Strategisk placering av
variantspridningspunkter
HUVUDOMRÅDE: Industriell organisation och Ekonomi, Logistik och Ledning FÖRFATTARE: Linus Lind & Filip Sjöholm
HANDLEDARE: Fredrik Tiedemann
JÖNKÖPING 2021-05-26
-
Utveckling och applicering av ett praktiskt
förhållningssätt på Husqvarna AB
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom [se huvudområde på föregående sida]. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Jan Weiss
Handledare: Fredrik Tiedemann Omfattning: 15 HP (grundnivå) Datum: 2021-05-26
Förord
Vi vill tacka anställda på Husqvarna AB som bemött oss väl och med ett stort
intresse deltagit och stöttat i processens gång. Ett särskilt tack vill vi rikta till
vår handledare på Husqvarna AB - Martin Hallqvist.
Vi vill slutligen även rikta ett stort tack till vår handledare Fredrik Tiedemann
som med ett stort engagemang avsatt tid och intresse i vår strävan att uppnå
ett bra resultat.
Abstract
Purpose – The purpose of the study is to develop a practical guide for strategic
positioning of variant proliferation point within manufacturing companies. In order to achieve the study's purpose, two research questions are formulated:
• What factors affect the position of a variant proliferation point?
• How should influencing factors be handled when positioning a variant
proliferation point?
Method – The study began with an extensive problem formulation phase where
knowledge of the variant proliferation point was gathered. The overall design applied is case study. This was because a high degree of detail was sought. This was followed up by the creation of a theoretical framework through literature studies. Furthermore, analytical conceptual research was applied with the aim of logically developing and relating significant factors. This pattern generated from the literature was compared with the case company and its context. Empirical data were gathered through interviews, observations, and document studies. Comparison of literature and empirical data from the case company was further analysed through pattern matching. Triangulation has been used throughout when this has been possible. This is to achieve an increased quality with a focus on transparency, generalizability and transferability.
Findings – The results answering the first research question indicate which factors
are important for the location of the variant proliferation point. Factors from the literature are compared with factors from the case company. Patterns correspond to a large extent, but context-specific factors are also identified and discussed. Within the framework of the answer to the study's second research question, the impact of the application on Husqvarna AB is investigated. Calculations are performed with a focus on lead time and tied up capital. An overview of the company's flow is carried out with a focus on convergence and divergence phases. Furthermore, a summary is provided of benefits that are made possible in a future state with discussion for goal conflicts. Finally, the approach that the study aims to generate is presented.
Implications – The empirical contribution to the study is the identification of which
influencing factors influence and how these as a work package can be used to obtain an approach as an aid in a strategic placement of variant proliferation point. By creating a single starting point when placing a variant proliferation point, a process is initiated where a standardized approach can be further developed and applied in practice. This can be a contributing factor in companies to a greater extent implementing strategic trade-offs in the area successfully. The approach creates opportunities to use their resources more effectively towards overall goals. More efficient use of resources creates better profitability in the form of less waste and unnecessary handling of elements that are not value-creating for the customer. Increased profitability also provides the opportunities to maintain production in Sweden, which creates increased social sustainability.
Limitations– The limitation of the study is that it was carried out as a case study
where the only application was carried out on a case company. By transferring and using the approach to several companies, it can be strengthened and validated.
Keywords –Variants, Variant handling, Production strategy, Production efficiency,
Sammanfattning
Syfte – Syftet med studien är att utveckla ett praktiskt förhållningssätt för strategisk
placering av variantspridningspunkter inom tillverkande företag. För att kunna besvara studiens syfte har följande två frågeställningar formulerats:
• Vilka faktorer påverkar placeringen av en variantspridningspunkt?
• Hur bör påverkansfaktorer hanteras vid placeringen av variantspridningspunkter?
Metod – Studien inleddes med en omfattande problemformuleringsfas där kunskap
om variantspridningspunkt samlades. Den övergripande designen som applicerats är fallstudie. Valet anses lämpligt då specifika empiriska data med hög grad av detaljrikedom eftersöktes. Detta följdes upp av skapandet av ett teoretiskt ramverk genom litteraturstudier. Vidare applicerades analytisk konceptuell forskning med syftet att logiskt utveckla och sätta betydelsefulla faktorer i samband. Detta mönster som genererades från litteraturen jämfördes med fallföretaget och dess kontext. Empiri samlades genom intervjuer, observationer och dokumentstudier. Jämförelse av litteratur och empiri från fallföretaget analyserades vidare genom mönsterpassning. Genomgående har triangulering nyttjats när detta varit möjligt. Detta för att uppnå en så god kvalité som möjligt med fokus på transparens, generaliserbarhet och överförbarhet.
Resultat – Resultatet från studiens första frågeställningar påvisar vilka faktorer som
är betydelsefulla för placering av variantspridningspunkt. Mönster som identifierats via litteratur respektive empiriska data överensstämmer i stor utsträckning men även kontextspecifik faktor diskuteras. Inom ramen för besvarandet av studiens andra frågeställning genomförs beräkningar som påvisar möjliga besparingar i anslutning till ledtid och kapitalbindning. En kartläggning av företagets flöde inklusive potentiellt framtida utformande genomförs med fokus på konvergering och divergeringsfaser. Vidare ges en sammanställning av fördelar som möjliggörs i ett framtida tillstånd med diskussion för målkonflikter. Avslutningsvis presenteras det förhållningsätt som studien syftar till att generera.
Implikationer – Det praktiska bidraget till studien är identifieringen av vilka
påverkansfaktorer som påverkar samt hur dessa som ett arbetspaket kan nyttjas för att erhålla ett förhållningssätt som hjälpmedel vid en strategisk placering av variantspridningspunkt. Genom skapandet av en samlad utgångspunkt vid placering av variantspridningspunkt initieras en process där ett standardiserat förhållningssätt kan vidareutvecklas och appliceras praktiskt. Detta kan vara en bidragande faktor i att företag i större utsträckning genomför strategiska avvägningar inom området med framgång. Förhållningssättet skapar möjligheter att på ett effektivare sätt utnyttja sina resurser gentemot övergripande mål. Ett effektivare utnyttjande av resurser skapar en bättre lönsamhet i form av mindre slöserier och onödig hantering av moment som är icke värdeskapande för kund. En ökad lönsamhet ger även möjligheterna att bibehålla produktion i Sverige, vilket skapar en ökad social hållbarhet.
Begränsningar – Studiens begränsning är att dess fallstudie endast genomförts och
applicerats på ett företag. Genom att överföra och nyttja förhållningsättet på flera företag kan det stärkas och valideras.
Nyckelord– Varianter, Varianthantering, Produktionsstrategi,
Innehållsförteckning
1
Introduktion ... 7
1.1
BAKGRUND ... 7
1.2
PROBLEMBESKRIVNING ... 8
1.3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
1.4
OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ... 9
1.5
DISPOSITION ... 9
2
Metod och genomförande ... 11
2.1
KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ... 11
2.2
DESIGN ... 12
2.3
ANSATS ... 13
2.4
ARBETSPROCESS ... 14
2.5
DATAINSAMLING ... 15
2.5.1
Litteraturstudie och analytisk konceptuell forskning ... 15
2.5.2
Intervjuer ... 17
2.5.3
Observationer ... 18
2.5.4
Dokumentstudie ... 19
2.6
DATAANALYS ... 19
2.7
KVALITÉ ... 20
2.7.1
Validitet ... 20
2.7.2
Reliabilitet ... 21
3
Teoretiskt ramverk ... 22
3.1
KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 22
3.2
STRUKTURERING AV PRODUKTION OCH FLÖDEN ... 22
3.3
LEAN MANUFACTURING ... 23
3.3.1
Slöserier ... 24
3.3.2
Utjämning och flexibilitet ... 24
3.3.3
Standardisering ... 24
3.3.4
Begränsningsteori ... 25
3.4
STYRNING GENOM MATERIAL OCH PLANERING ... 25
3.6
STRATEGISK PLACERING AV KUNDORDERPUNKT ... 26
3.7
PRODUKTIONSSTRATEGIER ... 27
3.7.1
Make-to-stock (MTS) ... 27
3.7.2
Assemble-to-order (ATO) ... 27
3.7.3
Make-to-order (MTO) ... 28
3.7.4
Engineer-to-order (ETO) ... 28
3.8
KAPITALBINDNING ... 28
3.9
LEDTID ... 28
3.10
MÅLKONFLIKTER/AVVÄGNING MELLAN MÅL ... 29
3.11
HANTERING AV VARIANTER ... 30
3.11.1
Variantskapande genom tillbehör ... 31
3.11.2
Modularisering ... 31
4
Genererat ramverk ... 33
4.1
FRAMSTÄLLANDE AV GENERERAT RAMVERK ... 33
4.2
UTMÄRKANDE PÅVERKANSFAKTORER ENLIGT LITTERATUR ... 33
5
Empiri ... 36
5.1
KOPPLING EMPIRI OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 36
5.2
BESKRIVNING AV HUSQVARNA AB ... 36
5.3
HUSQVARNA AB:S NUVARANDE SKAPANDE OCH HANTERING AV VARIANTER .... 37
5.4
IDENTIFIERADE PÅVERKANSFAKTORER PÅ HUSQVARNA AB ... 39
5.5
RESPONDENTERNAS SYN PÅ PÅVERKANSFAKTORERS INVERKAN ... 41
5.6
BERÄKNINGAR ... 42
5.6.1
Kapitalbindning ... 42
6
Analys ... 44
6.1
VILKA FAKTORER PÅVERKAR PLACERING AV EN VARIANTSPRIDNINGSPUNKT? .. 44
6.2
HUR BÖR FAKTORER HANTERAS VID PLACERING AV VARIANTSPRIDNINGSPUNKTER? ... 47
7
Diskussion ... 52
7.1
RESULTATDISKUSSION ... 52
7.1.1
Vilka faktorer påverkar placering av en variantspridningspunkt? ... 52
7.1.2
Hur bör faktorer hanteras vid placering av variantspridningspunkt? .... 52
8
Slutsatser och rekommendationer ... 56
8.1
IMPLIKATIONER ... 56
8.1.1
Teoretiskt bidrag ... 56
8.1.2
Praktiskt bidrag ... 56
8.2
SLUTSATS ... 57
8.3
VIDARE FORSKNING ... 57
Referenser ... 58
Bilagor ... 61
Figurförteckning
Figur 1 — Studiens omfång och avgränsningar ... 9Figur 2 — Rapportens disposition ... 10
Figur 3 — Koppling mellan studiens frågeställningar och metod ... 11
Figur 4 — Arbetsprocess ... 14
Figur 5 — Dataanalys kopplat till arbetsgång ... 19
Figur 6 — Exemplifiering av transformationsprocesser ... 23
Figur 7 — Exemplifiering av produkt X:s ingående komponenter ... 26
Figur 8 — Produktionsstrategier ... 27
Figur 9 — Materialbaserad och tidsfasad produktstruktur ... 29
Figur 10 — Illustrering av målkonflikter ... 29
Figur 11 — Kombination av flödestrukturer och form/plats ... 30
Figur 12 — Illustration av variantskapande genom tillbehör ... 31
Figur 13 — Variantskapande genom modularisering ... 32
Figur 14 — Process vid skapande av Genererat ramverk ... 33
Figur 15 — Identifierade påverkansfaktorer genom analytisk konceptuell forskning . 34
Figur 16 — Produktförklaring motorsåg ... 37
Figur 17 — Fallföretagets interna flöde ... 37
Figur 18 — Konvergering/Divergering av Husqvarna AB:s flöde ... 38
Figur 19 — Diagram över anställdas värdering av mål och utmärkande drag ... 41
Figur 20 — Identifierade påverkansfaktorer i fallföretagets kontext ... 48
Figur 21 — Konvergerings/Divergeringsfaser vid framtida tillstånd ... 49
Figur 22 — Potentiellt framtida tillstånd, ledtidanalys ... 51
Tabellförteckning
Tabell 1 — Urval av nyttjade söksträngar i Proquest ... 16Tabell 2 — Utförda intervjuer ... 18
Tabell 3 — Utförda observationer ... 18
Tabell 4 — Utförda dokumentstudier ... 19
Tabell 5 — Koppling frågeställningar och teoretiskt ramverk ... 22
Tabell 6 — Koppling Empiri och frågeställningar ... 36
Tabell 7 — Antal varianter ... 42
Tabell 8 — Identifierade påverkansfaktorer ... 44
Tabell 9 — Differens lagerkostnad vid förändrat variantantal ... 50
1
Introduktion
Kapitlet ger en bakgrund till problemområdet som innefattar utmaningar kring varianthantering och variantspridningspunkt. Detta genom att belysa förutsättningar och utmaningar inom den tillverkande sektorn. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Företags framgång är beroende av dess förmåga att anpassa sig till förändrande marknadsförhållanden. Detta kan innefatta en förändring i kunders behov, kunders preferenser, statliga regleringar, teknik och konkurrenter. För att upprätthålla sin konkurrenskraft i globala miljöer krävs det därför att strategier och arbetssätt utvecklas kontinuerligt (Soosay, et al., 2016).
Producerande företag eftersöker därav kontinuerligt nya effektivare tillvägagångsätt för att minska kostnader. Genom att förbättra tillverkningseffektiviteten genom till exempel Lean Production (Lean) och automatisering har företag utvecklats en bit på vägen (Alves et al., 2019). För att ytterligare minska kostnader och öka lönsamheten har flera företag även genomgått en offshoringprocess där aktiviteter förläggs utomlands till en lägre kostnad. Trots att det finns stora vinningar för ett företag att behålla sin produktion inhemskt har offshoring-strategin nyttjats frekvent under 2000-talet. Argument som bättre kommunikation och kontroll, kortare ledtider och en större möjlighet att anpassa produktion efter marknadsförutsättningar används för att motivera en fortsatt inhemsk produktion (Lee-Mortimer, 2006).
Alla verksamheter har en förbättringspotential oavsett dess utgångsläge och kan genom exempelvis en övergripande strategi uppnå ökad konkurrenskraft (Lam et al., 2015). Ett företag kan verka genom flertalet olika strategier men gemensamt är att det övergripande och slutgiltiga målet är lönsamhet (Goldratt, 2017). Porter (1998) menar att de finns tre övergripande strategier som ett företag kan applicera för att överträffa sina konkurrenter. Dessa är kostnadsledarskap, differentiering och fokuseringsstrategi. Kostnadsledarskap innebär att erbjuda produkten till ett lågt pris medans fokuseringsstrategi handlar om att uppfylla specifika, avgränsade efterfrågningar genom att identifiera specifika affärsområden där resurser investeras. Differentiering handlar om att skilja sig från marknadens övriga alternativ (Porter, 1998). Differentiering kan göras genom att kartlägga kundernas uppfattningar och förväntningar. Detta kan skapa underlag för att kategorisera efterfrågan för att effektivare möta den. Ett sätt att genomföra en sådan yttre effektivisering är att utforma varianter (Chen et al.,2004).
För att utforma varianter och möjliggöra en yttre effektivisering är det en förutsättning att verksamheter tar hänsyn till och beaktar två nätverk: företagets försörjningsnät och kundens efterfrågenätverk. Detta för att kunna generera och tillgodose efterfrågan på ett lönsamt sätt (Hoover, 2001). Dessa två är till viss del i motsägelse. Kunder efterfrågar fler produktvarianter, exempelvis färger eller former, till ett billigare pris. Försörjningsnätet försöker istället hålla antalet varianter till ett begränsat antal. En grundpelare för en verksamhet är att generera en efterfrågan för att i förlängning skapa lönsamhet genom att tillgodose kundbehovet. Detta innebär att marknaden i stor utsträckning dikterar antalet varianter. Det finns därför en balansgång mellan de två intressentnätverken som är komplex att hantera (Tynjälä & Eloranta, 2007).
1.2 Problembeskrivning
Som beskrivs i bakgrunden har olika trender lett till att företag flyttar sin produktion utomlands för att öka konkurrenskraft och lönsamhet. Det främsta motivet för detta är att det på utländska marknader erbjuds arbetskraft mot en betydligt lägre kostnad än för motsvarande arbetsinsats i Sverige (Lee-Mortimer, 2006). I exempelvis Polen kostar motsvarande arbetskraft i genomsnitt en tredjedel jämfört med Sverige (Eurostat, 2018). För att svenska tillverkande företag och industrier ska kunna tillmötesgå framtidens efterfrågan på ett lönsamt sätt krävs en fördjupade kännedom om sina tillverkningsprocesser (Oh et al.,2012).
Det enklaste flödet att styra är det som är rakt och ändamålsenligt. Antalet varianter ökar komplexitet samt begränsar möjligheten för planering och styrning. Det blir fler komponenter och parametrar som kräver anpassning och synkronisering (Jonsson & Mattsson, 2016). Att erbjuda varianter är i många fall nödvändigt då marknadsbehoven är differentierade och av föränderlig karaktär. Dock är varje tillkommande variant förenad med en kostnad. Exempelvis ökar lagerkostnaderna proportionellt motsvarande kvadratroten av antalet varianter (Tynjälä & Eloranta, 2007).
Ett brett utbud av produkter är ett måste för att bemöta och svara på en differentierad efterfrågan. Företag differentierar därför sin produktion vid ett specifikt skede i produktionsflödet för att slutprodukten bättre ska motsvara slutkonsumentens behov i termer av form och funktion. Sådana punkter definieras som variantspridningspunkter (Mattsson, 2018). Det är exempelvis i en av dessa punkter ett beslut fattas om en lampa ska lackeras grön eller röd (Jonsson & Mattsson, 2016). Det finns forskning kring variantspridningspunkter som dock främst fokuserar på hantering och strategier i specifika tillämpningar. Det finns ett behov av att tillföra kunskap i form av ett förhållningssätt innehållandes förslag på praktisk tillämpning av metoder för strategisk placering av variantspridningspunkter. Detta då företag idag behöver identifiera och implementera uthålliga konkurrensfördelar (Ohlager, 2013).
1.3 Syfte och frågeställningar
I problemformuleringen framgår att komplexiteten ökar efter variantspridningspunkten. Där sker även en ökning av företagets kostnader i form av tillverkning och lagerhållning. Företag måste i viss utsträckning skapa och erbjuda varianter för att möta kunders efterfrågan på ett attraktivt sätt. Det finns en utmaning i att finna en lämplig balans mellan antal varianter och var dessa ska skapas i ett flöde. För att öka kunskapen om vilka faktorer som är underliggande, betydelse av variantsspridningspunktens placering samt hur tillverkande företag kan hantera variantspridningspunkten har studiens syfte utformats enligt:
- Utveckla ett praktiskt förhållningssätt för strategisk placering av
variantspridningspunkter inom tillverkande företag.
Förhållningsättet definieras och liknas inom studien med en guide som företag kan nyttja som vägledning. Förhållningssättet, som är ett föreslaget arbetssätt, baseras på underliggande generaliserbara faktorer som företag måste hantera vid variantskapande. För att besvara syftet har det brutits ner i två frågeställningar. Faktorer som påverkar variantspridningspunktens placering bör identifieras som ett första steg. Därmed är studiens första frågeställning:
För att identifiera samband mellan ovan påvisade faktorer samt förstå dess inverkan i ett framtida förhållningssätt har studiens andra frågeställning utformats enligt:
2. Hur bör påverkansfaktorerna hanteras vid placeringen av variantspridningspunkter?
1.4 Omfång och avgränsningar
Studien avgränsas till ett producerande företag. Detta för att under den begränsade tidsramen skapa en representativ bild för den gemensamma utmaningen som återfinns i liknande verksamheter. Målet är att öka vinstmarginalen jämfört med länder där bland annat arbetskraft är billigare. I Figur 1 presenteras ett exempel på en visualisering av ett internlogistiskt flöde där fokus i studien utgörs av studieområdet som förtydligats med en klammer.
Figur 1 — Studiens omfång och avgränsningar
En strikt tidsbegränsning för att utföra studien gör att endast återkommande faktorer i anslutning till produktion och dess kontext i tillverkande företags tas i beaktning. Med återkommande faktorer avses faktorer som inte uppkommer genom slumpmässiga förfaranden. Med detta avses exempelvis tillfälliga leveransproblem hos leverantörer som påverkar kommande produktion. Vidare avser studien enbart att undersöka hur företag påverkas av variantspridningspunktens placering. Det finns externa faktorer som påverkar förutsättningarna för placeringen av punkten. Dessa externa faktorer skiljer sig åt mellan specifika företag och exkluderas i denna studie. Hänsyn tas inte till hur aktörer utanför det egna företagets flöde påverkas men förekommer som diskussionsobjekt i avslutande kapitel. I studien fokuseras på hur påverkansfaktorer inverkar på variantspridningspunkten. Det är dock av vikt att förstå att inverkan mellan påverkansfaktorer och variantspridningspunkter är dubbelriktad.
1.5 Disposition
Rapportens struktur är gjord utefter de åtta kapitel som ingår i rapporten och som presenteras i Figur 2. De åtta kapitlen är Introduktion, Metod och genomförande,
Teoretiskt ramverk, Genererat ramverk, Empiri, Analys, Diskussion samt Slutsatser och rekommendationer.
I introduktionskapitlet ges en överblick av studien där bakomliggande problematik belyses. Denna problematik processas vidare till syfte för att slutligen brytas ner till frågeställningar. Det inledande kapitlet avslutas med en presentation av studiens omfång samt avgränsningar för att klargöra vilka områden studien tagit i beaktning. Kapitlet Metod och genomförande presenterar arbetsgång och tillvägagångsättet för studien. Den presenterar ingående ansatser och insamlingsmetoder. En beskrivning görs även hur studien förhåller sig till metodologiska tillvägagångsätt. Kapitlet avslutas med en beskrivning av hur studiens kvalité förstärkts genom val av genomförandemetoder.
Vidare fortsätter rapporten med ett Teoretiskt ramverk baserat på ett urval teorier erhållna genom litteraturstudier. Teorierna som presenteras i kapitlet är övergripande strategier och tillvägagångsätt som frekvent nyttjas i tillverkande kontexter och som är av vikt för studiens syfte.
I Kapitel fyra presenteras en sammanställning i form av ett Genererat ramverk. Detta har framställts genom en logisk bearbetning av det teoretiska ramverk som framställts i kapitel tre. Genererat ramverk ligger till grund för kommande empirikapitel där intervjuer och observationer struktureras utefter det teorin genererat.
Det femte kapitlet innehåller rapportens Empiri. Denna redogör för studiens insamlade data som har bearbetats och här presenteras.
Kapitel sex, Analys, sammanställer insamlad empiri. Denna tolkas och jämförs med det för studien framtagna teoretiska- och genererade ramverket.
Kapitel sju, Diskussion, innehåller avsnitt där resultat och metod diskuteras. Detta för att påvisa och identifiera styrkor och svagheter inom studien. Under detta stycke presenteras det förhållningssätt som varit syftet att framställa.
Rapportens avslutande kapitel är Slutsats och rekommendationer. I detta kapitel diskuteras det genererade resultatet från studien. Teoretiska och praktiska bidrag presenteras. Avslutningsvis ges förslag för vidare forskning med anknytning till det aktuella området.
2
Metod och genomförande
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess och dess förhållande till studiens forskningsfrågor. Vidare beskrivs studiens ansats och design samt datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens kvalitét.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod
I följande kapitel beskrivs och presenteras metoder som nyttjats för datainsamling och dataanalys. Ingående arbetsmoment förklaras och beskrivs i kronologisk ordning. I följande kapitel diskuteras sedan varför studien konstruerats enligt beskriven arbetsgång. I Figur 3 presenteras syftet med studien samt kopplingar mellan de två frågeställningarna och använda metoder.
Figur 3 — Koppling mellan studiens frågeställningar och metod
Litteraturstudier, intervjuer, observationer och dokumentstudier har genomförts och bearbetats för att kunna besvara studiens syfte nedbrutet i de två frågeställningarna. Genom att kombinera flera metoder kan en så fyllig bild av fallet som möjlig erhållas vilket var önskvärt (Patel & Davidson, 2011). För att försäkra att relevant empiri samlas in har ett kontinuerligt avstämnings- och synkroniseringsarbete genomförts gentemot insamlad litteratur. Den insamlade litteraturen har givit kunskap om tidigare teorier och forskning. Den har även givit nödvändig kunskap om angränsande områden som är av betydelse för kontexten. En djup kännedom om kontexten bidrar i processen att erhålla en förståelse för data och uppgifter (Skärvad & Lundahl, 2016).
Vid besvarade av studiens första frågeställning användes bland annat litteraturstudier och arbete med analytisk konceptuell forskning. Detta för skapandet av ett täckande ramverk och ökad kunskap om hur det skulle konstrueras. Syftet med detta var att skapa en bredare kännedom om diverse områden och faktorer som bör tas i beaktning för att med framgång strategiskt placera ett företags variantspridningspunkter. En litteraturstudie beskrivs enligt Patel och Davidson (2011) som en lämplig metod när syftet är att skapa en bred kännedom inom ett avgränsat område. Litteraturstudierna täckte även till viss del verksamheters kontext kring produktion. Genom att utföra analytisk konceptuell forskning i anslutning till litteraturstudien kunde information selekteras så att ett ramverk vidare kunde skapas med ett pålitligt innehåll som var ändamålsenligt. Syftet med analytisk konceptuell forskning är erhållandet av nya insikter genom att logiskt utveckla förhållanden mellan noggrant definierade begrepp
till en konsistent teori. Vidare beskrivs att ett logiskt utvecklade av mönster och modeller rekommenderas när den vidare arbetsgången inkluderade applicerande och jämförelser på ett fallföretag (Wacker, 1998). För att validera framtagna mönster och modeller som identifierades inom det av studien framarbetade ramverket applicerade och jämfördes detta enligt ovan rekommenderade metod genom fallstudie. För detta steg genomfördes intervjuer och observationer på ett utvalt fallföretag.
Vid besvarade av studiens andra frågeställning användes dokumentstudier, intervjuer och observationer. Här undersöktes faktorer som identifierades via litteraturstudien och bekräftat förekommande hos fallföretaget. Det som då studerades var inverkan av faktorer och hur de hanterades. Denna arbetsgång benämns som en fallstudie och som ett bra val när en så fyllig bild av det aktuella området som möjligt eftersöks (Patel & Davidson, 2011). Via intervjuer och observationer kunde kvalitativa data samlas över beteenden, händelser, synpunkter och erfarenheter. Detta kombinerades med dokumentstudier där kvantitativa data erhölls genom beräkningar och bearbetningar. Vidare kunde kvalitativa och kvantitativa data sammanvägas och analyseras för att skapa en rekommendation för framtida applicering och nyttjande av det förhållningssätt som konstruerats av studien. Detta tillvägagångsätt valdes eftersom såväl en detaljrikedom som överförbarhet och generaliserbarhet eftersöktes (Patel & Davidson, 2011).
2.2 Design
Den genomförda studien fokuserade på den inverkan en placering av variantspridningspunkten har hos ett tillverkande företag. Av problemformuleringen framgår att en förändring ville uppnås för att effektivisera flöden och produktion för att i förlängningen uppnå en högre lönsamhet. För skapandet av en holistisk bild av faktorer, en detaljerad bild av dess inverkan samt korrelationen dem emellan har flertalet metoder för insamling av empiri varit en nödvändighet. Detta motiverar nyttjandet av fallstudie som design (Skärvad & Lundahl, 2016).
Studien är designad i två olika faser efter att ansatsen definierats. De båda faserna inkluderade en omfattande beskrivning av relevanta faktorer, dess inverkan på varandra och dess naturliga kontext. En fallstudie är ett lämpligt val om forskare vill studera ett fall i sitt naturliga sammanhang på djupet, i flera olika dimensioner och i flera perspektiv (Skärvad & Lundahl, 2016). Teoribyggande syfte där teori kan betraktas som att den består av fyra komponenter: definitioner av termer eller variabler, en domän - den exakta inställningen i vilken teorin kan tillämpas, en uppsättning relationer och specifika förutsägelser är särskilt lämpliga för applicerandet av fallstudie (Wacker, 1998). För att genomförandet av fallstudien skulle ske på det tilltänkta sättet skapades ett fallstudieprotokoll. Protokollet innehöll avsedda forskningsinstrument men även förhållningsregler och allmänna regler för forskaren (Voss et al., 2002). Förhållningssätt till respektive verktyg, intervju och observationsprotokoll, beskrivs under respektive rubrik. En övergripande undersökningsplan inkluderades i protokollet.
Undersökningsplanen syftade till att definiera problemförankring, genomförande av undersökning och analys av erhållna data. Den inkluderade även en tidsram för inom vilka delar var avsedda att utföras (Patel & Davidson, 2011). De allmänna regler som efterföljdes för protokollet som helhet var Patel och Davidsons (2011) etiska förhållningsregler för forskning. Efterföljandet av dessa betydde i praktikens utförande att berörda parter av forskningen informerades om studiens syfte, samtyckeskrav för deltagande i något av de i studien ingående momenten, sekretess av uppgifter samt att insamlat material endast och enbart nyttjas inom studien.
Genom att inkludera flertalet källor i form av olika intervjuobjekt, insamlingsmetoder och synvinklar möjliggörs triangulering som ökar giltigheten, tillförlitligheten och legitimeringen. Triangulering har sitt ursprung i försök att validera forskningsresultat genom att generera och jämföra olika typer av data och olika respondenters perspektiv på ämnet som undersöks (Torrance, 2012). Moon (2019) beskriver fyra olika typer av triangulering: datatriangulering, forskartriangulering, teoretisk triangulering och metodtriangulering. Under studien har intervjuobjekt valts ut från olika avdelningar och med olika fokusområde. Detta har givit möjligheten att undersöka om en samsyn råder inom olika frågor och processer. Detta tillvägagångsätt stämmer överens med det Torrance (2012) beskriver som triangulering. Data har även insamlats via olika metoder för att analysera om upplevda företeelser som framkom under intervjuer även visar sig inom exempelvis produktionshistorik eller vid observationer. Studien har även eftersökt att nyckeldata styrks av flertalet källor för att ge en så omfattande och korrekt bild som möjligt. Studien genomfördes av två författare vilket inte möjliggör forskartriangulering men ett sådant synsätt har i möjlig mån applicerats (Moon, 2019). Triangulering är enligt Yin (2018) ett utmärkt sätt att öka studiens kvalité. Idén grundar sig i att lokalisera flertalet informationspunkter som talar mot ett enskilt fenomen eller en händelse. Denna studie styrktes exempelvis genom att litteratur, anställda och data samtliga gav en enad bild inom vissa områden (Yin, 2018).
2.3 Ansats
Studiens syfte var att utveckla ett praktiskt förhållningssätt för strategisk placering av variantspridningspunkter inom tillverkande företag. För att detta syfte skulle kunna besvaras samlades information och data in via problemformulering, analytisk konceptuell forskning, intervjuer, observationer och dokumentstudier från fallföretaget. Enligt Patel och Davidson (2011) beskrivs arbetsprocesser som utgår från allmänna principer och befintliga teorier som deduktiv ansats. Denna studie utformade ett ramverk utifrån vedertagna modeller, teorier och forskning. Utifrån detta ramverk som gav en bild av det studerade fenomenet och dess kontext applicerades kunskapen på ett utvalt fallföretag för att identifiera ytterligare faktorer. Detta stämmer väl överens med den arbetsgång som Patel och Davidson (2011) beskriver som induktiv. Den induktiva inriktningen kännetecknas av att skapa teorier baserat på verkligheten (Patel & Davidson, 2011). Därav skiljer tillvägagångssättet och ansatsen sig åt beroende på studiens fas.
Syftet var vidare att applicera ramverket i en verklig kontext. För att möjliggöra detta inkluderades ett fallföretag i studien. Fallföretaget som valdes ut är beläget på en för forskarna geografiskt fördelaktig plats. Vidare har fallföretaget en omfattande produktion som tillgodoser flertalet marknader och därmed har en variation i kundbehov vilket ansågs särskilt intressant för studien. Vid kontakt med fallföretaget beskrevs ett intresse att effektivisera uppfyllandet av efterfrågan och utreda effektiviteten av nuvarande strategi. Det fanns således ett ömsesidigt intresse för studiens genomförande varför fallföretaget ansågs särskilt lämpligt för denna studie. När ramverket applicerades i den verkliga kontexten på fallföretaget inventerades om nya faktorer relevanta för studien kunde påvisas. Detta eftersom en svaghet med en deduktiv ansats är att tidigare utvald forskning ligger till grund för arbetet. Syftet med studien var att sammanställa ett komplett praktiskt förhållningssätt varför en holistisk och aktuell bild eftersöktes. Därför utfördes denna inventering som en kontroll att utvald litteratur inkluderade samtliga utmärkande generella faktorer ur den tillverkande kontexten (Patel & Davidson, 2011).
Studien är utformad på ett sätt som möjliggör såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder. Fördelen med detta är att forskaren kan uppnå generaliserbarhet genom de kvantitativa momentens resultat samtidigt som ett mer omfattande djup som kan överföras erhålls genom kvalitativa insikter (Zhang et al., 2014).
Det kvalitativa arbetet baseras på tolkning och insamling vid observationer, intervjuer samt genomgående analyser. Kvalitativa forskningsstrategin lämpas sig väl till att ingående beskriva händelseförlopp och processer samt hur detta förändras och utvecklas över tid. Den kvantitativa ansatsen erhålls genom att beräkningar utförs baserat på siffror erhållna genom dokumentstudier. Detta för att en förståelse och kännedom om betydelse, beroenden och inverkan krävs för utformningen av ett praktiskt ramverk (Skärvad & Lundahl, 2016).
Studiens forskningsfrågor har utformats på ett sätt som möjliggör att faktorer identifieras och värderas för att utforma ett praktiskt förhållningssätt som tillverkande företag kan applicera vid strategisk placering av variantspridningspunkter. Identifierade faktorer sammanställs och appliceras på fallföretaget för att undersöka betydelse och inverkan. I förlängningen ges förslag på hur dessa kan hanteras.
2.4 Arbetsprocess
Studien genomfördes mellan januari 2021 och maj 2021. Studien kan övergripande delas upp i tre arbetsfaser. Respektive arbetsfas och dess tidsåtgång presenteras i kronologisk ordning i Figur 4. Syftet med uppdelningen av studien var att möjliggöra en strukturerad planering för genomförandet. Planeringen utgjorde en grund för författarnas arbete och skapade förutsättningar att kontrollera att arbetet fortlöpte i avsedd takt.
Figur 4 — Arbetsprocess
Den inledande fasen var problemformulering. Under denna fas undersöktes vilken som var den verkliga grundorsaken till problemet. En djupare inledande förståelse skapades genom att ostrukturerade intervjuer och observationer genomfördes på fallföretaget. Detta låg till grund för att identifiera det specifika studieområdet samt
vikten av dess inverkan. När studieområdet, syfte, frågeställningar och metodval fastställts inleddes fas 1.
Fas 1 inkluderade litteraturstudier och skapandet av ett genererat ramverk. För att detta ramverk skulle skapas på ett rätt sätt påbörjades arbetet med litteraturstudier i kombination med en analytisk konceptuell forskning. Detta för att identifiera och sammanställa teorier relevanta för variantspridning och dess kontext. Tanken var här att riktlinjer och rekommendationer skulle insamlas för att i vidare arbete ligga till grund för ramverkets utformning. Ramverket utformades genom eftersökande av relationer och logiska samband inom utvald litteratur. Genom att redan i detta steg undersöka utformning kunde urvalet av litteratur underlättas, effektiviseras och specificeras. Det övergripande syftet med fas 1 var att skapa ett ramverk som utgjorde ett mönster enligt teorin och sedan via intervjuer och observationer undersöka dessa på fallföretaget. Ett mönster av faktorer som kunde påvisas skapades och beskrev hur olika placeringar av variantspridningspunkten kunde generera olika resultat och kräva olika hantering och förutsättningar från kontexten. Det av denna fas erhållna mönster användes i förlängningen till att utvärdera och vidare utreda hantering under Fas 2. Fas 2 innefattade en utredning och kartläggning kring hur faktorer påverkade varandra och omgivande kontext. Undersökning utfördes genom dokumentstudier, intervjuer och observationer. Detta för att se företeelser ur flera vinklar och i förlängningen möjliggöra triangulering. När en omfattande bild erhållits kunde analys genomföras. Analysen fokuserade på de mönster som erhållits via genererat ramverk och data från applicering. Denna analys låg till grund för de avslutande slutsatserna och rekommendationerna gällande ett slutgiltigt praktiskt förhållningssätt för strategisk placering av variantspridningspunkter. Parallellt med utförandet av problemformulering, Fas 1 och Fas 2 utfördes kontinuerligt rapportskrivning, sammanställningar och granskningar.
2.5 Datainsamling
Studiens syfte besvarades genom att primär- och sekundärdata insamlades och anskaffades genom flertalet metoder. Under studiens genomförande förfinades och bearbetades metodval kontinuerligt. De val som inkluderas i studien är litteraturstudier, intervjuer, observationer och dokumentstudie. Genom nyttjandet av olika datainsamlingar höjdes studiens tillförlitlighet och relevans (Moon, 2019). Primärdata har samlats in via intervjuer och observationer. Dessa kännetecknas som förstahandsrapporteringar och ögonvittnesskildringar. Sekundärdata är tidigare kända uppgifter som bearbetats och utgörs i denna studie av litteraturstudier och dokumentstudie (Patel & Davidson, 2011).
2.5.1 Litteraturstudie och analytisk konceptuell forskning
För att sammanställa relevant teori för arbetet genomfördes en litteraturstudie med stöd av analytisk konceptuell forskning som arbetsmetod. Förutsättningar för skapandet var att först insamla litteratur och sedan logiskt sammanlänka information om exempelvis struktur och förhållanden (Wacker, 1998). Detta gjordes när sökområdet fastställts utifrån studiens syfte och frågeställningar.
Enskilda forskningspublikationer syftar till att tillföra ny kunskap inom ett avgränsat område. Dessa forskningspublikationer påträffades genom nyttjande av sökblock, grupperingar och selekteringar. Detta för att i studien ingående fakta skulle vara av relevans för aktuell kontext. Det gjordes också för att hitta mer specifik information då enstaka söktermer genererade ett stort antal sökträffar som försvårade ett korrekt urval. Flertalet sökningar utfördes på diverse termer angränsade till variantspridning.
Att inte enbart söka på variantspridning gav studien en större förståelse av kontexten som var av vikt då en gynnsam totallösning eftersöks.
De databaser som i första hand användes var Proquest och SienceDirect. För att källor som inkluderades i arbetet ska hålla en hög vetenskaplig nivå med hög tillförlitlighet valdes enbart material som var granskade enligt principen ”Peer-reviewed”. Att arbeten är stämplade med ”Peer-reviewed” innebär att de publicerade artiklarna är granskade av oberoende experter inom det aktuella området (Jönköping University, 2021).
I Tabell 1 presenteras ett urval av de sökningar som ligger till grund för den ingående litteraturen i studien. Denna litteratur hämtades genom databasen Proquest (Proquest.com, 2021).
Tabell 1 — Urval av nyttjade söksträngar i Proquest
Ämne Sökterm Träffar Lästa
abstract artiklar Valda Referens
Tillverkningskontext manufacture
AND offshoring 175 10 1 Mortimer,
(Lee-2006)
Tillverkningskontext Swedish
manufacturing 4802 10 1 (Oh et al., 2012)
Produktvarianter Product variants AND demand 475 10 2 (Tynjälä & Eloranta, 2007)
Produktvarianter Bill of materials 3510 10 1 (Liu et al.,
2014)
Sökningarna utfördes genom att sökfrågorna bröts ner till sökblock vilket rekommenderas av Jönköping Universitys bibliotek (2021). När sökblocken konturerats kombinerades dem med en på förhand definierad urvalsram. Denna inkluderande att forskningen skulle vara utförd inom tillverkande företag. Utöver detta fanns det särskilt önskade kriterier som inte framställdes som krav men som eftersöktes vid genomgång. Detta var exempelvis återkommande ämnen, liknande förutsättningar geografiskt och ekonomiskt samt att innehåll av föränderlig karaktär max var 15 år gammalt. Förhållningssättet till de 15 åren innebär att uppdaterad litteratur används i längsta mån för att inkludera aktuella marknadstrender. I rapporten förekommer källor äldre än 15 år, detta eftersom aktuella författare inom branschen ses som grundare för vidareutvecklade och fortsatt gällande strategier. En inledande övergripande sökning gjordes via flera databaser där Proquest blev den mest frekvent nyttjade. Söktermer specificerades sedan för att falla inom urvalsramen med en större andel av resultaten. Även alternativa sökord undersöktes i strävan efter optimering av sökresultat. Syftet med detta var att undersöka om exempelvis synonymer gav bättre sökunderlag att basera studien på. När denna repetitiva process förfinats och sökorden begränsats valdes forskningspublikationerna med för studieområdet mest relevanta termer ut. Det som utgjorde grunden för bedömning av relevans var även här urvalsramen. Argument för att läsa tio olika abstract var att skapa en bred bild och ett tillräckligt omfattande urval vid sökandet efter en källa med så hög
kvalité och relevans som möjligt (Jönköping University, 2021). Förhållningssättet att välja en bäst lämpad källa per sökblock frångicks vid sökningsområdet ”Produktvarianter”. Detta med argumentet att båda källor höll en hög kvalité och tillförde värde för studiens relevans.
Utöver ovan beskrivna arbetsgång nyttjades metoden ”Snöbolls urval”. Detta innebär att vidare litteratur hittas via redan utvalda personer, källor eller arbeten (Valerio, et al., 2016). Denna kompletterande litteratur till studien samlades genom nyttjande av Primo som utgör en samling av databaser (Jönköping University, 2021). Denna innehåller böcker, artiklar, avhandlingar och rapporter. Detta var lämpligt för att få en bred och allmän kunskap som erhålls från böcker, medans artiklar och avhandlingar bidrar till att placera teorier i en kontext. Primo gav möjlighet att söka på exempelvis experter inom ett område för att ta del av samtliga hens verk. Med forskarpublikationer, böcker och snödbollsurval skapades en bred grund för studiens kontext som även inkluderade specificerad kunskap inom särskilt relevanta områden. 2.5.2 Intervjuer
För att besvara studiens syfte och frågeställningar är det lämpligt med en teoribyggande ansats. Detta eftersom ett djup i informationen är önskvärt (Voss et al., 2002). Motivet för intervjuernas genomförande var initialt att skaffa kännedom om verksamheten och dess nyckelprocesser genom dialog med anställda på plats på fallföretaget. Vidare riktade sig intervjuerna åt objektens kompetens och arbetsområde. Enligt Skärvad och Lundahl (2016) är definitionen av intervjuer just att en datainsamling genomförs för att inhämta information genom dialog. Intervjuer kan konstrueras på flertalet sätt och ett fysiskt möte är inte nödvändigt.
På förhand skapades ett intervjuprotokoll där författarna noggrant tänkte igenom den övergripande avsikten. Intervjuprotokollet redovisas i sin helhet i Bilaga 1. Den övergripande metoden som forskarna nyttjade var trattmodellen. Detta innebar att intervjuerna inleddes med breda frågor för att sedan öka i grad av detaljrikedom. Protokollet innehöll en checklista på de frågor som skulle inkluderas men lämnade även utrymme till ytterligare frågor. Intervjuer karaktäriseras i stor utsträckning genom sättet dem standardiseras enligt Skärvad och Lundahl (2016). En intervju kan antingen vara standardiserad eller ostandardiserad. Hög standardiseringsgrad innebär att alla intervjuer som genomförs sker likartat. Detta inkluderar frågor samt dess ordningsföljd. Vem som intervjuar ska inte vara en påverkansfaktor på de svar som genereras. Under en ostandardiserad intervju kan frågeföljd och ordning bestämmas fritt efter intervjuns naturliga gång. Det är dock av vikt att det avsedda området behandlas.
Det genomförande som nyttjades i studien stämmer väl överens med Skärvad och Lundahl (2016) beskrivning av standardiserade intervjuer. Där lyfts semi-standardiserade intervjuer fram som ett effektivt verktyg då studiens praktiska undersökningar avser att komplettera befintlig teori. Det möjliggjorde även identifiering av ytterligare faktorer vilket även det motiverar nyttjandet av semi-standardiserad (Skärvad & Lundahl, 2016). Då studien avser att succesivt identifiera och applicera olika faktorer är det av vikt att faktorer som identifierades under studiens genomförande kan appliceras för att tas i beaktning i ett framtida rekommenderat förhållningssätt. Det är därför lämpligt att bereda diskussionsutrymme för eventuella nya faktorer vid skapandet av ett protokoll (Skärvad & Lundahl, 2016).
Intervjuerna som genomfördes konstruerades på ett sätt som möjliggjorde triangulering av områden. Detta i form av att anställda från planering, produktion och logistik intervjuades om samma förfaranden. Detta är viktigt att inkludera redan i skapandet av protokollet (McCutcheon & Meredith, 1993). Rådata som erhölls kräver
sammanställning och bearbetning. Utöver sammanställningen och bearbetning är det även av vikt att författarna redogör för hur intervjuerna genomförts, vilka metoder som nyttjats samt hur den av intervjun framkomna information registreras och sammanställs (Skärvad & Lundahl, 2016). Författarna spelade med intervjuobjektens tillåtelse och kännedom in intervjuerna. Detta möjliggjorde att material kunde analyseras och repeteras. Som komplement till detta togs anteckningar i realtid som gav författarna ett stöd för att i efterhand underlätta vid sammanställning (Voss et al., 2002). Författarna ska enligt Skärvad och Lundahl (2016) redovisa hur urval gjorts samt hur de medverkande kontaktades. Information som möjliggör identifiering av enskilda personer har exkluderats. Dessa moment som steg för att uppfylla konfidentialitetskravet (Skärvad & Lundahl, 2016).
I Tabell 2 listas de intervjuer som genomförts. Tabell 2 — Utförda intervjuer
Datum Intervjuområde Respondents roll Respondent Initialt
kontaktsätt (min) Tid
2021-04-14 Produktion Internlogistiker A Mail 60
2021-04-14 Produktion Produktionstekniker B Mail 60
2021-04-14 Produktion Planerare C Mail 60
2.5.3 Observationer
För att skaffa ytterligare ett perspektiv, öka kvalitén samt studera företeelser i sin verkliga kontext utfördes observationer. Detta är enligt Patel och Davidson (2011) ett bra komplement till intervjuer. Syftet med observationerna var att identifiera och bekräfta det som teori och intervjuer påvisat. Båda författarna medverkade under observationer för att minska risken för felbedömningar samt för att öka sannolikheten att samtliga aspekter tagits i beaktning, detta menar även Patel och Davidson (2011) styrker kvalitén i observationer.
De områden och processer som avsågs att observeras var på förhand definierade men utrymme för ytterligare iakttagelser lämnades för att få en heltäckande bild över eventuella avvikelser. För att författarna inte skulle missa något under observationen utgick de från ett observationsschema. Schemat återfinns i rapporten som Bilaga 2. Detta förfarande kan ses som vad Patel och Davidson (2011) betecknar som semi-strukturerade observationer.
För att observatörerna inte skulle påverka individerna i deras arbete genomfördes observationer utan interaktion. Detta som ett steg för att undvika att författarna påverkade arbetet så att moment och beteende avvek från det normala. Syftet med detta var att observationerna skulle generera en så rättvis bild som möjligt och genom detta undvika en potentiell felkälla. Enligt Skärvad och Lundahl (2016) kan observatörer bli en potentiell felkälla när observationsobjekt är medvetna om att de blir observerade. I Tabell 3 listas de observationer som genomförts.
Tabell 3 — Utförda observationer
Datum Observationsområde Tid (min)
2021-04-14 Produktionsflöde 1 45
2021-04-14 Produktionsflöde 2 45
2.5.4 Dokumentstudie
Kompletterande data av sekundär karaktär har inhämtats från fallföretaget för att komplettera intervjuer och observationer. Syftet med denna data var att finna underlag som bekräftade information från observationer och intervjuer. Anledningen till att dokumentstudie valdes som en metod var för att dokument täcker ett stort tidsspann. Data går också att granska flertalet gånger vilket skapade förutsättningar för författarna att skapa en god helhetsbild. Det kan också enligt Skärvad och Lundahl (2016) medföra ett bättre resultat för studien. För att undvika att tillfälliga trender gav missvisande resultat har beräkningarna tagit med data över en längre period för att vidare nyttja medelvärden i beräkningarna. Detta är enligt Yin (2018) ett bra sätt att undvika missvisande siffror. Den data som inhämtats från fallföretaget har främst används till att beräkna efterfrågan, lagerhållning, produktuppbyggnad och kostnader. Dessa beräkningar har utförts av båda forskarna för en ökad noggrannhet och förhöjd kvalité. Data av denna typ valdes med syftet att i förlängningen kunna kvantifiera och beräkna procentuella förändringar som via analys och slutsatser kan generaliseras till liknande kontexter. I Tabell 4 redovisas de dokumentstudier som genomförts.
Tabell 4 — Utförda dokumentstudier
Datum Syfte Metod Dokument Tid (min)
2021-04-21 Varianter Strukturerad Produktutbud 180
2021-04-21 Tillbehör Strukturerad Efterfrågefördelning 180 2021-04-21 Kapitalbindning Strukturerad Produktionshistorik 180
2.6 Dataanalys
Information och uppgifter som inhämtats genom de fyra datainsamlingsmetoderna som tidigare beskrivits har sammanställts till empiri. Denna empiriska data jämfördes vidare med teorier som inkluderats i framställandet av ett teoretiskt ramverk genom litteraturstudier. Denna jämförelse utgjorde sedan grunden för besvarande av studiens första frågeställning gällande vilka faktorer som påverkar placeringen av variantspridningspunkter i tillverkande företag. Detta kompletterades och jämfördes även med identifierade faktorer från fallföretaget. Ovan presenterat tillvägagångsätt kallas mönsterpassning. Denna teknik omnämns som ett effektivt verktyg för att påvisa eventuella korrelationer och avvikelser mellan genererade empiriska data och teori (Yin, 2018). För besvarandet av studiens andra frågeställning har identifierade påverkansfaktorer analyserats. Därtill har ytterligare hittills okända faktorer eftersökts. Vid jämförelse av påverkansfaktorer mellan litteratur och fallföretagets kontext nyttjades mönsterpassning. Denna analysmetod användes för att värdera och undersöka hur hanteringen av faktorer i praktiken överensstämmer med av första frågeställningen genererade förutsättningar. I Figur 5 ges en överblick av studiens upplägg samt genomförandet av dataanalys.
2.7 Kvalité
Under studiens empiriska undersökningar har en hög validitet och reliabilitet eftersträvats. Genom att upprätthålla en hög validitet och reliabilitet ökar studiens kvalité, tillförlitlighet och pålitlighet. En hög validitet och reliabilitet ger en större tyngd bakom den data som ligger till grund för studiens resultat och slutsatser (Yin, 2018).
2.7.1 Validitet
Skärvad och Lundahl (2016) definierar validiteten som frånvaron av systematiska mätfel (Skärvad & Lundahl, 2016). Vid en hög validitet kan författarna försäkra sig om att rätt saker har undersökts med användning av rätt metoder vid rätt tillfälle (Patel & Davidson, 2011). Enligt Yin (2018) indelas begreppet validitet vanligen i tre delkriterier. Dessa är begreppsvaliditet, inre validitet, och extern validitet (Yin, 2018). I denna studie har uteslutande ”Peer reviewed” stämplade och granskade källor använts från olika ursprung. Denna stämpling säkerställer att informationen som presenterats är granskad och kontrollerade av oberoende experter. Även flera källor som påvisar liknande samband och eller definitioner har eftersökts, detta för att skapa en tydlig och heltäckande bild. Detta ligger väl i linje med hur Yin (2018) definierar begreppsvaliditet. Begreppsvaliditet syftar till att bedöma och värdera kvalitén hos studiens teoretiska ramverk. Författarna kan stärka studiens begreppsvaliditet genom att nyttja flertalet olika källor vid framställning av teoretiskt ramverk.
I rapporten framgår även vad som är direkt data respektive tolkning samt tidsramar för respektive genomförande. Detta menar Patel och Davidson (2011) är viktiga delar som författarna tydligt måste presentera för att styrka den inre validiteten. För att säkerställa sig om att de undersökningar som genomfördes och den data som samlades in bildar en rättvis bild har information från olika källor granskats. Datainsamling gjordes genom olika källor för att validera respektive källa, detta kan ses som triangulering. Enligt Yin (2018) är triangulering ytterligare ett sätt som kan nyttjas för att stärka en studies inre validitet. När bekräftelsen på att den data som var insamlad var representativ kunde jämförelser mellan teori och empiri genomföras. I studiens fall tas ett mönster fram genom litteratur för att sedan jämföras med det mönster som genereras av den insamlade empiriska data. Om mönstret stämmer överens med varandra kan resultaten bidra till en stärkt inre validitet (Yin, 2018).
Författarna genomförde kontinuerliga avstämningar för att försäkra sig om att de mätinstrument som användes mätte det som avsågs att mätas. Detta genom att använda referenslitteratur, referensfrågor, referenspersoner samt parallellt nyttjande av kontrollenheter. Om detta inte kan säkerställas och instrumentet mäter för mycket, för lite eller fel saker minskar den inre validiteten (Skärvad & Lundahl, 2016). De mätinstrument som nyttjades i studien var ändamålsenliga protokoll, beräkningsutrustning och inspelningsfunktioner. Dessa kontrollerades genom att använda multipla uppsättningar. Funktioner och lämplighet kontrollerades på förhand innan involvering i studien. För litteratur och beräkningar kontrollerades uppgifters riktighet genom kompletterandet av flertal källor i form av publikationer och datahistorik.
Den externa validiteten kan kontrolleras genom exempelvis en jämförelse mellan övrig teori och kontrollgrupp. I denna studie har endast ett enskilt fallföretags studerats som kontrollgrupp och detta påverkar således den externa validiteten negativt. Genom att jämföra teori genom litteraturstudier med unika företeelser på fallföretaget skapas en viss grund för generaliserbarhet då faktorer som kan anses vara generella för tillverkande företag valts ut. Yin (2018) beskriver detta som extern validitet. Detta
syftar till att göra en bedömning av studiens slutsatser och resultatets generaliserbarhet.
2.7.2 Reliabilitet
Reliabiliteten definieras som frånvaron av slumpmässiga mätfel (Skärvad & Lundahl, 2016). Målet för att uppnå en hög reliabilitet är därför att i så stor utsträckning som möjligt förebygga den slumpmässiga uppkomsten av mätfel. Det är även av stor vikt att säkerställa att framtida forskare kan uppnå samma resultat och slutsatser vid nyttjandet av samma tillvägångsätt. Det är därför av stor vikt att det arbetssätt som nyttjas beskrivs utförligt och på ett transparent sätt. Utan en noggrann redogörelse för arbetsgång och dokumentation minskar möjligheten att upprepa studien med samma resultat, oberoende av forskare (Yin, 2018).
En del i att höja studiens reliabilitet är att skapa beläggs- och beviskedjor. Denna princip syftar till att en extern observatör ska kunna följa tankegångar i arbetet genomgående. Avgörande inriktningsval ska även kunna förstås och lokaliseras. Ingen information eller belägg ska gå förlorade utan allt ska redovisas och styrkas med information. Genom detta arbete har forskare enligt Yin (2018) skapat en fallstudieprocess som inkluderar korsreferenser, metodologiska tillvägagångsätt och redovisande av resulterande belägg. Detta för att skapa en beviskedja som behövs eller är önskvärd (Yin, 2018). I denna rapport förklaras exempelvis hur den analytiska konceptuella forskningen tolkats och bearbetats för att metodologiskt skapa ett ramverk genom logiska samband.
För att säkerställa att den insamlade empirin var korrekt samt att framtida studier ska kunna genomföras på liknade sätt med samma resultat har inspelningar, förbestämda observations- och intervjuprotokoll används. Detta för att förebygga slumpmässiga mätfel samt att de område som avsågs att inkluderas i studien fick täckning. Författarna besitter sedan tidigare grundkunskap inom området och genom detta kunde en bedömning av kvalitén på den tilltänkta data utredas. Enligt Patel och Davidson (2011) stärks reliabiliteten genom användning av tekniskutrustning samt förbestämda protokoll då en granskning av utförandet och en eventuell framtida upprepning ges bättre möjlighet. Den tekniska utrustningen som använts inom studien är hjälpmedel för inspelningar och beräkningar. Förbestämda protokoll presenteras som bilagor.
För att studien skulle kunna upprepas i en annan kontext med samma resultat var intervjuer och observationer till viss del strukturerade på förhand. Detta för att få täckning och samtidigt lämna utrymme för att identifiera avvikande eller ytterligare intressanta faktorer specifika för kontexter. Patel och Davidson (2011) menar att reliabiliteten begränsas om dessa moment inte är helt strukturerade. Författarna prioriterade istället möjligheten att utreda och gå på djupet inom intressanta områden. För att undvika feltolkningar av insamlad empiri har båda författarna närvarat under insamlandet, detta i kombination inspelning av intervjuer stärker reliabiliteten ytterligare (Patel & Davidson, 2011).
Reliabiliteten i studiens kvantitativa moment har stärkts genom att ett större urval av produktionshistoriska siffror nyttjats. Dessa siffror anses ha hög tillförlitlighet. Den data som presenteras i studien är medeltal av produktionshistorik från de senaste tre åren, detta för att få en rättvisbild över hur mycket respektive variant har sålt men även för att kunna utesluta eventuella extremvärden som kan skapa en missvisande bild.
3 Teoretiskt ramverk
Kapitlet ger en teoretisk grund och förankring till studien. Teorin utgår från studiens syfte
och frågeställningar som formulerats för hantering och placering av
variantspridningspunkt.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
I följande kapitel beskrivs den teori som ger en bakgrund till att besvara studiens frågeställningar. Nedan beskrivs kopplingen mellan studiens frågeställningar och använda teorier som nyttjats vid besvarande. Kapitlets fortsättning är strukturerat enligt presentationsordning som ses i Tabell 5.
Tabell 5 — Koppling frågeställningar och teoretiskt ramverk
Teorier Vilka faktorer påverkar
placeringen av en variantspridningspunkt?
Hur bör påverkansfaktorerna hanteras vid placeringen
av
variantspridningspunkter?
Strukturering av
produktion och flöden
X
X
Lean manufacturing
X
X
Styrning genom material
och planering
X
X
ProduktstrukturerX
X
Strategisk placering av kundorderpunktX
X
KapitalbindningX
X
LedtidX
X
MålkonflikterX
Hantering av varianterX
Då studiens genomförande bygger på att skapa ett genererat ramverk utifrån den analytiska konceptuella forskningen utgör rapportens teoretiska ramverk fundamentet för detta. Frågeställning 1 syftar till att identifiera faktorer som påverkar genom litteratur och empiri, varav påverkning från litteratur härstammar från studiens ramverk. Identifierade faktorer utreds sedan vidare och nyttjas även som ingående parametrar vid besvarandet av studiens andra frågeställning. Här inkluderas även teorier om varianthantering och målkonflikter för att rekommendera en lämplig hantering.
3.2 Strukturering av produktion och flöden
En försörjningskedja definieras enligt Olhager (2019) som ett system av samverkande enheter som planerar, styr och utvecklar flödet av material och information för att leverera varor och tjänster från råvara till slutprodukt. Den övergripande målsättningen är att leverera ”rätt” inom sju dimensioner. Dessa dimensioner
inkluderar specifikation, antal, kvalitét, plats, tid, mottagare och pris (Olhager, 2019). För att dessa kriterier ska uppfyllas genomförs någon form av transformationsprocess från råvara till färdigprocess. Enligt Jonsson och Mattsson (2016) kan detta ske genom uppdelning, sammansättning, frånskiljning, tillformning eller egenskapsanpassning. Transformationsprocessens gång är beroende av den aktuella materialflödesstrukturen. I Figur 6 presenteras och exemplifieras materialflödesstrukturer som vanligen förekommer i producerande företag. Figuren påvisar processen från råvara till färdig produkt. Det påvisas även att det finns råmaterial som bearbetas via såväl sammanfogning som splittring samt hybridstrukturer (Jonsson & Mattsson, 2016).
Källa: Jonsson & Mattsson (2016, s. 225).
Vilken typ av materialflödesstruktur en specifik produkt har påverkar valet av produktionsupplägg. Företaget måste välja en produktionsprocess som passar den volym och mix av produkter som efterfrågas av marknaden. Detta kan exempelvis göras utefter specifikationer för den aktuella produkten. Vid en stor mängd produktmixar och ett lågt antal repetitioner av den enskilda produktionsprocessen lämpar sig en byggplats alternativt ett funktionellt produktionsupplägg. Produktionen struktureras då efter maskinresurser och processer vilket lämpar sig för enskilda specifikationer. Om istället antalet varianter och mixar är få och produktionsprocessen repeteras ofta rekommenderas en produktionslina eller grupp-organiserat produktionsupplägg. Detta används för att maximera resursers nyttjande och minimera förflyttningar. Möjlighet till effektivisering och styrningsförmåga ökar vid nyttjandet av mer repetitiva produktionsprocesser. Detta då möjligheten att standaridesera moment och processer ökar. Det ger även i förlängningen förbättrade förutsättningar för att uppnå stordriftsfördelar (Jonsson & Mattsson, 2016).
3.3 Lean manufacturing
Lean manufacturing är ett arbetssätt som har sitt ursprung i Japan. Syftet med arbetssättet är att uppnå en högre effektivitet i samband med exempelvis montering vilket renderar i att mängden slöseri reduceras. Till följd av detta ökar kundvärdet då möjligheten att exkludera icke värdeskapande moment som kräver kostnadstäckning uppstår. Arbetssättets uppkomst härstammar ifrån att Toyotas grundare ansåg att kunder kräver en större variation av produkter vilket med dåvarande maskiner och arbetssätt var en omöjlighet. Genom att anpassa produktionslayout och undersöka möjligheten att öka flexibiliteten började Toyota fokusera på slutkundens Figur 6 — Exemplifiering av transformationsprocesser
