I det här avsnittet kommer vi att diskutera de resultat som vi kom fram till i analysen och koppla dessa till den tidigare forskningen som vi presenterat i avsnitt 3. Vi kommer även att diskutera och reflektera över vår metod och vårt urval samt förhålla oss kritiskt till dessa. Avslutningsvis kommer vi att diskutera vår studie i förhållande till vårt framtida yrke och ge förslag på fortsatt forskning.
6.1 Resultatdiskussion
De slutsatser som vi har kunnat dra utifrån våra analyser är att det i de bilderböcker som vi analyserat fanns barnkaraktärer med könsstereotypiska drag men att dessa karaktärer även bröt mot dessa normer. Hellman (2010) och Eidevald (2009) skriver att barn påverkas av de könsmönster som de möter i bilderböcker. De menar vidare att barn skapar sina egna identiteter genom att prova och inta olika roller och könsmönster som de möter i vardagen genom till exempel bilderböcker (ibid). Om barnen intar de roller som karaktärerna i de bilderböcker vi analyserat, kan detta betyda att barnen testar roller som också bryter mot könsmönster och den könsidentitet som barnet har. Eftersom att förskollärare har som ansvar att högläsa för barn i förskolan finns risken att
förskollärarna tolkar karaktärerna åt barnen under sin högläsning till exempel genom att tolka en bild. När vi först läste igenom böckerna Koko och Bosse tolkade en av oss Koko som en pojke och därför benämndes Koko som en han. Det finns en risk för att detta kan hända under högläsningen och att förskolläraren inte reflekterar över detta. Filipovic (2018) skriver i sin studie att förskollärare saknar kompetens om könsmönster i förskolan. Lynch (2016) skriver att förskollärare tenderade att välja bilderböcker med manliga huvudkaraktärer. Om förskolläraren är medveten om genus och könsmönster kan dock förskolläraren motverka traditionella könsmönster antingen genom valet av bilderbok eller genom att ändra i berättandet, till exempel genom att förändra en karaktärs egenskaper.
I Filipovics (2018) studie kom hon fram till att det fanns tydliga könsmönster i bilderböcker och där får barn förståelse för genus samt om hur pojkar och flickor bör agera. Vår studie visar emellertid att karaktärerna i de bilderböcker som vi analyserat
både följer och bryter traditionella könsmönster. Det kan finnas flera anledningar till att våra resultat skiljer sig åt, en av de anledningar vi kan komma på är att vi inte använder oss av samma metod. Filipovic använder sig av metoden innehållsanalys där hon analyserar texten, vi analyserar både text och bilder genom att göra en visuell textanalys. Filipovic har dessutom studerat alla huvudkaraktärerna i bilderböckerna medan vi fokuserade på barnen i bilderböckerna (ibid). Barn i förskolan som möter de böcker vi analyserat får en nyanserad bild av genus och hur om pojkar och flickor förväntas agera. Detta ligger också i linje med vad Ärleman-Hagsér & Pramling
Samuelsson (2009) kom fram till i sin studie, att det är främst barnen som är utmanande och nytänkande vad gäller skapandet av genus i verksamheten. Barnen i de
bilderböckerna vi studerat agerar både utifrån de normer som finns men samtidigt bryter de också mot dessa. Vi kan till exempel se att pojkarna i bilderböckerna både är
skyddande och beroende som enligt Nikolajevas (2004) schema är varandras motsatser och tillhör de olika könen. De böcker vi analyserat bryter därför till viss del mot de traditionella normerna om genus.
6.2 Metoddiskussion
Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi analyserade bilderböcker ur ett genusperspektiv. Metoden vi valde för att kunna genomföra detta var en visuell textanalys, där vi analyserade texten och bilderna som en helhet. Om vi hade valt att analysera bara texten eller bara bilderna hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Simonsson (2004) skriver att barn läser böcker genom att avkoda bilderna, alltså är texten inte väsentlig ur ett barnperspektiv. Kanske om vi hade använt Simonssons tankesätt i vår studie och enbart studerat bilderna, att vår analys och resultat hade sett annorlunda ut då. Ett exempel på att en bildanalys ger en annan information än en textanalys är, som när minstingen Tusse i Tomtebobarnen följer med sina syskon på allt, han är med i bilderna men är inte så synlig i texten.
Alvehus (2019) menar att tolkningar är centrala i en kvalitativ studie. Bergström & Boréus (2012) menar att i en studie utifrån det hermeneutiska perspektivet görs
tolkningar som påverkas av forskarens förförståelse och bakgrund. De menar därför
varierande (ibid). Vår studie baseras på våra tolkningar och med det sagt behöver andras tolkningar inte överensstämma med våra. För att säkerställa att de tolkningar vi gjort har varit relevanta för vår studie har vi läst böckerna med samma utgångspunkter. Vi har utgått från de analysfrågor vi formulerat i tidigare kapitel och analyserat det vi sett utifrån dessa. Vi är dessutom två som har tolkat bilderböckerna utifrån samma utgångspunkter vilket gör att våra tolkningar är mer tillförlitliga än om bara en hade gjort det.
Med tanke på att vår studie har varit tidsbegränsad har vi fått begränsa vårt urval av böcker. Vi har i vår studie valt att analysera sex stycken bilderböcker men hade vi genomfört en mer omfattande studie där fler bilderböcker hade analyserats hade resultaten varit mer pålitligt. Det är heller inte säkert att vårt resultat skulle stämma överens med resultatet vid en mer omfattande studie. I vår urvalsprocess valde vi att fråga fyra stycken förskolor om listor på vilka bilderböcker som fanns på deras förskolor. Hade vi valt att fråga fler förskolor om vilka bilderböcker som fanns tillgängliga hos dem hade vårt urval kunnat bli annorlunda vilket i slutändan hade kunnat leda till att resultatet hade skiljt sig åt från vårt.
En aspekt som vi har diskuterat är om Nikolajevas schema (2004) är applicerbart på material som är skrivet under en annan tidsepok. Med tanke på att vi ville studera vilka könsmönster barn i förskolan möter idag spelar det ingen roll om materialet är skrivet under en annan tid. Nikolajeva (2004) menar att genus är föränderligt och det baseras på de normer som råder i samhället just nu. Hade vi velat studera vilka könsmönster barn i början av 1900-talet mötte hade Nikolajevas schema inte gått att tillämpa på det
materialet eftersom schemat innehåller de normer om könsmönster som råder just nu. Med tanke på att normer förändras över tid finns det en möjlighet att normerna såg annorlunda ut under 1900-talets början. Detta gäller även Bergströms bilderböcker som är skrivna under 1980-talet då genusnormerna har förändrats sen dess.
6.3 Vår framtida yrkesroll
Vår studie har gjort oss medvetna om genus i bilderböcker och att genusnormer
förmedlas till barn via bilderböcker. Den tidigare forskningen, som vi tagit upp i avsnitt 3, har visat att bilderböcker förmedlar traditionella könsmönster till barn i förskolan,
den har också visat på pedagogers kunskapsbrist om genus i bilderböcker (Filipovic, 2018). Vår förhoppning är att vår studie ska leda till en ökad medvetenhet hos pedagoger om bilderböcker och de könsnormer som bilderböckerna kan förmedla. Lynch (2016) studerade genus i bilderböcker och de resultat hon kom fram till var att pedagoger tenderar att välja bilderböcker som har manliga huvudkaraktärer. Genom vår studie har vi fått kunskaper om hur genus i bilderböcker påverkar barn i förskolan och därmed är vi medvetna om att valet av bilderbok blir betydelsefullt. Eidevald (2009) skriver att resultatet i hans studie visar på att förskollärare är med och konstruerar könsnormer oavsett om de är medvetna om det eller inte. Vi har under arbetets gång fått en annan förståelse över bilderboken och hur mycket den kan förmedla till barnen i förskolan. Att använda den som ett analytiskt redskap när vi tillsammans med barnen reflekterar och pratar om genus. Att både utifrån bilder och text studera de traditionella könsrollerna och könsmönster. Barn har en betydande roll när det gäller skapande av genus i förskolan kom Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson (2009) fram till i sin studie, att en fördjupad kunskapsutveckling kan nås med hjälp av barn egna perspektiv.
6.4 Förslag på fortsatt forskning
Vårt förslag på fortsatt forskning är att göra en mer omfattande studie där barn i bilderböcker studeras utifrån ett genusperspektiv. Vår studie, har som tidigare nämnts, inte visat på samma resultat som den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen har dock analyserat alla karaktärer i bilderböckerna medan vi fokuserade på de karaktärer som var barn. Detta kan ha bidragit till att vårt resultat skiljer sig från den tidigare forskningen. Därför är det relevant att fortsätta studera om hur just barn i bilderböcker gestaltas ur ett genusperspektiv. Det hade även varit intressant att studera genus ur barnens perspektiv där de får vara med och bidra med sin uppfattning om genus i bilderböcker.