Studie och yrkesvägledares roll och stöd i elevernas upplevda problem

Respondenterna i undersökningen beskrev studie- och yrkesvägledare som potentiella viktiga personer för att förhindra avhopp på gymnasiet. I deras beskrivningar av studie- och yrkesvägledarens roll och hur den påverkar deras hantering av sina problem framkommer det att dennes uppgift är viktig. Det blir tydligt hur de ser att studie- och yrkesvägledarna påverkar hur de upplever sina problem. Detta kan förklaras med Antonovskys (1991, 39-40) begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som analyseras under 6.1.1, 6.1.2 och 6.1.3.

6.1.1 Begriplighet

Begriplighet beskriver Antonovsky (1991, 39) förklarar hur personer känner att deras problem är strukturerade eller kaosartade. Respondenterna berättar att det kunde ha räckt med att studie- och yrkesvägledaren på skolan hade lyssnat noggrant på dem och motiverat dem för att kunna vara ett stöd. Utifrån detta kan de beskrivas se sina problem som strukturerade, med andra ord som att det var ett tydligt behov som behövde tillgodoses. Problemet var konkret och hade haft möjlighet att lösas med stöd av studie- och yrkesvägledarens kompetens under ett eller flera vägledningssamtal. Ett exempel på detta är Kim som upplevde att hen hade fått ett bra stöd från studie- och yrkesvägledaren eftersom denne motiverade Kim att tro på sig själv och att hen kunde ta itu med sina svårigheter. Problemet låg inte att Kim behövde bli vägledd i svårigheterna. När problemet däremot ligger i att respondenterna har behövt att studie- och yrkes- vägledaren också väglett dem i deras upplevda svårigheter och problem som gjort att de avbrutit sina gymnasiestudier tycks fler faktorer än motivation spela in. Problemet eller problemen har, av respondenterna, beskrivits som något som behöver pratas djupgående om och därefter behöver planeras lösningar till. Som i Tintins fall när hen hade försökt berätta om sitt dilemma som hen ville ha stöd i att lösa i väglednings-samtalet fick Tintin inte den respons hen önskade. Studie- och yrkesvägledaren hade försökt motivera Tintin, men eftersom Tintin velat mer än så kan det utifrån begreppet begriplighet ses som att detta problem var mer komplext och kaosartat och därmed behövde utredas med stöd av, i detta fall, en studie- och yrkesvägledare.

6.1.2 Hanterbarhet

Hanterbarhet förklarar Antonovsky (1991, 40) handlar om vilka resurser en person har eller inte har för att hantera och möta sina problem. I resultatet visar det sig att samtliga respondenter upplever att de hade behövt stöd från åtminstone en studie- och yrkes- vägledare för att kunna hantera och ta itu med sina problem som ledde till avhopp på gymnasiet. Vilket typ av stöd och vad mer som hade behövts varierar.

I några fall tyckte respondenterna att stödet som de fick från studie- och yrkes- vägledaren inte räckte, men att om stödet hade varit bättre kanske deras avhopp hade

kunnat förhindras. De pratade om att aktivt lyssnande och motivation var särskilt viktigt för att de skulle känna att de hade vad som krävdes för att hantera sin situation och sitt problem. Ett exempel är i Robins, Kims, Tintins, Lexs och Thanhs fall där de beskrev att en studie- och yrkesvägledares (rätta) stöd hade kunnat räcka som hjälp för att förhindra deras avhopp. På grund av att de inte hade detta stöd som de hade behövt hade de då inte de resurser som hade behövts för att de skulle kunna hantera sitt problem.

Alexis är en avhoppare som ansåg att det hade behövts stöd från fler personer än en studie- och yrkesvägledare, men att dennes stöd ändå var en viktig del i att förhindra avhoppet. De resurser hen hade behövt för att hantera sin situation eller sitt problem handlade om att bli lyssnad på, bli motiverad, men också att få hjälp med studieteknik och hjälp i de olika ämnena.

6.1.3 Meningsfullhet

Antonovsky (1991, 40) beskriver att meningsfullhet betyder vilket värde människor lägger i att ta itu med sina problem och svårigheter. I resultatet framkommer det att respondenterna ansåg att stödet för att förhindra avhopp var högst betydelsefullt och viktigt. Även studie- och yrkesvägledares roll i att försöka få avhopparna se värdet i att ta itu med deras problem framkommer i respondenternas beskrivningar.

Att studie- och yrkesvägledares stöd för att förhindra avhopp upplevdes som olika viktigt kan förklaras utifrån respondenternas syn på deras egna avhopp. De flesta av respondenterna förklarade sin frustration över de dåliga erfarenheter de har av studie- och yrkesvägledare under studietiden, vilket de kopplade till deras problem som de ville ha hjälp med under studietiden. Nu i efterhand förklarade de att de var ute efter hjälp då de lade ett stort värde i att genomföra sina gymnasiestudier, men att detta fallerade på grund av bristande stöd. Med andra ord såg de på sina avhopp som olyckliga utfall som kunde förhindrats och som de då ville skulle förhindras.

Stödet respondenterna fick från studie- och yrkesvägledare under studietiden kan tydligt kopplas till hur respondenterna såg på sina problem som värda att ta itu med. Detta eftersom de pratade om hur viktigt det var att studie- och yrkesvägledaren lyssnade noggrant på dem, vilka problem de hade, hur de skulle hantera dem, samt hur

viktigt det var att de blev motiverade att ta itu med problemet eller att stanna kvar i skolan. Exempel på detta var när Kim hade en bra erfarenhet av möte med en studie- och yrkesvägledare där de hade skapat en bra relation och hen hade blivit motiverad. Hen önskade att detta hade fortsatt under gymnasietiden då detta kunde ha lett till ett positivare synsätt som kunde förhindrat avhoppet. Respondenterna poängterade också, som beskrivet under 5.1, att om/när studie- och yrkesvägledarna förklarade konsekvenser med att hoppa av gymnasiet kunde de känna att det faktiskt var värt att ta itu med sina problem eller svårigheter och därmed genomföra sina gymnasiestudier. Förutom att fokuset i vägledningssamtalet kunde avgöra om respondenterna kände att deras problem/svårigheter var värda att ta itu med, så menade de också att de behövde träffa studie- och yrkesvägledarna i tidigare åldrar för att överhuvudtaget kunna ta emot stödet från dem och känna meningsfullhet.