Syftet med den här studien har varit att genomföra en undersökning som beskriver hur sex intervjupersoner resonerar kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerar kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer är privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättar om sin arbetssituation.
Slutsatser
Privatekonomin i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden har visat sig vara en faktor som noga övervägts av intervjupersonerna, i synnerhet hur studier, byte av arbete, eller försörjningsansvar indirekt har påverkat den. Kompetensnivån i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden har visat sig vara en väsentlig faktor för intervjupersonerna, främst för att öka deras möjligheter att söka annat arbete. Turordningsreglerna har visat sig framför allt vara en trygghet och en risk för intervjupersonerna i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Samtliga faktorer kan enligt intervjupersonerna vara ett problem i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden, i den meningen att de kan upplevas som bindande, beroende eller som stark trygghet.
Metoddiskussion
De intervjuade informanterna fick rangordna sju faktorer i denna studie. Vilken betydelse dessa har för deras fasta situation i arbete. Det var ålder, arbetskamrater och arbetsuppgifter, privatekonomi, rådande konjunkturläge, avstånd till arbetet, kompetensnivå och utbildningsnivå, LAS (turordningsreglerna). Privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna hamnade inom fjärde plats när informanterna hade rangordnat sju
45
faktorer. Utifrån detta fick intervjupersonerna i studien en chans att rangordna vilka faktorer de upplevde viktigast i relation till inlåsning. Dock var tre faktorer förutbestämda att undersökas innan intervjuerna. Det är rimligt att detta har fått konsekvenser, i den meningen att man har utelämnat de andra faktorernas betydelse.
Teorierna som jag har valt att analysera resultatet genom har både fungerat väl men det har också inneburit möda att upptäcka samstämmighet. Maslows behovsteori är bra att se mönster, främst i avsaknad av behov. Karasek och Theorell (1990) har varit bra i relation till arbetstagarnas kontroll jämfört med arbetsuppgifter och dylikt. Hirschman (2008) utgick jag från sorti och protest främst i relation till beroenden och till viss grad lojalitet till arbetsplatsen.
Metodvalet har gett mig möjligheten att förstå djupgående vad informanterna berättar enligt frågeställningarna om deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Jag har fått olika svar vilket gett ett brett material men också en djupare förståelse av hur olika faktorer kan spela en roll i upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Enligt Thurén (2007 s. 94) är hermeneutiken en tolkningslära där forskaren strävar efter att förstå och begripa ett fenomen intellektuellt. Denna studie eftersträvade att tillämpa den här tolkningslära i förhållande till syfte och frågeställningarna. En kvantitativ metod hade möjligtvis öppnat upp för en större mängd individers synpunkter kring valt ämnesområde och utsikten att generalisera resultatet hade varit enklare, samtidigt hade jag inte haft möjlighet att gå in lika mycket på djupet.
Inlåsning kan enligt tidigare forskning orsakas av flertal olika faktorer och kan rimligen upplevas i många sammanhang utifrån människors subjektiva upplevelser. Att tolka människors upplevelser eller känslor utifrån ett fenomen kan vara mycket osäkert. Speciellt när det är känslor och upplevelser utifrån intervjupersonernas synsätt och inte den som tolkar det. Inledningsvis nämndes att i överensstämmelse med tidigare forskning kan inlåsning på en arbetsplats orsaka skada och sjukskrivningar för individer och detta kan leda till kostnader för samhället. Jag kan inte enligt den här studien se, att intervjupersonerna i deras situation i förhållande till syfte och frågeställningar, upplever att de kan vara orsak till ohälsa eller sjukskrivningar. Däremot kan jag tydligt se på vilket sätt tre faktorer berör och har inflytande på intervjupersonernas upplevda rörlighet på
46
arbetsmarknaden, utifrån den situationen de är i. Rimligtvis kan denna studie bidra till att förklara och uppmärksamma vad det möjligtvis kan finnas för inre och yttre faktorer samt beroenden som kan utlösa låg upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler kan eventuellt vara faktorer som har en utmärkande betydelse för individer utifrån hur de ser på deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Kan analys och slutsatser i denna studie möjligtvis bidra till användbar information för en vägledare i ett vägledningssamtal med en sökande. Om händelsevis kan resultatet av analysen vara till användning för en vägledare att uppmärksamma i ett vägledningssamtal. Tidigare forskning berättar att inlåsningen kan ses utifrån hämmade möjligheter till att förändra sin situation. Tidigare forskning berättar också att inlåsning kan ses som att individer upplever att de inte tror sig kunna byta till något annat arbete. Jag kan se samstämmiga resultat i den här studien som återfinns i tidigare forskning. Det som karaktäriserar denna studie är hur sex intervjupersoner ser på upplevd rörlighet på arbetsmarknaden utifrån privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. Studien kan förhoppningsvis bidra till ökade kunskaper kring upplevd rörlighet på arbetsmarknaden utifrån inre och yttre faktorer. Studien kan förhoppningsvis också bidra till att öka förståelsen för hur man, utifrån intervjuerna med informanterna, upplever privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Fortsatta efterforskningar skulle kunna utvecklas i studier där man undersöker hur arbetslösa personer ser på inre och yttre faktorer samt beroende utifrån deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Kan man rimligen bedöma arbetslösa personer i en typ av inlåst upplevelse? Det ovan nämnda skulle kunna vara intressant att ta reda på i fortsatta studier av inlåsning.
.
47
8. Referenslista
Dalen, Monica (2008): Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Eklund, Klas (2010). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 12., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Norstedt
Furåker, Bengt (2010): Inlåsning på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknad & Arbetsliv 16 (4), s. 55–70.
Hirschman, Albert O. (2008). Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter).
Karasek, R. 1990, Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working
life, Basic Books, New York, N.Y.
Karlsson, Lars (2007): Psykologins grunder. 4, [uppdaterade och utökad] uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009): Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod . 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lindh, Gunnel (2012[1997]). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen . 4. tr. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Maslow, Abraham H. (1943): "A theory of human motivation", Psychological Review, vol. 50, no. 4, s. 370–396.
Rothstein, Bo & Boräng, Frida (2005): Dags att dra in guldklockorna? Om rörligheten och
sjukfrånvaron på den svenska arbetsmarknaden. I Rauhaut, D & Falkenhall, B (red.) Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt (s. 183–208). Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska
studier.
Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn (red.) (2006). Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt
48 Tillgänglig på Internet:
http://itps.se/tua/export/sv/filer/publikationer-arkiv/itps/rapporter/2006/arbetsratt-rorlighet- och-tillvaxt-06.pdf
Thurén, Torsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Wirkkala, Lena (2002): Att vilja men inte kunna byta jobb. Nr 31/02. Stockholm: TCO. Wirkkala, Lena (2008): Mer utbildning ökar rörligheten. TCO granskar nr 11/08 2008 SCB, Publicerat 3 maj 2013 ”Svårare för unga att byta jobb för unga i dåliga tider”. Hämtat från statistiska centralbyrån, http://www.scb.se/Pages/Article____355727.aspx Hämtad 12 juli 2013.
Vetenskapsrådet Hämtat från ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning”. Vetenskapsrådet hemsida,
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtat 3 april 2013. Publicerad mars 1990. Soidre, Tiiu 1999, ”Arbetslöshet och generation – unga kvinnor och män och deras
föräldrar”, (pdf-dokument) Hämtat från,
http://nile.lub.lu.se/arbarch/aa/1999/aa1999_vol05_s127-144.pdf Hämtat 14 juli 2013. Persson, Stefan (2009) ”Trygghet på arbetsmarknaden? En jämförelse av Svenska och Danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden”, Hämtat från,
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00019/Trygg_p__arbetsmarkn_19001 a.pdf Hämtat 23 juli 2013.
Andersson, Dan (2000) ”Kompetensparadox? Hinder och möjligheter för att bättre tillvarata kompetensen på arbetsmarknaden”. (pdf-dokument) Hämtat från,
49