Multivariat analys

För att testa sambanden mellan positionen i syskonskaran och graden av ett personlighetsdrag enligt femfaktormodellen används två regressionsmodeller för varje faktor. Modell 1 testar det direkta sambandet mellan position (skillnaden att vara förstfödd mot senare född) och personlighet. Modell 2 testar om sambandet mellan position och personlighet kvarstår vid kontroll av intervjupersonens kön, ålder och högsta utbildning. Vidare kontrolleras i modell 2 uppväxtförhållanden och högsta utbildning för intervjupersonens fader och moder.

Regressionskoefficienter redovisas i tabell 2 (sidan 29) för varje oberoende variabel som kontrolleras mot en personlighetsfaktor. Nedan beskrivs resultaten.

4.2.1 Grad av öppenhet

Modell 1: I tabell 2 (sidan 29) redovisas regressionskoefficienter och vi kan se att det

förekommer en skillnad i graden av öppenhet mellan förstfödda och senare födda. Förstfödda visar en regressionskoefficient på -0,039, det innebär att förstfödda ligger 3,9% lägre på skalan av öppenhet än senare födda när vi kontrollerar det direkta sambandet. Resultatet är inte signifikant vilket innebär att den oberoende variabeln inte kan relateras till att ha en tillförlitlig effekt på graden av öppenhet. R² värdet är lika med 0 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln inte kan förklaras av modellen.

Modell 2: I tabell 2 (sidan 29) redogörs regressionskoefficienter när värdena från modell 1 hålls konstanta. I modellen adderas faktorerna kön, ålder, högsta utbildning, uppväxtfamilj samt faderns- och moderns högsta utbildning. Vid kontroll för dessa variabler kan vi se att förstföddas grad av öppenhet minskar från -0,039 till -0,067.

Regressionskoefficienten för kön uppgår till 0,231 vilket innebär att kvinnor har en högre grad av öppenhet på 23,1% i jämförelse mot referenskategorin män. Resultatet för kön är signifikant på 0,001 nivån vilket innebär 99,9% säkerhet att resultatet går att generalisera till den större populationen. När vi kontrollerar för ålder kan vi se att regressionskoefficienten uppgår till -0,002 vilket innebär att när det skiljer ett år mellan intervjupersonerna så är det 0,2% mindre sannolikhet för den äldre individen att ha en högre grad av öppenhet än den yngre. Resultatet är inte signifikant vilket innebär att det inte går att uttala sig om att det

existerar ett faktiskt samband av negativ effekt mellan stigande ålder och hög grad av öppenhet.

Regressionskoefficienten för uppväxtfamilj visar -,106 vilket indikerar att graden av öppenhet är 10,6% lägre för de som vuxit upp i en hel uppväxtfamilj än referensgruppen; de som vuxit upp under andra förhållanden. Resultatet är signifikant på fem procent nivån och går därför med 95% säkerhet att generalisera på populationen.

Vid kontroll för högsta utbildning redovisas gymnasium med regressionskoefficienten 0,092 vilket indikerar 9,2% högre sannolikhet att ha en hög grad av öppenhet än för referensgruppen grundskola. Resultatet är dock inte signifikant. Universitet- och högskolenivå som högsta utbildning visar 0,392. Det innebär att sannolikheten för att ha en hög grad av öppenhet ökar med 39,2% för de som har högre utbildning i jämförelse med referensgruppen grundskola.

Resultatet är signifikant med 0,001 och kan generaliseras till 99,9% i populationen. Övriga kategorier visar regressionskoefficienten 0,358 vilket innebär en ökad sannolikhet för en högre grad av öppenhet med 35,8% i jämförelse med referensgruppen grundskola. Resultatet är signifikant med 0,001, alltså 99,9%, vilket visar att det finns ett starkt samband i

populationen.

Regressionskoefficienterna för faderns högsta utbildning visar 0,193 för gymnasium, 0,180 för universitet- och högskola och 0,059 för övriga kategorier i jämförelse med

referensgruppen grundskola. För modern visar regressionskoefficienterna 0,040 för

gymnasium, 0,065 för universitet- och högskola samt 0,041 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen grundskola. Graden av öppenhet ökar med 19,3% för de individer som har en far med gymnasium som högsta utbildning, motsvarande för modern är 4% ökning.

Graden av öppenhet ökar med 18% för de som har en far med universitet -

högskoleutbildning, motsvarande för modern är 6,5% ökning. Graden av öppenhet ökar i kategorin övrigt hos fadern med 5,9%, motsvarande för modern är 4,1% ökning. Resultaten för faderns gymnasie- och universitet – högskoleutbildning är signifikanta på en 0,01 nivån och går att generalisera med 99% säkerhet. Övriga resultat är inte signifikanta vilket innebär att de inte går att säkerställa för en hel population.

Sammanfattningsvis minskar förstföddas grad av öppenhet från -3,9% till -6,7% vid kontroll för andra faktorer. Resultatet är inte signifikant och därmed går det inte att säkerställa

skillnaden mellan förstfödda och senare födda enbart på grund av positionen. Däremot kan vi

se att signifikanta resultat påvisats från kön, uppväxtfamiljen, intervjupersonens gymnasie-, universitetsutbildning, övriga kategorier och faderns gymnasie- och

universitet-högskoleutbildning. Signifikanta faktorer indikerar störst påverkan på positionen i

syskonskarans effekt på graden av öppenhet. Modellens R² värde är 0,076 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln kan förklaras till 7,6% av de oberoende variablerna.

4.2.2 Grad av utåtriktning

Modell 1: I tabell 2 (sidan 29) vi kan se att det inte förekommer en skillnad i graden av utåtriktning mellan förstfödda och senare födda. Förstfödda visar en regressionskoefficient på 0,000, det innebär att förstfödda ligger på samma nivå på skalan av utåtriktning som senare födda. Resultatet är inte signifikant; den oberoende variabeln kan inte relateras till att ha en tillförlitlig effekt på graden av utåtriktning. R² värdet är lika med 0 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln inte kan förklaras av modellen.

Modell 2: I tabell 2 (sidan 29) ser vi att värdena från modell 1 hålls konstanta. Vid kontroll för fler faktorer kan vi se att förstföddas grad av utåtriktning minskar från 0,000 till -0,003.

Regressionskoefficienten för kön uppgår till 0,179 vilket innebär att kvinnor har en högre grad av utåtriktning på 17,9% i jämförelse mot referenskategorin män. Resultatet är signifikant på 0,001 nivån. För ålder kan vi se att regressionskoefficienten är 0,000 vilket innebär att det finns ingen skillnad i grad av utåtriktning när det skiljer ett år mellan intervjupersonerna. Resultatet är inte signifikant.

Regressionskoefficienten för uppväxtfamilj visar -,004 vilket indikerar att graden av

utåtriktning är 4% lägre för de som vuxit upp i en hel uppväxtfamilj än för referensgruppen som vuxit upp under andra förhållanden. Resultatet är inte signifikant.

Vid kontroll för gymnasium som respondentens högsta utbildning visar

regressionskoefficienten 0,123, det är 12,3% högre sannolikhet att ha en hög grad av utåtriktning vid gymnasieutbildning än för referensgruppen grundskola. Resultatet är signifikant på 0.05 nivån. Universitet- och högskolenivå som högsta utbildning visar 0,316.

Det innebär att sannolikheten för att ha en hög grad av utåtriktning ökar med 31,6% för de som har högre utbildning i jämförelse med referensgruppen. Resultatet är signifikant på 0,001 nivån. Övriga kategorier visar regressionskoefficienten 0,263 vilket innebär en ökad

sannolikhet för en högre grad av utåtriktning med 26,3% i jämförelse med referensgruppen.

Resultatet är signifikant på 0,001 nivån.

Regressionskoefficienterna för faderns högsta utbildning visar 0,012 för gymnasium, -,013 för universitet- och högskola och 0,010 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen grundskola. För modern visar regressionskoefficienterna 0,007 för gymnasium, -,004 för universitet- och högskola samt 0,037 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen.

Graden av utåtriktning ökar med 1,2% för individer som har en far med gymnasieutbildning, motsvarande för modern är 0,7% ökning. Graden av utåtriktning minskar med 1,3% för de som har en far med universitet - högskoleutbildning, motsvarande för modern är 0,4%

minskning. Graden av utåtriktning ökar i kategorin övrigt hos fadern med 1%, motsvarande för modern är 3,7% ökning. Resultaten för faderns och moderns utbildning är inte

signifikanta.

Sammanfattningsvis minskar förstföddas grad av utåtriktning från att ha befunnit sig på en likvärdig nivå som senare födda till -0,3% lägre. Resultatet är inte signifikant. Däremot kan vi se att signifikanta resultat påverkat utfallet och det är kön och intervjupersonens egen

utbildningsnivå som uppvisar sig ha en faktisk inverkan på grad av utåtriktning. Modellens R² värde är 0,035 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln kan förklaras av 3,5% av de oberoende variablerna i modellen.

4.2.3 Grad av samarbetsvillighet

Modell 1: I tabell 2 (sidan 29) kan vi se att det förekommer en skillnad i graden av samarbetsvillighet mellan förstfödda och senare födda. Förstfödda visar en

regressionskoefficient på 0,020, det innebär att förstfödda ligger 2% högre på skalan av samarbetsvillighet än senare födda när vi kontrollerar det direkta sambandet. Resultatet är inte signifikant. R² värdet är lika med 0 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln inte kan förklaras av modellen.

Modell 2: Tabell 2 (sidan 29) ser vi att värdena från modell 1 hålls konstanta. Vidare visas modellens regressionskoefficienter när fler faktorer adderas. Vid kontroll för andra faktorer kan vi se att förstföddas grad av samarbetsvillighet minskar från 0,020 till 0,017.

Regressionskoefficienten för kön uppgår till 0,117 vilket innebär att kvinnor har en högre grad av samarbetsvillighet på 11,7% i jämförelse mot referenskategorin män. Resultatet för

kön är signifikant på 0,001 nivån. När vi kontrollerar för ålder kan vi se att

regressionskoefficienten uppgår till 0,008 vilket innebär att när det skiljer ett år mellan intervjupersonerna så är det 0,8% större sannolikhet för den äldre individen att ha en högre grad av samarbetsvillighet. Resultatet är signifikant på 0,001 nivån.

Uppväxtfamilj visar regressionskoefficienten 0,032 vilket indikerar att graden av samarbetsvillighet är 3,2% högre för de som vuxit upp i en hel uppväxtfamilj än

referensgruppen; de som vuxit upp under andra förhållanden. Resultatet är inte signifikant.

Vid kontroll för gymnasium som respondentens högsta utbildning visar

regressionskoefficienten 0,094 vilket indikerar 9,4% högre sannolikhet att ha en hög grad av samarbetsvillighet än för referensgruppen grundskola. Resultatet är inte signifikant.

Universitet- och högskolenivå som högsta utbildning visar 0,204. Det innebär att

sannolikheten för att ha en hög grad av samarbetsvillighet ökar med 20,4% för de som har högre utbildning i jämförelse med referensgruppen. Resultatet är signifikant på 0,001 nivån.

Övriga kategorier visar regressionskoefficienten 0,247 vilket innebär en ökad sannolikhet för en högre grad av samarbetsvillighet med 24,7% i jämförelse med referensgruppen. Resultatet är signifikant på 0,001 nivån.

Regressionskoefficienterna för faderns högsta utbildning visar -,031 för gymnasium, -,129 för universitet- och högskola och -,038 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen grundskola. För modern visar regressionskoefficienterna -,008 för gymnasium, -,075 för universitet- och högskola samt -,008 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen.

Graden av samarbetsvillighet minskar med 3,1% för de individer som har en far med

gymnasieutbildning, motsvarande för modern är 0,8% minskning. Vidare minskar graden av samarbetsvillighet med 12,9% för de som har en far med universitet - högskoleutbildning, motsvarande för modern är 7,5% minskning. Grad av samarbetsvillighet minskar även i kategorin övrigt hos fadern med 3,8%, motsvarande för modern är 0,8% minskning.

Resultaten för faderns universitet – högskoleutbildning är signifikanta på 0,01 nivån.

Sammanfattningsvis minskar förstföddas grad av samarbetsvillighet med små marginaler, från 2% till 1,7% när vi kontrollerar för flera faktorer. Resultatet är inte signifikant. Däremot kan vi se signifikanta resultat påvisas från kön, ålder, universitets-högskoleutbildning, övriga utbildningar och faderns gymnasie- och universitet-högskoleutbildning. Dessa faktorer indikerar ha en påverkan på samarbetsvillighet, om än i liten grad. Modellens R² värde är

0,071 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln kan förklaras till 7,1% av de oberoende variablerna.

4.2.4 Grad av samvetsgrannhet

Modell 1: Tabell 2 (sidan 29) redovisar regressionskoefficienter och vi kan se att det förekommer en skillnad i graden av samvetsgrannhet mellan förstfödda och senare födda.

Förstfödda visar en regressionskoefficient på -0,033, det innebär att förstfödda ligger 3,3%

lägre på skalan än senare födda när vi kontrollerar det direkta sambandet. Resultatet är inte signifikant. R² värdet är lika med 0,001 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln kan förklaras av 0,1% av de oberoende variablerna.

Modell 2: Tabell 2 (sidan 29) redogör för regressionskoefficienter när värdena från modell 1 hålls konstanta. I modellen adderas fler faktorer, vid kontroll för dessa kan vi se att

förstföddas grad av samvetsgrannhet minskar från -0,033 till -0,035.

Regressionskoefficienten för kön uppgår till 0,103 vilket innebär att kvinnor har en högre grad av samvetsgrannhet på 10,3% i jämförelse mot referensgruppen män. Resultatet för kön är signifikant på 0,001 nivån. När vi kontrollerar för ålder kan vi se att

regressionskoefficienten uppgår till 0,007 vilket innebär att när det skiljer ett år mellan intervjupersonerna så är det 0,7% större sannolikhet för den äldre individen att ha en högre grad av samvetsgrannhet. Resultatet är signifikant på 0,001 nivån.

Uppväxtfamilj visar regressionskoefficienten 0,054 vilket indikerar att graden av samvetsgrannhet är 5,4% högre för de som vuxit upp i en hel uppväxtfamilj än

referensgruppen; de som vuxit upp under andra förhållanden. Resultatet är inte signifikant.

Vid kontroll för gymnasium som respondentens högsta utbildning visar

regressionskoefficienten 0,043 vilket indikerar 4,3% högre sannolikhet att ha en hög grad av samvetsgrannhet än för referensgruppen grundskola. Resultatet är inte signifikant.

Universitet- och högskolenivå som högsta utbildning visar 0,149. Det innebär att

sannolikheten för att ha en hög grad av samvetsgrannhet ökar med 14,9% för de som har högre utbildning i jämförelse med referensgruppen. Resultatet är signifikant på 0,01 nivån.

Övriga kategorier visar regressionskoefficienten 0,087 vilket innebär en ökad sannolikhet för en högre grad av samvetsgrannhet med 8,7% i jämförelse med referensgruppen. Resultatet är inte signifikant.

Regressionskoefficienten för faderns högsta utbildning visar -,006 för gymnasium, -,017 för universitet- och högskola och -,006 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen grundskola. För modern visar regressionskoefficienterna -,015 för gymnasium, -,059 för universitet- och högskola samt -,026 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen.

Graden av samvetsgrannhet minskar med 0,6% för de individer som har en far med

gymnasium som högsta utbildning, motsvarande för modern är 1,5% minskning. Graden av samvetsgrannhet minskar med 1,7% för de som har en far med universitet -

högskoleutbildning, motsvarande för modern är 5,9% minskning. Vidare minskar graden av samvetsgrannhet i kategorin övrigt hos fadern med 0,6%, motsvarande för modern är 2,6%

minskning. Resultaten är inte signifikanta.

Sammanfattningsvis minskar förstföddas grad av samvetsgrannhet med 2 procentenheter, från -3,3% till -3,5% vid kontroll av andra faktorer. Resultatet är inte signifikant. Däremot kan vi se att signifikanta resultat påvisats från kön, ålder och högre universitetsutbildning.

Signifikanta faktorer visar en mindre påverkan på graden av samvetsgrannhet. Modellens R² värde är 0,046 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln kan förklaras till 4,6% av de oberoende variablerna.

4.2.5 Grad av emotionell instabilitet

Modell 1: Tabell 2 (sidan 29) redovisar regressionskoefficienter och vi kan se att det förekommer en skillnad i graden av emotionell instabilitet mellan förstfödda och senare födda. Förstfödda visar en regressionskoefficient på -,049, det innebär att förstfödda ligger 4,9% lägre på skalan av emotionell instabilitet än senare födda när vi kontrollerar det direkta sambandet. Resultatet är inte signifikant. R² värdet är lika med 0,001 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln kan förklaras av 0,1% av de oberoende variablerna.

Modell 2: I tabell 2 (sidan 29) redogörs regressionskoefficienter när värdena från modell 1 hålls konstanta. I modellen adderas fler faktorer och vid kontroll för dessa kan vi se att förstföddas grad av emotionell instabilitet minskar från -,049 till -,042.

Regressionskoefficienten för kön uppgår till 0,347 vilket innebär att kvinnor har en högre grad av emotionell instabilitet på 34,7% i jämförelse mot referenskategorin män. Resultatet för kön är signifikant på 0,001 nivån. När vi kontrollerar för ålder kan vi se att

regressionskoefficienten uppgår till 0,002 vilket innebär att när det skiljer ett år mellan

intervjupersonerna så är det 0,2% större sannolikhet för den äldre individen att ha en högre grad av emotionell instabilitet. Resultatet är inte signifikant.

Vid kontroll av uppväxtfamilj visar regressionskoefficienten -,060 vilket indikerar att graden av emotionell instabilitet är 6% lägre för de som vuxit upp i en hel uppväxtfamilj i jämförelse mot referensgruppen som vuxit upp under andra förhållanden. Resultatet är inte signifikant.

Vid kontroll för gymnasium som respondentens högsta utbildning visar

regressionskoefficienten 0,044 vilket indikerar 4,4% högre sannolikhet att ha en hög grad av emotionell instabilitet i jämförelse med referensgruppen grundskola. Resultatet är inte signifikant. Universitet- och högskolenivå som högsta utbildning visar 0,034. Det innebär att sannolikheten för att ha en hög grad av emotionell instabilitet ökar med 3,4% för de som har högre utbildning i jämförelse med referensgruppen. Resultatet är inte signifikant. Övriga kategorier visar regressionskoefficienten 0,001 vilket innebär en ökad sannolikhet för en högre grad av emotionell instabilitet med 0,1% i jämförelse med referensgruppen. Resultatet är inte signifikant.

Regressionskoefficienterna för faderns högsta utbildning visar 0,083 för gymnasium, 0,090 för universitet- och högskola och 0,034 för övriga kategorier i jämförelse med

referensgruppen grundskola. För modern visar regressionskoefficienterna -,033 för

gymnasium, -,122 för universitet- och högskola samt -,038 för övriga kategorier i jämförelse med referensgruppen. Graden av emotionell instabilitet ökar med 8,3% för de individer som har en far med gymnasieutbildning, motsvarande för modern är en minskning på 3,3%.

Graden av emotionell instabilitet ökar med 9% för de som har en far med universitet -

högskoleutbildning, motsvarande för modern är en minskning med 12,2%. Vidare ökar graden av emotionell instabilitet i kategorin övrigt hos fadern med 3,4%, motsvarande för modern är en minskning med 3,8%. Resultaten för moderns universitet – högskoleutbildning är

signifikanta på 0,05 nivån. Övriga resultat visar ingen signifikans.

Sammanfattningsvis minskar förstföddas grad av emotionell instabilitet från -4,9% till -4,2%

vid kontroll av andra faktorer. Resultatet är inte signifikant. Däremot kan vi se att signifikanta resultat påvisats för kön och moderns universitet- och högskoleutbildning vilket innebär en påverkan på emotionell instabilitet. Modellens R² värde är 0,062 vilket innebär att variansen i den beroende variabeln kan förklaras till 6,2% av de oberoende variablerna.

M1 M2 M1 M2 M1 M2 M1 M2 M1 M2 Position

1 född -0,039 -0,067 0 -0,003 0,02 0,017 -0,033 -0,035 -0,049 -0,042

1 + födda Ref. Ref. Ref. Ref. Ref. Ref. Ref. Ref. Ref. Ref.

Kön

Kvinna 0,231*** 0,179*** 0,117*** 0,103*** 0,347***

Man Ref. Ref. Ref. Ref. Ref.

Ålder -0,002 0 0,008*** 0,007*** 0,002

Hel uppväxtfamilj -,106* -0,004 0,032 0,054 -0,06

Ej hel uppväxtfamilj Ref. Ref. Ref. Ref. Ref.

Utbildningsnivå

Övrigt 0,358*** 0,263*** 0,247*** 0,087 0,001

Universitet/Högskola 0,392*** 0,316*** 0,204*** 0,149** 0,034

Gymnasium 0,092 0,123* 0,094 0,043 0,044

Grundskola Ref. Ref. Ref. Ref. Ref.

Faderns utbildning

Övrigt 0,059 0,01 -0,038 -0,006 0,034

Universitet/Högskola 0,180** -0,013 -,129** -0,017 0,09

Gymnasium 0,193*** 0,012 -0,031 -0,006 0,083

Grundskola Ref. Ref. Ref. Ref. Ref.

Moderns utbildning

Övrigt 0,041 0,037 -0,008 -0,026 -0,038

Universitet/Högskola 0,065 -0,004 -0,075 -0,059 -,122*

Gymnasium 0,04 0,007 -0,008 -0,015 -0,033

Grundskola Ref. Ref. Ref. Ref. Ref.

Konstant 0,062* -,428*** 0,382*** -0,065 0,378*** -,271** 0,583*** 0,027 -,566*** -1,159***

R² 0 0,076 0 0,035 0 0,071 0,001 0,046 0,001 0,062

N 2157 2157 2157 2157 2157 2157 2157 2157 2157 2157

*Signifikansnivå 0,05, **Signifikansnivå 0,01, ***Signifikansnivå 0,001

Öppenhet Utåtriktning Samarbetsvillighet Samvetsgrannhet Emotionell instabilitet

4.2.6 Tabell 2: Multivariat regressionsanalys