Syftet med arbetet var att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställning; hur ser avhoppare, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkes- vägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet? Det vi har kommit fram till är att avhoppare, i denna undersökning, ser studie- och yrkesvägledare som ett möjligt, och i vissa fall viktigt, stöd för att förhindra avhopp på gymnasiet. Vilket typ av stöd de ser som behövligt för att förhindra avhopp handlar om allt från att bli lyssnade på till att få hjälp med att planera och genomföra en process för att stanna kvar på gymnasiet. I detta kapitel diskuterar vi vidare resultaten kopplat till tidigare forskning, metodvalet, teorin som använts och förslag på vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Resultatet som framkommit av analysen visar att avhopparna i denna undersökning har behövt studie- och yrkesvägledare för att för det första få bekräftelse och/eller reda ut deras situation. Vilket, och på vilket sätt, av dessa saker de har behövt som stöd beror på hur konkreta eller röriga deras problem och behov har varit. Som tidigare forskning har visat, beskrivet under 2.2, har skolpersonal ansett att det är viktigt att möjliga avhoppare blir motiverade och får framföra sina förväntningar i vägledningssamtalen. Sett utifrån ett avhopparperspektiv som framkommit i denna uppsatsen stämmer dessa behov av stöd överens för att förhindra avhopp. Avhoppare i denna undersökning har med andra ord också menat att det är viktigt att de själva får uttrycka vad de vill få ut av samtalen och att varje samtal är tydligt anpassat för varje individ och dennes situation och behov.
För det andra visar resultatet att avhopparna i denna undersökning har behövt åtminstone en studie- och yrkesvägledare för att känna att de kunnat få kontroll över sin situation, att de på så sätt hade kunnat få resurser som behövdes för att förändra sin situation. Som tidigare forskning har visat har studie- och yrkesvägledare, men även annan skolpersonal, haft en viktig roll i detta. Utifrån ett avhopparperspektiv i denna uppsats har betydelsen av annan skolpersonals roll också poängterats, men framförallt samarbetet dem emellan för att förhindra avhopp. Det som gett nya insikter är en syn på andra inflytelserika personer som viktiga, såsom personer som befinner sig i liknande situation som de själva och att de kan mötas i en gruppvägledning.
För det tredje har avhopparna behövt stöd på olika sätt i vägledningssamtalen för att känna att det finns en tillräcklig mening med att slutföra sina gymnasiestudier och att det är värt det. De kände att de hade behövt mer stöd i detta på olika sätt. Som beskrivet under tidigare forskning 2.2 har studie- och yrkesvägledare ansett att det är viktigt att möjliga avhoppare blir medvetna om konsekvenser av sina handlingar. Resultatet av analysen visar också att avhopparna, utifrån deras egna perspektiv, hade behövt förstå konsekvenserna av bland annat avhopp på gymnasiet för att ha kunnat förändra sina tankesätt, vilket kunde leda till att de fortsatte sina gymnasiestudier. Om de känner att det är värt att genomföra sina studier hänger dock även ihop med vad studie- och yrkes- vägledare tillsammans med elever kommer fram till för relevanta planer.
7.2 Metoddiskussion
Vi valde att använda kvalitativ metod i denna uppsats. Denna metod valdes på grund av att vi fick möjlighet att ställa följdfrågor under intervjuerna, vilket fördjupade svaren och kunde stärka validiteten i undersökningen. Respondenterna kunde tala fritt om deras tankar och reflektioner kring sina upplevelser med sin studie- och yrkesvägledare, vilket vi satt värde på. Hade vi istället valt att använda oss av kvantitativ metod hade vi eventuellt fått ett annat utfall, inte lika djupgående svar. Att skicka ut en enkät hade möjligtvis varit generaliserbart då respondenterna hade kunnat representerat en större
enhet bättre, dock hade vi kanske inte fått lika brett material då de respondenter vi intervjuade behövdes ställas utforskande följdfrågor till för att få ett användbart underlag. För några ungdomar kan det möjligen, som vi märkte under undersökningen, vara svårt att få ut någon information från. Att svara på en enkät som helt okända människor ber dem göra tror vi därför kan ha varit svårare för dem. Likaså att få res- pondenterna till att utveckla svaren på frågorna.
I vårt urval utgick vi från en och samma västsvenska kommun. Om vi hade valt olika städer runt om i Sverige tror vi inte att underlaget hade påverkats avsevärt. Möjligtvis kanske resultatet hade sett annorlunda ut om respondenterna hade haft vägledare som hade haft mer tid att arbeta med eleverna. I den kommunen vi intervjuade är studie- och yrkesvägledartjänsterna ofta uppdelade på flera skolor, men eftersom den större delen av resultatet visade på andra gemensamma viktiga punkter som inte handlade om tidsbrist tror vi inte att underlaget hade påverkats mycket då resten av respondenternas svar har grundat sig i studie- och yrkesvägledarnas individuella kompetens.
När det kommer till reliabiliteten i vår undersökning har vi diskuterat huruvida en annan forskare hade kunnat komma fram till samma resultat som vi. Vi som intervjuare har, som skrivet under 4.1, varit tydliga med respondenterna att vi är i en lärandeprocess och att det därför är viktigt att vi får höra respondenternas både bra och dåliga upp- levelser av studie- och yrkesvägledning. Om en forskare ska göra samma undersökning som vi har gjort är det av vikt att denne också informerar respondenterna om detta, samt att de inte sedan tidigare har en relation till varandra.
7.3 Teoridiskussion
De teoretiska perspektiv vi har utgått från i analyskapitlet för att analysera under- sökningens resultat har visat sig bidra med en rikare förståelse för respondenternas upplevelser. Till exempel har vi kunnat koppla aktivt lyssnande, motivation och konse- kvenstänkande som faktorer som har påverkat avhopparnas syn på deras situation som värd att ta itu med. Med andra ord har teorin KASAM synliggjort vilket stöd som har
lett till avhopparnas syn på hur viktigt det har varit att motverka deras avhopp. I detta har studie- och yrkesvägledaren beskrivits som en central och avgörande roll för av- hopparnas studieavbrott. Utifrån teorin konstruktivistisk vägledning har det varit tydligt att avhopparna har haft ett behov av att själva vara delaktiga och ha inflytande i väg- ledningsprocessen för att lyckas förhindra avhopp. Slutligen har Watts begrepp bidragit med ett ytterligare perspektiv på vilka roller en studie- och yrkesvägledare ska kunna inta för att kunna vara ett viktigt stöd för avhoppare för att förhindra avhopp. Teorierna har därför bidragit med ett mer nyanserat svar på frågeställningen. Hade vi valt andra teorier att utgå från i analysen hade kanske fokus flyttats från studie- och yrkes- vägledarnas roll i det hela.
7.4 Förslag på fortsatt forskning
I denna uppsats har fokus legat på avhopparnas egna upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. Vi tycker det hade varit intressant att å andra sidan undersöka rektorers syn på vilket stöd avhoppare behöver under studietiden för att kunna jämföra detta med avhoppares egna syn på detta, då rektorerna står för huvudansvaret och tar beslut om stödåtgärder. Det hade även varit intressant att veta vad rektorer ser att specifikt studie- och yrkesvägledare kan göra för att vara ett stöd för eventuella avhoppare, då tidigare forskning och vår undersökning påvisat att studie- och yrkesvägledare har en viktig del i att förhindra avhopp. Samtidigt som studie- och yrkesvägledare anses spela en viktig roll ser vi att de ofta har tjänster som fördelas på flera olika skolor (som i den undersökta kommunen). Detta har, som påvisats i vår undersökning, lett till att de inte har kunnat avsätta tillräckligt med tid och resurser för att hjälpa eventuella avhoppare. Ett ytterligare förslag på fortsatt forskning hade därför varit att undersöka vilka resurser studie- och yrkesvägledare har för att kunna vara ett stöd för eventuella avhoppare.