Tjänstepersonerna på Stockholms stad planerar för förtätning i Nordvästra Kungsholmen genom att effektivisera kollektivtrafik, minska antalet bilparkeringar och öka tillgängligheten för gång- och cykeltrafik. Med en effektiv markanvändning planeras stadsdelen för blandade funktioner där närhet skapas mellan boende, arbete, service och aktiviteter. Därmed finns det möjligheter till bättre förutsättningar för hållbart resande. Effektiv markanvändning planeras för genom att satsa på kvaliteten av grönområden snarare än kvantiteten, vilket anses vara både en möjlighet och utmaning.
Arbetet med att planera för en minskad biltrafik är en utmaning för tjänstepersonerna då bilen fortfarande är ett eftertraktat färdmedel av de som bor och besöker området. Det skapar negativa konsekvenser då konflikter mellan boende och besökare uppstår samt genom att antalet parkeringar är få. Däremot skapas även positiva konsekvenser då människor väljer att cykla mer, men negativa konsekvenser medföljer eftersom området inte är planerat efter så pass många cykeltrafikanter.
Andra konsekvenser som uppstår i området enligt tjänstepersonerna handlar om intressekonflikter och påtryckningar från politiken som påverkar hur området planeras. Intressekonflikterna går ut över antalet grönytor och påverkar livskvaliteten för människorna i staden. Positiva konsekvenser har uppstått i och med att området blivit populärt och drar till sig många besökare, vilket även ökar känslan av trygghet. Emellertid skapas även negativa konsekvenser med det i form av slitage av grönytor och konflikter med boende.
Varken intervjupersonerna eller de dokument som undersökts visar på att hållbarhet är en aspekt som legat i huvudsakligt fokus i förtätningen av Nordvästra Kungsholmen. Det som delvis hämmat hållbarhetsaspekten i projektet har varit den tidigare planen som begränsat förutsättningarna för hållbar utveckling. Samtidigt underlättar funktionsblandningen i området för de hållbara transportsätten då det skapar närhet mellan samhällsfunktioner. Trots att hållbarhet inte varit i stort fokus är det tydligt, med hjälp av tidigare forskning, att projektet genomsyras av möjligheter för hållbar stadsutveckling. Genom exempelvis utveckling och bevarande av grönytor samt effektiv markutnyttjande och prioritering av hållbara transportsätt.
Planerna för Nordvästra Kungsholmen grundar sig i planer som förhåller sig till en befolkningstillväxt i Stockholm. För framtida studier om förtätning inom Stockholmsområdet rekommenderas att undersöka relationen mellan utflyttning och förtätningsprojekt eftersom det i nuläget talas det om att fler människor som flyttar ut från Stockholms innerstad än in. Därför kan planeringen för förtätning komma att ändras i framtiden.
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Liber.
Anvari, B., Bell, M. G., Angeloudis, P., & Ochieng, W. Y. (2016). Calibration and validation of a shared space model: case study. Transportation Research Record, 2588(1), 43-52.
Banister, D. (2008). The sustainable mobility paradigm. Transport policy, 15(2), 73-80.
Bibri, S. E., Krogstie, J., & Kärrholm, M. (2020). Compact city planning and development: emerging practices and strategies for achieving the goals of sustainability. Developments in the Built Environment, 4, 100021.
Boverket (2007) Bostadsnära natur inspiration & vägledning. (Hämtad: 2021-04-24) Finns på: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/bostadsnara_natur.pdf
Boverket. (2016). Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter. Karlskrona: Boverket.
Boyko, C. T., & Cooper, R. (2011). Clarifying and re-conceptualising density. Progress in Planning, 76(1), 1-61.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2:6). Liber.
Carlsson, K., Berglund, L., Ericsson, E., Kyllingstad, H., Pädam, S., & Tornberg, P. (2015). Styrning av bebyggelseutveckling: Förtätning och utglesning.
Christiansen, P., Engebretsen, Ø., Fearnley, N., & Hanssen, J. U. (2017). Parking facilities and the built environment: Impacts on travel behaviour. Transportation Research Part A: Policy and Practice, 95, 198-206.
Currie, G., & De Gruyter, C. (2018). Exploring links between the sustainability performance of urban public transport and land use in international cities. Journal of Transport and Land Use, 11(1), 325-342.
David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (S.-E. Torhell, Övers.) (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur.
Delshammar, T., & Fors, H. (2010). Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling (No. 2010: 1).
Dempsey, N., Bramley, G., Power, S., & Brown, C. (2011). The social dimension of sustainable development: Defining urban social sustainability. Sustainable development, 19(5), 289-300.
Dempsey, N., & Jenks, M. (2010). The future of the compact city. Built Environment (1978-), 36(1), 116-121.
Denis, M., Cysek-Pawlak, M. M., Krzysztofik, S., & Majewska, A. (2021). Sustainable and vibrant cities. Opportunities and threats to the development of Polish cities. Cities, 109, 103014.
Elmqvist, T., Colding, J., Barthel, S., Borgström, S., Duit, A., Lundberg, J., ... & Bengtsson, J. (2004). The dynamics of Social‐Ecological systems in urban landscapes: Stockholm and the national urban park, sweden. Annals of the New York Academy of Sciences, 1023(1), 308-322.
Gallo, M., & Marinelli, M. (2020). Sustainable mobility: A review of possible actions and policies. Sustainability, 12(18), 7499.
Gren, Å., Colding, J., Berghauser-Pont, M., & Marcus, L. (2019). How smart is smart growth? Examining the environmental validation behind city compaction. Ambio, 48(6), 580-589.
Haaland, C., & van Den Bosch, C. K. (2015). Challenges and strategies for urban green-space planning in cities undergoing densification: A review. Urban forestry & urban greening, 14(4), 760-771.
Hedblom, M., Andersson, E., & Borgström, S. (2017). Flexible land-use and undefined governance: From threats to potentials in peri-urban landscape planning. Land Use Policy, 63, 523-527.
Ho, D. C., Lai, L. W., & Wang, A. (2020). The effects of ‘publicness’ and quality of publicly accessible open space upon user satisfaction. Environment and Planning B: Urban Analytics and City Science, 2399808320903733.
Jenks, M., Burton, E., & Williams, K. (1996). The compact city : a sustainable urban form? London: E & FN Spon.
Kain, J. H., Stenberg, J., Adelfio, M., Oloko, M., Thuvander, L., Zapata, P., & Campos, M. J. Z. (2020). What Makes a Compact City? Differences Between Urban Research in the Global North and the Global South. Scandinavian Journal of Public Administration, 24(4), 25-49.
Kang, L., & Fricker, J. D. (2016). Sharing urban sidewalks with bicyclists? An exploratory analysis of pedestrian perceptions and attitudes. Transport Policy, 49, 216-225.
Karolinska institutet. (2021). Värdera information. (Hämtad 2021-04-26). Från: https://kib.ki.se/soka-vardera/vardera-information#header-4
Khoshkar, S., Balfors, B., & Wärnbäck, A. (2018). Planning for green qualities in the densification of suburban Stockholm–opportunities and challenges. Journal of Environmental Planning and Management, 61(14), 2613-2635.
Linköpings universitet (2021). Källkritik. (Hämtad 2021-04-26) Från: https://guide.bibl.liu.se/ipl/kallkritik
Li, M., Zeng, Z., & Wang, Y. (2021). An innovative car sharing technological paradigm towards sustainable mobility.
Littke, H. (2015). Planning the green walkable city: Conceptualizing values and conflicts for urban green space strategies in Stockholm. Sustainability, 7(8), 11306-11320.
Marquet, O., & Miralles-Guasch, C. (2015). The Walkable city and the importance of the proximity environments for Barcelona’s everyday mobility. Cities, 42, 258-266.
Neuman, M. (2005). The compact city fallacy. Journal of planning education and research, 25(1), 11-26.
Newman, P. G., & Kenworthy, J. R. (1989). Cities and automobile dependence: An international sourcebook.
Newman, P., & Matan, A. (2012). Human mobility and human health. Current Opinion in Environmental Sustainability, 4(4), 420-426.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Prelovskaya, E., & Levashev, A. (2017). Modern approach of street space design. Transportation Research Procedia, 20, 523-528.
Rådberg, J., Sjölin, E., Jersenius, H., & Lindholm, G. (2003). Tätt eller glest-trender och åsikter
om god stadsplanering. Sveriges lantbruksuniv.. Från:
https://www.movium.slu.se/system/files/news/7596/files/Fakta2003-1.pdf
SCB. (2015). Urbanisering - från land till stad. Stockholm: Statistiska centralbyrån. (Hämtad 2021-03-17) Från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till- stad/
Skayannis, P., Goudas, M., & Rodakinias, P. (2017). Sustainable mobility and physical activity: a meaningful marriage. Transportation research procedia, 24, 81-88.
Song, Y., Merlin, L., & Rodriguez, D. (2013). Comparing measures of urban land use mix. Computers, Environment and Urban Systems, 42, 1-13.
Stockholms stad. (2014). Bostadspotential i Stockholm. (Hämtad: 2021-03-22) Från: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1743086
Stockholms stad. (2018a). Stockholm växer. Från:
https://vaxer.stockholm/omraden/kungsholmens-stadsdelsomrade/?page-21-18540=1#page-21- 18540
Stockholms stad. (2018b). Översiktsplan för Stockholms stad.
Vorontsova, A. V., Vorontsova, V. L., & Salimgareev, D. V. (2016). The development of urban areas and spaces with the mixed functional use. Procedia Engineering, 150, 1996-2000.
Wegener, M. (2013). The future of mobility in cities: Challenges for urban modelling. Transport Policy, 29, 275-282.
Zhang, Y., Van den Berg, A. E., Van Dijk, T., & Weitkamp, G. (2017). Quality over quantity: Contribution of urban green space to neighborhood satisfaction. International journal of environmental research and public health, 14(5), 535.
Plandokument för dokumentanalys
Stockholms stad. (2019). Friyteguiden.
Stockholms stad. (2002). Nordvästra Kungsholmen. Program för ett stadsutvecklingsområde. Från:http://docplayer.se/5884551-Nordvastra-kungsholmen-program-for-ett-
stadsutvecklingsomrade-dp-1999-08608-53-juni-2002.html
Stockholms stad. (2020a). Planbeskrivning till Detaljplan för Hornsbergskvarteren, del av Kristinebergs Slott 10 m fl. i stadsdelen Kristineberg, Dp 2007-38473
Stockholms stad. (2020b). Utvärdering av kvalitativa mål - Nordvästra Kungsholmen 2019-2020.
Stockholms stad. (2018c). Planbeskrivning Detaljplan för Stadshagen i stadsdelen Stadshagen, Dp 2013–08100
Bildkällor
Stockholms stad. (2018d). Startpromemoria för planläggning av Hornsberg. Från: https://docplayer.se/160034974-Startpromemoria-for-planlaggning-av-hornsberg-10-i- stadsdelen-kristineberg-kontor-och-handel.html
Intervjuer
Sofi, Tjänsteperson, exploateringschef på Stockholms stad, 2021-04-08 Elisabeth, Tjänsteperson, projektledare på Stockholms stad, 2021-04-09 Lovisa, Tjänsteperson, landskapsarkitekt på Stockholms stad, 2021-04-12 Sandra, Tjänsteperson, landskapsarkitekt (konsult), 2021-04-14
Bilaga
Intervjuguide Bakgrundsfrågor
● Kan du redogöra kort för din yrkesroll och arbetsuppgifter samt hur länge du har varit verksam inom området?
○ Vad innebär förtätning för dig i din yrkesroll?
Förtätning i allmänhet
● Kan du beskriva hur ni resonerar kring förtätning inom kommunen? ● Hur resonerar ni kring skapande/bevarande av friytor?
● Vad innebär ett lyckat förtätningsprojekt för dig? ○ Kan du ge exempel på ett lyckat projekt?
○ Vad innebär ett mindre lyckat förtätningsprojekt för dig? ■ Kan du ge exempel?
Hornsbergskvarteren/Stadshagen (gällande mobilitet, markanvändning & hållbarhet) ● Kan du berätta om det projekt du arbetar med just nu i området?
○ Vilken roll har du i projektet? ● Varför behövs i förtätning i området?
○ Vilka möjligheter för stadsdelen kommer förtätningen bidra med vad gäller mobilitet tror du?
○ Vilka möjligheter för stadsdelen kommer förtätningen bidra med vad gäller friytor, grönområden, torg, parker osv. tror du?
○ Vilka utmaningar finns i området kopplat till förtätning (kopplat till mobilitet och markanvändning)?
● Har hållbarhet varit en aspekt ni tagit hänsyn till? ○ I så fall hur då?
○ Vilka möjligheter ser ni med att skapa hållbarhet i Hornsbergskvarteret? ○ Vilka utmaningar ser ni med att skapa hållbarhet i Hornsbergskvarteret?
● Vad är det för typ av mark som tas i anspråk vid exploatering av Hornsbergskvarteret? ○ Varför tas just den marken i anspråk?
○ Hur planerar ni för att den marken ska användas på ett effektivt sätt?
■ Vad finns det för utmaningar/möjligheter med marken som tas i anspråk? ■ (Hur tänker ni/planerar ni för grönytor och friytor?)
● Hur har kvarteret planerats i förhållande till mobilitet, så som bil- och kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar ?
■ Varför?
○ Har något bortprioriterats? ■ Varför?
● Är det något mer du vill tillägga? Tycker du att vi missat något?
Är det okej att vi hör av oss till dig om vi skulle vilja ställa någon ytterligare fråga?