Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar – ur ett lärarperspektiv

Malmö högskola

Fakulteten för

lärande och samhälle

Examensarbete

Studie- och yrkesvägledning

Hela skolans ansvar – ur ett lärarperspektiv

Study and career guidance

The responsibility of the whole school – Teachers’

perspectives

Gary Bardeman

Erika Isaksson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp 2017-05-31

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Jonas Olofsson

3

Sammanfattning

Enligt Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” ska alla inom skolan bidra till att eleverna gör väl underbyggda studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolåldern för att bredda elevernas handlingshorisont och kännedom om flera yrken. Tidigare forskning visar att det finns brister inom den breda vägledningen och att nya lärare inte får den information de behöver för att klara av uppgiften. Då dagens elever känner oro inför sina gymnasieval har vi valt att studera hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Totalt har sex lärare intervjuats med kvalitativ metod och resultatet har analyserats med hjälp av Careership teorin och Social learning theory of career decision. Studien bygger dels på frågan vad lärarna känner till om begreppet bred vägledning och vad de själva gör för att bidra till att det blir hela skolans ansvar. Vidare ämnar studien besvara hur rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar för att implementera den breda vägledningen på skolan. Resultaten som framkom av studien var att två av sex lärare inte visste vad begreppet bred vägledning innebar trots att de hade jobbat på skolan i många år. Det framkom även att de lärare som jobbar med de praktiska undervisningsämnena på skolan ansåg att de hade mer utrymme inom kursplanen att bedriva den breda vägledningen.

Nyckelord: bred vägledning, handlingshorisont, grundskola, lärarperspektiv, väl underbyggda val

4

Förord

Många tack till våra respondenter som tagit sig tid att medverka i vår studie trots scheman fyllda till bredden. Vidare vill vi även rikta ett extra stort tack till studie- och yrkesvägledaren som gjorde allt möjligt. Utan hennes engagemang hade vi nog haft svårt att få tag på våra respondenter. Givetvis vill vi även rikta ett stort tack till vår handledare Jonas Olofsson. Hans feedback och arbete kring studien har hjälpt oss enormt mycket i utformandet av vårt examensarbete. Slutligen vill vi även tacka våra familjer som har stått vid vår sida, inte bara nu utan genom hela vår resa till att bli studie- och yrkesvägledare.

Arbetsfördelning

Examensarbetet är till större delen genomfört tillsammans genom att vi träffats och skrivit stora delar av texten ihop. Vidare har vi tillsammans bearbetat och kommit fram till vilket område vår studie har för avsikt att undersöka samt fastställt syfte och frågeställningar. För att effektivisera arbetet ytterligare har vi mellan våra träffar valt att dela upp arbetet efter de områden där vi känner att vi har våra styrkor. Erika ansvarade således över kunskapsbakgrund och tidigare forskning medan Gary ansvarade för teoretiska utgångspunkter samt metod. På grund av både tid och avstånd till skolan i fråga valde vi att dela upp arbetet kring intervjuerna. En av oss utförde samtliga intervjuer medan den andra transkriberade desamma. På så vis har vi båda varit delaktiga i framtagandet och i bearbetningen av vår empiri. Vidare har vi skrivit resultat, analys och diskussionskapitlet tillsammans då vi anser att det är viktigt för vår studie. Avslutningsvis vill vi även lyfta fram att vi genomgående läst igenom och korrekturläst varandras och den gemensamma texten samt skrivit ihop det slutgiltiga materialet tillsammans de gånger vi träffats.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1. Problemformulering ... 8

1.2. Syfte och frågeställningar ... 8

1.3. Disposition ... 8

2. Kunskapsbakgrund ... 10

2.1. Bakgrundsbild av skolan ... 10

2.2. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan... 11

2.3. Granskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan ... 13

2.4. Sammanfattning ... 14

3. Tidigare forskning ... 15

3.1. Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen... 15

3.2. Elevernas behov av den breda vägledningen ... 17

3.4. Sammanfattning ... 20

4. Teoretiska utgångspunkter ... 21

4.1. Bred vägledning ... 21

4.2. Elevernas behov av den breda vägledningen ... 22

4.3. Lärarnas betydelse för den breda vägledningen ... 23

4.4. Sammanfattning ... 24

5. Metod ... 25

5.1. Metodval ... 25

5.2. Validitet och reliabilitet ... 26

5.3. Urval av respondenter ... 27

5.4. Datainsamling ... 27

5.5. Etiska överväganden ... 28

5.5.1. Informationskravet... 28

6 5.5.3. Konfidentialitetskravet ... 29 5.5.4. Nyttjandekravet ... 29 5.6. Analysmetod ... 29 6. Resultat ... 31 6.1. Bakgrundsbild av lärarna ... 31

6.2. Hur arbetar lärarna med Skolverkets riktlinjer om den breda vägledningen ... 33

6.3. Samverkan med rektor och studie- och yrkesvägledare ... 34

6.4. Elevernas behov av den breda vägledningen ... 36

6.5. Framtidsutmaningar ... 37

6.6. Sammanfattning ... 38

7. Analys ... 39

7.1. Hela skolans ansvar ... 39

7.2. Samverkan ... 40

7.3. Elevernas tid på högstadiet ... 41

7.4. Lärarnas förutsättningar ... 41

7.5. Huvudresultat ... 42

7.6. Sammanfattning ... 43

8. Diskussion ... 45

8.1. Analys och resultatdiskussion ... 45

8.2. Metoddiskussion ... 47

8.3. Teoridiskussion ... 48

8.4. Förslag på fortsatt forskning ... 48

9. Referenslista ... 50

Bilaga 1. Följebrev ... 52

Bilaga 2. Intervjuguide ... 53

7

1. Inledning

I Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” (2013, 29) lyfts betydelsen av samverkan mellan rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare. Enligt läroplanerna som skolverket tagit fram ska alla inom skolan bidra till att eleven kan göra ett väl underbyggt studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolan och det är hela skolans ansvar att vidga elevernas perspektiv och handlingshorisonter för att de ska ha möjligheten att upptäcka nya yrkesområden (Skolverket 2013, 26).

En ny reformerad gymnasieskola trädde i kraft 1 juli 2011 (Gy11). Syftet med den nya gymnasieskolan var att fånga upp och fokusera på följande fyra områden. Att först och främst säkra upp och förbereda eleverna genom sin utbildning antingen mot yrke eller mot högskolestudier. Utbildningarna ska vara likvärdiga vilket resulterade i att de specialutformade programmen och lokala kurserna togs bort. Vidare ska genomströmningen vara hög och alla elever ska nå målen att ta sin gymnasieexamen inom tre år. Slutligen innebar även Gy11 att styrdokument och studievägar ska vara tydliga för lärare, föräldrar och för eleven själv (Gymnasieskola 2011, 12). I den reformerade gymnasieskolan finns det 18 nationella program, 6 högskoleförberedande och 12 yrkesprogram som alla leder till högskoleförberedande- respektive yrkesexamen (Skolverket 2013, 23). I rapporten från Skolverket (2013) ”Det svåra valet” framkommer det att eleverna tycker gymnasievalet är svårt och att de har olika förutsättningar, vilket i sin tur ger olika möjligheter och begränsningar för eleverna. Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 36) menar på att det än idag finns en traditionell arbetsfördelning mellan lärare och SYV där studie- och yrkesvägledaren förväntas stå för den snäva vägledningen och lärarna för den breda vägledningen.

8

1.1. Problemformulering

Våra praktikveckor inom grundskolan har legat i samband med elevernas gymnasieval och då har vi stött på både osäkerhet och oro bland eleverna. De har bland annat känt sig oförberedda och stressade över sina gymnasieval. Samspelet mellan rektor, lärare och studie- och yrkesvägledarna har varit mindre tydligt än vad vi önskat och föreställt oss. Detta har i sin tur lett till en nyfikenhet att undersöka problemområdet djupare.

1.2. Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar med utgångspunkt från riktlinjerna i Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna vi valt att utgå från är följande:

 Vad vet lärarna om begreppet bred vägledning?

 Vad gör lärarna för att bidra till att den breda vägledningen blir hela skolans ansvar?  Hur samverkar rektor, lärarna och studie- och yrkesvägledaren för att implementera

den breda vägledningen på skolan?

1.3. Disposition

Studien börjar med ett inledande kapitel 1 där läsaren får ta del av både problemformulering, syfte och frågeställningar. Kapitel 2 beskriver den kunskapsbakgrund som studien vilar på. Vidare redogör kapitel 3 för den tidigare forskning som finns inom studiens område. Kapitel 4 tar upp och beskriver de begrepp och teorier som ligger till grund för studiens analys längre

9

fram. I kapitel 5 beskrivs och redogörs det för studiens metodval, validitet och reliabilitet, urval av respondenter, datainsamling, etiska ställningstagande och avslutningsvis studiens analysmetod. Vidare presenteras studiens insamlade empiri tematiskt i kapitel 6. I kapitel 7 analyseras studiens empiri med hjälp av de begrepp och teorier vi beskrivit tidigare i kapitel 3. Studien avslutas med kapitel 8 där samtliga delar diskuteras kritiskt. I det avslutande kapitlet kommer även studiens resultat att jämföras med tidigare forskning och förslag på fortsatt forskning presenteras.

10

2. Kunskapsbakgrund

För att få en tydligare bild och förförståelse av skolan har vi valt att utgå från en faktaintervju (bilaga 3) med studie- och yrkesvägledaren. Hens svar ligger till grund för avsnittet, bakgrundsbild av skolan. Här tydliggörs bland annat skolans genomströmning av elever de senaste åren. Föräldrarnas akademiska bakgrund kommer synliggöras. Vidare beskrivs kunskapsbakgrunden i tematiskt upplägg där studie- och yrkesvägledning i grundskolan tydliggör Skolverkets allmänna råd. I de allmänna råden skrivs det om den vida vägledningen, vi har valt att benämna den med den breda vägledningen för att få en röd tråd genom hela arbetet. Under rubriken studie- och yrkesvägledning i grundskolan ges en bild av Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2013 vars syfte var att utveckla den studie- och yrkesvägledning som bedrivs i grundskolor. Slutligen ges en sammanfattning av kapitlet. Skolan arbetar med ett arbetsmaterial som kommer benämnas med ”skolans material” då denna kommun är ensam med att tagit fram just detta material.

2.1. Bakgrundsbild av skolan

Under de senaste åren har elevsammansättningen ändrats på skolan och kommunen har ställts inför en rad nya utmaningar. Bland annat har kommunen fått fler HVB-hem vilket har påverkat en mindre kommun hårdare. År 2016 hade 20 procent av eleverna på skolan ett annat modersmål än svenska och de flesta av dessa var pojkar. Eleverna på skolan har blivit fler till antalet när det kommer till anpassad studiegång. Kommunen kan av ekonomiska skäl inte längre skicka elever med behov av särskilt stöd i samma utsträckning till grannkommunen. Istället har kommunen valt att ta in fler elever med liknande behov. År 2016 var antalet behöriga elever till gymnasiet 78,2 procent vilket kan jämföras med rikets 83,1 procent.

11

Fördelningen av föräldrarnas utbildningsnivå synliggörs i elevernas behörighet till gymnasiet. Samtliga elever som kom från familjer där minst en förälder har eftergymnasial utbildning var behöriga att läsa ett nationellt program på gymnasiet hösten 2016. Av de elever som inte hade föräldrar med akademisk bakgrund blev endast 70 procent behöriga till gymnasiet. I kommunen som helhet var det år 2016 40 procent av föräldrarna som hade akademisk utbildning och 60 procent som inte hade det.

Det systematiska kvalitetsarbetet sköts årsvis dock ska det år 2017 göras halvårsvis. Det är ett omfattande dokument som skrivs av skolans studie- och yrkesvägledare och innehåller inledning, nuläge, resultat, analys och åtgärder. Det skickas till skolans rektor som skickar det vidare till kommunens förvaltningschef.

För att synliggöra den breda vägledningen arbetar skolan efter ett material som sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio. Materialet innehåller aktiviteter som ska genomföras där olika förslag och idéer tydliggörs för varje årskurs. I årskurs sju genomförs ett studiebesök på kommunhuset där olika yrkesgrupper presenteras. Året efter ska två dagars skuggning på en arbetsplats genomföras som sedan redovisas. Skolan har inte kvar sin prao i varken åttan eller nian. Sista året på grundskolan får eleverna bland annat lära sig att skriva cv och söka sommarjobb. I skolans arbetsmaterial framgår det tydligt förslag för vad varje ämne kan göra för att tydliggöra den breda vägledningen. Även förslag på aktörer presenteras i skolans material. Detta material är kommunövergripande och har tagits fram av två skolor. I kommunen hade man i början av höstterminen en heldagsutbildning om detta material för alla lärare och övrig personal på skolan.

2.2. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning är rekommendationer om hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren och lärare kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Råden syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas, om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls (Skolverket 2013, 9).

12

Citatet poängterar vikten av den breda vägledningen och rekommenderar samarbete mellan rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare. Skolverket (2013, 11) belyser vidare studie- och yrkesvägledarens roll som en förutsättning för eleverna att hantera studie- och yrkesval. Samhället är i ständig utveckling och arbetslivet ändras därefter. Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse i det livslånga lärandet och i elevernas karriärprocesser. Den breda vägledningen innebär att hela skolan bidrar till elevens lärande för att på så vis rusta eleverna så att de kan ta väl underbyggda beslut. Elevernas behov bör tillgodoses av studie- och yrkesvägledning som ska utveckla deras förmåga att väga samman personliga faktorer med olika valmöjligheter. Den breda vägledningen ska dessutom utveckla elevens självkännedom och förmågan att genomföra sina beslut (Skolverket 2013, 12). Eleverna ska alltså:

 Lära sig att fatta beslut och även genomföra dem.  Bli medvetna om sig själva.

 Bli medvetna om olika yrken och utbildningar.

 Bli medvetna om relationen mellan de olika valalternativen och sig själva.

Det framgår i Skolverkets allmänna råd att denna process är viktig och ska påbörjas och synliggörs på ett tidigt stadium (Skolverket 2013, 13-14). Enligt skollagen är det rektorn som har huvudansvaret för att eleverna ska få den studie- och yrkesvägledning som de behöver inför sina framtida val. För att organisera det på bästa sätt är det av stor vikt att rektorn sätter sig in i elevernas behov. I skollagspropositionen framkommer det även att lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för att ge eleverna förutsättningar att göra väl underbyggda val (Skolverket 2013, 17). På grundskola är det rektorn som ska se till att det finns samverkansformer för att bedriva den breda studie- och yrkesvägledningen.

Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven (Skolverket 2013, 18).

13

2.3. Granskning av studie- och yrkesvägledningen i

grundskolan

Skolinspektionen gjorde 2013 en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Det var 34 skolor och 21 huvudmän som granskades i syfte att utveckla den studie- och yrkesvägledning som idag drivs på grundskolor (Skolinspektionen 2013, 5). Skolinspektionen gjorde intervjuer med elever i årskurs 9, rektor, huvudmän, lärare och studie- och yrkesvägledare på skolorna. Granskningen utgick ifrån följande frågeställningar:

 Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt?

 Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så den blir hela skolans ansvar?

 Bistår skolan med kontinuerlig vägledning med sådan kvalitet i den grad som efterfrågas för att eleverna ska kunna föra väl medvetna och underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning? (Skolinspektionen 2013, 6)

En av slutsatserna som framkom var att studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för att eleverna ska kunna fatta väl underbyggda val. Lärarna träffar eleverna dagligen och har en viktig roll i arbetet att ge de förutsättningar som rör deras framtidsval. Granskningen visade att det redan görs en del i undervisningen som till exempel arbetsplatsbesök, dock följs det inte upp och samordnas i allt för liten utsträckning med studie- och yrkesvägledaren (Skolinspektionen 2013, 33). Skolor och huvudmän har i uppdrag att själva lägga upp sin studie- och yrkesvägledning förutsatt att de nationella målen uppfylls. För att detta ska ske behöver alla parter i skolan ta ansvar för vägledningen och lärare, skolans huvudman, rektor och studie- och yrkesvägledare har alla ett gemensamt ansvar för att elevernas behov tillgodoses (Skolinspektionen 2013, 37). En av de tre punkterna som tydliggörs i ”Att tänka på i arbetet med studie- och yrkesvägledning” var följande:

14

Se till att alla som arbetar på skolan känner till sitt ansvar i arbetet med att uppnå målen med skolans studie- och yrkesvägledning och att lärarna är införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i deras ämne (Skolinspektionen 2013, 37).

I Skolinspektionens granskning framkom det även att huvudmän och rektor inte tar ansvar för att lärarna får den kompetensutveckling de är i behov av för att på ett professionellt sätt kunna utföra sina uppgifter inom studie- och yrkesvägledning. Vidare ingår studie- och yrkesvägledning i det systematiska kvalitetsarbetet i skolan och rektorn ska se till att planering, rutiner, utvärdering och uppföljning av målen följs (Skolinspektionen 2013).

Skolinspektionens granskning visar i sin helhet att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad, det saknas system för att planera, följa upp och utveckla vägledningen. Ansvaret lämnas över från huvudman till rektor och vidare till studie- och yrkesvägledaren. Det är inte en kontinuerlig process som fortgår på skolorna utan satsningarna sker i samband med enskilda händelser som till exempel gymnasievalet och prao (Skolinspektionen 2013, 6).

2.4. Sammanfattning

Den undersökta skolan arbetar med den breda vägledningen med utgångspunkt från ett material som tagits fram på kommunövergripande nivå. I detta material framgår både förslag på aktiviteter till respektive årskurs men även förslag till respektive ämneslärare. Skolans elevsammansättning har ändrats de senaste åren och antalet elever med både särskilt stöd och anpassad studiegång har blivit fler. Detta har påverkat andelen elever som är behöriga att läsa på ett nationellt program på gymnasieskolan. År 2016 var den 78,2 procent jämfört med rikets 83,1 procent. Skolverkets allmänna råd lyfter vikten av tydligt samarbete mellan rektor, studie- och yrkesvägledare och lärarna. Eleverna ska få den breda vägledning som behövs för att göra väl underbyggda val till gymnasiet.

År 2013 gjorde Skolinspektionen en granskning av landets grundskolor i syfte att utveckla studie- och yrkesvägledningen. I granskningen framkom studie- och yrkesvägledarens betydelse som viktig för att eleverna skulle kunna göra väl underbyggda val till gymnasiet. Även lärarnas roll var av stor vikt då de träffar eleverna i det dagliga arbetet.

15

3. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare relevant forskning för vårt undersökningsområde, den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på detta. I tematiskt upplägg presenteras först tidigare studier som belyser styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen, detta för att få en djupare grundförståelse till vår studie. Under detta avsnitt lyfts främst Olofsson, Lovén och Deliér forskningsrapport fram samt Skolverkets allmänna råd. Från 2013. Vidare beskrivs elevernas behov av den breda vägledningen i syfte att tydliggöra lärarnas viktiga roll med hjälp av bland annat Franson och Lindh. I detta sammanhang presenteras även tre internationella studier, den första What students Want som är en Kanadensisk studie (2004, Bardick, Bernes, Magnusson & Witko). Den andra är en finsk studie Effects of career Choice Intervention on Components of Career Preparation (2011, Koivisto, Vinokur & Vuori) Den sista är en Amerikansk studie från 1993 skriven av Hughey, Lapan och Norman Evaluating a High School Guidance- Language Arts Career Unit. Efter det belyses förbättringsmöjligheterna för lärarna inom den breda vägledningen med hjälp av Jutdal och Schulin. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet.

3.1. Styrning och organisation av den breda studie- och

yrkesvägledningen

I Olofsson, Lovén, och Deliér (2017, 3) rapport analyseras förutsättningarna för den breda vägledningens styrning och organisation. Syftet med rapporten har varit att hitta styrdokument och stödstrukturer för att den breda vägledningen ska vara likvärdig för alla. De lyfter upp att studie- och yrkesvägledningen ska vara skolans gemensamma ansvar, dock

16

ser det inte ut så i praktiken (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 3). I dagens samhälle är det av stor vikt att eleverna har kunskap om både arbetsmarknad och utbildningar, en god självkännedom är också grunden till att ungdomar idag kan göra väl grundade val (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 4).

I råden beskrivs de olika insatser som, enligt Skolverket, bör ingå i verksamheten. Målet är att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning och detta kan ske genom tre olika insatser; vägledningssamtal, undervisning och information. Det förstnämnda är vägledarens ansvar medan undervisning är ett ansvar för såväl vägledare som lärare. Slutligen är vägledare, lärare och rektor ansvariga för information. I råden utvecklas också ett resonemang kring elevens kompetenser (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 6).

Citatet är relaterat till Skolverkets allmänna råd (2013) och som författarna menar är en rekommendation kring arbetet med studie- och yrkesvägledning i den breda bemärkelsen. Vidare lyfter författarna upp de tre kommunerna Trelleborg, Leksand och Huddinge som exempel där det fanns tydliga intentioner kopplade till den breda vägledningen. Sammanlagt har 17 intervjuer genomförts i de tre kommunerna. Trelleborg som ligger i Skåne är den kommun som har den största ungdomsarbetslösheten av de tre kommunerna. I åldrarna 20-29 år levde drygt 14 procent på bidrag och sociala ersättningar år 2015 (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 18). I Huddinge kommun, förortskommun till Stockholm var ungdomsarbetslösheten år 2015 strax under 3 procent jämfört med riksgenomsnittet på 6.8 procent. I Leksand som ligger i Dalarna var ungdomsarbetslösheten drygt 4 procent 2015.

I rapporten framgår det att intresset för studie- och yrkesvägledning är stort i alla tre kommunerna, även om de har olika förutsättningar. Författarna lyfter även fram att i intervjuerna framgår det att modellerna för styrning och samverkan ser olika ut. I Huddinge som låg lägst i ungdomsarbetslösheten beskrivs strukturen, styrningen och politiken som viktig för den breda vägledningens roll (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 20). Leksand är den kommun som skiljer ut sig då arbetslivets företrädare har stor betydelse och en drivande roll. Informanterna i rapporten menar att utvecklingsarbetet och handlingsplanerna är nya och det är svårt att utvärdera om de gett någon effekt än (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 20). Författarna påvisar att samverkan mellan skola och arbetsliv är av stor betydelse, även aktörer på olika nivåer måste ta sitt ansvar för att den breda studie- och yrkesvägledningen

17

ska bli lika för alla. Här pekar de framförallt på den styrande nivån, politiker, förvaltning och skolledare. De framgår även i rapporten att alla tre kommunerna har höga ambitionsnivåer när det kommer till att utveckla den breda studie- och yrkesvägledningen (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 35).

De centrala slutsatserna i rapporten visar bland annat att tiden har stor betydelse. Lärarna känner att de inte hinner hantera allmänna frågor som berör den breda vägledningen utan hänvisar då hellre till studie- och yrkesvägledaren. Nya lärare som ska introduceras får generellt inte de kunskaper de behöver för att sätta sig in i den breda studie- och yrkesvägledningen. De har i regel begränsade kunskaper om studie- och yrkesvägledning och får inte en chans att läras upp (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 36). Författarna menar att ansvaret för samverkan skola-arbetsliv inte bara vilar på skolan. Även arbetslivets företrädare borde i högre grad ta sitt ansvar (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 36). Vidare menar författarna att de även får intrycket att det inte hänt så mycket i praktiken med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation de senaste åren. Arbetsfördelningen är fortfarande traditionell där lärarna förväntas bidra med den breda vägledningen och studie- och yrkesvägledningen med den snäva (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 36-37).

Avslutningsvis belyser författarna vikten av politikernas roll och betydelse för den breda studie- och yrkesvägledningen. Här finns det en försiktighet och rädsla som speglas i en otydlig roll även om resultatet i slutändan ändå berör politikerna i allra högsta grad när elever till exempel gör felval. Intresset borde vara större för SYV på lokal nivå där insatserna kan ses som en social investering för att förebygga onödiga kostnader förknippade med utanförskap, både för den enskilde individen och för samhället (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 37).

3.2. Elevernas behov av den breda vägledningen

Fransson och Lindh (2004, 35) lyfter vikten av självkännedom i det dagliga skolarbetet, dessutom behövs kunskaper och erfarenheter om arbetsliv och yrken. Praon ska utgöra ett komplement till undervisningen i skolan och syftet är att eleverna ska få ökade kunskaper

18

om arbetslivet och förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Dessutom ska eleven bekanta sig med ett möjligt framtida yrke (Fransson & Lindh 2004, 36).

Koivisto, Vinokur och Vuori (2011, 345-363) ser det ur ett annat perspektiv när de studerat vad eleverna vill ha och behöver för att lättare välja bana inför framtiden. Projektet har genomförts med elever i årskurs 9 på högstadieskolor i Finland. De hade en veckas workshops i syfte att förbereda dessa elever inför framtiden och planera sin karriär. Workshopen bedrevs i 15 timmar utspridda på fyra eller fem dagar. Eleverna reflekterade över jobb, utbildningar och vilka möjligheter arbetsmarknaden erbjöd. Dessutom diskuterades det livslånga lärandet och eleverna fick själva göra upp en långsiktig handlingsplan som de i slutet av workshopen fick diskutera med lärarna (Koivisto, Vinokur och Vuori (2011, 345-363). Elva högstadieskolor i Finland blev utvalda och resultatet visade att denna workshop hade en direkt effekt på eleverna. Efteråt såg de både positivare och ljusare på sin karriärplanering.

Den Kanadensiska studien What Students Want (Bardick, Bernes, Magnusson och Witko 2004, 104-117) stärker den finländska studien när de även där kommit fram till att den breda vägledningen är av stor betydelse för eleverna. Studiens syfte är att undersöka hur högstadiets elever ser på vägledning. Vad är det för vägledning de vill ha under sin tid på högstadiet? Vem väljer de att ta hjälp av? Det är en enkätbaserad undersökning som genförts med 3562 elever från totalt 52 skolor. Enkäten tog ungefär 30 minuter att besvara och bestod av fyra frågor med fyra olika svarsalternativ. Resultatet de kom fram till är att vägledning är viktigt för högstadiets elever och att de vänder sig till föräldrar och vänner i större utsträckning än till lärare och vägledare för att få hjälp med sin karriärplanering. De hade velat ha mer hjälp med vägledningen men även mer information och support (Bardick, Bernes, Magnusson och Witko 2004, 110-113).

Hughey, Lapan och Gysbers (1993, 96-101) lyfter fram den lösningsfokuserade vägledningen som en metod för att få bättre resultat på skolorna. Studien genomfördes i USA som är genomförd i USA och eleverna fick ta del av 13 dagars intensivt arbete med jobbsök och besök på vägledningscenter. Vidare fick de både förbereda sig och reflektera kring vad de ville göra efter sina studier och vad som behövdes för att ta sig in på college. Likt den finländska studien påvisar även den amerikanska studien att eleverna gick stärkta ur workshopsdagarna (Hughey, Lapan och Gysbers 1993, 96-101).

19

3.3. Förbättringsmöjligheter för lärarna inom den breda

vägledningen

Jutdal (2015, 124) betonar att arbetsredskap som involverar alla yrkesgrupper i skolan behöver tydliggöras. Om studie- och yrkesvägledningen ska upplevas som hela skolans ansvar är det av stor vikt att både lärare och övrig skolpersonal känner sig delaktiga i både utformningen och utförandet av arbetsplanen (Jutdal 2015, 124) Det handlar inte om att belasta lärarna med mer arbete utan att de får de redskap de behöver för att kunna kombinera egen undervisning med skolans studie- och yrkesvägledning. Jutdal nämner vidare i sin forskning att det finns exempel där all skolpersonal fått fortbildning med inriktning på studie- och yrkesvägledning. På så vis har skolan haft möjlighet att arbeta fram en gemensam målbild som har underlättat samverkan mellan yrkesgrupperna på skolan (Jutdal 2015, 124).

Schulins forskning (2015, 219) beskriver ett annat tillvägagångssätt för att avlasta lärarna och vägledaren. Detta med utgångspunkt från erfarenheterna från ett danskt EU-finansierat utvecklingsförsök inom vägledning. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder som förhindrar elevavhopp genom att koppla in mentorer som ett komplement till både lärarna och vägledarna. I Danmark används mentorprogram och mentorskap inom alla utbildningar (Schulin 2015, 220). I utbildningssystemet har de elever som legat i riskzonen för att slutföra en utbildning blivit erbjudna en mentor. Mentorskapet kräver både förståelse, ett respektfullt beteende och en bra förebild för eleven vilket citatet nedan lyfter fram:

Med andra ord är mentorskapet en metod och inte bara en relation. Likväl skiljer sig mentorskapet från vägledningen just genom att mentorrollen till största delen styrs av mentorns egna erfarenheter och endast i mindre utsträckning av den utbildning denne har fått om mentorskapets speciella metoder och icke metoder - alltså inte bara den egna erfarenheten (Schulin 2015, 223).

Resultatet av mentorprogrammet har visat sig positivt för eleverna, inte minst genom minskade avhopp från utbildningarna. Eleverna har fått mer tid för vuxenkontakter och större möjlighet att utveckla en närmare relation med en vuxen vilket har varit mentorskapets syfte (Schulin 2015, 219).

20

3.4. Sammanfattning

Ett återkommande resultat av den tidigare forskningen visar att den breda vägledningen i grundskolan har brister. Lärarna har ont om tid för att hinna med den allmänna vägledningen och hänvisar då hellre till studie- och yrkesvägledaren. Om den breda vägledningen ska upplevas som hela skolans ansvar är det av stor vikt att både lärare och övrig personal känner sig delaktiga. Lärarna ska inte få mer att göra utan få de redskap som behövs för att kunna koppla skolans studie- och yrkesvägledning till sina egna undervisningsämnen. Politikernas roll har betydelse för den breda studie- och yrkesvägledningen. Forskningen påvisar att ett otydligt styre i SYV frågor på lokal nivå kan medför större merkostnader för kommunerna då eleverna gör så kallade felval.

Elevernas behov av den breda vägledningen speglar sig både i Sverige och internationellt. I både Finland och Kanada har studier gjorts baserade på workshops med elever där syftet varit att stärka deras självkänsla och vidga sin handlingshorisont. Eleverna har även fått reflektera över sina framtidsplaner. Resultaten visade att projekten haft en direkt påverkan på eleven och de såg både positivare och ljusare på sin karriär efter detta.

21

4. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel kommer de teoretiska begrepp och teorier som ligger till grund för analysen av studiens empiri att presenteras. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledning som hela skolans ansvar. Skolverkets riktlinjer vilar på begreppet bred vägledning och därför är det viktigt att förklara begreppet djupgående till en början. Vidare använder vi oss av Hodkinson och Sparks Careership teori, begreppet handlingshorisont och John D. Krumboltz teori Social learning theory of career decision för att förklara skolans och lärarnas betydelse för elevernas studieval Avslutningsvis sammanfattas kapitlet.

4.1. Bred vägledning

Enligt Skolverket (2013, 11) är syftet med studie- och yrkesvägledning att ge elever de bästa förutsättningarna för att kunna hantera de val de har framför sig gällande både studier och yrken. Då syftet med vår studie är att undersöka lärarnas kunskaper kring just begreppet bred vägledning på en skola i mindre kommun i Skåne är det därför viktigt att förklara vad begreppet innebär. Skolverket (2013, 11) menar att vägledning i vid bemärkelse är detsamma som all den verksamhet som ligger till grund och bidrar till elevernas förmåga att fatta kloka val gällande framtida studie- och yrkesval. Vi har valt att benämna den vida vägledningen som bred för att få en helhet genom arbetet. Det handlar om elevernas erfarenheter av praktiska arbetslivserfarenheter, exempelvis prao, studiebesök och andra aktiviteter som kan bidra, påverka och utveckla elevernas självkännedom. Lärare, rektor och studie- och yrkesvägledare delar på ansvaret att göra eleverna uppmärksamma kring olika framtidsvägar. Skolinspektionen (2013, 11) menar att eleverna behöver kontinuerlig studie- och yrkesvägledning för att göra väl underbyggda val.

22

4.2. Elevernas behov av den breda vägledningen

Skolverket (2013, 11) menar att studie- och yrkesvägledningen i bred bemärkelse är en viktig del av elevernas livslånga lärande. De menar att eleverna behöver den breda vägledningen för att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes är två professorer som ligger bakom teorin Careership: a sociological theory of career decision making. Careership är en sociologiskt inriktad teori som främst fokuserar på elevens handlingsmönster och beslutsfattande när det kommer till bland annat karriär, yrke- och studieval. Hodkinson och Sparks (1997) menar vidare att elevernas val i allra högsta grad påverkas av den information de samlat in på egen hand i kombination med den information de tar in från sin omgivning. De påverkas alltså av lärarnas engagemang kring den breda vägledningen. Vidare menar Hodkinson och Sparks (1997) även att eleverna påverkas av såväl sociala som kulturella faktorer där egna preferenser blandas med strukturella möjligheter. Valet blir således pragmatiskt rationellt vilket medför att eleverna gör delvis rationella val utifrån egna och andras erfarenheter. Valen är även emotionellt influerade.

Elevernas behov av bred vägledning ska tillgodoses för att eleverna ska bli väl medvetna om sig själva. De behöver även bli väl medvetna om de olika valmöjligheter som finns och deras relation till dessa val. Avslutningsvis behöver eleverna hjälp av den breda vägledningen för att lära sig att fatta och genomföra sina beslut (Skolverket 2013, 12). Hodkinson och Sparks (1997) menar vidare att elevernas beslut ofta baseras på ett accepterande av ett visst program. Andra faktorer som de vill lyfta fram är att eleverna även styrs av känslor, tidigare upplevelser och kunskaper. De begränsas således av de faktorer som finns tillgängliga inom deras egen handlingshorisont.

Hodkinson och Sparks (1997, 35-36) menar att handlingshorisonten, ens livssfär, är det utrymme som innehåller elevens vägar och alternativ. Dessa tänkbara alternativ och vägar påverkas i sin tur av olika fält. Några exempel på fält kan vara bland annat vänner, klasskamrater, familj, lärare skola eller en arbetsplats. Både skolan och lärarna är således fält som i allra högsta grad är med och påverkar eleven med sina insatser inom såväl information som studie- och yrkesvägledning. En skola med lärare som jobbar aktivt med studie- och

23

yrkesvägledning kan därför vidga elevens handlingshorisont och på så vis även synliggöra fler och mer attraktiva alternativ och val.

Teorin går i allra högsta grad att koppla till studiens syfte och frågeställningar då vi är ute efter att nå en djupare förståelse för lärarnas kunskaper kring den breda vägledningen som hela skolans ansvar.

4.3. Lärarnas betydelse för den breda vägledningen

John D. Krumboltz är en amerikansk professor som ligger bakom teorin Social learning theory of career decision. Teorin är komplex i den bemärkelsen att den innefattar många delar som är med och påverkar individens olika karriärval. Vidare bygger teorin även på tanken att vårt eget lärande är grundpelaren bakom våra val. Teorin uppmanar oss att lärdomen om oss själva och om våra preferenser sker genom såväl direkta som indirekta erfarenheter. Krumboltz menar att individen införskaffar sig dessa kunskaper och erfarenheter utifrån olika fenomen inom sin närmsta omvärld (Krumboltz, Mitchell & Jones 1976, 71-74). Krumboltz (1976) menar att vår beslutsprocess påverkas av följande fyra faktorer:

 Personliga och genetiska förutsättningar där några exempel är kön, utseende, etnicitet och fysiska/mentala talanger.

 Händelser och förutsättningar utifrån miljö där några exempel kan vara tillgänglighet av arbetstillfällen, utbildningar, arbetsmarknadslagar och sociala/ekonomiska resurser.

 Erfarenheter av lärande, såväl instrumentella som associativa.

 Slutligen formas vår karriäridentitet av hur ovanstående tre punkter går ihop och samverkar.

Krumboltz (2008, 137-138) delar vidare upp våra erfarenheter av lärande i två kategorier, instrumentellt och associativt lärande. Med instrumentellt lärande menar Krumboltz att

24

lärandet sker då individen uppmärksammar och observerar konsekvenserna av sitt eget handlande. Konsekvenserna delas i sin tur vanligtvis upp i fyra underkategorier, positiva, negativa, verbala eller fysiska. När vi gör något bra respektive mindre bra leder det till konsekvenser såsom positiva kontra negativa kommentarer.

Med associativt lärande menar Krumboltz (2008, 137-138) att lärandet sker när individen uppmärksammar omgivningens handlande. Konsekvenserna är desamma som för det instrumentella lärandet i form av positiva, negativa, verbala eller fysiska konsekvenser. Till det associativa lärandet räknas även stereotyper av bland annat utbildningar och yrken. Det vill säga att vi bland annat påverkas av hur attraktivt respektive oattraktivt ett yrke verkar vara genom vår omgivning. Häri ligger en risk att vi både generaliserar och bildar oss en uppfattning av exempelvis ett visst yrke eller arbetsmarknad på få och vaga grunder.

Vi i allra högsta grad koppla till Krumboltz Social learning theory of career decision till studiens syfte och frågeställningar. Teorin hjälper oss att nå en djupare förståelse för lärarnas kunskaper kring den breda vägledningen som hela skolans ansvar.

4.4. Sammanfattning

Kapitlet har bearbetat begreppet bred vägledning, ett centralt begrepp för studien, som innebär att studie- och yrkesvägledningen ska ske genomgående över hela skolan. Enligt Skolverket är det hela skolans ansvar att se till att eleverna får den information och vägledning de behöver för att göra så väl underbyggda val som möjligt.

Vidare har elevernas behov av den breda vägledningen kopplats till både Hodkinson och Sparks Careership teori och Krumboltz Social learning theory of career. Då eleven påverkas av de fält och den omgivning de befinner sig i blir lärarna per automatik delaktiga i elevernas valprocess. Eleverna behöver lärare som är medvetna om den breda vägledningen som hela skolans ansvar och som är delaktiga i elevernas lärande. Vidare menar Krumboltz att vårt eget lärande är grundpelaren bakom våra val och att vår beslutsprocess påverkas av fyra faktorer. Personliga och genetiska förutsättningar, händelser utifrån miljön vi befinner oss i, erfarenheter av lärandet, instrumentellt såväl som associativt samt samspelet dessa emellan.

25

5. Metod

I detta kapitel kommer studiens metodologiska genomförande att beskrivas. Syftet med vår studie är som framhållits att ta reda på hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. I kapitlet kommer vi att beskriva val av metod, validitet och reliabilitet, urval av respondenter, datainsamling och etiska ställningstagande i tur och ordning. Avslutningsvis presenteras studiens analysmetod, det vill säga metoden som använts för att analysera empirin.

5.1. Metodval

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Då fokus ligger på lärarnas tankar och syn menar Larsen (2009, 27) att en kvalitativ undersökning ökar intervjuarens möjlighet att nå en djupare förståelse av ämnet. I och med detta grundar sig motiveringen till vårt val av metod på att vi vill få en djupare bild av verkligheten kring den breda studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Kvale och Brinkmann (2014, 46) menar även de att kvalitativ undersökning ger intervjuaren större möjligheter att ta del av respondenternas vardag. I det personliga mötet ansikte mot ansikte får intervjuaren ta del av hela kommunikationen i form kroppsspråk, ansiktsuttryck, tal och ord.

Vidare kommer intervjuerna att genomföras strukturerat med hjälp av en genomarbetad intervjuguide som skickats ut till respondenterna en vecka innan intervjuerna äger rum. Detta för att respondenterna ska ha ett underlag för att ge väl underbyggda svar samt för att säkra validiteten (Larsen 2009, 84). Vi valde att använda oss av strukturerade intervjuer för att ge samtliga respondenter möjligheten att svara på samma frågor. Vidare menar Larsen (2009, 84) att efterarbetet blir något lättare vid strukturerade intervjuer då informationsmängden

26

begränsas till de specifika frågorna i intervjuguiden. Det finns nackdelar med den kvalitativa metoden och en av dessa är att det inte går att generalisera resultatet då underlaget är begränsat till ett mindre antal respondenter. Vidare beskriver Larsen (2009, 27) att efterarbetet kan bli väldigt tidskrävande. I den kvalitativa metoden innehar intervjuaren en särskild maktposition i och med upplägget. Detta medför till att intervjuer ofta blir enkelriktade dialoger där respondenterna ger de svar de tror att intervjuaren vill höra (Kvale och Brinkmann 2014, 52).

Då vår studie inte är ute efter att generalisera utan syftet är att nå en djupare förståelse av valt problemområde anser vi att den kvalitativa metoden är den metod som fungerar bäst givet vårt syfte och våra frågeställningar. Vi är även medvetna om att vald metod kommer att resultera i ett efterarbete som tar något längre tid att säkerställa.

5.2. Validitet och reliabilitet

I möte ansikte mot ansikte med respondenten menar Larsen (2009, 26-27) att risken för bortfall minimeras. Detta medför i sin tur att validiteten säkerställs och att respondenten ges mer och friare utrymme att svara på frågor kring studiens syfte, den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Vidare menar Larsen (2009, 80-81) att validitet även handlar om relevans eller giltighet kring de frågeställningar studien bygger på.

Hög reliabilitet i en undersökning bygger främst på noggrannhet genom hela arbetet. Vidare har både exaktheten och precisionen varit genomgående i fokus (Larsen 2009, 81). I en kvalitativ undersökning är det därför svårare att säkerställa reliabiliteten då intervjuare, plats och tillfälle kan påverka resultatet och där intervjuarens observationer kan skilja sig från andra intervjuare. Därför har vi valt att en och samma person utför intervjuerna och att den andra sköter transkriberingen. Vi har säkerställt vår empiri genom att vara noggranna vid transkriberingen för att öka studiens reliabilitet (Larsen 2009, 81).

27

5.3. Urval av respondenter

Syftet med studien är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Utan att ta hänsyn till varken kön, ålder, etnicitet och undervisningsämne har vi bestämt oss för att genomföra 6 intervjuer med lärare verksamma på samma högstadieskola i en liten kommun i Skåne. Utöver dessa intervjuer har även studie- och yrkesvägledaren på samma skola intervjuats med hjälp av en så kallad faktaintervju då syftet med intervjun är att ta fram faktisk information om skolan (Kvale och Brinkmann 2014, 192).

Utan att ta hänsyn till varken kön, ålder, etnicitet och undervisningsämne bygger valet av respondenter på ett icke-sannolikhetsurval (Larsen 2009, 77). Först kontaktades rektorn på vederbörande skola via telefon där studiens syfte förklarades klart och tydligt. Efter samtalet skickade rektorn ut mejl till samtliga lärare på skolan, ett så kallat slumpmässigt urval (Larsen 2009. 78). En vecka senare togs kontakten upp på nytt och då visade det sig att inte en enda lärare återkopplat anmält sitt intresse. På grund av tidstappet ville vi inte börja om helt från början utan vi gjorde ett nytt försök och kontaktade studie- och yrkesvägledaren på skolan istället. Än en gång förklarades studiens syfte över telefon. Hen lovade därefter att gå ut och handplocka lärare efter snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78). Därefter mejlade vi ut följebrev (Bilaga 1) med intervjuguide (Bilaga 2) bifogad till samtliga respondenter cirka 1 vecka innan intervjutillfället. Till studie- och yrkesvägledaren mejlade vi ut intervjuguide – faktaintervju (Bilaga 3).

5.4. Datainsamling

Empirin har samlats in genom kvalitativ metod, sex strukturerade intervjuer med lärare och en faktaintervju med studie- och yrkesvägledaren på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne. Då syftet var att få fram hur lärare ser på den breda vägledningen som hela skolans

28

ansvar utgick vi från en strukturerad intervjuguide (Bilaga 2) där samtliga respondenter fick samma frågor att svara på i samma ordningsföljd. Intervjuerna kan enligt Kvale och Brinkmann (2014, 46) beskrivas som strukturerade livsvärldsintervjuer där syftet och strävan var att samla in empiri från respondenterna som var så fördomsfri som möjligt. Vidare menar Larsen (2009, 84) att strukturerade intervjuer medför att det blir lättare att jämföra svaren respondenterna emellan. Detta passade oss väl då syftet med studien var att ta fram lärarnas tankar kring den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Med strukturerade intervjuer blir informationsmängd något mindre vilket i sin tur även leder till mindre efterbearbetning (Larsen 2009, 84).

Intervjuerna tog i genomsnitt 20 minuter att genomföra och spelades in på medtagen Samsung telefon. Efter intervjuerna transkriberades ljudfilerna ner i text för att därefter presenteras under olika teman i resultatdelen.

5.5. Etiska överväganden

Studien har följt de forskningsetiska riktlinjer som vetenskapsrådet tagit fram gällande humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Detta innebär att samtliga respondenter har informerats om de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2013, 6).

5.5.1. Informationskravet

Med informationskravet menas att vi har informerat samtliga respondenter om studiens syfte och om deras deltagande i densamma. Respondenterna har informerats om deras roll i studien och även att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när än det önskas ifrån respondenternas sida (Vetenskapsrådet 2013, 7). Denna information delgav vi informanterna inför intervjuerna och vi informerade dem om de väsentligaste delarna av studien.

29

5.5.2. Samtyckeskravet

Under samtyckeskravet lyder huvudregeln att respondenternas samtycken ska samlas in i förväg (Vetenskapsrådet 2013, 9). Det finns dock undantag och eftersom samtliga intervjuer genomförts under arbetstid och då frågorna inte bygger på varken privat eller etiskt känslig empiri har det i detta fall räckt med studie- och yrkesvägledarens samtycke (Vetenskapsrådet 2013, 9).

5.5.3. Konfidentialitetskravet

Det tredje huvudkravet, konfidentialitetskravet, bygger på att alla inblandade i studien behandlas med största möjliga konfidentialitet. Alla uppgifter kring respondenterna ska förvaras säkert så att inga obehöriga kan komma åt dem (Vetenskapsrådet 2013, 12). Vidare ska alla uppgifter kring respondenterna samt all form av avrapportering behandlas och lagras på ett sätt som gör det omöjligt för utomstående att identifiera vederbörande.

5.5.4. Nyttjandekravet

Det fjärde och sista huvudkravet innefattar nyttjandekravet och sammanfattas med att all insamlad empiri enbart får användas i forskningsändamål. Det innebär att empirin inte får användas eller lånas ut för kommersiellt bruk. Vidare får uppgifterna heller inte användas för beslut eller åtgärder som påverkar den enskilde (Vetenskapsrådet 2013, 14).

5.6. Analysmetod

Intervjuerna spelades först in på medtagen Samsung telefon. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 218) är ljudinspelning det vanligaste sättet att registrera intervjuer då det ger intervjuaren möjligheten att fokusera och koncentrera sig på frågorna. Vidare valde vi att transkribera intervjuerna ordagrant för att ge ett korrekt resultat (Larsen 2009, 97). Då syftet med studien var att ta fram hur lärare ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar valde vi att använda oss av så kallad innehållsanalys. Larsen (2009, 101-102) menar att syftet med innehållsanalys huvudsakligen är att identifiera mönster, samband och skillnader mellan

30

respondenterna. Vidare bygger metoden på följande händelseförlopp där empirin först och främst samlas in. I steg två bearbetades all data, i vårt fall transkriberades ljudfilerna ner i text. Därefter har texterna kodats och placerats under följande fem teman som formar resultatdelen:

 Bakgrundsbild av lärarna.

 Hur arbetar lärarna med Skolverkets riktlinjer om den breda vägledningen.  Samverkan med rektor och studie- och yrkesvägledaren.

 Elevernas behov av den breda vägledningen.  Framtidsutmaningar.

Vidare menar även Kvale och Brinkmann (2014, 241) att kodning är ett vanligt verktyg när empirin ska analyseras och kategoriseras. Empirin bearbetas noga för att hitta meningsfulla mönster mellan respondenternas svar. Avslutningsvis bearbetas de mönster vi identifierat och vidare har vi ställt dem mot befintlig forskning samt teorier i analysdelen (Larsen 2009, 101-102).

31

6. Resultat

I detta kapitel presenteras de mest relevanta delarna för studien.Resultaten av intervjuerna presenteras i anslutning till fem olika teman vilka alla är kopplade till vår intervjuguide. Under första temat följer en kort presentation av respektive respondent. Detta för att tydliggöra lärarens roll på skolan. I det andra temat ”Hur arbetar lärarna med Skolverkets riktlinjer om den breda vägledningen” presenteras lärarnas synsätt och uppfattning om den breda vägledningen. Under tema tre ”Samverkan med rektor och studie- och yrkesvägledare” presenteras lärarnas syn på sin egen samverkan med dessa två professioner. I anslutning till det fjärde temat ”Elevernas behov av den breda vägledningen” presenteras lärarnas syn på vad de tror eleverna behöver under sin tid på högstadiet för att göra väl underbyggda val till gymnasiet. Under sista temat ”Framtidsutmaningar” ges lärarnas syn på vilka utmaningar de själva står inför när det kommer till kraven på vägledning som hela skolans ansvar. I några av intervjuerna framkommer studie- och yrkesvägledarens namn vilket vi har valt att benämna med SYV istället. Även skolans arbetsmaterial framkommer med namn i intervjuerna något vi därför valt att benämna som skolans arbetsmaterial. Slutligen ges en sammanfattning av kapitlet.

6.1. Bakgrundsbild av lärarna

Respondent 1:

 Undervisningsämne matematik, naturvetenskapliga ämnen och lite teknik.  Jobbat drygt 1 år på skolan.

32 Respondent 2:

 Undervisningsämne matematik och naturvetenskapliga ämnen.  Jobbat drygt 20 år på skolan.

 Anställd på 100 procent, tillsvidare tjänst.

Respondent 3:

 Undervisningsämne religionskunskap, historia och geografi.  Jobbat på skolan i 13 år.

 Anställning 100 procent tillsvidare.

Respondent 4:

 Undervisningsämne bild.

 Jobbat sedan hösten 2016 på skolan så lite drygt ett halvår.  Anställning 80 procent tillsvidare.

Respondent 5:

 Undervisningsämne trä- och metallslöjd.  Jobbat på skolan i ett och ett halvt år.  Anställning 100 procent tillsvidare.

Respondent 6:

 Undervisningsämne hem- och konsumentkunskap.  Jobbat på skolan sedan januari 2015, lite drygt två år.

33

6.2. Hur arbetar lärarna med Skolverkets riktlinjer om den

breda vägledningen

Ingen av de sex respondenterna kunde svara exakt på hur de som lärare jobbade mot Skolverkets riktlinjer när det kom till den breda vägledningen. Trots detta hade skolan så sent som i höstas en utbildningsdag för all personal på skolan angående skolans arbetsmaterial som till stor del enbart riktar sig till den breda vägledningen. Två av respondenterna hade ingen aning alls och en av dem nämnde:

Det här har jag nog inte riktigt koll på exakt vad som står utan jag tror nog mer att jag har hjälpt till när SYV varit inne i klassrummet och pratat. De har ibland ställt frågor efteråt i klassrummet då de inte förstått och känt sig stressade. Men jag tror inte jag gör så mycket annat utanför det (Respondent 1).

De andra fyra respondenterna hade inget direkt svar utan hänvisade till SYV många gånger. När det kom till kontakter och studiebesök hänvisade alla lärarna till SYV och menade på att det var hen som fixade allting kring det. Vidare kände de även att de inte bara var deras ansvar utan alla lärarnas ansvar. Några av svaren som kom fram var:

Ja alltså, jag försöker få in det när jag kan men tänker att det ligger inte bara på mitt bord, för det är inte jag som behöver vara drivande överallt. Jag får lita på att det funkar vi har många kompetenta människor i huset som gör sitt och sen får jag bidra med det som går och få in i kursplanen (Respondent 6).

Kanske för att jag försöker få in det någon gång men det kan vara väldigt svårt att driva på det själv och därför är det bra att ha en studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa en att få de kontakter som behövs. Det känns lite övermäktigt när man är ensam det blir lite lättare när man är fler lärare inom något projekt (Respondent 4).

34

6.3. Samverkan med rektor och studie- och yrkesvägledare

Samtliga respondenter hade svårt att svara på hur samverkan var med rektorn då personen bara jobbat på skolan i tre månader. Någon valde att inte svara alls då de inte hade något att komma med och två stycken valde att hänvisa till den förra rektorn. Samtliga lärare hade svårt att förstå att frågan var riktad mot samverkan inom den breda vägledningen och fyra av de sex respondenterna förstod inte vad rektorn hade med den breda vägledningen att göra. Ingen gav ett direkt svar utan de pratade runt ämnet och en av lärarna svarade:

Det är ganska enkelt att prata mellan varandra eftersom att det inte är så stor enhet många byggnader men inte så stor så man har det lättare att hitta möjligheterna att prata oavsett så det tycker jag funkar bra (Respondent 1).

Samtliga lärare poängterade tydligt att rektorn var ny och de inte lärt känna henne tillräckligt för att uttala sig, två av lärarna sa följande:

Ehh, där får jag nog referera till förra rektorn, för vi bytte rektor för tre månader sedan. Där var det väldigt mycket amen kom om ni har någon idé och är den genomförbar då var det alltid vad kul kör, klart du ska göra det. Så uppmuntrande och positivt inställd var den förra rektorn och det kändes att rektorn var stolt när eleverna gjorde sådana extra grejor som de fick visa upp från olika yrkesgrupper (Respondent 6).

Ahh det kan jag inte säga det är så kort tid att säga just nu när rektorn precis börjat jobba. Så det är inte så mycket, jag tror nej, jag passar på den frågan tror jag faktiskt. Jag kan nog inte uttala mig om det (Respondent 4).

En av respondenternas svar skiljde sig en aning då personen sagt upp sig från sin förra arbetsplats på grund av skolledningen. Han hade jobbat där i över 20 år och såg i stort sett allt positivt på den nuvarande skolan eftersom han jämförde med den gamla:

35

Sen jag flyttade till denna kommun så är det oerhört bra ehh jag tycker man har lyssnat på mig, man har en god dialog och tar till sig dem kunskaper man har mer tycker jag. Sen är det min förra arbetsplats där jag slutade, vi var 17 som sa upp oss på grund av skolledningen så man kan konstatera att det är mycket bra här (Respondent 5).

Samtliga sex respondenter var mycket nöjda med samverkan med studie- och yrkesvägledaren. Hen fanns alltid till hands och hade full koll på alla scheman och planerade sin verksamhet utefter vilka lektioner som fanns till förfogande. Egenskaper de lyfte fram hos studie- och yrkesvägledaren var bland annat lyhörd, engagerad, lösningsfokuserad och hjälpsam. Nästan alla lärare poängterade att hen hade eleven i fokus och arbetade för att hjälpa varje individ på bästa sätt. De nämnde specifikt att hen alltid hade koll på läget och missade aldrig att komma ut med information till eleverna i tid. En av lärarna poängterade dessutom att hen fångade upp elever som riskerade att få icke-godkänt betyg. Någon nämnde att hen hjälpte till och fanns alltid till hands när studiebesök behövde ordnas. Det var även SYV som anordnade yrkesdagen som en lärare specifikt nämnde. Här nedan presenteras svaret på frågan, Hur ser samverkan ut mellan studie- och yrkesvägledaren och dig som lärare? Två av respondenternas svar var följande:

Jag tycker det är jättebra, jag har daglig kontakt med vår SYV och vi pratar just nu om niorna. Det är väldigt mycket vi pratar om, vissa elever ska dem komma hit och prata om yrken. Det funkar jättebra man kan alltid gå dit och få tips och råd (Respondent 4).

Det tycker jag funkar bra eftersom hen är lite överallt så man kan prata om man sitter i samma personalrum, man möts i korridoren och man frågar lite om hen vill komma till klassen och så. Hen brukar alltid skicka ut ett mail och i stort sett så passar det alltid de tiderna, hen har ju koll på vårt schema så det brukar flyta på väldigt bra där (Respondent 1).

36

6.4. Elevernas behov av den breda vägledningen

På frågan vad respondenterna gör för att bidra till att eleverna kan göra väl underbyggda val till gymnasiet fick vi väldigt blandade svar. Respondenter var eniga med ett eleverna behöver mer kontakter med verkligheten utanför skolan och vi fastnade för följande svar:

Jag är rätt ärlig jag brukar berätta vad jag har sysslat med tidigare genom åren och jag har ju faktiskt haft den förmånen att jobba i både kvinnligdominerade yrken och mansyrken och vi har väl rätt så stora diskussioner om detta och det som jag tycker är väl rätt roligt här är att genusperspektivet är i mitt eget tycke bättre än på tidigare skolor jag jobbat på (Respondent 5).

I höstas hade jag och bild och musikläraren ett reklamprojekt där vi bjöd in människor från en reklambyrå som kom först och pratade om regler för reklam så de fick träffa eleverna. Sen så bjöd vi in dem igen till en mässa och då var det dessutom personer från ett lokalt bageri och andra företag som var här och frågade eleverna och bedömde elevernas jobb. Det är väldigt skönt när man har fått en första kontakt för då går det ofta att bygga vidare och dem här var jättepositiva som kom och hälsade på oss och ville gärna komma hit igen (Respondent 6).

Vidare fick respondenterna även svara på frågan vad de tror att eleverna behöver för att få en bredare kunskap om yrkeslivet under sina år på högstadiet. De flesta respondenterna var överens om att eleverna behöver få mer kontakt med yrkeslivet och merparten tyckte att det var synd att kommunen avskaffat praon. Vi har valt att redovisa två svar som skilde sig gällande praon:

Om yrkesliv? Jag tror att de behöver träffa folk. Helst tycker jag att dem skulle vara ute mer på prao än vad de har varit innan det försvann. Sen hade man visst 1 vecka i sjuan 2 veckor i åttan på två olika ställen 2 veckor i nian och sen såg syokonsulenten till så man var inom olika områden så man inte var inom ett hela tiden (Respondent 1).

Att praon, jag förstår varför den avskaffades. Ett tag kan jag känna att för 10-15 procent av eleverna så var det bra men att stå på kvantum och att flytta mjölk i två veckor, alltså vad hjälper det. Ja du får ansvar och du ska vara här från morgon till kväll fine liksom (Respondent 3).

37

6.5. Framtidsutmaningar

När det kommer till framtida utmaningar kring den breda vägledningen som hela skolans ansvar fick vi blandade svar från våra respondenter. En röd tråd som vi dock kunde se genom svaren var lärarnas oro kring bristen på tid och ekonomiska förutsättningar. Läroplanerna bygger på ett visst antal timmar där särskilda läromål ska uppfyllas. Samtidigt ska eleverna utföra aktiviteter som hjälper dem att genomföra bättre och väl underbyggda studie- och yrkesval i framtiden. Även bristen på ekonomiska förutsättningar lyftes fram då det kostar mycket pengar att ta sig runt på bland annat studiebesök då skolan i fråga ligger i en mindre kommun i Skåne och de blir därför tvungna att hyra in bussar.

Det första är tidsbrist, att hinna med det och nästa är ju som sagt en liten ort och det ekonomiska för det är till exempel att ordna att bussa eleverna någonstans fram och tillbaka är både tidsaspekten och ekonomin det kostar och frågan är går det att få ihop finns det en dag då man kan åka ehh och hur löser man det med 118 timmar då är det att lägga 8 eller 2 timmar på att åka buss blir ganska mycket om man räknar så och då behöver man få ihop det med annat också och kunna kombinera med ja andra ämnen ahhh (Respondent 6).

Vidare lyfte några respondenter fram vikten av att ha tillräckliga kunskaper kring tillräckligt många yrken. Här har vi valt att redovisa det svar respondent 4 gav oss på frågan.

Jag tycker det kan vara svårt också att veta kanske inte att ha tillräcklig kunskap om alla yrken som finns jag vet kanske inte så mycket så jag kan ge eleverna tips och tankar och sånt och vägleda dem det är en expertis som man inte besitter liksom så jättemycket mmm känns som att jag ger dig jättedåliga svar nu… utmaningar just det här med att samarbeta att alla försöker hjälpas åt det är en utmaning det är också en styrka att man kan göra det men jag tror det är svårt att få alla lika engagerade i alla projekt som jag kä… kan tänka mig att det finns att man kanske är lite hemblind för sitt ämne och vad man håller på med och att man får släppa det lite.

38

Respondent 5 tänkte annorlunda och svarade följande:

Den största utmaningen är ju egentligen att vara ärlig och rättvis så man inte lurar dem in i ett yrkesval som inte vore bra för dem för jag menar en lärare påverkar väldigt mycket ju det är den största utmaningen man får ju vara oerhört försiktig i hur man uttrycker sig och vägleder dem på fel sätt… för det jag tror jag känner själv att jag har nog rätt stort inflytande på många elever och det har ju nog även hemma med mina egna.

6.6. Sammanfattning

Ingen av de sex respondenterna kunde svara exakt på vad begreppet bred vägledning innebär. Istället pratade de utifrån egna erfarenheter och situationer de varit med om tidigare. Vidare visste merparten att det i alla fall var hela skolans ansvar att se till att främja den breda vägledningen och att det var något som berörde även dem som lärare. Två av respondenterna visste inte alls vad begreppet innebar trots att de jobbat många år på skolan. Samtliga respondenter tyckte samarbetet med studie- och yrkesvägledaren fungerade bra och att hen alltid ställde upp och fanns till hands. Såg alltid till att synas och rörde sig ute i korridorerna med övriga lärare och elever. Respondenterna tyckte sig även se att hen hade eleverna i fokus och arbetade utifrån varje elevs förutsättningar. Samarbetet med rektorn hade de svårt att uttala sig om då denne bara varit anställd tre månader på skolan. En del av respondenterna riktade således sina svar gentemot den förra rektorn istället.

Vidare hade respondenterna svårt att se kopplingen mellan den breda vägledningen och rektorns ansvar och här hänvisade de huvudsakligen till studie- och yrkesvägledaren. Några av respondenterna tyckte det var svårt att hålla sig uppdaterad kring olika yrken och kände att den breda vägledningen påverkades negativt av detta. De flesta respondenterna var överens om att eleverna behövde mer kontakt med arbetslivet. Fem av sex respondenter tyckte det var tråkigt att kommunen valt att avskaffa praon. Som framtidsutmaningar nämnde respondenterna bland annat tidsbristen och att skolan låg i en mindre kommun vilket de menade på påverkade elevernas förutsättningar att få en bred bild av arbetsmarknaden.

39

7. Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska materialet med stöd av de teoretiska begrepp och teorier som tidigare presenterats. Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes Careership teori med bland annat begreppet handlingshorisont hjälper oss att analysera elevernas behov av den breda studie- och yrkesvägledningen. John D. Krumboltz Social learning theory of career decision hjälper oss att analysera lärarnas betydelse för den breda vägledningen. Vidare delas analysen upp i följande underrubriker, hela skolans ansvar, samverkan, elevernas tid på högstadiet och lärarnas förutsättningar. Kapitlet avslutas med en analys av huvudresultaten i relation till undersökningens frågor.

7.1. Hela skolans ansvar

Syftet med den breda vägledningen är enligt Skolverket (2013, 11) att ge eleverna den bästa förutsättningen för att kunna göra väl underbyggda val till gymnasiet. I resultatet framkom det att ingen av lärarna som intervjuades kunde svara på frågan hur de jobbar mot Skolverkets riktlinjer angående den breda vägledningen. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att den breda vägledningen är ett måste för att elevernas handlingshorisont ska vidgas. Med ett vidgat perspektiv kan de reflektera över sitt gymnasieval utifrån de erfarenheter de samlat på sig under sin tid på högstadiet. Skolverket (2013, 11) menar att den breda vägledningen ska bidra till starkare självkännedom genom prao, studiebesök och olika aktiviteter som kan stärka elevernas självkänsla. I resultatet som framkom av respondenterna så framgår det att lärare med teoretiska undervisningsämne har svårare att få tid till den breda studie- och yrkesvägledningen. De känner en större tidsbrist än de som har praktiska ämnen. Hodkinson och Sparkes (1997, 35-36) menar på att skolan är ett fält som påverkar eleven med olika val alternativ. Eftersom eleven spenderar många timmar av sin tid i skolan så kan då detta fält