Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Våra frågeställningar har varit följande:
Vad vet lärarna om begreppet bred vägledning?
Vad gör lärarna för att bidra till att den breda vägledningen blir hela skolans ansvar? Hur samverkar rektorn, lärarna och studie- och yrkesvägledarna för att implementera
intentionerna med den breda vägledningen på skolan?
Våra tankar har analyserats med hjälp av totalt sex intervjuer med lärare som alla har olika undervisningsämnen, på en högstadieskola, i en mindre kommun i Skåne. Resultaten som framkommit är att även om skolan jobbar med ett material som till stor del bygger på den breda vägledningen så finns det lärare som inte vet vad begreppet innebär. Vad vi kan utläsa från lärarnas svar så fungerar samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare väl. Då rektorn var ny på skolan så var det svårt att se något mönster i samverkan med lärarna. Vi kan även utläsa att de lärare som undervisar i praktiska ämnen var mer positiva till den breda vägledningen och de fick även in den mer i undervisningen. Här nedan kommer vi att diskutera tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter, analys och metod i relation till frågeställningarna vi haft. Kapitlet avslutas med förslag på fortsatt forskning inom området.
8.1. Analys och resultatdiskussion
Skolverket (2013) har tagit fram de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Där lyfts bland annat den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Vidare har rektorn ansvaret att se till att lärarna har och får den kompetens de behöver inom området.
46
Vi är medvetna om att vi inte kan generalisera resultatet då antalet respondenter är för få men vad vi kan utläsa utifrån de svar vi fått är att det finns brister inom området. En av de lärare som jobbat längst på skolan visste inte ens vad begreppet bred vägledning innebar.
I vår intervju (Bilaga 3) med skolans studie- och yrkesvägledare lyfte hen fram att skolan arbetar efter ett material som kommunen tagit fram. Materialet bygger i sin helhet på begreppet den breda vägledningen. Detta hade skolan en heldagsutbildning om i september förra året. Vi kan här se att det krävs uppföljning och utvärdering för att se att samtliga lärare har förstått. Förslagsvis kan skolan här se över upplägget och låta lärarna arbeta löpande med materialet för att introduceras på det nya tänket. Vi tror även att lärarnas utbildning behöver uppdateras så de i alla fall är medvetna om vilka styrdokument som gäller. Under intervjuerna förstod vi att lärarutbildningen inte benämner ordet bred vägledning överhuvudtaget. Här måste studie- och yrkesvägledarprogrammet och lärarprogrammet få till ett samarbete. Detta hade underlättat förutsättningarna för de båda professionerna när de kom ut i arbete. Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 36) lyfter fram att nya lärare inte får den tid de behöver för att sätta sig in i den breda vägledningen. Dock tyckte vissa lärare att det fanns gott om utrymme i läroplanen och kunde lägga in andra aktiviteter som stärkte lärandet till det egna undervisningsämnet. Här kan ett mönster synliggöras utefter vilket ämne läraren undervisade i. Deras forskning stärker även vår studie då respondent 4 tydliggör bristen på information kring den breda vägledningens syfte till nya lärare (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 36). ´ Idag jobbar hela kommunen och skolan med ett material för att implementera den breda vägledningen, något som måste bli tydligare för lärarna. Vi tror precis som den finska studien av Koivisto, Vinokur och Vuori (2011, 345-363) att hela skolan hade behövt tydliggöra den breda vägledningen både för elever och lärare, detta med exempelvis en veckas workshop. Om det hade skett under längre tid och om hela skolan hade involverats tror vi att skolarbetet hade präglats av nya perspektiv som stärkt alla inblandade. Dessutom kan vi se att den breda vägledningen skulle kunna nå elevernas föräldrar, en viktig grupp som det pratas väldigt lite om. Vi anser att föräldrar och vårdnadshavare behöver veta vad syftet och innebörden är med den breda vägledningen är för att kunna stärka eleven hemifrån.
Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 37) betonar även politikernas betydelse för den breda vägledningen i sin forskning. Det finns en försiktighet och otydlighet som vi tror beror på okunskap hos politikerna. Under våra intervjuer med respondenterna kom aldrig politikerna
47
på tal och vi tror det är en del av problematiken på skolorna. Här måste det till bättre kunskap och förståelse för att ge eleverna de förutsättningar de behöver. Vi är även väl medvetna om att lärarna kan haft svårt att definiera begreppet bred vägledning, då det hänvisas och heter vid vägledning i Skolverkets allmänna råd. Det kan ha haft en bidragande betydelse för resultatet även om bred och vid vägledning har samma betydelse.
8.2. Metoddiskussion
Under arbetets gång har vi reflekterat flertalet gånger över vårt metodval. Vi beslutade oss för att använda oss av en kvalitativ intervjumetod för att personligen träffa lärarna. Detta för att i våra ögon sett möta upp vårt syfte att få en djupare förståelse för lärarnas syn på den breda vägledningen. Eftersom vi valde att göra ett djupdyk på enbart en skola såg vi inga fördelar med en kvantitativ metod då vårt syfte inte var att generalisera. Vårt val av strukturerad intervju var inte självklar från början men då vår studie inte hade något intresse för lärarnas egna åsikter beslutade vi oss för att genomföra en strukturerad intervju som innebär att inga följdfrågor fick ställas. Vi var medvetna om att validiteten påverkades av detta beslut men med detta i tankarna utarbetade vi en noggrann intervjuguide. Nu i efterhand är vi nöjda med vårt beslut då lärarna hade ont om tid att ställa upp. Vi var tydliga med vår information kring intervjuerna och vi meddelade respondenterna i god tid att intervjuerna är strukturerade och ta max 30 minuter att genomföra. Vi valde även att mejla intervjuguiden en vecka i förväg för att förbereda lärarna på bästa sätt och för att vi ville säkerställa att vi fick ut så mycket empiri som möjligt. Hade vi skrivit att intervjuerna ta längre tid tror vi att det hade varit svårt att få lärarna att ställa upp. Fördelarna enligt oss med en strukturerad intervju blev också att svaren var raka och direkt kopplade till vår intervjuguide vilket innebar att transkriberingen inte blev lika omfattande som en intervju med följdfrågor.
48
8.3. Teoridiskussion
Då vår studie kan ses ur flera perspektiv valde vi att använda oss av teorier som både kan kopplas till elevernas behov såväl som lärarnas förutsättningar. Begreppet bred vägledning har varit ett centralt begrepp genom hela studien, vår röda tråd. Vidare valde vi att koppla elevernas behov mot Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes teori Careership: a sociological theory of career decision making. Teorin fokuserar bland annat på elevernas beslutsfattande och handlingsmönster. Handlingshorisonten bygger bland annat på fält där skolan är ett av dessa. Skolan och lärarna är således med och påverkar elevernas valmöjligheter.
Att hitta en relevant teori att koppla till lärarnas betydelse var betydligt svårare. Vi valde en teori som både beskriver och hjälper oss att förstå lärarnas förutsättningar. John D. Krumboltz Social learning theory of career decision var den teori vi ansåg vara relevant för detta. Teorin hjälper oss att koppla lärarnas kunskaper mot den breda vägledningen.
Vi är medvetna om att det kan finnas teorier som vi missat och som skulle fungera väl för att beskriva lärarnas förutsättningar. Vi bestämde oss dock tidigt för att hålla studien snäv och därför var vi inte intresserade av att använda oss av för många teorier och begrepp. Risken är att man bara nämner alla teorier och begrepp utan att gå på djupet. Syftet med vår studie är just att nå på djupet och få en bättre förståelse kring lärarnas kunskaper kring begreppet bred vägledning. Vi har medvetet tagit med och bearbetat vad vi anser vara minimum i detta kapitel för att analysera begreppet och teorierna på ett djupare plan.
8.4. Förslag på fortsatt forskning
Då vi valde att intervjua lärare med olika undervisningsämne på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne, väcktes det under arbetets gång mycket tankar kring just detta. På frågan hur deras kursplan såg ut och om det fanns utrymme för fler aktiviteter kunde vi se ett
49
samband. Lärarna som undervisade i praktiska ämnen såsom trä- och metallslöjd, bild och hemkunskap var positivare och inte lika stressade över att få in den breda vägledningen i undervisningen. De teoretiska ämnena såsom naturkunskap och matematik hade inte alls samma positiva syn på detta som hela skolans ansvar. Detta tycker vi hade varit spännande att forska vidare på. Varför är det så? Nu har vi valt att intervju lärare för att se det ur deras perspektiv men i framtiden kan vi tänka oss att intervjua politikerna inom den nämnd som skolan tillhör. Vidare tror vi även att en studie sett ur föräldrarnas perspektiv skulle kunna vara intressant. Att få en bild av den breda vägledningen ur olika perspektiv exempelvis lokal politisk styrning, utifrån rektorns ansvar eller utifrån arbetsmässiga förutsättningar tror vi kan ge en bra och övergripande bild av den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Slutligen finner vi ett stort intresse av att granska lärarnas utbildning, vad borde lärarprogrammet göra för att ge sina elever de bästa förutsättningarna för att jobba på skola. Idag har gymnasievalet blivit ett stort vägskäl för eleverna vilket vi tycker borde uppmärksammas på lärarprogrammet. Här hade det varit intressant att forska vidare.
50