Diskussion - Svenska ENGO:s & hållbar utveckling : En kvalitativ studie av svenska icke

I detta avsnitt diskuteras studiens metodval samt resultatet med koppling till studiens teorian- knytning. Därefter följer studiens slutsats och förslag till framtida forskning.

6.1 Metoddiskussion

Efter genomförandet av studien kan det konstateras att den valda metoden var passande för studiens syfte och forskningsfrågor då dessa kunde besvaras. Semistrukturerade intervjuer är ett utmärkt tillvägagångssätt för kvalitativa studier, och alternativa metoder hade sannolikt inte genererat ett lika betydelsefullt resultat. Studiens främsta tillvägagångssätt för datainsamling var intervjuer, vilka genomfördes via telefon eller digitala medel. Något att ha i åtanke är att telefonintervjuer ibland kan ses som opersonliga, vilket kan leda till att det blir svårare för intervjuaren och intervjupersonen att bilda en trygg relation. Det sker även en förlust av kropps- och ansiktsuttryck vilket kan göra det svårt att tolka varandra (Bryman, 2011). Studien genom- fördes dock under ett globalt utbrott av viruset Covid-19, vilket har inneburit restriktioner som förhindrat möjligheten att träffas personligen. Upplevelsen av datainsamlingen är dock att det inte hade blivit ett annorlunda resultat om intervjuerna genomförts vid personliga möten. Vi- dare hade ett större antal respondenter genererat mer data, något som möjligen gynnat studien. Fler intervjuer hade med fördel genomförts om det funnits tid till detta. Vi ansåg dock att en respondent från varje organisation räckte då de representerade sina respektive organisationer och därmed gav studien tillräckligt med empiriskt material när detta kombinerades med data från textanalys. Gällande insamlingen av övriga data riskerar det att vara icke-representativt då organisationerna själva väljer vad de vill publicera på sin hemsida. Det skilde sig även i hur mycket information som fanns tillgänglig på respektive organisations hemsida, vilket försvårar jämförandet av dem.

Urvalsprocessen var lång och svår då många organisationer som kontaktades uteblev med svar helt eller tog lång tid på sig att svara. Det främsta medlet som användes vid initial kontakt var mail, vilket visade sig inte vara det mest effektiva sättet. Urvalsprocessen hade eventuellt kun- nat ske på ett mer effektivt sätt om organisationerna kontaktades via telefon direkt. Vidare blev respondenterna de som organisationerna själva ansåg sig vara lämpade att intervjuas. Detta kan kritiseras då trovärdigheten och representativiteten kan minska, då det finns en risk att organisationerna har ett intresse av att förmedla en viss ståndpunkt eller försköna sina svar.

6.2 Resultatdiskussion

Yap (1989) menar att även NGO:s som arbetar inom samma område kan ha olika syn på vad hållbarhet innebär och implementera olika mål och strategier. Fältbiologerna, Framtidsjorden och Klimataktion arbetar alla tre med miljö- och klimatfrågor på något sätt, de arbetar dock på olika sätt och har olika fokusområden. Även deras syn på hållbar utveckling skiljer sig åt. Framtidsjorden och Fältbiologerna ser ett tydligt samband mellan miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet och implementerar alla delar till olika grad i sitt arbete trots att deras fokus ligger på ekologisk hållbarhet och social rättvisa respektive natur och miljö. I likhet med Catos (2009) modell för grön ekonomi har de således en tydlig holistisk syn på hur de tre dimensionerna är sammankopplade och påverkar varandra. De två organisationerna är inför- stådda i att de tre delarna är viktiga och att alla behöver bli hållbara för att hållbar utveckling ska kunna uppnås. Fältbiologerna är dock mer negativt inställda till ekonomisk hållbarhet och

ser det som något som skapar problem för de miljömässiga och sociala bitarna. Klimataktion anser att hållbar utveckling som koncept inte innefattar klimatet i den grad de hade önskat, och ser därför deras klimatarbete som något separat snarare än som en del inom hållbar utveckling. Samtliga organisationer är dock överens om att ekonomisk hållbarhet inte är lika viktigt, och inget de behöver ta hänsyn till i sitt arbete. Detta dels på grund av att ekonomi traditionellt är det som får mest uppmärksamhet, och dels för att de ser ekonomisk tillväxt som en del av problemet. Klimataktion ser på ekonomisk tillväxt som något som måste komma i andra hand, eftersom det inte är ett nödvändigt behov på samma sätt som de sociala och miljömässiga delarna. Framtidsjorden tror att synen vi har på ekonomi idag måste förändras och att det främst är genom en hållbar jordbruksmarknad vi kommer kunna lösa många av nutidens hållbarhets- problem. Fältbiologerna tror även de på ett mer hållbart jordbruk, men menar att ekonomisk tillväxt aldrig kan vara hållbart och att vi aldrig bör producera mer än vi behöver. De tre organisationerna ser alla den negativa påverkan som ekonomisk tillväxt har på såväl våra liv som på naturen och menar att naturens behov måste komma först. Inom ramen för grön ekonomi ligger övertygelsen om att det ekonomiska system vi har idag måste förändras, eftersom alla ekonomiska beslut vi tar påverkar det sociala och miljömässiga och att ekonomisk tillväxt inte kan vara hållbar (Cato, 2009). Detta är något som genomsyras hos samtliga organisationer. De är överens om att naturens behov måste komma först, och att ekonomisk vinning är sekundärt och oviktigt. Framtidsjorden kan dock identifiera att ett hållbart jordbruk, något som de före- språkar väldigt starkt som en lösning på många miljöproblem, måste innebära en del ekonomisk tillväxt eftersom personlig vinning i många fall är vad som motiverar bönder då det handlar om deras levebröd. De menar då att viss ekonomisk tillväxt kan vara nödvändig för att det ska ske en förbättring på andra plan, men att den måste uppnås på ett mer hållbart sätt. Detta relaterar till en av principerna för grön ekonomi; “unity-in-diversity" som beskriver hur alla bestånds- delar av hållbar utveckling är viktiga men att de behöver hanteras med olika angreppsätt (Cato, 2009) Organisationernas starka miljöfokus ger dock visst sken av att de helt ser förbi den ekonomiska delen av hållbar utveckling. Scherrer (2009) menar att ju större fokus en organisation har på miljöskydd, desto mindre benägna är de att anamma hållbarhetskonceptet. Detta visar sig stämma överens med de tre organisationernas syn på konceptet. Klimataktion som arbetar främst med klimat och miljöskydd anser sig inte själva arbeta med hållbar utveckling, eftersom klimat enligt dem har en för liten roll inom konceptet. Framtidsjorden som har ett bredare fokus på såväl miljömässig hållbarhet som social rättvisa är mer benägna att relatera sitt arbete till hållbar utveckling och se sambandet mellan de tre dimensionerna.

Både Framtidsjorden och Fältbiologerna kopplar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring och klimatförändringar till miljörättvisa. Tidigare forskning talar om miljöpro- blem som globala problem, främst på grund av att de ekonomiska beslut vi tar ofta påverkar andra delar av världen negativt. Därför måste miljöförstöring och klimatförändringar ses ur ett internationellt perspektiv där vi tar ansvar för miljöförstöringen vi bidrar till (Kay & Silberston, 1991; Damigon & Kaliampakos, 2006). Framtidsjorden och Fältbiologerna är båda tydliga med att kommunicera sambandet mellan våra konsumtionsmönster med negativ miljöpåverkan i andra delar av världen. Detta är även centralt inom Catos (2009) modell för grön ekonomi där

en viktig del är att se hur miljömässiga, sociala och ekonomiska förhållanden är sammankopplade och beroende av varandra. Framtidsjorden och Fältbiologerna visar återigen att de båda har den holistiska synen på hållbarhet som Cato (2009) förespråkar. De är båda kritiska till den rådande resursexploateringen och hur den påverkar oskyldiga människor som inte får ta del av dessa resurser, likt hur Cato (2009) beskriver hur principen “interconnectedness” behövs för att inte ett fåtal individers behov eller överflödiga begär ska påverka andra individer eller arter negativt. Klimataktion har ett något holistiskt synsätt, de arbetar för att förändra svensk miljö- politik så att den blir mer hållbar och mindre bidragande till den globala uppvärmningen. Då deras fokus är annorlunda och ligger mer på att förändra nationell politik illustreras det dock inte på ett lika tydligt sätt i deras arbete som hos övriga två organisationer.

Organisationerna i studien arbetar på olika sätt och olika mycket med de globala målen inom Agenda 2030. Vilka mål de väljer att arbeta mer med beror på vilket fokusområde respektive organisation har, gemensamt är dock att de främst arbetar med mål direkt kopplade till klimat och natur, samt att alla arbetar med att minska klimatförändringarna (mål 13). Fältbiologerna arbetar mest med frågor som går att relatera till mål 15: biologisk mångfald, men de har ingen uttalad strategi för att uppnå målet. Framtidsjorden fokuserar främst på mål 2: Ingen hunger och mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Klimataktion fokuserar enbart på arbetet med att bekämpa klimatförändringarna (mål 13) och kopplar inte sitt arbete till några andra mål. Framtidsjorden ser arbetet för ett hållbart och rättvist jordbruk som en viktig del i att uppfylla resten av de globala målen. Både Framtidsjorden och Klimataktion är överens om att alla 17 målen är viktiga för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Som tidigare forskning visar kan NGO:s påverka och bidra till positiva förändringar inom miljömässig hållbarhet. De spelar även en viktig roll inom internationell miljöpolitik och har därmed en stor möjlighet att påverka hur andra aktörer agerar i relation till exempel Agenda 2030 (Pacheco-Vega, 2010; Chan, et al., 2019; Yang, Liu, Sun, Zhang, 2017). Framtidsjorden är införstådda med att de besitter en roll där de har ett ansvar att svara upp mot de globala målen och ser sig själva som en viktig aktör i uppfyllandet av målen. Fältbiologerna och Klimataktion däremot ser inte sig själva som betydelsefulla aktörer på samma sätt, och till skillnad från Framtidsjorden arbetar de inte direkt utifrån några mål. De kan koppla delar av sitt arbete till ett eller några av målen, men Agenda 2030 är inget de tar hänsyn till eller direkt arbetar för. Att Klimataktion inte direkt arbetar med några av de globala målen kan bero på att de inte ser sig själva som aktörer i uppfyllandet av dem, utan att de istället försöker få politiker att ta sitt ansvar. En stor del av Fältbiologernas arbete kretsar även det kring påverkan på beslutstagare, men även folkbildning. De riktar in sig på barn och ungdomar och försöker få dem att anamma ett hållbarhetstänk i tidig ålder och fokuserar därför kanske mindre på att som organisation själva bidra till uppfyllandet av de globala målen.

Brown (1991) menar att NGO:s kan spela nyckelroller i arbetet med hållbar utveckling genom att bygga broar mellan olika sektorer, vilket kan stärka institutionella arrangemang. De tre organisationerna arbetar alla tre med samverkan genom olika typer av partnerskap. NGO:s har dessutom en stor möjlighet att påverka andra aktörer, genom att till exempel föra talan för allmänheten (Pacheco-Vega, 2010). Organisationerna i studien poängterar alla hur viktigt arbetet med folkbildning är för att bidra till ökad kunskap och medvetenhet hos både allmänheten, företag och beslutsfattare. Genom folkbildning kan de även lättare bedriva påverkansarbete,

något som alla tre organisationer gör aktivt. Främst Klimataktion har ett stort fokus på att för- ändra den nationella politiken, även Fältbiologerna arbetar med detta till viss grad. Framtids- jorden ser ett förändrat politiskt läge mer som ett långsiktigt mål, men det är inte den största delen av deras arbete utan fokuset ligger för dem istället på att direkt förbättra förhållanden för människor idag. Chan et al (2019) påpekar vikten av samarbeten och att generera engagemang hos allmänheten då NGO:s inte kan stå som ensamma aktörer i kampen för långsiktiga föränd- ringar, vilket är något som Framtidsjorden också starkt poängterar och något som även de andra två organisationerna illustrerar i sina tankar om samarbeten. Tidigare forskning visar att samverkan och partnerskap kan vara fördelaktigt för NGO:s i deras arbete och för hållbarhetsarbete generellt (Brown, 1991; Pacheco-Vega, 2010). Då organisationerna i studien är relativt små kan samarbeten antas vara av stor vikt för att lyckas nå ut till beslutsfattare och en större all- mänhet.

Ett av delmålen inom mål 17 av de globala målen handlar om att uppmuntra och främja effektiva offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom civilsamhället (FN, u.å.-c). Organi- sationerna i studien menar att samarbeten och partnerskap vilka de ingår i, är viktiga för att lättare ställa makthavare till svars, samt ställa krav och ge möjlighet till ökade rättigheter. Framtidsjorden är en del av ett internationellt nätverk som bygger på samarbeten, vilket gör partnerskap till en stor del av organisationens arbete. Fältbiologerna samarbetar på en mer in- stitutionell nivå genom att tillsammans med andra skapa en tydligare röst med vilken de kan verka för förändring. Klimataktion samarbetar även de med andra organisationer, men verkar vara med neutralt inställda till samarbetens betydelse för NGO:s. Det är en mindre organisation som bygger på ideellt deltagande, vilket kan vara anledningen till att de värderar individuella aktioner och personligt engagemang högre. Organisationerna kan alla identifiera risker och utmaningar med samarbeten. Framtidsjorden och Fältbiologerna är dock eniga i att det positiva överväger det negativa, medan Klimataktion talar mer för hur betydande arbete inom mindre grupper eller individuellt kan vara. Mål 17 av de globala målen belyser vikten av ett partnerskap inom civilsamhället som bygger på olika aktörers kunskap och erfarenheter (FN, u.å.-c). Framtidsjorden och Fältbiologerna ser båda kunskapsutbyten som en viktig del av deras arbete och ser dels att de kan ge kunskap till andra kring deras respektive fokusområden och dels att de inom organisationerna kan utbyta kunskap och erfarenheter. Framtidsjorden är särskilt inne på kunskapsutbyte då de arbetar med många mindre organisationer världen över som har kunskap om det egna landets förutsättningar och hur de påverkas av klimatförändringar. Detta går även in i ett av delmålen inom mål 13, vilket handlar om att skapa ökad kunskap för att hantera klimatförändringar genom bland annat ökad medvetenhet (FN, u.å.-b).

6.3 Slutsats

Studien syftade till att undersöka svenska ENGO:s perspektiv på hållbar utveckling, hur de arbetar med det samt hur det skiljer sig åt organisationerna emellan. De tre organisationer som undersöks, Fältbiologerna, Framtidsjorden och Klimataktion, arbetar alla tre med miljöfrågor på olika sätt, men deras storlek, uppbyggnad och fokusområde ser annorlunda ut. Studiens resultat visar att de tre organisationerna har en liknande syn på hållbar utveckling, men att den

skiljer sig åt något. Centralt inom de tre organisationernas perspektiv på hållbar utveckling är att den ekonomiska delen är minst viktig. Hur de ser på ekonomisk tillväxt skiljer sig däremot åt något. Fältbiologerna anser att ekonomisk tillväxt aldrig kan vara hållbart, medan Framtids- jorden tror att vårt traditionella ekonomiska system måste förändras för att det ska kunna bli hållbart. Klimataktion ser inte ekonomisk tillväxt som något i grunden dåligt, men menar att det måste komma i andra hand. Framtidsjorden som är en del av ett internationellt nätverk och arbetar med ekologisk hållbarhet och social rättvisa implementerar alla tre dimensioner av håll- bar utveckling i sitt arbete medan Fältbiologerna som arbetar främst inom landet med natur- och miljöintresserade ungdomar lägger liten vikt vid den ekonomiska delen och motsätter sig starkt ekonomisk tillväxt. De har dock båda en tydlig holistisk syn på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling samverkar och ser ett distinkt samband mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, vilket är särskilt framträdande när de talar om miljörättvisa. Klimataktion är en mindre organisation som arbetar främst med påverkansarbete där de försöker driva för en förändring av den nationella miljöpolitiken. Av de tre organisationerna har Klimataktion mest avsmalnat fokuset på miljöskydd och klimat, det visar sig även att de är minst benägna att använda sig av konceptet hållbar utveckling då de inte anser att klimatet är en tillräckligt stor del av det. De arbetar inte uttalat med varken hållbar utveckling eller miljörättvisa, men deras ansträngningar att förändra hur svensk politik hanterar klimatkrisen är indirekt arbete för mil- jörättvisa och hållbarhet.

Vidare visar resultatet att organisationerna arbetar med hållbar utveckling på liknande sätt, dock skiljer det sig åt till vilken grad de implementerar eller utgår ifrån Agenda 2030 och de globala målen. Framtidsjorden har en tydlig bild av hur deras arbete relaterar till några av de globala målen och ser sig själva som en viktig aktör i uppfyllandet av dessa. Fältbiologerna och Klimataktion kan koppla sitt arbete till ett eller flera av målen, men de är inget de aktivt jobbar med eller formar sitt arbete utifrån. Samtliga tre organisationer ser samarbeten som en viktig del i deras arbete och är positivt inställda till det, även om de kan identifiera en del svårigheter. En stor fördel som både Framtidsjorden och Fältbiologerna ser med samarbeten är att det kan generera ett kunskapsutbyte, både inom organisationen mellan medlemmar och ur ett större perspektiv inom civilsamhället där de själva kan bidra med kunskap om miljö. Kli- mataktion är inte lika positivt inställda till samarbeten, utan menar att mycket kan åstadkommas inom mindre grupper. Gemensamt för alla tre organisationer är att de lägger stor vikt vid på- verkansarbete, de ser sig själva som viktiga aktörer där de kan påverka såväl allmänheten som politiker och beslutstagare.

6.4 Framtida forskning

Det finns flera aspekter kring NGO:s och hållbar utveckling som går att forska vidare om. En mer omfattande studie med fler ENGO:s skulle ge ett mer representativt resultat och en mer generell bild av hur ENGO:s i Sverige förhåller sig till hållbar utveckling. Intressant hade även varit att jämföra icke-statliga miljöorganisationer med icke-statliga organisationer som har annat fokusområde, exempelvis humanitärt bistånd, för att jämföra deras syn på ekonomisk håll-

barhet och ekonomisk tillväxt. Detta kan vara intressant då tidigare forskning tyder på att organisationer med ett starkt miljöfokus tenderar vara mindre benägna att implementera hållbar- hetskonceptet. Vidare skulle forskning med ett större fokus på NGO:s implementering av Agenda 2030 kunna ge utökad kunskap kring deras roll i uppfyllandet av de globala målen.

Referenser

Baker, S. (2015). Sustainable Development. 2:a upplagan. London: Routledge.

Baumgartner, R. J. (2011). Critical perspectives of sustainable development research and prac- tice. Journal of Cleaner Production, 19(8), 783-786, doi: 10.1016/j.jclepro.2011.01.005 Brown, L. D. (1991). Bridging organizations and sustainable development. Human Relations, 44(8), 807–831, doi: https://doi.org/10.1177/001872679104400804

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Cato, M. S. (2009). Green Economics: An Introduction to Theory, Policy and Practice. Lon- don: Earthscan.

Chan, S., Boran, I., van Asselt, H., et al. (2019). Promises and risks of nonstate action in climate and sustainability governance. Wiley Interdisciplinary Reviews, 10(3), doi: http://dx.doi.org/10.1002/wcc.572

Crespy, C. T., Miller, V. V. (2011). Sustainability reporting: A comparative study of NGOs and MNCs. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 18(5), 275–284, doi: https://doi.org/10.1002/csr.248

Damigos, D., Kaliampakos, D. (2006). The “battle of gold” under the light of green economics: a case study from Greece. Environmental Geology, 50(2), 202–218, doi:10.1007/s00254-006- 0201-9

Framtidsjorden. (2019). Strategisk långtidsplan 2020–2025. Hämtad från: https://framtidsjor- den.se/content/uploads/2019/06/strategisk-l%C3%A5ngtidsplan-2020-2025.pdf 2020-05-05 Framtidsjorden. (u.å.-a). Om oss. Hämtad från: https://framtidsjorden.se/om-oss/ 2020-04-27 Framtidsjorden. (u.å.-b). Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Hämtad från: https://framtidsjorden.se/agenda-mal-12/ 2020-05-06

Framtidsjorden. (u.å.-c). Framtidsjorden & Agenda 2030. Hämtad från: https://framtidsjor- den.se/agenda-2030/ 2020-05-04

Framtidsjorden. (u.å.-d). Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Hämtad från: https://fram- tidsjorden.se/agenda-mal-13/ 2020-05-06

Fältbiologerna. (2010). Miljöpolitiskt program. Hämtad från:

https://drive.google.com/file/d/1ZUTwg3bLk2-DyTbv2GlsXl_QbFY7LOH2/view 2020-05- 04

Fältbiologerna. (u.å.-a). Om oss. Hämtad från: https://www.faltbiologerna.se/om-oss/ 2020-04- 27 2020-05-04

Fältbiologerna. (u.å.-b). Strategi 20121. Hämtad från:

https://drive.google.com/file/d/1TvbhOK-hDtmKev3CT6RbrMzXg7vF3xkO/view 2020-04- 28

Förenta nationerna (FN). (u.å.-a). Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

In document Svenska ENGO:s &amp; hållbar utveckling : En kvalitativ studie av svenska icke-statliga miljöorganisationers arbete med och perspektiv på hållbar utveckling i relation till Agenda 2030 och grön ekonomi (Page 33-43)