Resultatet visar att medarbetarnas uppfattning övervägande indikerar att strukturerade processer som ett snabbspår, kan appliceras på en närakut. Författaren till studien anser att syftet med studien och forskningsfrågan är besvarad.
Metoddiskussion studien
För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsstrategi, metodvalet har fungerat väl. Kvalitativ och kvantitativ data har använts, då det gav två typer av data som har stärkt och förtydligat varandra, vilket även stöds av litteraturen (Bryman, 2018; Yin, 2013; Olsson & Sörensen, 2011).
28
Enkäterna hade som mål att nå många informanter och få en bredd av åsikter om snabbspåret, frågorna utgick ifrån de tre frågeställningarna. Svarsfrekvensen uppnåddes till nästan 71 %, enkäten gav också en extra dimension då informanterna hade möjlighet att komplettera sitt svar med fritext. Informanterna kan ha påverkats av frågorna i enkäten, som inte var validerade, på ett sätt som inte speglar vad de tycker då frågorna uttrycktes som ett positivt påstående om snabbspåret.
Vid fokusgruppsintervjuerna skedde urvalet representativt, ingen informant tackade nej till att delta. Författaren valde att skapa två fokusgrupper utifrån att öka trygghet, alternativ hade varit att intervjua alla yrkesroller i en fokusgrupp. I intervjuerna framkom erfarenheter av snabbspåret utifrån olika perspektiv som kan har varit en effekt av att dela upp grupperna. Fokusgrupperna blev små då det inte gick att avsätta fler informanter från kliniskt arbete samtidigt.
I denna studie har trovärdighet varit viktigt, som belyser kvalitén på studien. Ytterligare trovärdighet kunde uppnåtts om någon annan än förbättringsledaren, tillika chef, utfört intervjuerna och analysarbetet (Yin, 2013). Makten som chef kan ha påverkat informanterna att ge en alltför positiv bild så att negativa effekter inte har belysts som kan tolkas som en begränsning av resultatet. Inom kvalitativ forskning är forskaren instrumentet och trovärdighet har därför stor del i forskarens kompetens, skicklighet och noggrannhet (Olsson & Sörensen 2018). Författaren till denna studie har mångårig erfarenhet av arbete på sjukhusansluten akutmottagning och därmed en stor förförståelse som kan ha påverkat analysen både positivt och negativt. Stor vikt har lagts på att minimera påverkan av medarbetarna vid intervjutillfällena. Ett semistrukturerat intervjuformulär blev utgångspunkten som författaren upplevde skapade en trygghet genom att hålla sig till ämnet, undvika påståendefrågor, vara lyhörd och lyssna på medarbetarnas uppfattningar (Yin, 2013). Författarens roll har varit avgörande vid intervjuerna, en intervju är ett hantverk som kräver färdighet, känslighet och kunskap, med den begränsningen av brist på rutin kan det ha påverkat resultatet (Olsson & Sörensen, 2011). Intervju tidernas längd kan också ha påverkat resultatet då Olsson och Sörensen (2011) menar att en fokusgrupps intervju tar 1-2 timmar.
Validitet och reliabilitet har beaktats genom att författaren till studien med noggrannhet försökt beskriva hur data samlats in och att data varit relevant för ämnet som studerats (Yin, 2013). Vidare har både detaljerande och varierande data inhämtats då fokusgruppsintervjuer och enkäter använts vid datainsamling. En triangulering hade möjligtvis haft en ännu större tilltro till resultatet, en styrka kan möjligen vara att data inhämtades vid två olika tillfällen vid fokusgruppsintervjuerna som kan ha stärkt studiens validitet då resultaten har varit likvärdigt (Yin, 2013). För att uppnå en hög reliabilitet har författaren anlagt en kritisk syn på insamlad data, analysen samt hur processen i studien har framskridit genom att presentera de kontroller som gjorts (Olsson & Sörensen, 2018). I denna studie har utvalda citat presenterats tillsammans med resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen för att stärka studiens giltighet (Yin, 2013). Möjlighet till än mer stärkt validitet hade varit att låta informanterna ta del av den tolkade texten så att feltolkning hade minimerats (Yin, 2013).
Resultatdiskussion studien
Resultatet av enkätsvaren visar att övervägande av informanterna upplevde att snabbspåret hade underlättat arbetet, hela 95,83% ansåg att tillgängligheten hade förbättrats. Det nya arbetssättet hade också övervägande förändrat hur informanterna arbetade. Vid innehållsanalysen av fokusgrupperna urskilde sig tre teman som på ett detaljerat sätt förstärkte enkätens positiva resultat. Men resultatet indikerade också områden som verksamheten behöver utveckla än mer.
Betydelse av en standardiserad process
Resultatet visar att informanterna var övervägande nöjda med snabbspåret som skapade en struktur som var tydlig att arbeta i. Med införandet av snabbspåret gavs möjlighet att arbeta på olika sätt, både i team och i snabbspåret som främjade arbetsmiljön. Det framkom att informanterna inte alltid hade samma syn på vilka patienter som placerades i snabbspåret. ”Rätt” sorts patient var en förutsättning för att snabbspåret skulle fungera optimalt framkom i resultatet, även SBU (2010) belyser vikten av rätt lämpade patientfall i ett snabbspår. Om det fanns en viss flexibilitet av vilka patienter som omhändertogs i snabbspåret skulle tillgängligheten öka menade informanterna. Detta stärks av Wise, Duffield, Fry och Roche (2020) som beskriver att medarbetarna i systemet behöver inta en mer lyhördhet för att arbeta flexibelt, som vid förändrade krav och hög arbetsbelastning, för att möta patienternas behov av hög tillgänglighet. Att arbeta mot gemensamma mål framkom som en förutsättning vid tillfällen då belastningen av patienter var ojämn mellan vårdlag och snabbspår.
29
Informanterna menade att om viljan fanns hos kollegorna att hjälpa till förbättrades situationen. Förmågan att arbeta mot samma mål ger en högre patientkvalitet (Wise, m.fl. 2020).
Uppfattning om tillgänglighet
Tillgängligheten hade förbättrats och väntetiderna hade minskat, patienterna upplevdes vara nöjda angav informanterna, resultatet stärks då andra studier beskriver att tillägg av ett snabbspår ökar patienternas tillfredsställelse (Dinh, Enright, Walker, Parameswaran & Chu., 2013; Amarantou m.fl., 2019; Farley & Kwun., 2016). Informanterna menade också att det fanns patienter som upplevde orättvisa genom att de inte förstod vilken typ av patient som omhändertogs i snabbspåret. För att patienterna skulle uppleva ett högt förtroende angav informanterna att namnet snabbspår kanske inte var rätt benämning. I rapporten från SBU (2010) beskrivs också att särlösningar som ett snabbspår indikerar att vården kan upplevas orättvis, författarna anger att det saknas vetenskaplig litteratur som belyser detta. På närakuten saknas information till patienterna om de olika arbetssätten och skulle möjligtvis vara en framtida förbättring i verksamheten för att motverka detta fenomen.
Omständigheter som påverkar
I resultatet framkom både minskade och tillkomst av arbetsmoment med det förändrade arbetssättet. Ett moment som hade förflyttats från en yrkesroll till en annan var städningen i snabbspåret mellan varje patient. Vidare framkom avsaknad av undersköterskan som hade omfördelats till vårdlag, detta angavs som en försämring av teamkänslan och en försvårande omständighet vid kommunikation. Närheten av snabbspåret underlättade kommunikationen mellan inskrivande personal och snabbspåret som upplevdes som ett stöd. Ett hållbart utvecklingsarbete arbetar mot långsiktiga effekter utan att tära på olika typer av resurser, därför måste arbetsmiljön utvärderas med jämna mellanrum så att de nya arbetsmomenten känns meningsfulla (Dellve & Eriksson, 2016).
Begränsningar
Studiens resultat ska tolkas utifrån att författaren varit delaktig i hela projektet och själv gjort alla moment av datainsamlingen, analys samt tolkning av resultatet. På vilket sätt detta påverkat studiens trovärdighet och överförbarhet är svårt att säga, till sist är det du som läsare som bedömer trovärdigheten på denna studie.
Slutsatser
Den sammantagna slutsatsen av förbättringen och studien är att ett förändrat arbetssätt, genom att omfördela resurser till en strukturerad process som ett snabbspår, kan resultera i minskade väntetider och en nöjd medarbetargrupp. Att inspireras av interventioner som är utarbetade i andra verksamheter kan anpassas till annan kontext.