H1: Förstfödda har lägre grad av öppenhet än senare födda.
Resultatet från undersökningen visar att förstfödda har en lägre grad av öppenhet än senare födda. Resultatet överensstämmer med Frank Sulloway tidigare forskning om att senare födda individer har en högre grad av öppenhet än förstfödda (Sulloway 1997, s. 70). Resultatet går inte att generalisera till den större populationen då det inte visar signifikans. Därför förkastas hypotes 1.
H2: Förstfödda har likvärdig grad av utåtriktning som senare födda.
Resultatet visar en skillnad på -0,3% lägre utåtriktning för förstfödda men skillnaden är mycket liten för att vara avgörande, därför kan resultatet tolkas som att det finns en likvärdig grad av utåtriktning mellan förstfödda och senare födda. Sulloways tidigare forskning mäter graden i två aspekter där förstfödda anses vara mer självsäkra, medan senare födda anses vara mer sällskapliga (Sulloway 1997, s. 55 – 69). Resultatet är inte signifikant och därmed
förkastas hypotes 2.
H3: Förstfödda har lägre grad av samarbetsvillighet än senare födda.
Resultatet indikerar att förstfödda har en högre grad av samarbetsvillighet än senare födda.
Resultaten motsäger Sulloway tidigare forskning om att senare födda har en högre grad av samarbetsvillighet än förstfödda (Sulloway 1997, s. 69). Resultatet är inte signifikant och därmed förkastas hypotes 3.
H4: Förstfödda har högre grad av samvetsgrannhet än senare födda.
Resultatet visar att förstfödda har en lägre grad av samvetsgrannhet än senare födda.
Resultatet motsäger Sulloway tidigare forskning om att förstfödda har en högre grad av samvetsgrannhet än senare födda (Sulloway 1997, s. 69). Resultatet är inte signifikant och därmed förkastas hypotes 4.
H5: Förstfödda har högre grad av emotionell instabilitet än senare födda.
Resultatet påvisar att förstfödda har en lägre grad av emotionell instabilitet än senare födda.
Resultatet motsäger Sulloway tidigare forskning om att förstfödda har en högre grad av emotionell instabilitet än senare födda (Sulloway 1997, s. 55 – 70). Resultatet är inte signifikant och därmed förkastas hypotes 5.
5.1 Slutsats
Inget resultat i studien visade signifikans på sambandet mellan positionen i syskonskaran och personlighet. Uppsatsens samtliga hypoteser förkastades. Signifikans påvisades mellan socioekonomiska faktorer och personlighet.
Då hypoteserna till denna undersökning formulerats baserat på tidigare forskning av bland annat Frank Sulloway så behöver resultatet ses i relation till detta. Det blir intressant att se hur de icke signifikanta sambanden kan relateras till Sulloways tes om att det existerar skillnader mellan förstfödda och senare födda vad gäller personlighet utifrån femfaktormodellen.
Sulloway uttrycker sig ha signifikanta resultat i att det råder trender i två av fem faktorer som kan relateras till syskonordning. Denna studie har inte funnit signifikanta samband i någon av faktorerna vid kontroll för position i syskonskaran och personlighet. Cecilé Ernst & Jules Angst har genom sina studier hävdat att syskonordningseffekter på sambandet till personlighet är överskattat. Istället menar Ernst & Angst att det är familjestorlek och socioekonomisk bakgrund som påverkar sambanden; en teori som denna undersökning ger stöd för när det gäller kontroll för socioekonomisk bakgrund (Sulloway 1997, s. 71 – 75).
Skillnader i resultaten kan ha att göra med urval. Denna studie omfattar ett mellan familjer perspektiv. Resultaten kan falla ut annorlunda vid undersökning av individer inom samma familj då jämförelsen skulle omfatta biologiska syskon. Värt att ta i beaktning för resultatet är också urvalets avgränsning som uppgår till mellan två till tre syskon. Eftersom det finns individer som har fler syskon än så är sannolikheten stor att resultatet bli annorlunda för större syskonskaror. Vid beaktande av confluence modellen och resource dilution modellens teori om att storleken på syskonskaran påverkar utfall mer än själva positionen så är detta en kritik mot studiens avgränsning om två till tre syskon, och värt att ta hänsyn till. Större
syskonskaror kan indikera att positionen spelar större roll i stora familjer.
5.2 Avslutande kommentar
Dalton Conley benämner att dagens fria arbetsmarknad skapar nya förutsättningar för individer utifrån förmåga. Förr i tiden valde barn oftast att gå i föräldrarnas fotspår och det fanns ingen tendens till en fördelning av arbete efter personlig kompetens som det gör idag (Conley 2005, s. 171 - 178).
Dagens klasskillnader mellan vuxna syskon beror i stor del på arbetsmarknadsutfall enligt Conley. Syskon har olika förmågor vilka skapar olika möjligheter för avancemang. Enligt Black et. als studie gynnas förstfödda på arbetsmarknaden på grund av personliga egenskaper som värderas högt i arbetslivet så som starkare social kompetens, uthållighet, stresstålighet och initiativförmåga (Black et. al 2016, s. 24). Hur framgång definieras ser dock olika ut och avgörs beroende på den sociala kontext som råder inom ett särskilt område i en viss tid enligt Conley (Conley 2005, s. 171 - 178).
5.3 Framtida forskning
Denna uppsats har använt sociologiskt intressanta variabler av intervjupersonens kön, ålder, utbildning och uppväxtförhållanden för att kontrollera sambandet mellan positionen i syskonskaran och personlighet.
Det finns fler faktorer som kan påverka utfallen av personlighet mellan förstfödda och senare födda. Förslag på framtida forskning är att kontrollera ett inom familjen perspektiv för familjekonfigurationen i uppväxtfamiljen. Confluence modellen och resource dilution
modellen förespråkar att familjestrukturen kan påverka utfall; om syskonen är få samt har fler år mellan sig så bidrar den strukturen till positiva utfall. När syskonen är många och har färre år mellan sig så ökar det negativa utfall. Vidare hänger utfallen ihop med resursfördelningen mellan syskonen; desto fler barn i syskonskaran desto mer behöver resurser delas lika (Zajonc 1976, s. 227; Downey 2001, s. 497 - 498). Ytterligare förslag på framtida forskning är därför att också titta på syskonens och föräldrars upplevelse av hur resurserna fördelas.
Vidare föreslås att kontrollera för konfigurationen av syskonens kön då det, i interaktion med position i syskonskaran, anses påverka genusrelaterade beteenden. Genus anses av flera forskare vara korrelerat med personlighet (Sulloway 1997, s. 78 - 79).