Påverkansarbete och folkbildning

Organisationerna arbetar på många olika sätt med att verka för miljö- och klimatfrågor och bidra till att uppfylla mål 13: minska klimatförändringarna inom Agenda 2030. Ett av delmålen inom mål 13 (13.2) handlar om att integrera klimatåtgärder i nationell politik (FN, u.å.-b). In- tervjuperson A menar att Fältbiologerna kan ”...verka som en röst, att trycka på för förändring främst mot svenska staten då vi inte arbetar så mycket internationellt.” Intervjuperson A berät- tar även att Fältbiologerna ibland blir inbjuda till myndigheter och olika slags forum där de kan sitta med och påverka, exempelvis sitter de med i det nationella skogsprogrammet som tar fram underlag om regeringens beslut om skog. De arbetar med att komma med nya idéer eller lös- ningar, exempelvis lyfter de fram att det finns hyggesbruk som är ekonomiskt och kan ge av- kastning, till skillnad från kalhyggebruk som inte är hållbart alls. Intervjuperson C menar att

28

de på Klimataktion arbetar med mål 13 genom aktion, journalistik, påtryckning gentemot po- litiker samt folkbildning. Intervjuperson B berättar att Framtidsjorden försöker uppmärksamma kring svensk politik, speciellt jordbrukspolitiken som de anser behöver förändras. De arbetar med att försöka stärka sina partnerorganisationer i Latinamerika och Asien genom att vara på politiker och få dem att ratificera avtal som stärker deras rättigheter och ”förändra handelsavtal som gör att stora företag kan komma in och skövla i deras länder och att minska marknaden för dom här produkterna” (Intervjuperson B). I Framtidsjordens strategiska långtidsplan menar de att politiska beslut ofta behövs för att få till konkreta och långsidiga förändringar, men att okunskap ofta är en anledning till avsaknad av politiska beslut (Framtidsjorden, 2019). Fram- tidsjorden arbetar därför med att öka kunskap hos beslutsfattare genom faktaframställan och möten. De arbetar även för att media och opinionsbildare ska lyfta deras frågor och perspektiv samt efterfråga deras sakkunskap.

Intervjuperson C menar att de på Klimataktion försöker påverka den nationella politiken genom alla delar av deras aktionsarbete. De skriver debattartiklar ihop med andra klimatorganisationer i Sverige, de ger konkreta förslag på vad de anser politiken borde innehålla, och de försöker stödja processen med medborgarförslag och bygga lokalgrupper. I Klimataktions verksamhets- plan för 2020 skriver de att de bevakar och försöker påverka den nationella klimatpolitiken genom att delta ”...i aktuella forum och försöker driva opinion för en radikal klimatpolitik. Klimataktion har här ett ansvar att visa att vi måste genomföra förändringar som idag inte drivs av någon av de etablerade politiska partierna" (Klimataktion, 2020). Klimataktion arbetar med att kritiskt granska om regeringen utgår från klimatmålen när de utformar politik och de följer det klimatpolitiska rådets arbete. De verkar även för att fler kommuner och organisationer ska utlysa klimatnödläge och sätta upp nya mål som går i linje med nödläget (Klimataktion, 2020). Delmål 13.3 handlar om att skapa ökad kunskap för att hantera klimatförändringar genom att förbättra utbildning, medvetenhet samt den institutionella och mänskliga kapaciteten. Intervju- person A berättar att Fältbiologernas påverkansarbete mycket handlar om att anordna demon- strationer, manifestationer och andra kampanjer. Just nu har de exempelvis en kampanj om skogen där de folkbildar om skillnaden mellan skog och trädplantage. Intervjuperson A påpe- kar att ”om man tänker att det är politiken eller politikerna det är fel på så är det också lätt att säga att det är folket det är fel på som har valt fel politiker, att folkbilda är ju också ett sätt att kunna påverka politiken”. De menar alltså att folkbildning kan vara ett sätt att påverka politiken eftersom det möjliggör för allmänheten att på ett mer kvalificerat sätt rösta fram politiker. De försöker påverka genom demonstrationer och till viss del aktioner, exempelvis ordnade de ett möte med landsbygdsministern där de diskuterade sina åsikter kring skogen. Intervjuperson A menar att de genom folkbildning kan bidra till ökad medvetenhet och stärka andra aktörer inom civilsamhället. Hon påpekar att ”...våra medlemmar är inte isolerade, även om vi inte når ut jättemycket utanför vår medlemsbas så har vi ändå ökat kunskaper hos dem, och sen kommer de jobba på olika ställen och sprida kunskap”. Fältbiologerna arbetar framförallt lokalt men anser att det kan ha en global effekt i förlängningen. I Fältbiologernas miljöpolitiska program menar de att deras främsta medel i miljökampen är folkbildning. De är övertygade om att en stark relation till naturen i tidig ålder skapar ett intresse för att bevara och skydda den. En nyckel till en möjlig hållbar framtid menar de är den moderna människans tankemönster, och därför arbetar de med att försöka påverka dessa tankar (Fältbiologerna, 2010).

29

Framtidsjordens skriver i sin strategiska långtidsplan att deras internationella nätverk genomför projekt, arrangerar utbildningar, informerar om ekologiska och hållbara jordbruksmetoder till makthavare, utbyter kunskap med andra i och utanför nätverket samt arbetar med politisk på- verkan och folklig organisering (Framtidsjorden, 2019). Intervjuperson B menar att de på Framtidsjorden arbetar med att stärka bönder att producera på ett mer hållbart sätt och även skapa ökad medvetenhet och förståelse hos allmänheten, exempelvis försöker de ”skapa med- vetna konsumenter som är intresserade av att köpa produkter av [bönderna], men med förstå- else för vilket arbete dom lagt ner på produkterna”. Hon påpekar dock att de inte kan göra allt själva utan att de behöver samverka med andra organisationer och aktörer för att bedriva ef- fektivt påverkansarbete. Framtidsjorden skriver i sin strategiska långtidsplan att samverkan med andra civilsamhällsorganisationer är viktigt för att stärka deras nätverks opinions- och påverkansarbete. Genom samverkan med andra kan de öka legitimiteten för sina frågor och krav, samt öka opinionen och pressen på beslutsfattare (Framtidsjorden, 2019). Intervjuperson C berättar att de på Klimataktion har utbildningar för så kallade klimatinspiratörer som därefter kan sprida kunskap om klimatet vidare till en bredare publik. Under beskrivningen av före- ningen på hemsidan skriver Klimataktion att de ägnar sig åt att ”...informera om klimatföränd- ringarna och åtgärder mot dessa genom folkbildning, opinionsbildning, publicistisk verksam- het och påverkansarbete” (Klimataktion, u.å.-b). De bedriver även studier kring klimatföränd- ringarna och mobiliserar människor till manifestationer och aktioner mot klimatförändringar och klimatförändrande verksamheter. De samverkar dessutom tätt med andra organisationer och den internationella klimatrörelsen (Klimataktion, u.å.-b).

Tidigare forskning visar att NGO:s befinner sig i en position där de har en stor möjlighet att påverka och bidra till positiva förändringar inom miljömässig hållbarhet. Pacheco-Vega (2010) och Chan et al (2019) menar att icke-statliga aktörer som NGO:s har en stor möjlighet att på- verka andra aktörer och spelar en viktig roll då de kan föra talan för allmänheten. NGO:s är dessutom väldigt viktiga för att lyfta internationell medvetenhet om hållbarhetsfrågor och ut- forma global politik, både på egen hand men också som en del av internationella nätverk. Samt- liga organisationer i studien trycker på hur viktigt påverkansarbete och folkbildning är för att öka medvetenhet både hos allmänheten och beslutsfattare för att på så sätt påverka den nation- ella politiken och arbetet med de globala målen, särskilt mål 13. Chan et al (2019) påpekar dock vikten av samarbeten och att generera engagemang då NGO:s inte kan stå som ensamma aktörer i kampen för långsiktiga förändringar, vilket är något som Framtidsjorden också starkt poängterar. Brown (1991) menar att NGO:s kan spela nyckelroller i arbetet med hållbar ut- veckling genom att skapa kopplingar mellan olika sektorer vilka kan stärka institutionella ar- rangemang, vilket är något som organisationerna i studien arbetar mycket med.