Från föregående kapitel som behandlar resultaten från det här arbetet gick det att se skillnader i framförallt resultatdelen för de värmeavgivande slutapparaterna. Resultaten från sommarfallet då kylavgivande slutapparater testats gav inte ett lika varierande resultat när framledningstemperaturen ändrades. Istället höll sig värdet på PPD stadigt kring 5 procent oberoende av vad värdet på framledningstemperaturen ställdes in på eller vilken kylavgivande slutapparat som testades. Den främsta anledningen till varför
-69-
resultatet för de kylavgivande slutapparaterna ser ut som det gör är på grund av att basventilationen i byggnaden täcker en stor del av kylbehovet. Basventilationen verkar för att upprätthålla rätt luftkvalitet, med avseende på koldioxidnivå, i zonerna och eftersom tillufttemperaturen är på 15°C som tidigare nämnts i kapitel 4.3, kommer även en del av kylbehovet att täckas av ventilationen. Figur 119 i Bilaga 2 visar att för sommarfall med 29°C utomhustemperatur och med inga slutapparater installerade i plan 2, täcker basventilationen fortfarande en stor del av kylbehovet. Figur 119 visar att ett högsta värde av PPD blir nära 18 procent för person 1 medan resterande personer i zon C får ett värde nära 14 procent PPD när enbart basventilationen är i drift under sommarfallet. Det här bidrar till att vid installation av de kylavgivande slutapparaterna kommer dessa kunna täcka det resterande kylbehovet med god marginal. En annan anledning kan också bero på en kombination av att byggnaden är modern med ett lågt U-värde tillsammans med att utomhustemperaturen i Sverige under sommaren och värmelasterna i byggnaden inte skapar ett tillräckligt stort kylbehov.
En annan parameter som också påverkar resultatet för de värmeavgivande och kylavgivande slutapparaterna men som inte har diskuterats ingående i det här arbetet är klädesfaktorn, clo. I kapitel 4.3 beskrevs det att klädesfaktorn hade ett värde på 0,85 ± 0,25 clo i det här arbetet. Det innebär att personerna i zonerna kommer ha ett maxvärde på 1,1 clo och minimumvärde på 0,6 clo beroende på hur varmt eller kallt det är i zonen. Vilket värde på klädesfaktorn som personerna får vid simuleringarna styr IDA ICE, vilket då styrs mot rätt anpassad klädesfaktor för att generera bäst tillgänglig termisk komfort. I och med anpassningen av klädesfaktorn i IDA ICE är det mjöligt att värdet av klädesfaktorn blir något för bra anpassat till situationen jämfört med verkligheten, då man i verkligheten troligtvis inte har möjligt att anpassa sin klädesfaktor i samma utsträckning.
Utifrån föregående kapitel som behandlar resultaten från det här arbetet gick det att se att majoriteten av de värmeavgivande slutapparater lyckades hålla sig under 15 procent PPD vid en framledningstemperatur ned till och med 30°C, synligt i Figur 37 och Figur 39 för öppet kontorslandskap. Det finns däremot undantag. I samma figurer går det att se att mellan framledningstemperatur 40°C och 35°C så tappar värmelisten förmågan att förse zonerna med tillräcklig termisk komfort. PPD-värdet går från cirka 13 procent vid framledningstemperatur 40°C till att resultera i ett värde på över 20 procent PPD vid framledningstemperatur 35°C. Anledningen till att resultatet för värmelisten blir sämre än för övriga slutapparater bygger främst på att värmelisten inte går att skala upp på samma sätt som för de andra slutapparaterna. Värmelisten är begränsad till att enbart kunna installeras längst listerna i rummen kombinerat med att val av storlek för värmelisten även den är begränsad till höjden. Det innebär att den installerade värmeavgivande arean för värmelisten kommer vara mindre jämfört med de resterande slutapparaterna. När framledningstemperaturen sänks kommer effektuttaget från slutapparaten att minska på grund av en mindre temperaturskillnad mellan vattnet och inomhusluften. För att motverka effekttappet på grund av mindre temperaturskillnad kan slutapparatens värmeavgivande area göras större vilket för värmelisten är mycket begränsat av höjden. För värmelisten blir brytpunkten för när effektuttaget inte är tillräckligt, någonstans vid en framledningstemperatur på under 40°C men över 35°C på grund av att den värmeavgivande arean inte blir tillräcklig. En jämförelse med resultatet från det här arbetet med den information som har hittats i litteraturstudien om värmelisten så överensstämmer de bra med varandra. I litteraturstudien påpekades det att en framledningstemperatur på 40°C bör vara möjlig för värmelisten ifall kalla luftdrag vid golvnivå kan lösas. Hur luftdraget har påverkat det här arbetets resultat har ej analyserats. För de slutna kontorsrummen placerade mer centralt för både plan 1 och plan 2 klarade värmelisten av att förse zonerna med tillräckligt termisk komfort vid framledningstemperatur 35°C, synligt i Figur 50 och Figur 52. Att värmelisten presterar bättre i den slutna kontorsrummen beror med största sannolikhet på att de slutna kontorsrummen inte är i kontakt med klimatskalet av byggnaden och utsätts därmed inte ut för samma behov av värme. Generellt sätt presterar samtliga slutapparater bra i de slutna kontorsrummen vilket som just nämndes beror på icke kontakt med klimatskalet. Då resultaten för de öppna kontorslandskapen gav störst variation och påverkas mest av utomhusklimatet är det i fortsättningen enbart dessa zoner som diskuteras.
-70-
För panelradiatorn och den fläktförstärkta radiatorn går det att se i Figur 37 och Figur 39 att båda typerna av slutapparat klarar av att förse tillräckligt termiskt klimat ned till framledningstemperatur 30°C. För framledningstemperatur 25°C blir det däremot svårt för panelradiatorn att uppehålla ett bra termiskt klimat då PPD-värdet överstiger 20 procent. Den fläktförstärkta radiatorn uppnår däremot ett bättre resultat med ett PPD-värde strax över 15 procent vid framledningstemperatur 25°C. Att den fläktförstärkta radiatorn ger bättre resultat än panelradiatorn stämmer väl överens med informationen som hittades i litteraturstudien. Däremot bör det upprepas att i det här arbetet så har den fläktförstärkta radiatorn modellerats enbart genom att dubblera effekten av panelradiatorn för att representera den fläktförstärkta radiatorn på grund av att en fläktförstärkt radiator ej är tillgängligt i IDA ICE. Som tidigare nämnts i kapitel 4.5.2 beräknar IDA ICE ut fördelningen av strålning och konvektion baserat på yttemperatur och ytarea av slutapparaten och resterande värme som krävs för att uppnå designkapaciteten avges direkt via konvektion till inomhusluften. I fallet med den fläktförstärkta radiatorn så bör resultatet ändå ge en rimlig indikation hur väl den presterar. För att uppnå den dubbla effekten för den fläktförstärkta radiatorn med samma invärden, undantag designeffekt, som för panelradiatorn så kommer en större andel värme behöva avges via konvektion i IDA ICE. Skillnaden mot verkligheten skulle mest troligt vara att mängden värme som förses via strålning skulle vara mindre och mängden värme som förses via konvektion skulle vara större. Detta på grund av den påtvingade konvektionen via fläktarna som även får yttemperaturen på radiatorn att minska och därmed ett mindre strålningsutbyte. Hur det påverkar resultatet är svårt för författarna att ta ställning till då strålningsutbyte kontra konvektionsutbyte inte har analyserats i det här arbetet. Däremot skulle det här rimligtvis i verkligheten ha gett ett något sämre resultat för den fläktförstärkta radiatorn när strålningsutbytet minskar. Det på grund av att strålningen från slutapparaten motverkar strålningen genom fönsterna från det -18°C kalla utomhusklimatet.
En observation gällande golvvärme är att PPD ökar vid framledningstemperatur 30°C och stiger till nivåer långt över 20 % vid framledningstemperatur 25°C till skillnad från både vägg- och takvärme som har betydligt lägre PPD vid samma temperatur. Det intressanta med skillnaderna är att principerna med vilka dessa tre slutapparater fungerar är mer eller mindre densamma. Alla tre slutapparater har en hög andel strålning och har möjlighet att täcka stora ytor vilket möjliggör goda förutsättningar för bra termisk komfort. Den största skillnaden är att takvärme har betydligt högre effekt än vad golvvärme har samt något större effekt än vad väggvärme har vilket gör det enklare för takvärme att förse god termisk komfort även vid låga framledningstemperaturer. En faktor som inte har tagits hänsyn till är temperaturgradienten, i och med inställningen i IDA ICE, vilket kan ha påverkat resultaten. Fortsättningsvis finns det även installationssvårigheter med golvvärme i och med att golvvärmen oftast är ingjuten i golvet vilket gör det svårt att installera ifall det inte gäller nyproduktion. För tak- och väggvärme finns möjligheten att fästa systemen direkt på väggen eller taket vilket underlättar vid installation i äldre byggnader.
Utifrån resultaten går det att se att PPD ligger på höga nivåer redan från start vid användning av aktiv värmebaffel. Däremot ligger PPD stabil för samtliga framledningstemperaturer förutom vid 25°C då PPD stiger över 20 %. Något annat som är intressant är att PPD för fläktkonvektorn är mer eller mindre densamma som för den aktiva värmebaffeln för samtliga framledningstemperaturer förutom vid 25°C då fläktkonvektor också får ökad PPD även om ökningen inte är lika stor. En anledning till att PPD ligger relativt högt även vid 40°C för båda slutapparaterna kan ha och göra med att majoriteten av värmeöverföringen sker genom konvektion. Eftersom båda slutapparaternas drift mer eller mindre liknar varandra är det därför också rimligt att deras resultat också är snarlikt varandras.
Vid en sammanställning av hur väl de olika slutapparaterna har presterat gällande PPD för de värmeavgivande slutapparaterna så är takvärme den enda slutapparat som lyckas hålla sig under 15 procent PPD även vid en framledningstemperatur på 25°C. Takvärmen presterar dessutom väldigt jämnt över alla framledningstemperaturer och ligger mer eller mindre konstant på ett värde runt 12 procent PPD för både zon K och C på plan 1 och 2. Däremot presterar takvärmen inte bäst med avseende på PPD vid de övriga
-71-
framledningstemperaturerna. Utan beroende på vilken framledningstemperatur som matar de olika slutapparaterna är det olika slutapparater som presterar bäst. För 40°C framledingstemperatur presterar den fläktförstärkta radiatorn bäst för zon K och C på plan 1 och 2. Vid 35°C framledingstemperatur presterar golvvärme bäst för zon K på plan 1 medan för zon C på plan 2 är det den fläktförstärkta radiatorn som presterar bäst igen. Vid 30°C framledningstemperatur är det istället väggvärmen som presterar bäst för både zon K och zon C på plan 1 och 2. Att utifrån resultatet framhäva vilken slutapparat som presterar bäst med avseende på enbart värdet av PPD i det här arbetet kan bli något missvisande. I arbetet har exempelvis takvärme och väggvärme placerats ut på hela taket samt över de delar av väggar som inte har fönster eller dörrar. I verkligheten kanske det inte är möjligt på grund av att andra installationer täcker taket eller att möbler eller andra föremål täcker väggar, vilket inte har tagits hänsyn till i det här arbetet. Det skulle i största grad ha påverkat resultatet. Dessutom kan moderna kontorsbyggnader idag designas på så sätt att rummen ska kunna vara möjliga att arrangeras om, väggar som skapar kontorsrummen ska kunna vara enkla att flytta. Med en sådan design är det troligt att väggvärme inte blir ett attraktivt installationsalternativ på innerväggar av byggnaden. Liknande frågor kan också uppkomma för golvvärmen. Om det ligger golvvärme på ett plan eller i ett rum och ägaren vill arrangera om icke bärande väggar kan det uppstå prestationsförsämring av golvvärmen ifall väggarna placeras på golvvärmen. Vid installation av olika typer av bafflar samt takinstallerad fläktkonvektor behövs det också tas hänsyn till andra installationer i taket. Gällande panelradiatorn, den fläktförstärkta radiatorn, värmelisten samt väggmonterad fläktkonvektor är installationen enklare och hänsyn till andra installationer blir inte lika problemfylld. Dessa installationer är dessutom enklare att installera i en byggnad, vare sig det är en befintlig byggnad eller nybyggnation. En befintlig panelradiator kan dessutom göras om till en fläktförstärkt radiator genom att installera ett fläktsystem direkt på panelradiatorn Vid installation av takvärme, golvvärme och väggvärme kan installationen bli svårare och kräva större ingrepp i byggnaden ifall det är en befintlig byggnad. Däremot kan installationen av vägg- och takvärmen göras enklare ifall vägg- eller takpaneler används.