5. Resultat
5.6. Takvärme- och kyla
Takvärme har installerats i hela takytan för alla zoner för att ge maximal effekt. För takvärme och kyla har indata gällande kapacitet hämtats från [76]. Vid val av isoleringsförmåga bakom själva takvärmen- och kylan har takets egna U-värde använts.
4.5.7. Passiv kylbaffel
Den passiva kylbaffeln har installerats i varje tak för varje zon för att ge maximal effekt med begränsningen att avståndet mellan dem måste vara minst 1,72m i sidled, baserat på baffelns bredd, och att fler än två bafflar inte bör installeras i serie på grund av tryckfallet i vattnet enligt [77]. Med avseende på dessa begränsningar har kylbafflarna installerats parallellt med max två kylbafflar per serie, se Figur 36.
Indata för kylbafflarna har valts ut genom att använda den data som ”Swegon beam” i IDA ICE, synlig i Figur 26, genererar vid en specifik storlek. Den data har sedan använts som indata till den passiva kylbaffeln. Den passiva baffeln i ”Swegon beam” som indata hämtades från var modell FRB c 430.
-39-
Figur 36. Placering av passiv kylbaffel i ett av de öppna kontorslandskapen.
4.5.8. Aktiv kyl- och värmebaffel
Den aktiva kylbaffeln har installerats på precis samma vis och med samma begränsningar som den passiva kylbaffeln med undantaget avståndet mellan dem på 1,452 m, på grund av annan bredd av baffeln. På samma sätt som för den passiva kylbaffeln användes ”Swegon beam”, synlig i Figur 26, för att hämta indata för den aktiva kyl- och värmebaffeln. Den aktiva baffeln i ”Swegon beam” som indata hämtades från var modell Adriatic VF c.
4.5.9. Fläktkonvektor
Fläktkonvektorn har enbart installerats på zon-nivå, ingen utplacering har skett eftersom ”Simple fan coil”
i IDA ICE inte är möjlig att placera ut på vald plats i rummet. Installationen har därför utgått ifrån en tilltänkt placering. Indata för fläktkonvektorn har hämtats från [78], modell FC115. Modellen är av typen väggmonterad fläktkonvektor. Vid val av antal fläktkonvektorer som har installerats i de olika zonerna har geometrin av väggarna beaktats. På grund av höjd för fläktkonvektorn kan den inte installeras där det finns fönster. Den tilltänkta placeringen har därför varit på fria väggar. I de öppna kontorslandskapen har den tilltänkta placeringen av fläktkonvektorerna utgått från ett avstånd av två meter från varandra vid installation på de fria väggarna. För de slutna kontoren har begränsningen istället varit installation av fyra fläktkonvektorer på respektive långsida vägg och 2 fläktkonvektorer på respektive kortsida vägg.
5. Resultat
I den här delen presenteras de främsta resultaten av PPD för varje slutapparat vid olika framledningstemperaturer. För Figur 37 - Figur 40 presenteras en sammanställning av PPD för alla slutapparater. I sammanställningen kan PPD jämföras mellan de olika slutapparaterna för de framledningstemperaturer som kan anses mest relevanta för låg systemtemperatur och högtemperaturkyla.
Sammanställningen är baserad på medelvärdet av PPD för samtliga personer under kontorstid i det öppna kontorslandskap som i majoritet visade högst PPD bland alla öppna kontorslandskap för båda planen. I de övriga figurerna i detta kapitel är det medelvärdet av PPD under ett dygn för varje individ som presenteras och resultaten är begränsade till att enbart visa PPD för den zon som påvisar de högsta PPD-värdena i ett öppet kontorslandskap och ett slutet kontor för varje plan. Resultaten som presenteras gäller för vinterfall och-/eller sommarfall beroende på vilken slutapparat som presenteras. Det innebär att resultaten som presenteras i den här delen gäller för en konstant utomhustemperatur på -18°C för värmeavgivande slutapparater och 29°C för en kylavgivande slutapparat under ett dygn. I Bilaga 1 visas returtemperatur för alla slutapparater och framledningstemperaturer.
-40-
Figur 37. Medelvärde av PPD för samtliga utplacerade personer under kontorstid i zon K för framledningstemperatur 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen i plan 1, se Figur 19.
I Figur 37 går det att se en trend där enbart takvärme ligger stabil vid samtliga framledningstemperaturer och att värmelist får mycket högt PPD vid alla framledningstemperaturer förutom vid framledningstemperatur 40°C. Fortsättningsvis ligger PPD under 15 % för samtliga slutapparater fram till och med framledningstemperatur 30°C bortsett från värmelist. Vid framledningstemperatur 25°C stiger dessutom PPD till mycket höga nivåer för värmelist, panelradiator, golvvärme och aktiv värmebaffel. För fläktförstärkt radiator, väggvärme och fläktkonvektor syns även en tydlig ökning av PPD vid framledningstemperatur 25°C även om ökningen är mindre.
Figur 38. Medelvärde av PPD för samtliga utplacerade personer under kontorstid i zon K för framledningstemperatur 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen i plan 1, se Figur 19.
I Figur 38 går det att se att PPD förhåller sig mycket låg för samtliga framledningstemperaturer och slutapparater. Från figuren går det att se att takkyla ligger mycket stabil för alla framledningstemperaturer och att för väggkyla och fläktkonvektorn ökar PPD något när framledningstemperaturen höjs.
-41-
Figur 39. Medelvärde av PPD för samtliga utplacerade personer under kontorstid i zon C för framledningstemperatur 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon C är ett av de öppna kontorslandskapen i plan 2, se Figur 19.
Från Figur 39 går det att utläsa samma typ av trend och variation av PPD för slutapparaterna som i Figur 37.
Figur 40. Medelvärde av PPD för samtliga utplacerade personer under kontorstid i zon C för framledningstemperatur 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon C är ett av de öppna kontorslandskapen i plan 2, se Figur 19.
I Figur 40 går det att se att PPD ligger på mycket låga nivåer för samtliga slutapparater med små variationer mellan dem. PPD för takkyla ligger mycket stabil för samtliga framledningstemperaturer tillskillnad från väggkyla som får ökat PPD vid framledningstemperatur 22,5°C. Aktiv kylbaffel har högst PPD vid framledningstemperatur 17,5 och 20°C men får lägre PPD vid 22,5°C.
5.1. Panelradiator
I Figur 41 och Figur 42 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 1. Resultaten som presenteras för panelradiator behandlar enbart vinterfall.
-42-
Figur 41. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon K för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
Från Figur 41 går det att se att PPD ökar kraftigt efter att en framledningstemperatur på 30°C har passerats. Det går även att se en exponentiell ökning av PPD efter att en framledningstemperatur på 40°C har passerats samt att mellan 55 och 40°C är ökningen liten och relativt linjär. Resultatet för zon K berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 42. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon N för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon N är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
Från Figur 42 går det att se att PPD förhåller sig någorlunda stabil när framledningstemperaturen sänks fram till och med 40°C för att sedan öka när framledningstemperaturen sänks till 30°C. Efter att framledningstemperaturen passerat 30°C ökar PPD betydligt mer jämfört med övriga framledningstemperaturer. Resultatet för zon N berör ett slutet kontor för plan 1.
I Figur 43 och Figur 44 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 2.
-43-
Figur 43. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon C är ett av de öppna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19.
I likhet med Figur 41 går det i Figur 43 att se att PPD ökar kraftigt efter att en framledningstemperatur på 30°C har passerats. Det går även att se en exponentiell ökning av PPD efter att en framledningstemperatur på 40°C har passerats samt att mellan 55 och 40°C är ökningen liten och relativt linjär. Däremot visar Figur 43 generellt sett högre PPD-värden är vad Figur 41 gör. Resultatet för zon C berör ett öppet kontorslandskap för plan 2.
Figur 44. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon G för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon G är ett av de slutna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19.
Från Figur 44 går det att se en relativt stabil och linjär ökning av PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 30°C. Efter att framledningstemperaturen har sänkts till 25°C går det att se en kraftig ökning av PPD. Resultatet för zon G berör ett slutet kontor för plan 2.
-44-
5.2. Fläktförstärkt panelradiator
I Figur 45 och Figur 46 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 1. Resultaten som presenteras för den fläktförstärkta panelradiatorn behandlar enbart vinterfall.
Figur 45. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon K för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
Från Figur 45 går det att se stabil ökning av PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 30°C med en kraftig ökning i förhållande till övriga temperatursänkningar när framledningstemperaturen sänks från 30 till 25°C. Skillnaden som går att se mellan temperatursänkningarna är att PPD ser ut att öka allt mer mellan varje sänkning ju lägre framledningstemperatur blir. Resultatet för zon K berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 46. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon N för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon N är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
-45-
Från Figur 46 går det att se att när framledningstemperaturen sänks från 55 till 25°C ökar PPD enbart marginellt med undantag för när framledningstemperaturen sänks från 30 till 25°C då en något större ökning av PPD går att se även om den inte är speciellt stor. Resultatet för zon N berör ett slutet kontor för plan 1.
I Figur 47 och Figur 48 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 2.
Figur 47. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon C är ett av de öppna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19.
I likhet med Figur 45 går det i Figur 47 att se en stabil ökning av PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 30°C med en kraftig ökning i förhållande till övriga temperatursänkningar när framledningstemperaturen sänks från 30 till 25°C. Skillnaden som går att se mellan temperatursänkningarna är att PPD ser ut att öka allt mer mellan varje sänkning ju lägre framledningstemperatur blir. Resultatet för zon C berör ett öppet kontorslandskap för plan 2.
-46-
Figur 48. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon G för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon G är ett av de slutna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19.
Precis som i Figur 46 går det i Figur 48 att se att när framledningstemperaturen sänks från 55 till 25°C ökar PPD enbart marginellt med undantag för när framledningstemperaturen sänks från 30 till 25°C då en något större ökning av PPD sker även om den inte är speciellt stor. Resultatet för zon G berör ett slutet kontor för plan 2.
5.3. Värmelist
I Figur 49 och Figur 50 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 1. Resultaten som presenteras för värmelisten behandlar enbart vinterfall.
Figur 49. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon K för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
-47-
I Figur 49 går det att se en tydlig ökning av PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 35°C för att sedan kraftig öka långt utanför rimliga gränser när framledningstemperaturen sänks ytterligare.
Resultatet för zon K berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 50. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon L för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon L är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 50 går det att se ökande PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 35°C. När framledningstemperaturen sänks från 35 till 30°C ökar PPD kraftigt för att sedan öka långt över rimliga värden när temperaturen är 25°C. Resultatet för zon L berör ett slutet kontor för plan 1.
I Figur 51 och Figur 52 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 2.
Figur 51. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon A för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon A är ett av de öppna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19
-48-
Från Figur 51 går det att se en tydlig ökning av PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 40°C för att sedan öka betydligt mer när temperaturen sänks till 35°C. När framledningstemperaturen sänks till 30 och 25°C ökar PPD långt utanför rimliga gränser. Resultatet för zon A berör ett öppet kontorslandskap för plan 2.
Figur 52. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon G för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon G är ett av de slutna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19
Från Figur 52 går det att se en liknande utveckling som i Figur 50 med ökande PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 35°C. Vid 30°C ökar PPD kraftigt och vid 25°C ökar PPD långt över rimliga värden. Resultatet för zon G berör ett slutet kontor för plan 2.
5.4. Golvvärme
-49-
I Figur 53 och Figur 54 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 1. Resultaten som presenteras för golvvärme behandlar enbart vinterfall.
Figur 53. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon I för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon I är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 53 går det att se en sjunkande PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 35°C. När framledningstemperaturen sänks till 30°C ökar istället PPD och när temperaturen sänks till 25°C ökar PPD långt över rimliga värden. Resultatet för zon I berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 54. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon L för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon L är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 54 går det att se att PPD är relativt stabil från att framledningstemperaturen är 55°C till att den sänks till 30°C. Vid en framledningstemperatur på 25°C ligger PPD långt över vad som kan anses rimligt.
Resultatet för zon L berör ett slutet kontor för plan 1.
-50-
I Figur 55 och Figur 56 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person. PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 2
Figur 55. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon C är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
Från Figur 55 går det att se att PPD både minskar och ökar när framledningstemperaturen sänks från 55 till 35°C. Vid en framledningstemperatur på 30°C ökar PPD tydligt och vid en framledningstemperatur på 25°C ökar PPD till orimligt höga nivåer. Resultatet för zon C berör ett öppet kontorslandskap för plan 2.
Figur 56. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon E för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon E är ett av de slutna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19.
I Figur 56 går det att se en nästintill oförändrad PPD när framledningstemperaturen sänks från 55 till 30°C. Vid en framledningstemperatur på 25°C ökar PPD kraftigt till orimligt höga nivåer. Resultatet för zon E berör ett slutet kontor för plan 2.
-51-
5.5. Väggvärme- och kyla
I Figur 57-Figur 60 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person.
PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 1. Resultaten som presenteras för väggvärme- och kyla behandlar både vinterfall och sommarfall.
Figur 57. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon K för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
Från Figur 57 går det att se att PPD ligger relativt stabil utan större förändringar när framledningstemperaturen sänks från 55 till 30°C. Vid framledningstemperaturen 25°C går det att se en tydlig ökning av PPD. Resultatet för zon K berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 58. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon K för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 58 ligger PPD relativt stabil när framledningstemperaturen höjs från 5 till 17,5°C. PPD ökar något när framledningstemperaturen höjs till 20°C och ökar ytterligare något när framledningstemperaturen är
-52-
22,5°C även om PPD håller sig relativt stabil för alla framledningstemperaturer. Resultatet för zon K berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 59. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon L för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon L är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 59 går det att se att PPD ligger relativt stabil för samtliga framledningstemperaturer förutom vid 25°C då PPD ökar något. Resultatet för zon L berör ett slutet kontor för plan 1.
Figur 60. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon L för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon L är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 60 går det att se att PPD ligger relativt stabil när framledningstemperaturen höjs från 5 till 17,5°C och att PPD minskar något när framledningstemperaturen är 20 och 22,5°C. Resultatet för zon L berör ett slutet kontor för plan 1.
I Figur 61 - Figur 64 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person.
PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 2.
-53-
Figur 61. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon C är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 2, se Figur 19.
Från Figur 61 går det att se att PPD ligger relativt stabil när framledningstemperaturen sänks från 55 till 30°C. Däremot ökar PPD tydligt vid en framledningstemperatur på 25°C. Resultatet för zon C berör ett öppet kontorslandskap för plan 2.
Figur 62. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon C är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 2, se Figur 19.
I Figur 62 syns små förändringar av PPD när framledningstemperaturen höjs. Det går även att se att PPD är låg med en mycket liten ökning när framledningstemperaturen är 22,5°C. Resultatet för zon C berör ett öppet kontorslandskap för Plan 2.
-54-
Figur 63. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon E för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon E är ett av de slutna kontorsrummen för plan 2, se Figur 19.
Från Figur 63 går det att se att PPD ligger relativt stabil när framledningstemperaturen sänks från 55 till 30°C. Vid en framledningstemperatur på 25°C syns en tydlig ökning av PPD. Resultatet för zon E berör ett slutet kontor för plan 2.
Figur 64. Medelvärde av PPD för de utplacerade personerna i zon L för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon L är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 64 går det att se att PPD ligger relativt stabil när framledningstemperaturen höjs från 5 till 20°C för att sedan minska något vid en framledningstemperatur på 22,5°C. Resultatet för zon G berör ett slutet kontor för plan 2.
-55-
5.6. Takvärme- och kyla
I Figur 65 - Figur 68 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person.
PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 1. Resultaten som presenteras för takvärme- och kyla behandlar både vinterfall och sommarfall.
Figur 65. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon K för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 65 går det att se att PPD förhåller sig mer eller mindre helt oförändrad när framledningstemperaturen sänks från 55 till 25°C. Resultatet för zon K berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 66. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon K för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon K är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 1, se Figur 19.
-56-
Från Figur 66 går det också att se att PPD förhåller sig mer eller mindre helt oförändrad när framledningstemperaturen höjs från 5 till 22,5°C. PPD förhåller sig även låg för alla framledningstemperaturer. Resultatet för zon K berör ett öppet kontorslandskap för plan 1.
Figur 67. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon N för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon N är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
I Figur 67 går det att se att PPD förhåller sig mer eller mindre helt oförändrad när framledningstemperaturen sänks från 55 till 25°C. Resultatet för zon N berör ett slutet kontor för plan 1.
Figur 68. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon L för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och 22,5°C vid utomhustemperatur på 29°C. Zon L är ett av de slutna kontorsrummen för plan 1, se Figur 19.
Precis som i Figur 67 går det i Figur 68 att se en mer eller mindre oförändrad PPD när framledningstemperaturen ändras. Resultatet för zon L berör ett slutet kontor för plan 1.
I Figur 69 - Figur 72 presenteras medelvärdet av PPD-värdena under kontorstid för varje enskild person.
PPD-värdena representerar enbart det öppna kontorslandskap och det slutna kontor som hade de högsta PPD-värdena bland alla zoner i plan 2.
-57-
Figur 69. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 55-, 45-, 40-, 35-, 30- och 25°C vid utomhustemperatur på -18°C. Zon C är ett av de öppna kontorslandskapen för plan 2, se Figur 19.
Från Figur 69 syns det att PPD förhåller sig mer eller mindre oförändrad när framledningstemperauren sänks och att PPD är relativt hög även vid höga framledningstemperaturer. Resultatet för zon C berör ett öppet kontorslandskap för plan 2.
Figur 70. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och
Figur 70. Medelvärde av PPD under kontorstid för de utplacerade personerna i zon C för framledningstemperaturer 5-, 10-, 15-, 17,5-, 20- och