kan således en plan skapas som genom komplettering av generaliserbara punkter ger ett brett och pålitligt underlag för beslutsfattning gällande variantspridningspunkten. Dessa generaliserbara punkter är gemensamma för samtliga tillverkande företag oberoende av dess storlek eller produkter. Som diskuterat i rapportens problembeskrivning är även problemet med lönsamhet i producerande företag en gemensam utmaning. Genom en effektivare hantering kan en ökad lönsamhet skapas som inte bara skapar förutsättningar för företaget ekonomiskt. Genom att företag då kan fortsätta verka i Skandinavien, och undvika offshoring, skapas en mängd arbetstillfällen som bidrar till en social hållbarhet. Genom att företaget bidrar till att begränsa arbetslöshet stimuleras konsumtion på verksamhetsorten. Detta bidrar till ett ekonomiskt och socialt välmående för såväl anställda som bygder. Detta genom att ett jobb ger invånare en bättre fysisk och mental hälsa då känsla av delaktighet och gemenskap stärks. Det finns även en intern social vinning på fallföretaget att justera hantering av varianter. Detta genom att moment med bristande ergonomi kan uteslutas. Detta leder på sikt till en friskare personal där sjukfrånvaro kan minskas.
Denna sammantagna hantering kan generaliseras i ett förhållningssätt vilket är syftet med denna studie. Identifierade påverkansfaktorer är samtliga viktiga och avgörande men skiljer sig åt i termer om i vilken kronologisk ordning beslutsfattning vanligen genomförs. Exempelvis är övergripande strategiska förändringar något som genomförs på ledningsnivå och sedan först i följande steg kompletteras med exempelvis processeffektiviseringar. Nedan presenteras det av studien genererade förhållningssättet i en av författarna föreslagen kronologisk ordning. Det är detta förhållningssätt som företag rekommenderas att applicera i samband med en strategisk placering av variantspridningspunkt. Förhållningssättet är baserat på svaret av studiens andra frågeställning i kombination med analys. Tabell 10 beskriver aktiviteten samt vilka av de påverkansfaktorer som beskrivs i frågeställning 1 som berörs.
Tabell 10 — Hantering av påverkansfaktorer
Steg Aktivitet Berörda påverkansfaktorer
1 Identifiera och fastställ övergripande visioner, målsättningar och begränsningar. Skapa en helhetssyn att förhålla sig efter.
• Strategival för tillverkning • Planeringsförutsättningar • Kontextspecifika aspekter
(Legala aspekter) 2 Utred vilka tillverkningsalternativ som är
aktuella för att kunna tillgodose efterfrågan effektivt.
• Strategival för tillverkning • Planeringsförutsättningar • Kontextspecifika aspekter
(Legala aspekter)
• Produkters utformning och specifikationer
3 Utred hur och var skapandet av varianter ska utföras. Placera variantspridningspunkt nedströms kundorderpunkten om möjligt.
• Strategival för tillverkning • Produkters utformning och
specifikationer
• Bredd av produktportfölj 4 Strömlinjeforma produktion genom
tillbehör och gemensamma komponenter • Bredd av produktportfölj • Ledtid • Kapitalbindning
7.2 Metoddiskussion
För en starkare extern validitet i studien kunde upplägget istället designats som en flerfallsstudie. Fler påverkansfaktorer skulle möjligen kunna identifieras och en validering av studien kunde genomförts. Att applicera förhållningssättet på fler fallföretag hade varit enkelt att utföra men inom den givna tidsramen fanns det inte utrymme för detta. Den externa validiteten ses därför som begränsad till följd av kontexters variation och förekomst av specifika påverkansfaktorer. Därför rekommenderas en validering av studiens ramverk inom ytterligare kontexter under kapitlet vidare forskning.
Författarna har noga valt litteratur och eftersökt artiklar från differentierade kontexter. Detta för att öka generaliserbarheten givet förutsättningen att endast ett fallföretag deltagit i studien. Genom att bredda söksträngar och utöka antalet databaser som nyttjats finns möjligheterna dock att ytterligare perspektiv skulle kunnat påvisas. Ingående artiklar är primärt skrivna i Europa och USA, genom att läsa artiklar från andra länder där produktionsupplägg hanteras annorlunda finns möjligheten att ytterligare påverkansfaktorer möjligen skulle kunnat identifierats. I samband med intervjuerna identifieras möjliga förbättringsområden i anslutning till dess urval. För att öka generaliserbarheten ytterligare kunde en större population tillfrågats. En annan möjlig förbättring hade varit att genomföra intervjuerna under anonymitet. Detta för att exkludera en eventuell påverkan av författarna. Tillvägagångsätten som valts har delvis påverkats av avgränsningar som gjorts till följd av studiens begränsade omfång. Denna avgränsning anses lämplig då en prioritering gjorts för att inkludera olika relevanta professioners synpunkter på djupet. En annat
upplägg som involverar fler respondenter som möjligen hade genererat ett annorlunda resultat hade varit en survey. En surveyundersökning skulle med stor sannolikhet givit ett större antal svar att basera analyser på. Däremot hade svarens djup begränsats varför detta valdes bort.
Under studiens gång har triangulering använts i möjlig mån. Detta har enligt författarna styrkt studiens resultat och genomförande avsevärt. Genom att undersöka utmaningar och arbetsmoment från flera håll har en representativ bild erhållits. Under studiens genomförande har rapportens två författare arbetat tätt vilket har upplevts som ett effektivt och givande arbetssätt. Möjligheten att involvera tre författare, och därmed forskartriangulering, bör ses över inför framtida studier. Detta då värdet av att vara två visats sig vara mycket starkt och en involvering av ytterligare en part skulle stärkt möjligheten till intern diskussion och analys genom ytterligare bidrag av mångfald. Därmed skulle även en fullständig forskartriangulering kunnat redovisas vilket i sig skulle höjt studiens kvalité.