5. Resultat och analys
5.2 Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi
Följaktligen fick informanterna svara på hur deras syn på inlåsning såg ut. Således framkom det delvis att om man är äldre och har familj samt eventuellt lån på bostad eller hus, så upplevs det svårt enligt vad flera av intervjupersonerna berättar att byta till något annat arbete eller börja studera. Vidare kanske de är i en situation med barn och familj där lön och arbete är mycket viktigt för de, i synnerhet då försörjningsansvar är ett faktum. Blir du aktivt utan arbete eller har funderingar på att börja studera, kan situationen förvärras för dig ytterligare. Det kan vara anmärkningsvärt att detta är bindande faktorer som påverkar upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Intervjuperson 6 säger: ”Förhoppningsvis kanske
jag har den möjligheten att byta arbete när sista barnet har flyttat hemifrån”.
Intervjuperson 3 säger: ”jag har bostadsrätt med amorteringar och ränteavgifter som jag
ska betala, jag skulle aldrig kunna leva på CSN, det skulle inte ens täcka mina bostadskostnader”. Därutöver är trivseln mycket viktig och för den sakens skull så väljer
vissa intervjupersoner att stanna kvar. Vidare framkommer det att ifall de vantrivs på sin arbetsplats och de känner att de måste därifrån, då skulle de kanske sitta fast. Det finns en mängd olika orsaker till hur många intervjupersoner upplever deras rörlighet på arbetsmarknaden, är de mycket säkra på ett annat arbete, då byter man. Men det blir svårare att byta ju längre de stannar kvar på en arbetsplats berättar någon intervjuperson. Intervjuperson 5 säger: ”Jag kan ju inte bara byta arbete utan att veta vad jag får ut i lön,
men skulle man få löneökning så skulle man tänka över det”.
Intervjupersonernas syn på inre faktorer
Informanterna säger att trygghet och uppehälle i relation till privatekonomi påverkar dem, i den meningen att de upplever sig fast i arbetet. De vill inte hasta sig in i något annat, de vet vad de har men inte vad de får, och sannolikt går detta att se som en inre faktor i samband med deras rörlighet på arbetsmarknaden. Intervjuperson 4 säger att privatekonomins roll för
34
det egna livsuppehället påverkar honom att vara fast, eller kvar, på sin arbetsplats. På frågan om privatekonomin spelar roll svarar han: ”Ja, det är klart att den gör”.
Intervjupersonerna berättar följaktligen att privatekonomin är ett uttryck för trygghet och att den är en säkerhetsfaktor, att den är en grundläggande faktor för att kunna ha mat för dagen och någonstans att bo. Sannolikt upplevs privatekonomi som en inre faktor, speciellt i relation till att uppleva tryggheten, det kan till exempel handla om att samla en buffert i fall något skulle inträffa. Det är förståeligt att en eftertänksamhet sker i samband med privatekonomi, om någon funderar på att byta arbete. Intervjuperson 5 säger: ”Du får bröd i
munnen och du kan bo någonstans där det är varmt och gott förhoppningsvis”. Vidare
berättar intervjupersonerna att uppskattning är en del i att arbeta och ha en lön som leder till privatekonomi. En belöning är att kunna köpa något för sina pengar som de har arbetat ihop, en inre faktor kan ses enligt en del av intervjupersonerna som en ”morot” de strävar efter, av det faktum att unna sig något de har arbetat ihop. Intervjuperson 4 säger: ”Annars
är ju det jag letar efter ett litet ställe med strandtomt”.
En inre faktor som självförverkligande, kan vara en framtida dröm eller liknande, där intervjupersonerna önskar sig något. Intervjuperson 1 berättar att en dröm hade varit att kunna arbeta tio år på ett ställe, därefter gå vidare och arbeta på ett annat ställe, det skulle vara självförverkligande. Det kan också innebära ett problem på grund av att han skulle behöva utbildning för att byta så pass frekvent. Intervjupersonen säger att detta är ett problem.
Intervjupersonernas syn på yttre faktorer
Materialet visar att arbetstillfredsställelse är en tänkbar yttre faktor i sammanhanget, i synnerhet om intervjupersonerna har för avsikt att vilja byta arbete. Intervjuperson 1 uttrycker följande: ”När den dagen kommer då han inte kan stå ut med sitt arbete längre
och hans funderingar handlar om vad han gör här egentligen, då upplever han sig förmodligen fast”. Det sociala stödet visar sig vara en betydande yttre faktor som spelar en
35
alldeles särskilt viktig orsak att stanna. Intervjuperson 2 uttrycker sig på följande vis: ”Jag
tycker nästan människorna är det viktiga för mig – trivs man med dem så känner man sig lite låst kanske”.
5.2.1 Analys
Resultatet som presenterats ovan ska nu analyseras med hjälp av de teoretiska ansatserna. Analysen presenteras i relation till privatekonomi och har delats in i två teman. Dessa teman är inre faktorer och beroende.
Inre faktorer
Efter att ha undersökt resultatdelen framkommer det att inre faktorer såsom trygghet och säkerhet i relation till privatekonomi är viktiga för att flertalet av intervjupersonerna ska känna sig trygga. Tryggheten utmärker sig på det viset att den tenderar att vara en faktor som ger intryck av att individer vill stanna kvar på sin arbetsplats som genererar en återkommande lön, men tryggheten kan sannolikt även bidra till rädsla att förlora arbetet. Det vill säga privatekonomi skulle rimligen kunna vara en inlåsande faktor, i synnerhet om man överväger att gå från arbete till studier. Resultatet av analysen visar också att privatekonomi sett i relation till inre faktorer såsom uppskattning och självförverkligande behov, tenderar att ha den effekten på intervjupersonerna att deras upplevelse av rörlighet på arbetsmarknaden minskar. Dessa inre faktorer inverkar rimligtvis på intervjupersonerna, som ett slags rädsla att de kan mista dem och faktorerna skulle även kunna utgöra ett beroende för intervjupersonerna. Uppskattning och självförverkligande tenderar att vara två faktorer som gör detta. Maslow (1943) framhåller att behovet av trygghet kan röra sig om att spara ihop lite pengar ifall något skulle hända, eller att ha ett arbete eller en sjukförsäkring. Han nämner likaså att tillräcklighet, styrka, självständighet och frihet i relation till behov av uppskattning är centrala faktorer. Maslow (1943) uttrycker att det självförverkligande behovet är något vi människor strävar efter att ständigt utveckla, det vill säga vi blir aldrig riktigt nöjda.
36
Beroende
Resultatet av analysen visar att privatekonomi har betydelse för många av intervjupersonerna i relation till försörjningsansvar. Privatekonomin kan rimligen hänföras till ett beroende, till exempel beroendet av god ekonomi för att försörja familjen eller för användning till bostadskostnader. Din lön är alltså sannolikt ett beroende i relation till försörjningsansvar, likaså till studier och till rädslan att förlora arbetet. Privatekonomin skulle sannolikt också kunna vara ett prov på lojalitet mot det försörjningsansvar intervjupersoner har mot till exempel en familj. Privatekonomin tenderar att minska den upplevda rörligheten på arbetsmarknaden för intervjupersonerna, speciellt i relation till beroendet att försörja sin familj eller betala sin bostad. Det faktum att få högre lön skulle öka intervjupersonernas upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Hirschman (2008) tar upp sorti eller protest, och sätter man det i relation till beroende och lojalitet visar sig i detta fall beroende samstämma med det ovanstående. Privatekonomi kan sannolikt vara ett beroende, särskilt i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Emellertid skulle man rimligtvis i vissa fall inte offra att göra sorti eller protest på en arbetsplats om beroendet av försörjning är starkt. Rimligtvis kan lojalitet mot arbetsplatsen eller försörjningsansvar gentemot familjen också generera minskad rörlighet på arbetsmarknaden.