I arbetet med att planera förtätningsprojektet i Nordvästra Kungsholmen har vi genom tjänstepersonernas intervjuer och dokument identifierat flera utmaningar och möjligheter. Bilens plats i staden har förändrats och därefter planeras stadsdelen för minskad biltrafik och parkeringsplatser. I kombination med det har vägarna planerats för blandad trafik och tillgänglighet med kollektivtrafik, gång- och cykelvägar har förbättrats. Tjänstepersonerna framhäver att Nordvästra Kungsholmen ligger i ett attraktivt läge med närhet till kollektivtrafik som skapar förutsättningar för hållbart resande. Området ligger även nära innerstaden, vilket skapar goda möjligheter och förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Av den anledningen tror vi att det finns ytterligare möjligheter att sänka parkeringstalet och därmed minska resor med bil. Med blandade funktioner i stadsdelen används marken effektivt och det skapas närhet mellan bostad, arbete, service och aktiviteter. I plandokument och intervjuer framhävs även att det utvecklas fler grönområden i och med exploatering på tidigare industrimark, men att vissa befintliga friytor tas i anspråk. Emellertid lyfts det i intervjuerna att exploatering finansierar förtätningsprojekt och skapar möjligheter för satsning på friytornas kvalitet.
Utifrån intervjuer har vi identifierat både positiva och negativa konsekvenser inom förtätningsprojektet. Tjänstepersonerna lyfter negativa konsekvenser inom mobilitet och menar att trots planering av minskad bilanvändning och parkeringsplatser vill människor fortfarande ha bil. Därmed finns det inte tillräckligt med parkeringsplatser för invånarna och det skapas även mycket trafik på gatorna då området blivit populärt och besökare tar sig dit med bil. Utöver biltrafiken har även konsekvenser uppkommit då cykel som färdmedel växt sig allt starkare under senare år. Gamla planer ligger till grund för utvecklingen har därmed inte gett cykeln den plats i stadsdelen som den idag behöver. Å andra sidan framhävs det av intervjupersonerna att det är en positiv konsekvens att cykeln har blivit ett populärt transportsätt, eftersom att det är ett hållbart alternativ.
Vad gäller grönytor är de negativa konsekvenser som lyfts att fler människor ska samsas om de friytor som finns, vilket innebär högre belastning och slitage av dem. Den höga andelen besökare skapar högre tryck på friytorna, vilket inte tagits i beaktning vid planeringen. Däremot har vi uppfattat att tjänstepersonerna snarare ser den höga andelen besökare som något positivt då det är ett tecken på att projektet blivit lyckat. Det framhävs även som en positiv konsekvens att området blivit attraktivt och populärt, eftersom det skapar liv och rörelse i stadsdelen. Med liv och rörelse ökar känslan av trygghet i stadsdelen, vilket vi anser vara positivt. Samtidigt har vi genom studien bedömt att områdets attraktivitet leder till ett högt antal besökare, vilket skapar konflikter mellan dem och boende i området. Det är en konsekvens som inte tagits i beaktning vid planering av området.
I tidigare forskning inom förtätning och kompakta städer framhävs vikten av att prioritera grönytor då de är viktiga för människors livskvalitet (Boyko & Cooper; Hedblom et al., 2017). Samtidigt finns det forskning som betonar vikten av kvalitet framför kvantitet vad gäller grönytor och
människors välbefinnande, men att upplevelsen av kvaliteten är svår att mäta (Zhang et al., 2017; Ho et al.,2020). Det är därmed viktigt för kommunen att prioritera grönytor vid planering av nya förtätningsprojekt (Delshammar & Fors, 2017). Den insamlade empirin visar i likhet med litteraturen att Stockholms stad genomgående arbetar med att planera för bevarande och utveckling av friytor i Nordvästra Kungsholmen.
Det lyfts även i tidigare forskning att funktionsblandning bör eftersträvas vid förtätningsprojektet då det skapar en närhet till bostad, arbete, service och aktiviteter, vilket skapar möjligheter för hållbar stadsutveckling (Currie & Gruyter, 2018; Boyko & Cooper, 2011; Vorontosova et al., 2016). En funktionsblandning i städer bidrar till mer rörelse och därmed ökad trygghet (Bibri et al., 2020; Vorontosova et al., 2016) samt närhet och effektivisering till kollektivtrafik som kan bidra till hållbar utveckling (Boyko & Cooper, 2011; Dempsey & Jenks, 2010; Jenks, Burton, Williams, 1996; Bibri et al., 2020). Med avseende på de intervjuer samt dokumentanalys som genomförts, anser vi att det inte är möjligt att förbigå att förtätningsprojektet i Nordvästra Kungsholmen har skett i linje med den tidigare forskning som finns inom området. Det är tydligt att de planerar för närhet till samhällsfunktioner genom effektiviserad markanvändning och på så vis effektivare transportsätt, vilket vi tolkar som planering för hållbar förtätning. Trots att hållbarhet inte visat sig vara ett huvudsakligt fokus för planering av förtätning i Nordvästra Kungsholmen, anser vi att det finns goda möjligheter för hållbar stadsutveckling.
De resultat som vi anser är mest intressant för studien är att antalet besökare i området inte beräknas i planeringen vilket skapat konsekvenser i området. Framför allt framkommer dessa konsekvenser när det talas om friytor och slitage, samt trafik i området. Det har även visat sig att det uppstår konflikter mellan boende och besökare i området. Konflikter och avvägning av intressen är ett annat intressant resultat som studien landat i, vilket inte är något som vi har stött på i tidigare forskning. Det vi anser är intressant med det är att politiken styr utvecklingen då det sätter krav på antal bostäder som ska byggas och idrottsplatser ska finnas, vilket sätter ramar för exploateringen. Sedan finns det flera olika intressen inom området som ska vägas mot varandra och det kan i sin tur resultera i att grönområden tas i anspråk för exploatering. Ibland kan även projekten bekostas genom graden exploatering och tjänstepersonerna lyfter i samband med det att det görs satsningar på kvaliteten istället. Däremot kan vi se att det är något motsägelsefullt att tjänstepersonerna argumenterar att kvantitet ersätts med kvalitet då antalet besökare inte tas med i beräkningen.