Svenska ENGO:s &
hållbar utveckling
En kvalitativ studie av svenska icke-statliga
miljöorganisat-ioners arbete med och perspektiv på hållbar utveckling i
re-lation till Agenda 2030 och grön ekonomi
KURS:Examensarbete i globala studier, 15hp PROGRAM: Internationellt arbete
FÖRFATTARE: Martina Settlin, Kristin Bäck Persson EXAMINATOR: Ann-Sofie Kall
Sammanfattning
Medvetenheten för den mänskliga påverkan på miljön ökar och har blivit en alltmer viktig fråga inom nationell politik. Sverige vill se sig själva som en internationell förebild vad gäller alla dimensioner av hållbarhet och i uppfyllandet av de globala målen, något som kräver ett stort engagemang från hela samhället. Inom civilsamhället spelar icke-statliga organisationer (NGO:s) en viktig roll i detta, både genom sin egen verksamhet med miljöskyddande arbete och folkbildning, och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i sam-hället. Tidigare forskning målar upp NGO:s som viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan och diskuterar hur de kan anamma denna roll på bästa sätt. Forskningen tyder även på att deras syn på hållbar utveckling kan skilja sig åt beroende på deras fokusområden. Med NGO:s framträ-dande roll inom hållbarhetsfrågan i beaktning syftar studien till att undersöka hur dessa förhål-ler sig till hållbarhetskonceptet. Med hjälp av intervjuer med representanter från tre icke-stat-liga miljöorganisationer (ENGO:s) samt relevanta dokumentationer från dessa kunde studien besvara hur några ENGO:s i Sverige arbetar med hållbar utveckling, samt vilket perspektiv de har på konceptet och hur detta skiljer sig åt. Undersökningen gjordes i relation till grön eko-nomi och några utvalda globala mål inom Agenda 2030 samt utgick från begreppen hållbar utveckling och miljörättvisa. I resultatdelen framhävs bland annat miljörättvisa och sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Organisationernas syn på hållbar utveckling skiljer sig åt något, och de inkluderar aspekter av miljömässig-, social- och ekonomisk hållbar-het till olika grad i sitt arbete. Samtliga anser att ekonomisk hållbarhållbar-het är den minst viktiga delen inom hållbar utveckling och något som förstör för den sociala och miljömässiga hållbar-heten. Organisationen med starkast fokus på klimatet är minst benägen att implementera håll-bar utveckling i sitt arbete och ser inte att klimatet har en stor del av konceptet. De andra två organisationerna har ett mer holistiskt synsätt på hållbar utveckling och sambandet mellan de tre dimensionerna, och vikten av att implementera dessa i sitt miljöarbete. Dessa två organisat-ioner har även ett tydligt fokus på miljörättvisa. Organisatorganisat-ionernas inställning till vilken roll de spelar i uppfyllandet av de globala målen skiljer sig åt beroende på deras fokuspunkter. De arbetar dock alla med det 13:e globala målet, vilket handlar om att bekämpa klimatförändring-arna, men till olika grad och med olika angreppssätt. Något som genomsyrar samtliga organi-sationers arbete är påverkansarbete och folkbildning, vilket de alla tre identifierar som vikta aspekter av deras miljöarbete. De lägger även stor vikt vid samarbete, och ser att de behöver gå ihop för att kunna påverka och för att utbyta kunskap.
Sökord: icke-statlig organisation, Sverige, NGO, miljö, hållbar utveckling, Agenda 2030, grön ekonomi, miljörättvisa
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Avgränsningar ... 2
2. Syfte ... 2
2.1. Forskningsfrågor ... 2
3. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ... 2
3.1. Centrala begrepp och modeller ... 3
3.1.1 Hållbar utveckling ... 3
3.1.1.1 Miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet ... 3
3.1.2 Miljörättvisa ... 4
3.1.3 Agenda 2030 - Globala målen ... 4
3.1.3.1 Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt ... 5
3.1.3.2 Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna ... 5
3.1.3.3 Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap ... 5
3.1.4 Grön ekonomi ... 6
3.1.4.1 Modell för en grönare ekonomi ... 6
3.2 Tidigare forskning ... 7
3.2.1 Hållbar utveckling i tidigare forskning ... 7
3.2.1.1 NGO:s och hållbar utveckling ... 8
3.2.2 Grön ekonomi i tidigare forskning ... 10
3.2.3 Reflektioner kring tidigare forskning ... 11
4. Metod och material ... 12
4.1 Datainsamlingsmetod ... 12
4.1.1 Urval ... 13
4.1.2 Procedur ... 14
4.2 Validitet och reliabilitet ... 14
4.3 Etiska riktlinjer ... 15
4.4 Analysmetod ... 15
5. Resultat och analys ... 16
5.1 Presentation av NGEO:s och respondenter ... 16
5.2 Teman efter kodning av empiriskt material ... 16
5.2.1 Tema 1: Perspektiv på hållbar utveckling ... 17
5.2.1.1 Sambandet mellan miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet ... 17
5.2.1.3 Miljörättvisa ... 21
5.2.2 Tema 2: Hållbarhetsarbete i praktiken ... 23
5.2.2.1 Agenda 2030 ... 23
5.2.2.2 Samverkan och partnerskap ... 25
5.2.2.3 Påverkansarbete och folkbildning ... 27
6. Diskussion ... 29 6.1 Metoddiskussion ... 30 6.2 Resultatdiskussion ... 30 6.3 Slutsats ... 33 6.4 Framtida forskning ... 34 Referenser ... 36 Bilaga 1 – Intervjuguide ... 39
1
1. Inledning
Frågan om hållbarhet har varit omdiskuterad ända sedan 1800-talet då Malthus och William Stanley Jevons utryckte sin oro över bristande resurser i relation till befolkningsökningen re-spektive energiunderskottet. Under 60- och 70-talet började miljöproblem och den mänskliga påverkan på dessa uppmärksammas mer bland allmänheten. Denna oro och ängslan över den rådande miljöförstöringen ledde till att kritiken mot den rådande tillväxtorienterade ekono-miska modellen utvecklades utifrån ett miljöperspektiv (Baker, 2015). Innan dess sågs miljön och naturen som något som existerade utanför mänskligheten, och några tankar om mänsklig påverkan fanns inte. Den växande medvetenheten för hur miljöproblem och socio-ekonomiska frågor relaterar till varandra har resulterat i framkomsten av konceptet hållbar utveckling (Hopwood, Mellor & O’Brien, 2005). Sammanknytningen av de tre dimensionerna, miljö-mässig, social och ekonomisk hållbarhet, som utgör hållbar utveckling har sin grund i Brund-tlandrapporten Vår gemensamma framtid från 1987. Rapporten skrevs i ett försök att ta ett helhetsbegrepp på världens resurs- och miljöproblem och deras lösning genom begreppet håll-bar utveckling (WCED, 1987).
Den mänskliga påverkan på det globala klimatet har blivit en nyckelfråga inom politiken (Kjel-lén, 2007). År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda för hur världens alla länder ska arbeta med hållbar utveckling de närmsta åren. Agendan utgörs av 17 globala mål vilka innefattar alla tre dimensionerna av hållbarhet. För att uppnå de globala må-len krävs det engagemang och samarbete från alla delar av samhället, så som regeringar, privat sektor, civilsamhälle och medborgare (Globalportalen, u.å.). Sveriges regering har som ambit-ion att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030, både på hemmaplan och internationellt. Sverige ska vara en internationell förebild när det gäller alla dimensioner av hållbarhet, och ha en enad politik vilken tar hänsyn till fattiga människors perspektiv och mänskliga rättigheter. För att Sverige ska visa vägen mot en hållbar utveckling krävs delaktig-het från hela samhället. Hur de globala målen uppnås beror på engagemang från andra aktörer än staten såsom frivilligorganisationer, näringsliv, akademi och fackliga organisationer (Rege-ringskansliet, 2015.). Generellt har det skett en ökning i deltagande av icke-statliga aktörer i genomförandet och utformningen inom politiken, detta på grund av mer dynamiska och stän-digt föränderliga styrelsestrukturer på inhemska och internationella plan. Antalet icke-statliga organisationer (NGO:s) som fokuserar på miljö- och hållbarhetsfrågor har även det ökat. Forsk-ning tyder på att civilsamhällesorganisationer, både på egen hand och som en del av transnat-ionella medborgarnätverk, kan bidra till att lyfta internationell medvetenhet om hållbarhetsfrå-gor och utformandet av global politik (Pacheco-Vega, 2010). En bidragande faktor till varför NGO:s har kommit att spela en sådan betydelsefull roll är att miljöfrågorna angår alla, och att de beslut som tas i internationella förhandlingar har en direkt inverkan på många människor. Ett större engagemang för hållbar utveckling har gjort det naturligt för NGO:s att aktivt försöka få en deltagande roll i anslutning till förhandlingar (Kjellén, 2007). NGO:s spelar således en viktig roll i arbetet med de globala målen både genom sin egen verksamhet och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i samhället. Med tanke på NGO:s betydelsefulla roll ligger därmed studiens relevans i att undersöka hur NGO:s förhåller sig till frågan om
2
hållbar utveckling. Liknande studier har genomförts, dock inte i Sverige och med fokus på miljöorganisationer.
1.1 Avgränsningar
Studiens två huvudområden är hållbar utveckling och NGO:s. För att avgränsa studien kommer de NGO:s som undersöks begränsas till organisationer som arbetar med miljö som huvudfråga (ENGO:s) och som är baserade inom Sverige. Detta på grund av att det vid sökning efter tidi-gare forskning inte funnits någon som gjorts på just detta område, det är därför av intresse att genomföra en studie där fokus läggs på ENGO:s i Sverige.
Hållbar utveckling innefattar som ovan nämnt tre dimensioner, miljömässig, social och ekono-misk hållbarhet. Studien har ett naturligt fokus på den miljömässiga hållbarheten i och med valet av organisationer, det kommer dock även göras kopplingar till ekonomisk hållbarhet ge-nom teoretisk anknytning till grön ekoge-nomi. Hållbar utveckling är ett väldigt brett och omfat-tande koncept, då studiens främsta fokus ligger på ENGO:s perspektiv på hela begreppet anser vi dock att en större avgränsning inte behöver göras. Det har även gjorts en avgränsning av de globala målen. Studien använder sig av endast tre av de 17 målen, då resterande inte ansågs vara av samma relevans för ändamålet.
2. Syfte
Syftet med studien är att få större kunskap om hur icke-statliga miljöorganisationer (ENGO:s) i Sverige arbetar med hållbar utveckling samt vilka eventuella likheter eller skillnader som finns mellan dem. Studien syftar även till att få en bild av organisationernas perspektiv på hållbar utveckling och jämföra likheter och skillnader mellan dessa.
2.1. Forskningsfrågor
• Hur arbetar ENGO:s i Sverige med hållbar utveckling? Vilka likheter och skillnader finns det?
• Vilka perspektiv har ENGO:s på hållbar utveckling? Vilka likheter och skillnader finns det?
3. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning
I detta avsnitt definieras begrepp och modeller som är relevanta för studien. Beskrivning av dessa är nödvändiga för förståelse av efterföljande analys. Även tidigare forskning presenteras och diskuteras här.
3
3.1. Centrala begrepp och modeller
Nedan följer en presentation och närmare beskrivning av centrala begrepp och modeller, vilka är studiens teoretiska utgångspunkt och som ligger till grund för analysen av empiriska data. Studien syftar inte till att pröva en teori, utan insamlade data kommer istället kopplas till be-grepp och modell samt tolkas med utgångspunkt i dessa i syfte att bidra till en djupare analys och ökad förståelse.
3.1.1 Hållbar utveckling
Konceptet hållbar utveckling utvecklades i Brundtlandrapporten Vår gemensamma framtid från 1987, vilken skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN och skulle vara en global agenda för förändring. I rapporten benämns hållbar utveckling som “... development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (WCED, 1987, s. 41). Rapporten beskriver hur hållbar utveckling är en förändringsprocess i vilken resursexploatering, teknologisk utveckling, inve-steringar och institutionell förändring sker i enlighet med såväl framtida som nutida behov (WCED, 1987). Hållbar utveckling handlar således om att värna om och nyttja jordens resurser på ett sätt som innefattar en effektiv och långvarig förvaltning av dessa resurser (Johansson, 2012). Brundtlandrapporten var startskottet för ett växande intresse och ökat stöd för hållbar utveckling. Detta skapade en viktig länk och utökad förståelse för relationen mellan människa och natur. Innan begreppet utvecklades sågs naturen och miljön som något separat från socio-ekonomiska frågor (Hopwood, Mellor & O’Brien, 2005).
Studien använder sig av begreppet såsom det beskrevs i Brundtlandrapporten (WCED, 1987), samt utifrån de distinktioner som sedan gjorts mellan de tre dimensionerna som beskrivs när-mare nedan. Då studien syftar till att undersöka några ENGO:s arbete samt deras perspektiv på hållbar utveckling är begreppet centralt i denna studie.
3.1.1.1 Miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet
Hållbar utveckling delas vanligtvis upp i tre olika dimensioner som samverkar med varandra; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Uppdelningen i de tre dimensionerna kan tolkas som en illustrering av att hållbar utveckling endast kan uppnås när hållbarhet uppfyllts inom alla tre delar. Mer övergripande går det dock att se på dimensionerna som att de fungerar stöttande för varandra. Risken finns annars att en hållbar utveckling sker inom enbart en dimension på be-kostnad av de andra. Exempelvis att ekologisk hållbar utveckling sker på bebe-kostnad av försäm-rad ekonomisk eller social utveckling, eller en stark ekonomisk utveckling vilken bidrar till ökad miljöförstöring eller social utslagning. Ett helhetsperspektiv är därför av största vikt vid diskussioner och åtgärder kring hållbar utveckling. Den sociala dimensionen av hållbarhet in-nefattar faktorer som främjar fred, skapar sammanhållning och värnar om människors hälsa. Dessa faktorer är även viktiga för människors vilja och förmåga att ta ansvar för gemensamma resurser och värna miljön och naturtillgångar på ett sådant sätt att det inte äventyrar framtida
4
generationers möjlighet att leva ett gott liv. En ekonomisk hållbar utveckling kan sägas handla om människors välfärd, ett effektivt resursutnyttjande samt konkurrenskraft. En långsiktig eko-nomisk tillväxt bygger dock på att man värnar om både människor och miljö och inte överut-nyttjar givna resurser så att framtida generationer kan leva ett lika gott liv som den nu levande befolkningen. Den sociala och ekonomiska dimensionen av hållbarhet är starkt beroende av varandra, samtidigt som den miljömässiga dimensionen av hållbarhet måste uppfyllas för att bygga ekonomiskt och socialt hållbara samhällen (Johansson, 2012).
3.1.2 Miljörättvisa
Miljörättvisa har blivit ett av huvudtemana inom hållbar utveckling och är något som förenar viktiga mål för miljöskydd och social rättvisa. Begreppet är brett och behandlar problem vilka rör rättvis fördelning av miljömässiga för- och nackdelar som miljörisker, miljöpåverkan och miljökapital (miljömässiga varor och tjänster) mellan generationer, inom nuvarande generat-ioner och mellan människor och den naturliga världen. På en internationell nivå kan mycket av påverkan på miljön tolkas inom ramen för miljörättvisa. Exempelvis konsumeras ungefär fyra femtedelar av världens naturresurser av en femtedel av den globala befolkningen, vilket inne-bär en ojämn fördelning av naturkapital och en ojämn fördelning av miljöpåverkan såsom för-oreningar av land, vatten och luft, kollaps av fiske, jordförstöring, avskogning samt förlust av biologisk mångfald (Mitchell, 2011). Klimatförändringarna är således orättvisa då det är de fattigaste människorna som drabbas värst trots att de bidrar minst till utsläppen av växthusga-ser.
3.1.3 Agenda 2030 - Globala målen
År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda med 17 globala mål vilka ska bidra till en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling och vara uppnådda till år 2030 i världens alla länder. De globala målen ersatte de 8 milleniemålen som FN och världens länder har arbetat med sedan år 2000. Milleniemålen fokuserade på fattigdomsbe-kämpning i världens fattigaste länder. Agenda 2030 och de globala målen tar det till en högre nivå och syftar till att bygga på milleniemålen och göra vad de inte lyckades åstadkomma. Målen syftar till att stärka mänskliga rättigheter för alla och uppnå jämställdhet mellan könen och stärka kvinnors egenmakt. De 17 målen är indelade i 169 delmål och medel med tillhörande indikationer. Indikationerna är mätbara vilket innebär att man kan följa upp och utvärdera ar-betet med målen. Alla målen är viktiga för att skapa en hållbar utveckling, de är odelbara och integrerade och är baserade på de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekonomisk, social och miljömässig. Flera av målen är beroende och direkt kopplade till varandra, vilket innebär att framgång för ett av målen kan ge positiv effekt på andra mål. För att uppnå målen i Agenda 2030 krävs det engagemang och samarbete från olika aktörer som regeringar, privat sektor, civilsamhälle och medborgare (UN, u.å.).
Studien har valt att fokusera på 3 av de 17 globala målen inom Agenda 2030 i syfte att skapa en djupare analys om sättet organisationerna i studien arbetar på bidrar till att uppnå målen.
5
Mål 8 handlar om ekonomisk tillväxt, vilket studien kopplar till modellen för grön ekonomi samt organisationernas syn på ekonomi i relation till miljöförstöring. Mål 13 handlar om kli-matförändringarna, vilket är relevant då studien undersöker organisationer som fokuserar på miljö och klimat. Mål 17 valdes ut då det handlar om genomförande och partnerskap, vilket relaterar till studiens undersökning av NGO:s roll som en civil aktör i arbetet med hållbar ut-veckling, i synnerhet i relation till samverkan och partnerskap.
3.1.3.1 Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 8 handlar om att verka för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, samt en full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla människor. För att utrota fattigdom och främja ekonomisk tillväxt i alla länder krävs stabila och välbetalda arbe-ten. Ekonomisk tillväxt och arbete är beroende av varandra, fler människor behöver komma in på arbetsmarknaden för att utrota fattigdom. Målet innehåller ett flertal delmål och denna studie fokuserar på två av dessa vilka anses ha relevans för studiens teorikoppling. Delmål 8.1 handlar om att upprätthålla ekonomisk tillväxt i enlighet med nationella förhållanden. Delmål 8.4 syftar till att fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten inom konsumtion och produktion. Målet handlar även om att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö-förstöring med de utvecklade länderna i täten (FN, u.å.-a).
3.1.3.2 Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 13 handlar om att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Klimatförändringarnas effekter påverkar alla människor men människor i fattigdom drabbas hårdast. Världen måste arbeta för att minska farliga växthusgaser och hålla den globala temperaturökningen under 2 grader. För att tackla klimatförändringarna behövs en förändring av resursanvändningen av bland annat energi, produktion och jordbruk. Genom tek-nologiska innovationer och effektivisering är det möjligt att begränsa den framtida uppvärm-ningen av planeten. Två av delmålen har valts ut då de anses ha relevans för studien. Delmål 13.2 handlar om att integrera klimatåtgärder i nationell politik. Delmål 13.3 fokuserar på att skapa ökad kunskap för att hantera klimatförändringar genom att förbättra utbildning, medve-tenhet samt stärka den institutionella och mänskliga kapaciteten (FN, u.å.-b).
3.1.3.3 Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap
Mål 17 handlar om att alla världens länder måste uppnå ett partnerskap mellan regeringar, det civila samhället och den privata sektorn för att tillsammans stärka arbetet för en hållbar ut-veckling. Detta partnerskap ska bygga på gemensamma värderingar och principer vilka foku-serar på människors och planetens behov på lokal, nationell och global nivå. Målet handlar om att mobilisera och omfördela resurser, samt långsiktiga investeringar inom bland annat trans-port och hållbar energi. Studien kommer att fokusera på delmål 17.17 vilken handlar om att
6
uppmuntra och främja effektiva offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom civilsam-hället vilka bygger på andra partnerskaps erfarenheter. Delmålet är relevant för studien då NGO:s kan anses vara en del av partnerskapet inom civilsamhället (FN, u.å.-c). 3.1.4 Grön ekonomi
Molly Scott Cato beskriver i Green Economics (2009) hur det behövs ett nytt sätt att se på ekonomi då systemet som finns idag skapar ojämlikhet och saknar ett bredare hållbarhetsper-spektiv. Cato menar att vi behöver ha ett mer holistiskt synsätt vad gäller våra ekonomiska beslut om vi ska kunna uppnå och bibehålla en hållbar utveckling. Våra beslutstaganden på-verkar hela planeten, och vi behöver därför ha detta i åtanke även när vi fattar ekonomiska beslut. En grönare ekonomi innebär en medvetenhet för hela planeten och alla dess arter, och fokuserar inte bara på hur människan påverkas. Förhållningssättet har vuxit fram ur behovet av en mer hållbar ekonomi snarare än från abstrakta teorier om ekonomi. Cato belyser det faktum att traditionell ekonomi endast fokuserar på kvantitet, medan grön ekonomi lägger ett större fokus på kvalitet eftersom ekonomisk tillväxt på många sätt har försämrat vår livskvalitet (Cato, 2009, s. 2–5, 9).
3.1.4.1 Modell för en grönare ekonomi
Cato (2009) använder sig av tre principer ur ekofeminismen som hon applicerar på ekonomisk analys. Dessa tre är “unity-in-diversity", “interconnectedness” och “immanence”. Den första principen beskriver vikten av att respektera olikheter och se värdet i att alla beståndsdelar be-hövs, vilket inom grön ekonomi relaterar till olika delar av hållbar utveckling och hur de är beroende av varandra men behöver hanteras med olika angreppssätt. Den andra handlar om relationen mellan alla olika aspekter av planeten, vilket relaterar till det holistiska synsätt Cato beskriver. Utan denna princip kan vissa individers behov eller begär få förödande konsekvenser för andra individer eller arter. Cato använder den tredje principen, “immanence”, för att besk-riva hur planeten är något mer än bara fylld av resurser vi människor kan ta hur som helst, och att vi därför bör ta våra ekonomiska beslut när det kommer till utvinning av resurser på större allvar. Med detta menas att planeten och dess natur har ett eget värde som inte endast finns till för att stilla människans behov, och att vi därför behöver vara medvetna om vilka negativa konsekvenser våra ekonomiska beslut kan ha på miljön eller i andra delar av världen och se sambandet däremellan (Cato, 2009, s. 35f).
Vidare beskriver Cato (2009) två olika modeller för ekonomi; den traditionella modellen för ekonomi där fokus ligger på penningvärde och de tre delarna inte är beroende av varandra, och en grön modell där det finns ett större fokus på hållbarhet och de tre delarna existerar inom varandra.
7
Figur 1. Förhållandena mellan samhälle, ekonomi och miljö enligt traditionell ekonomisk modell respektive grön ekonomi. Inspirerad av Molly Scott Cato i Green Economics (Cato, 2009, s. 37).
I den första modellen (se figur 1) interagerar ekonomi, samhälle och miljö men de är inte be-roende av varandra. Alla delar är lika viktiga, men de är inte helt och hållet sammankopplade och i slutändan är det oftast ekonomin som får störst utrymme vid beslutstagande. Den tradit-ionella modellen gör det också möjligt att tillskriva ekonomins efterföljande negativa konse-kvenser som externa effekter som sker någon annanstans. Modellen för grön ekonomi (se figur 1) visar istället hur alla tre delar, ekonomi, samhälle och miljö, är sammankopplade och bero-ende av varandra. Ekonomin existerar inom samhället som i sin tur existerar inom miljön. Här är både ekonomi och samhälle beroende av miljön och alla delar påverkar och påverkas av de andra (Cato, 2009, s. 36f). Inom modellen för grön ekonomi menar man att eftersom vår natur och våra resurser är begränsade så bör även vår ekonomi vara det, och därmed att ekonomisk tillväxt inte bör eftersträvas då det inte är hållbart (Cato, 2009, s. 39).
Modellen för grön ekonomi som Cato (2009) beskriver används i studien för att analysera in-samlat material. Grön ekonomi innebär att samhälle och ekonomi är beroende av miljön, och förespråkar ett holistiskt synsätt. Modellen används här i syfte att skapa en djupare förståelse och analys av ENGO:s arbete och perspektiv på olika aspekter av hållbar utveckling, såsom den beskrivs ovan.
3.2 Tidigare forskning
Nedan följer en genomgång av tidigare forskning kring de teman som studien använder sig av; hållbar utveckling och NGO:s samt hur de relaterar till varandra. Även centrala begrepp och modeller diskuteras närmare utifrån forskning som använder sig av dessa.
3.2.1 Hållbar utveckling i tidigare forskning
Hållbar utveckling är ett vedertaget begrepp som används flitigt i forskning. Trots dess centrala roll i debatten under tiotals år har den verkliga framgången för hållbarhet varit långsam. Det
8
har vuxit fram flera olika definitioner, ramverk och modeller för hållbar utveckling sedan Brundtlandrapporten 1987, men det råder tvetydighet kring huruvida utvecklingen faktiskt har blivit mer hållbar och hur konceptet kan användas på mest effektivt sätt för att nå önskat resultat (Baumgartner, 2011). Hopwood, Mellor och O’Brien (2005) menar att det kan råda viss för-virring kring konceptet när det används för att beskriva många olika målsättningar och metoder för att nå målen och i slutändan en hållbar utveckling. Hannon och Callaghan (2011) belyser vikten av en tydlig och koncis definition av hållbar utveckling för att planering och strategier för hållbarhetsövergångar ska kunna ske. Ett ytterligare problem är att fokus ofta läggs på end-ast en av dimensionerna inom hållbar utveckling, och att de andra glöms bort. De menar att definitionen för hållbar utveckling kan innebära många olika ramverk, teoretiska koncept och mätningar, men att det vore lämpligare med en bredare och djupare definition som inkluderar flera aspekter och alla dimensioner. Detta skulle möjliggöra för en integrering av konceptet på fler områden.
3.2.1.1 NGO:s och hållbar utveckling
Civilsamhällets involvering i frågan om hållbar utveckling har ökat i takt med att det blivit mer accepterat av statliga och internationella institutioner. Med detta har därmed antalet NGO:s som fokuserar på miljö- och hållbarhetsfrågor ökat. Forskning tyder på att civilsamhällesorga-nisationer, både på egen hand och som en del av transnationella medborgarnätverk kan bidra till att lyfta internationell medvetenhet om hållbarhetsfrågor och utforma global politik (Pacheco-Vega, 2010). I takt med att hållbarhetsfrågan växer och arbetet med detta ökar blir diskussionen om vilka roller den offentliga och privata sektorn och NGO:s spelar viktig (Crespy & Miller, 2011). NGO:s har en stor möjlighet att påverka hur andra aktörer agerar i frågan och de spelar en stor och viktig roll då de kan föra talan för allmänheten och agera visselblåsare när det behövs. De kan fungera som en medlande aktör mellan statliga regleringar och företags implementerande av hållbarhetsfrågan. Yang, Liu, Sun och Zhang (2017) menar att NGO:s blotta närvaro kan påverka företags prestationer i relation till hållbarhet. Företag spelar en stor roll för miljöskyddet och de kan motiveras att förbättra sina prestationer när de sätts under press både internt och externt. NGO:s kan fungera som externa aktörer som kan pressa företagen genom övervakning. Det krävs dock mer än bara fysisk närvaro för att NGO:s ska behålla sitt inflytande. Crespy och Miller (2011) menar att NGO:s inflytande i hållbarhets-frågan kan ses som synonymt med makt. För att makt ska vara legitimt, vilket krävs för att den ska bestå, måste den ses som rätt ur de som inte använder denna makts perspektiv. För att NGO:s ska kunna påverka andras hållbarhetsarbete krävs det därför att deras arbete ses som legitimt ur ögonen på dessa. Crespy och Miller (2011) menar att det finns ett stort gap mellan vad NGO:s kräver och förväntar sig av den privata sektorn och hur de själva faktiskt arbetar. Om NGO:s ska kunna behålla sin legitima röst i hållbarhetsfrågan krävs det att de själva följer standarden som de satt för andra.
Wadham (2009) menar att företag och NGO:s har en världssyn som står i konkurrens till varandra och hämmar ett globalt kollektivt handlande för att tackla samhälleliga och miljö-mässiga utmaningar. Företag strävar efter ekonomisk tillväxt medan NGO:s har en mer holist-isk världssyn vilken ser företag, NGO:s och andra institutioner som en del av en sammanlänkad
9
global gemenskap. Wadhams (2009) studie av partnerskap mellan företag och NGO:s visar att samarbete däremellan kan bidra till ett kollektivt handlande för att tackla utmaningar kopplade till hållbar utveckling. Partnerskap kan därför ha en kommunikativ roll och generera alternativa strategier vilka kan bidra till att omforma respektive världssyn och sudda ut gränserna mellan sektorerna. Brown (1991) undersökte rollen som överbryggande NGO:s kan ha i att skapa eller stärka institutionella arrangemang för hållbar utveckling. Exempel på olika överbryggande or-ganisationer beskrivs i studien som bland annat associationer, nätverk, sociala rörelser och po-litiska koalitioner. Studien visade att överbryggande NGO:s kan spela en avgörande roll i att bygga lokala organisationer, skapa kopplingar mellan sektorer, öka gräsrötters påverkan på politik samt bidra med nya visioner och innovationer. Som studierna ovan pekar på är samar-beten av yttersta vikt i relation till NGO:s arbete med hållbar utveckling. NGO:s kan dessutom spela nyckelroller genom att bidra till hållbar utveckling inom arbetet med utvecklingsproblem. Vidare spelar NGO:s en viktig roll i den internationella miljöpolitiken. Trots diplomatiska be-drifter som Agenda 2030 och Parisöverkommelsen skiljer sig politiska åtaganden och regering-ars handlingar åt kraftigt. Nationella klimatåtaganden räcker inte till för att nå målen. Många menar därför att icke-statliga aktörer som NGO:s är väldigt viktiga, och de har därför fått ett ökat erkännande (Chan, et al., 2019). Det betydande ansvar som mer och mer läggs på NGO:s när det gäller hållbarhetsfrågan leder till frågeställningen om hur de kan använda denna roll på bästa sätt. Jasanoff (1997) poängterar vikten av ett närmare samarbete mellan lokala aktörer och statligt knutna forskare i skapandet av en användbar kunskapsgrund för miljöskyddande arbete, i vilket NGO:s kan agera som en oberoende mellanhand. Chan et al. (2019) menar dock att NGO:s handlingar riskerar få kontroversiella politiska följder trots deras icke-statliga roll. Det finns en risk att viss social, ekonomisk och miljömässig påverkan underskattas om det läggs för stor betoning på löften om förmåner och positiva förändringar. För att minimera dessa risker krävs en ökad tillgång till kunskap och en förmedlan om att miljöåtgärder är genomför-bara. Ett kunskapsutbyte leder till ökad förståelse för allas behov och prioriteringar. Chan et al. (2019) poängterar även vikten av att generera engagemang hos fler än bara förlöparna. NGO:s kan inte stå som ensamma aktörer i kampen för långsiktiga förändringar.
Begreppet hållbar utveckling är komplext och kan medföra att olika NGO:s har olika perspek-tiv på begreppet och integrerar det på olika sätt. Studier visar även att det kan skilja sig i hur olika organisationer integrerar hållbarhetskonceptet beroende på de dominerade värderingarna inom respektive organisation. Yap (1989) utforskade ett antal olika NGO:s roll i kampen för hållbar utveckling före Brundtlandrapporten, vilka förändringar rapporten medförde, samt ana-lyserade konsekvenserna av dessa förändringar för NGO-rörelsen. Yaps (1989) studie visar att NGO:s har olika idéer om vad som utgör hållbarhet. Även inom samma grupp finns det variat-ioner i mål, analys och tillvägagångssätt, vilket speglar komplexiteten av hållbarhetsfrågan. Samtidigt behöver inte de olika gruppernas mål alltid utesluta varandra då utveckling är en dynamisk process. Scherrer (2009) menar att ju mer en organisation är bunden till idén om miljöskydd, desto mindre benägen är denna att implementera strategier som kommer från håll-barhetskonceptet. En studie av Makarewicz-Marcinkiewicz och Morón (2014) visar att en del ENGO:s använder begreppet hållbar utveckling som en slags slogan i sina rapporter, men att det faktiska arbetet med det fallerar. Andra lägger inte stor vikt vid begreppet men visar istället
10
i sina rapporter att de försöker implementera det. De arbetar aktivt med att försöka skapa sy-nergi mellan miljö, sociala och ekonomiska aspekter som ska leda till en bättre värld för fram-tida generationer, en synergi som är väldigt viktig. Detta tyder på en skillnad i perspektiv på hållbar utveckling utifrån vad organisationerna anser vara viktigt.
3.2.2 Grön ekonomi i tidigare forskning
Ordet utveckling i Hållbar utveckling implicerar att ekonomin inte bara ska vara hållbar utan att det även bör finnas en ekonomisk tillväxt. Utmaningen ligger i att höja levnadsstandarden för jordens befolkning och samtidigt sträva efter att öka det materiella välståndet. Kay och Silberston (1991) skriver om två olika dimensioner av miljöproblem ur ett ekonomiskt per-spektiv. Den första är allmänningens dilemma, att vi negligerar de tillgångar vi tillsammans är ansvariga för. Den andra dimensionen är frågan om arv, och att det vi lämnar bakom oss till framtida generationer är otillräckligt och utarmat. Miljöproblem är inte ett resultat av en olämp-lig hetsjakt av den nuvarande generationens intressen. Istället menar Kay och Silberston (1991) att problemen grundar sig i ett misslyckande i att uppfatta vad den nuvarande generationens intressen faktiskt är. Detta betyder således att vi behöver fokusera mer på att försöka få en bättre förståelse för konsekvenser av de värderingar och ståndpunkter vi redan har, detta istället för att försöka ändra på uppfattningar och värderingar. Många miljöproblem är globala pro-blem, och de måste därför ses ur ett internationellt perspektiv. Kostnaderna för att lösa dessa problem är ofta höga och när detta blir ett problem uppstår frågan vem som är skyldig att betala. De höga kostnaderna måste rättfärdigas genom att se på dem i förhållande till fördelarna (Kay & Silberston, 1991). Damigos och Kaliampakos (2006) beskriver hur det krävs en bedömning och utvärdering av alla fördelar och kostnader för ett projekt. Det inkluderar finansiella resultat och både direkt och indirekt miljöförstöring. När det handlar om globala problem måste de som har råd att betala i vissa fall ställa upp för länder som är mindre ekonomiskt utvecklade men som drabbas hårdare av problemen. Kay och Silberston (1991) anser att vi inte kan sluta pro-ducera och konsumera, men att det måste ske en förändring så att produktionen kan fortskrida på ett hållbart sätt och att miljöproblemen neutraliseras. Det behövs en ekonomisk tillväxt för att bekämpa problemen, men denna måste anpassas så att den inte gör ytterligare skada eller kostar mer än den genererar. James och Cato (2017) menar dock att en ökad ekonomisk tillväxt ändå alltid kommer få negativa påföljder. Vår planets resurser är begränsade, vilket gör att det ekonomiska system som baseras på obegränsad tillväxt inte är kompatibelt med planeten (Ge-orgescu-Roegen i James & Cato, 2017). De begränsningar som finns har inte accepterats, vilket gör att det kvarstår en konflikt mellan den traditionella ekonomiska modellen och den faktiska verkligheten där naturen plundras och miljön är i krisläge (Cato, 2009). Processen för ekono-misk tillväxt såsom den ser ut idag sker utan hänsyn till sociala eller miljömässiga konsekven-ser eftersom fokus ligger på tillväxt och eventuella negativa påföljder utanför den ekonomiska dimensionen ses som externa faktorer (James & Cato, 2017).
11
3.2.3 Reflektioner kring tidigare forskning
Det finns en del forskning om NGO:s roll i hållbarhetsfrågan som behandlar hur de implemen-terar konceptet i sitt arbete, samt vilken påverkan de kan ha på såväl den privata och offentliga sektorn, som statliga och internationella institutioner. Tidigare forskning kring NGO:s och de-ras arbete i relation till konceptet hållbar utveckling visar tydligt att det finns en stark och viktig koppling mellan de två. NGO:s befinner sig i en position där de har en stor möjlighet att på-verka och bidra till positiva förändringar inom miljömässig hållbarhet. Yang, Liu, Sun och Zhang (2017) studie tar inte hänsyn till hur olika organisationer förhåller sig till hållbar ut-veckling, utan utgår endast ifrån fysiska avstånd för att mäta deras påverkan. Utifrån detta går det att anta att när NGO:s gör mer än bara närvarar fysiskt kan de ha en ännu större påverkan. Wadham (2009) menar att partnerskap mellan NGO:s och företag kan bidra till ett kollektivt handlande för att tackla utmaningar kopplade till hållbar utveckling. Brown (1991) påpekar dessutom att NGO:s kan spela nyckelroller i arbetet med hållbar utveckling genom att skapa kopplingar mellan olika sektorer vilka kan stärka institutionella arrangemang. Det är därmed tydligt att NGO:s är viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan, och något som gynnar såväl dem själva som en del av civilsamhället som andra sektorer är partnerskap däremellan vilket kan bidra till ökad kunskap och en positiv påverkan och förändring.
Det läggs ett stort ansvar på NGO:s där man förväntar sig att de ska övervaka företag och kräva att de står till svars för sina aktiviteter och rapporteringar gällande miljö och hållbarhet. Crespy och Millers (2011) studie visar att NGO:s inte alltid lägger lika stor vikt vid sin egen rapporte-ring av hållbarhetsaktiviteter trots att det är något de aktivt förespråkar. Detta gör att det finns stor anledning att även kontrollera hur NGO:s själva arbetar med hållbarhetsfrågan. Chan et al. (2019) diskuterar vilka risker som finns med icke-statligt engagemang och menar att de ofta underskattas bakom alla löften om positiva utkomster. Jasanoff (1997) lyfter frågan om syste-matisk utvärdering av NGO:s arbete med miljöåtgärder och vikten av detta med tanke på NGO:s betydande roll i frågan om hållbar utveckling. Detta tydliggör vikten av att utvärdera NGO:s arbete, samt behovet av en medvetenhet om de risker och negativa följder som miljö-skyddande handlingar kan ha. I och med detta är kunskapsutbyte ett viktigt verktyg för NGO:s, de kan folkbilda och skapa engagemang hos allmänheten samtidigt som de kan lära av varandra inom civilsamhället eller av forskning. En central del i detta är även medvetenheten om att alla delar av hållbar utveckling påverkas av varandra och inte bara se det positiva utan även kunna identifiera eventuella negativa påföljder av beslut eller handlingar.
Vidare visar tidigare forskning att NGO:s kan ha olika perspektiv på hållbar utveckling. Yap (1989) menar på att även inom samma typ av organisationer finns det variationer då det gäller mål, analys och tillvägagångssätt vilket speglar komplexiteten av hållbarhetsfrågan. Scherrers (2009) studie fann att i vilken grad olika organisationer integrerar hållbarhetskonceptet beror på de dominerade värderingarna som råder inom respektive organisation. Studien visade även på att ju mer en organisation är bunden till idén om miljöskydd, desto mindre benägen är denna att implementera strategier som kommer från hållbarhetskonceptet. Makarewicz-Mar-cinkiewicz och Morón (2014) menar att det finns skillnader mellan NGO:s som aktivt använder sig av begreppet hållbar utveckling som en typ av slogan i sin rapportering, och de som knappt nämner det men istället visar med sina aktiviteter hur de förhåller sig till frågan. Resultat och
12
positiv påverkan är högre hos de som visar snarare än berättar vad de arbetar med. Detta kan tyda på att de som aktivt arbetar med att implementera alla dimensioner av hållbar utveckling utan att använda det som en slags slogan har en djupare förståelse för konceptet och inser hur de olika beståndsdelarna samspelar med varandra. Ett starkt fokus kan även göra att andra aspekter av hållbar utveckling förbises eller hamnar i skymundan. Hannon och Callaghan (2011) påkallar en bredare definition av hållbar utveckling. Detta skulle vara fördelaktigt då det kan bidra till en djupare förståelse för begreppet där man, likt inom modellen för grön ekonomi (Cato, 2009), tar i beaktning alla tre dimensioner och hur de samspelar med varandra. Kay och Silberston (1991) menar att trots att något händer på andra sidan världen måste vi förstå att det är en konsekvens av våra handlingar och därmed även vårt problem. Detta relate-rar till Catos (2009) modell för grön ekonomi som visar hur alla dimensioner av hållbar ut-veckling, ekonomi, samhälle och miljö, samspelar och är beroende av varandra. Även Damigos och Kaliampakos (2006) beskriver hur de negativa konsekvenser som ekonomin genererar på miljön måste ses som en del av den ekonomiska utvecklingen snarare än något separat. Detta tydliggör vikten av att ha ett helhets- och holistiskt perspektiv på hållbar utveckling. Det är därför av intresse att undersöka hur NGO:s som fokuserar på miljömässig hållbar utveckling definierar begreppet och i vilken utsträckning de implementerar alla olika dimensioner av det i sitt arbete.
4. Metod och material
Avsnittet nedan beskriver studiens tillvägagångssätt samt metodval för insamling och bearbet-ning av data. Studien har en kvalitativ forskbearbet-ningsstrategi då den syftar till ett få en djupare förståelse kring ämnet. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för ENGO:s arbete med hållbar utveckling, vilket motiverar valet av ett kvalitativt tillvägagångssätt.
4.1 Datainsamlingsmetod
Kvalitativa intervjuer har valts som primär forskningsmetod då dessa kan bidra till att skapa en djupare inblick i och förståelse för organisationernas arbete med hållbar utveckling. Tyngd läggs på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt vilket är av intresse för studien. Kvalitativa intervjuer är dessutom flexibla och kan anpassas efter den riktning intervjuperso-nernas svar får, och undersökningens fokus kan anpassas efter viktiga frågor som uppkommer under intervjuerna. I studien användes semistrukturerade intervjuer då metoden innebär ett visst mått av struktur men lämnar samtidigt utrymme för flexibilitet. I semistrukturerade inter-vjuer ligger vikten på hur intervjupersonen uppfattar och tolkar frågor och skeenden om det personen upplever är viktigt vid förståelse eller förklaring av mönster, händelser och beteen-den. Även om forskaren har en i förväg utformad lista med frågor utefter specifika teman har intervjupersonen i regel en stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman, 2011, s. 413– 415). I studien används en intervjuguide med i förväg utformade frågor utefter specifika teman
13
och kategorier vilka utgår ifrån frågeställningarna. Dessa teman är därefter indelade i katego-rier vilka utgår från för studien centrala begrepp, teokatego-rier och modeller (se bilaga 1). För att komplettera intervjuerna samlades data även in genom att leta upp relevanta rapporter och do-kument på respektive organisations hemsida, detta gjordes i syfte att få en tydligare bild av hur organisationerna arbetar.
4.1.1 Urval
Studien har använt sig av målstyrt urval i syfte att försöka skapa en överensstämmelse mellan forskningsfrågor och urval. I målstyrt urval väljs personer eller organisationer ut på ett strate-giskt sätt i relevans till studiens forskningsfrågor. Forskaren vill ofta få fram ett urval som skiljer sig åt för att säkerställa ett stort mått av variation i studiens resultat. Då målstyrt urval innebär ett icke-sannolikhetsurval så kan inte generalisering göras till en hel population (Bry-man, 2011. s. 392). I studien valdes de svenska ENGO:s ut som var relevanta i relation till studiens mål och de formulerade forskningsfrågorna. Vilka organisationer det blev som deltog i studien var av liten vikt då studiens syfte består i att undersöka ENGO:s arbete med hållbar utveckling och inte specifika organisationer. Organisationerna som kontaktades ser olika ut och skiljer sig åt i angreppssätt och fokusområde vilket bidrar till variation i studien. Studiens kontaktprocess bestod i utskick av mail till organisationerna med information om studiens syfte samt förfrågan om deltagande i intervju i syfte att bistå till studiens datainsamling. Vid utebli-ven respons kontaktades organisationerna via telefon eller sociala medier. Flera organisationer uteblev dock ändå med respons och vissa tackade nej till att delta på grund av tids- eller kapa-citetsbrist. Tre organisationer tackade ja till att delta i studien. Valet av intervjupersoner gjordes utefter representanter som ansågs lämpade av organisationerna att besvara våra frågor och som fanns tillgängliga för intervju (se tabell 1). Intervjupersonerna i studien representerar sina re-spektive organisationer. Författarna till denna studie har dock i åtanke att det alltid finns en möjlighet att respondenternas personliga åsikter och tankar påverkar svaren vid intervjuerna, särskilt då människor som arbetar inom dessa typer av organisationer ofta brinner mycket för särskilda frågor. Respondenterna i studien var dock tydliga med att det är organisationen de representerar, och därför har vi valt att se materialet från intervjuerna som organisationernas åsikter och tankar.
Utöver intervjuerna valdes relevanta dokument ut från respektive organisationers hemsida. För att hitta relevant data lästes det material som fanns tillgängligt igenom, och de som behandlade information som relaterar till studien valdes ut. Från Fältbiologerna används Strategi 2021 och Miljöpolitiskt program. Från Framtidsjorden valdes Strategisk långtidsplan 2020–2025 samt sidorna Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna och Mål 12: Hållbar konsumtion och produkt-ion från deras hemsida ut. Från Klimataktprodukt-ion använder studien Verksamhetsplan samt sidan Föreningen från deras hemsida.
14
Respondent Position Organisation
Intervjuperson A Ordförande Fältbiologerna
Intervjuperson B Utbildningsansvarig Framtidsjorden
Intervjuperson C Styrelsemedlem Klimataktion
Tabell 1. Intervjupersonerna, deras position och organisation.
4.1.2 Procedur
På grund av långa avstånd till organisationernas kontor och rådande restriktioner till följd av Covid-19-pandemin utfördes intervjuerna via Skype eller telefon, beroende på vad som passade respondenterna bäst. Båda författarna närvarade vid samtliga intervjuer för att stärka kvaliteten på insamlingsmaterialet. Intervjuerna följde intervjuguiden (se bilaga 1) och samma frågor ställdes till samtliga respondenter. Relevanta följdfrågor tillkom dock under intervjuerna bero-ende på intervjupersonens svar och om dessa kunde utvecklas eller om något behövde förtyd-ligas. Intervjuerna anpassades efter kontexten och intervjupersonernas svar. Med intervjuper-sonernas godkännande spelades intervjuerna in och transkriberades därefter. Anledningen till inspelning av intervjuerna var för att inte gå miste av intervjumaterial och för att effektivare kunna analysera materialet.
4.2 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är viktigt inom kvalitativ forskning då det är avgörande för studiens kvalitet och tillförlitlighet. Validitet innebär att studien mäter det den säger sig mäta, d.v.s. att studiens slutsatser hänger ihop (Bryman, 2011, s. 50). Vid konstruktionen av intervjuguiden inför de semistrukturerade intervjuerna har vissa faktorer tagits i beaktande i syfte att få så hög validitet som möjligt i studien. Det är viktigt att intervjufrågor till en semistrukturerad intervju är färdiga och genomtänkta då det minskar risken att forskaren ställer oklara eller ledande frå-gor vilka kan försämra studiens validitet (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s. 151). Vi tog hänsyn till detta vid konstruktionen av intervjufrågorna och var noggranna med att intervjuper-sonerna uppfattade frågorna korrekt. Intervjufrågorna grupperades i tematiska kategorier och placerades i logisk ordning inom varje kategori, detta då sättet man ställer frågor på och i vilken ordning de är i kan påverka svaren och i sin tur studiens validitet. Intervjufrågorna var korta och fackspråk undveks i syfte att skapa lättbegripliga frågor och för att undvika att styra inter-vjupersonerna för mycket och begränsa deras egna reflektioner med för långa och ledande frå-gor. Vid intervjuerna låg fokus på att låta intervjupersonerna själva berätta om sina tankar och undvika ledande frågor i syfte att minska risken för låg validitet (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s. 156f). Till skillnad från validitet handlar reliabilitet om studiens tillförlitlighet; att stu-diens resultat blir detsamma om studien genomförs på nytt eller om slumpmässiga eller tillfäl-liga faktorer påverkar resultatet (Bryman, 2011, s. 49). I de flesta fall är det svårt att replikera undersökningar i kvalitativ forskning då den sociala miljön förändras, men det kan vara möjligt genom att gå in i liknande sociala miljöer och förutsättningar (Bryman, 2011, s. 352). Möjlighet till replikering av denna studie finns då studiens tillvägagångssätt vid insamling av data samt
15
använda teman och kategorier är väl beskrivna. Det kan dock antas skilja sig stort åt mellan olika typer av organisationer vilket kan tänkas ge andra resultat i nya studier.
4.3 Etiska riktlinjer
Studien har tagit hänsyn till de etiska riktlinjer som finns inom forskning. Informationskravet är uppfyllt då berörda deltagare har fått tydlig information om studiens syfte och tillvägagångs-sätt, samt att studien bygger på frivillighet. Studien har uppfyllt samtyckeskravet då deltagarna informerades om att de har rätt att själva bestämma över sin medverkan och att de kan avbryta sin medverkan när som om så önskas. Konfidentialitetskravet uppfylls då intervjupersonerna i studien tillfrågades om de ville vara anonyma. Ingen av intervjupersonerna kände dock behovet av anonymitet då de representerade sina organisationer snarare än den egna personen. Då upp-gifter och insamlat material i studien endast används för forskningsändamålet så uppfylls även nyttjandekravet (Bryman, 2011, s. 131f). Det insamlade materialet i form av dokument och rapporter från organisationerna är information som finns tillgänglig för allmänheten och där-med behöver inte samma hänsyn tas till kraven ovan.
4.4 Analysmetod
Studien använde sig av en kvalitativ tematisk analys för att besvara studiens frågeställningar. I en tematisk analys läggs en tyngd på vad som sägs och inte på hur det sägs. Detta tillväga-gångssätt möjliggör för att finna mönster i insamlade data och på så sätt kunna dra slutsatser utifrån dessa. En generell strategi för att göra en tematisk analys av kvalitativa data är att ut-forma ett ramverk där centrala teman och subteman identifieras utifrån genomgång av utskrifter och texter som utgör data. I sökandet efter teman lades fokus på hur ofta ord eller fraser, vilka representerar ett tema, användes. I insamlade data fokuserades det därför på repetitioner, d.v.s. hur ofta teman återkom, samt på likheter och skillnader av hur teman diskuterades. (Bryman, 2011, s. 527–529). Insamlade data färgkodades utifrån de teman som kunde identifieras, vilka sedan låg till grund för det analytiska ramverk som användes i analysen av det empiriska materialet. De teman som identifierats konkretiserades till två huvudteman, vilka delades in i tre kategorier vardera (se tabell 2). Det första temat är Perspektiv på hållbar utveckling, med kategorierna Sambandet mellan miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, Ekonomisk till-växt och miljöförstöring och Miljörättvisa. Det andra temat är Hållbarhetsarbete i praktiken med underkategorier Agenda 2030, Samverkan och partnerskap och Påverkansarbete och folk-bildning.
16
Tema Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Perspektiv på hållbar
utveckling
Sambandet mellan miljömässig, ekono-misk och social håll-barhet Ekonomisk tillväxt och miljöförstöring Miljörättvisa Hållbarhetsarbete i praktiken
Agenda 2030 Samverkan och part-nerskap
Påverkansarbete och folkbildning
Tabell 2. Studiens teman och kategorier.
5. Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras valda organisationer och respondenter, därefter följer en genomgång av resultatet från datainsamlingen samt en analys av detta i relation till centrala begrepp, mo-deller och tidigare forskning. Resultatet presenteras utifrån två teman och sex underkategorier till dessa (se tabell 2).
5.1 Presentation av ENGO:s och respondenter
Studien undersöker tre svenska ENGO:s; Fältbiologerna, Framtidsjorden och Klimataktion. Fältbiologerna är en fristående barn- och ungdomsorganisation till Naturskyddsföreningen och är Sveriges största ideella förening för natur- och miljöintresserade unga (Fältbiologerna, u.å.). Framtidsjorden är en förening med ett internationellt nätverk som arbetar för social rättvisa och ekologisk hållbarhet. Deras fokus ligger på hållbar landsbygdsutveckling, urbana miljöfrågor, biologisk och kulturell mångfald och genusfrågor (Framtidsjorden, u.å.-a). Klimataktion är en organisation som kämpar för klimatet med ställningstaganden som utgår utifrån vetenskaplig forskning. Deras vision är en folkrörelse som utgår från lokala organisationer och nätverk (Kli-mataktion, u.å.-a). I resultatdelen benämns Fältbiologernas representant som Intervjuperson A, Framtidsjordens representant som Intervjuperson B, och representant för Klimataktion är In-tervjuperson C.
5.2 Teman efter kodning av empiriskt material
Genom kodning av det insamlade empiriska materialet kunde en rad olika teman identifieras, vilka konkretiserades till två huvudteman som sedan delades upp i totalt sex underkategorier (se tabell 2). Nedan presenteras och analyseras studiens empiriska resultat utifrån dessa teman och kategorier.
17
5.2.1 Tema 1: Perspektiv på hållbar utveckling
Nedan behandlas det empiriska material som relaterar till hållbar utveckling och organisation-ernas perspektiv på detta. Detta innefattar deras syn på miljörättvisa, sambandet mellan miljö-mässig, ekonomisk och social hållbarhet samt hur de ser på ekonomisk tillväxt i relation till miljöförstöring.
5.2.1.1 Sambandet mellan miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet
Samtliga respondenter anser att samspelet mellan de tre dimensionerna är viktigt, de är dock även överens om att den ekonomiska delen inte är lika viktig. Intervjuperson B från Framtids-jorden anser att sambandet mellan dimensionerna är en förutsättning för att utveckling ska kunna vara hållbar. Hon poängterar dock att det ekonomiska systemet måste förändras, ”Det ekonomiska måste ju naturligtvis vara med, men det behöver se väldigt mycket annorlunda ut än vad det gör idag, vi har inte ett hållbart ekonomiskt system.” (Intervjuperson B). Vidare berättar hon att Framtidsjorden fokuserar på det sociala och ekologiska i sitt arbete eftersom det traditionellt läggs så mycket fokus på det ekonomiska. De ser en tydlig koppling mellan klimatförändringar, rättviseproblematik och jordbrukssektorn och menar att ”...om vi får en rättvis och hållbar matproduktionskedja så skulle så många andra problem om inte lösas så i alla fall bli mycket lättare att lösa.” (Intervjuperson B). Det 13:e globala målet som handlar om klimatförändringar förespråkar en förändring av resursanvändningen inom bland annat jord-bruk för att klimatförändringarna ska kunna tacklas (FN, u.å.-b). Ett mer hållbart jordjord-bruk är en stor del av Framtidsjordens arbete.
Catos (2009) modell för grön ekonomi bygger på att alla tre delar inom hållbar utveckling är sammankopplade med den miljömässiga som grund (se figur 1). Framtidsjorden har ett fokus på miljömässig och social hållbarhet, men samtidigt ser de kopplingen till ekonomisk hållbar-het och menar att en hållbar marknad inom jordbrukssektorn kan vara en lösning på andra problem. En av Catos (2009) principer för grön ekonomi, ”unity-in-diversity” refererar till vikten av att se värdet i att alla tre dimensioner av hållbar utveckling behövs. Framtidsjorden lägger lite fokus på den ekonomiska delen då de menar att den traditionellt får ta för mycket plats, dock vill de se en hållbar matproduktionsmarknad och förstår att ekonomisk tillväxt i det sammanhanget är viktigt för bönderna, berättar intervjuperson B. De tror att jordbruket kan lösa både sociala och miljömässiga hållbarhetsproblem om bara marknaden kan skötas på ett hållbart sätt. Intervjuperson B berättar om hur många bönder runtom i världen mår psykiskt dåligt på grund av den ekonomiska och sociala pressen som sätts på dem.
(…) idag står [bönder] väldigt ensamma, vilket gör att bönder främst i Indien, men i Latinamerika och Europa med, tar livet av sig för att både den ekonomiska och sociala pressen på dem blir för stor. Så det är ju en självmordspandemi, i brist på bättre ord i dessa tider, bland småbrukare världen över. (Intervjuperson B)
Detta är en effekt av bland annat klimatförändringar som försvårar bönders arbete, och något som Framtidsjorden inte vill se längre, berättar intervjuperson B. De menar därför att en fun-gerande marknad där småskaliga bönder kan sälja ekologiska produkter kan bidra till social
18
hållbarhet, men även ekonomisk hållbarhet. Framtidsjorden skriver i sin strategiska långtids-plan för 2020–2025 att samhällsutvecklingen behöver ha sin utgångspunkt i en ekologisk grundsyn, och att denna grundsyn bygger på ett helhetsperspektiv där natursystem hänger sam-man (Framtidsjorden, 2019). Detta är en av grundprinciperna för Catos (2009) modell. En håll-bar utveckling kan håll-bara uppnås om vi anammar ett holistiskt synsätt där det finns en medve-tenhet för hela planeten och hur vi är sammankopplade med naturen. Framtidsjorden är tydliga med att miljön är grunden för att allt annat ska kunna fungera, vilket relaterar till den andra principen för grön ekonomi; ”interconnectedness” som återigen handlar om ett holistiskt syn-sätt och relationen mellan planetens olika aspekter (Cato, 2009, s. 35f). Framtidsjordens lång-tidsplan beskriver deras övergripande målsättning som är att vår hushållning av resurser ska ske på ett sådant sätt att den kan tillfredsställa alla människors grundläggande behov (Fram-tidsjorden, 2019). Detta kan direkt kopplas till Brundtlandrapporten som beskriver hur utveckl-ing måste ske på ett sådant sätt att såväl nuvarande som framtida generationers behov kan till-fredsställas (WCED, 1987).
Intervjuperson A från Fältbiologerna menar att social och miljömässig hållbarhet hänger ihop väldigt mycket, och att alla omställningar i relation till miljön även bör vara socialt hållbara men att man inte behöver ta hänsyn till ekonomisk hållbarhet på samma sätt. Vidare förklarar intervjuperson A att Fältbiologerna ser hållbar utveckling som en trappa, där den miljömässiga delen är i botten och således grunden som håller upp de andra två delarna. De menar att ”den miljömässiga delen är grunden för att de andra ska kunna finnas.” och ”...vi är väldigt tydliga med att miljön ska gå först, det är det som är grunden för att ens ha en ekonomi.” (intervjuper-son A). Fältbiologerna ser således kopplingen mellan de tre dimensionerna, men lägger ingen stor vikt vid den ekonomiska delen. Till skillnad mot Catos (2009) modell där ekonomi och sociala förhållanden existerar inom miljön (se figur 1) ser Fältbiologerna det som en trappa där miljön håller uppe de andra två delarna. I sitt miljöpolitiska program beskriver Fältbiologerna sitt miljöpolitiska arbete som något som genomsyras av en strävan efter ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. De menar att människan måste ta ansvar för miljön och sätta undan sina egna behov, eftersom vi är den enda levande varelsen som har en medveten påverkan på miljön. Likt Framtidsjorden anser Fältbiologerna att det bör läggas fokus på att skapa ett mer hållbart jordbruk. Fältbiologerna tror att jordbruk kan ske i balans med naturen, men att sam-hället som idag sätter ekonomiska värden först gör omställningen svår (Fältbiologerna, 2010). I Brundtlandrapporten beskrivs hållbar utveckling som en förändringsprocess där förändring ska ske i enlighet med framtida och nutida behov (WCED, 1987). Fältbiologerna förespråkar i sitt miljöpolitiska program att vi sätter undan våra egna, nutida behov för att tillfredsställa mil-jöns behov, detta eftersom vi själva är boven i dramat (Fältbiologerna, 2010). Fältbiologernas syn på detta går i linje med Catos (2009) andra princip, ”interconnectedness”. Människans behov och begär måste komma i andra hand när planeten och miljön lider.
Intervjuperson C berättar att Klimataktion ser ett starkt samband mellan de tre dimensionerna och tycker det är viktigt att se över dem. Hon förklarar dock att Klimataktion inte direkt arbetar med hållbar utveckling, utan att deras fokus istället ligger på klimat, ”Självklart är hållbar ut-veckling en del i det men ibland är hållbar utut-veckling lite mindre koncentrerat på klimat.” (In-tervjuperson C). Vidare kopplar in(In-tervjuperson C hållbar utveckling till en teori av Hannah Arendt för att förklara hur hon ser på det. Hon beskriver att det finns tre sysselsättningar eller
19
riktningar i livet; ”care” som handlar om att ta hand om sig själv och andra på individnivå, ”work” som handlar om arbete och “action” som innefattar att ta hand om en större grupp eller hela planeten. Dessa tre likställer intervjuperson C med de tre dimensionerna inom hållbar ut-veckling; ”care” blir det sociala, ”work” det ekonomiska och “action” det miljömässiga. Inter-vjuperson C beskriver hur Klimataktion försöker implementera social hållbarhet i sitt arbete: ”...vi skriver om klimat, går ut i aktionsarbetet, göra aktioner i vad som helst. Allt det är håll-barhetsarbete men också socialt för vi tar hand om vår egen aktion, vårt eget drivande”. Tidi-gare forskning visar att hållbar utveckling i vissa fall kan vara ett för brett koncept, vilket kan leda till förvirring och att det läggs fokus på en dimension och att de andra två glöms bort (Hopwood, Mellor & O’Brien, 2005; Hannon & Callaghan, 2011). Intervjuperson C menar att även om klimat är en del av hållbar utveckling så läggs det inte så stort fokus på just den delen, vilket är varför Klimataktion inte ser sig själva arbeta med hållbar utveckling. Johansson (2012) förklarar hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling, eftersom risken finns att arbete inom endast en av dimensionerna sker på bekostnad av de andra två.
Tidigare forskning visar att det finns skillnader i perspektiv på och strategier för hållbar ut-veckling hos NGO:s (Yap, 1989; Makarewicz-Marcinkiewicz & Morón, 2014). Scherrer (2009) menar att organisationer som är starkt bundna till miljöskyddsarbete är mindre benägna att implementera hållbarhetskonceptet. Organisationerna i studien är överens om att sambandet mellan de tre dimensionerna inom hållbar utveckling är viktigt, men att ekonomisk hållbarhet inte är lika viktigt för dem och deras arbete. Framtidsjorden arbetar med alla tre dimensioner på något sätt, om än lite mindre med ekonomisk hållbarhet. Fältbiologerna lägger inget fokus på den ekonomiska delen även om de ser en koppling. Både Framtidsjorden och Fältbiologerna har en syn på hållbar utveckling som avspeglar Catos (2009) modell för grön ekonomi och de tre principerna för detta. Likt modellen för grön ekonomi har de en holistisk syn på hur de tre dimensionerna hör ihop och påverkar varandra. Klimataktion har en mer avslappnad syn på hållbarhetskonceptet och hur de tre dimensionerna är sammankopplade, och väljer att fokusera på endast klimatfrågor.
5.2.1.2 Ekonomisk tillväxt och miljöförstöring
Intervjuperson A från Fältbiologerna menar att ekonomisk tillväxt inte är hållbart överhuvud-taget och aldrig kommer kunna vara det. Hos Fältbiologerna har de en slogan som säger “hellre en till växt än tillväxt” och Intervjuperson A berättar att organisationen försöker skapa en annan bild av vad ekonomisk hållbarhet kan vara. ”Den ekonomiska hållbarheten känns mer som en motsättning mot de andra, det är precis det som är problemet, det är den som förstör för de andra två, så som man ser på ekonomisk hållbarhet.” (Intervjuperson A). I Fältbiologernas mil-jöpolitiska program om jordbruk påpekar de att det är svårt för jordbrukare att ta initiativ till nödvändiga förbättringar i ett samhälle där ekonomiska värden alltid kommer först och där lagstiftning och ekonomiska styrmedel hindrar övergången till hållbara alternativ (Fältbiolo-gerna, 2010).
Intervjuperson C från Klimataktion diskuterar ekonomisk tillväxt i relation till Hanna Arendts teori. Hon menar att ”work”, alltså ekonomi, är viktigt men att det går att leva bra utan den
20
delen om vi tar hand om vad vi har och att miljön kommer först. Hon kopplar vidare till en annan modell vilken skiljer mellan ”wants” (önskningar) och ”needs” (behov). I relation till denna modell kan ekonomi ses som önskningar och inte som behov. Intervjuperson C menar att om man tillåter önskningar komma före behov, så innebär det att ekonomin kommer före att ta hand om människor och planeten, vilket inte är ett hållbart sätt att se på ekonomi. Catos (2009) tredje princip, ”immanence”, beskriver hur planetens resurser inte bara existerar för att fylla människor behov eller begär, och att överexploatering av dessa kan ha förödande konse-kvenser för miljön eller andra människor. Intervjuperson C menar att självklart är det positivt om ekonomin går bra men att ekonomisk tillväxt är sekundärt: ”Jag har absolut glädje av att ekonomi går bra, men om det inte finns plats i vårt liv att bygga då finns det inte plats, då är det bara att acceptera.”. Klimataktion har således en liknande syn på resursutvinning och eko-nomi som beskrivs av Cato (2009). Ekoeko-nomisk tillväxt är endast ett mänskligt begär, inte ett behov, och måste därför vara sekundärt till naturens behov. Även Framtidsjorden ser stora pro-blem med det ekonomiska systemet. I organisationens propro-blembild identifierar de det kapital-istiska ekonomiska systemet som en motor i den utveckling de bedömer som negativ.
(…) det är en väldigt kraftigt bidragande orsak till, till exempel det här export-/im-portjordbruket som gör att det finns rationalitet i att snarare producera för export än för att föda den egna befolkningen. Och eftersom man producerar för en export-marknad så är det vissa typer av produkter, vilket gör att den biologiska mångfalden inom jordbruket är otroligt begränsad. (Intervjuperson B)
Intervjuperson B förklarar att det ekonomiska systemet vi har idag driver på utvecklingen i samhället vilket gör att vi får döende landsbygder i andra delar av världen, men också i Sverige. Framtidsjorden är inte emot all form av export och produktion men de anser att sättet det bed-rivs på idag får alldeles för stora konsekvenser för klimat och lokalbefolkning i olika delar av världen. ”Vi har mot ett bättre vetande byggt upp ett globalt system där det blir mer lönsamt att importera soja från Brasilien än det blir att producera spannmål nästgårds. Hur den ekono-miska situationen går ihop, det fattar jag inte ens.” (Intervjuperson B). I Framtidsjordens stra-tegiska långtidsplan för 2020–2025 skriver de att de rådande politiska och ekonomiska syste-men bygger på en vit, västcentrerad och patriarkal maktordning vilken understödjer och beva-rar ojämlika strukturer, samt en ohållbar fördelning av resurser. De påpekar även att dagens omfattande exploatering av naturens resurser och de tilltagande klimatförändringarna allt mer hotar den biologiska mångfalden och sätter oss människor i en sårbar situation (Framtidsjorden, 2019). Framtidsjorden syn på ekonomi och ekonomisk tillväxt avspeglar Catos (2009) andra och tredje princip för grön ekonomi, som säger att vi behöver respektera miljön och inte låta våra egna ekonomiska begär komma före naturens behov, och att vi behöver vara medvetna om hur våra ekonomiska beslut påverkar andra arter och människor i andra delar världen. Fram-tidsjorden verkar även för miljörättvisa då de, likt vad Mitchell (2011) beskriver, menar att de rådande systemen bygger på en ohållbar och orättvis fördelning av resurser vilka leder till för-lust av biologisk mångfald. Detta tyder på att de har ett holistiskt synsätt vad gäller hållbar utveckling, de ser hur de tre dimensionerna är sammankopplade och hur de påverkas av varandra.
