Indata och installation av slutapparater

I det här kapitlet presenteras den indata som har använts i IDA ICE för varje slutapparat tillsammans med en övergripande bild över hur slutapparaterna har installerats i planen. Utplaceringen av slutapparaterna i zonerna har grundats på vad som är en rimlig placering. Eftersom design och kostnad inte behandlas i det här arbetet har ingen effektdimensionering för värme och kyla av de båda planen utförts. Istället har varje zon installerats med så hög effekt som möjligt med avseende på vad som kan anses rimligt utifrån vad som får plats i varje zon. Vid simulation av värme och kyla har Tabell 3 och Tabell 4 använts som grund för vilken framledningstemperatur som ska gå ut i till zonerna. För varje ny slutapparat är startvärdet för framledningstemperaturen vid värmning 55°C, för utomhustemperatur -18°C och startvärdet för framledningstemperaturen vid kylning är 5°C, för utomhustemperatur 29°. För värme testas sedan olika framledningstemperaturer ned till 25°C och för kyla olika framledningstemperaturer upp till 22,5°C. Alla slutapparater testas för samma framledningstemperaturer. Positionering och storlek av slutapparaterna ändras inte vid de olika simuleringarna för olika framledningstemperaturer.

4.5.1. Panelradiator

Majoriteten av installationen av panelradiatorer har skett under varje fönster i de öppna kontorslandskapen, för båda planen. För de inneslutna kontoren har radiatorer placerats ut på alla fyra väggar av de enskilda kontoren. Figur 33 visar hur installation av radiatorer har utförts i ett av de öppna kontorslandskapen.

Figur 33. Placering av radiatorer i ett av de öppna kontorslandskapen i byggnad 2.

Vid installation av radiatorer under fönster har storleken på radiatorerna anpassats till bredden på fönstret.

För de slutna kontoren och på övriga väggar som inte har fönster i planen har största möjliga radiatorer installerats där det är möjligt. Indata för radiatorerna har hämtats från tillverkaren PURMO där data har

-37-

tagits för radiatormodell COMPACT typ C33. Typ C33 är varianten med högst kapacitet i COMPACT-serien. Indatan har hämtats från deras produktbroschyr [70].

4.5.2. Fläktförstärkt panelradiator

Installationen av fläktförstärkta panelradiatorer har skett på precis samma sätt som för panelradiatorerna.

Varken antalet, typen, storleken eller placeringen har förändrats utan varje panelradiator har istället fått en 100 procentig ökning av dess kapacitet för att efterlikna värmeutbytet som en fläktförstärkt panelradiator genererar [71]. Andelen konvektion och strålning går inte att ställa in i IDA ICE utan fördelningen mellan konvektionen och strålningen för slutapparaten baseras på yttemperaturen som är kopplad till vad vattentemperaturen och ytarean för slutapparaten är. Beräkningen sker sedan genom att zonen känner av en varm yta och beräknar därefter konvektionen och strålningen från slutapparaten. Den kvarvarande värmen, för att uppnå designkapaciteten, överförs dels direkt till luften via konvektion och en liten del går till att värma väggen som slutapparaten sitter på.

4.5.3. Värmelist

Värmelisten har installerats längs varje vägg i varje zon för att maximera den installerade kapaciteten, se Figur 34.

Figur 34. Placering av värmelist i ett av de öppna kontorslandskapen.

Värmelistens kapacitet har hämtats från [72] som visar ett linjärt samband mellan framledningstemperaturen och kapaciteten vid en fast höjd. En annan källa med en värmelist med ungefär dubbla höjden har hittats från [73], samtidigt visar IDA ICE att höjden är i direkt relation till kapaciteten.

Av denna anledning har kapacitets på värmelisten från [72] fördubblats i samband med att höjden på denna värmelist också har fördubblats. Anledningen till att data från [72] använts och inte data från den större värmelisten är på grund av att tillräcklig information hos [73] inte var tillgängligt.

4.5.4. Golvvärme

Golvvärme har installerats i hela golvytan för alla zoner för att ge maximal effekt. Golvvärmens indata för kapaciteten har hämtats från [74]. Enligt [70] bör det täckande betongskiktet inte överskrida 90 mm samtidigt som övergjutningen åtminstone är 30 mm. Av den här anledningen valdes 60 mm som djup för rörplaceringen. 2-vägsventil valdes som kontroll av massflödet, tidigare beskrivet i Figur 32.

-38-

4.5.5. Väggvärme och -kyla

Väggvärme och kyla har installerats på alla väggar i alla zoner förutom på mycket små ytor där det inte kan anses rimligt att de får plats, se Figur 35. För innerväggarna i de slutna kontorsrummen har ingen installation kunnat utföras då IDA ICE inte tillåter två installationer på samma vägg som överlappar varandra i position, oberoende av ifall installationen är på separata sidor av väggen. Däremot kommer fortfarande en del av värmen från väggvärmen installerad på utsidan av det slutna kontorsrummets vägg att överföras in i det slutna kontorsrummet. För väggvärme och kyla har indata gällande kapacitet hämtats från [75]. Vid val av isoleringsförmåga bakom själva väggvärmen- och kylan har väggens egna U-värde använts.

Figur 35. Placering av väggvärme och kyla i ett av de öppna kontorslandskapen.

4.5.6. Takvärme och -kyla

Takvärme har installerats i hela takytan för alla zoner för att ge maximal effekt. För takvärme och kyla har indata gällande kapacitet hämtats från [76]. Vid val av isoleringsförmåga bakom själva takvärmen- och kylan har takets egna U-värde använts.

4.5.7. Passiv kylbaffel

Den passiva kylbaffeln har installerats i varje tak för varje zon för att ge maximal effekt med begränsningen att avståndet mellan dem måste vara minst 1,72m i sidled, baserat på baffelns bredd, och att fler än två bafflar inte bör installeras i serie på grund av tryckfallet i vattnet enligt [77]. Med avseende på dessa begränsningar har kylbafflarna installerats parallellt med max två kylbafflar per serie, se Figur 36.

Indata för kylbafflarna har valts ut genom att använda den data som ”Swegon beam” i IDA ICE, synlig i Figur 26, genererar vid en specifik storlek. Den data har sedan använts som indata till den passiva kylbaffeln. Den passiva baffeln i ”Swegon beam” som indata hämtades från var modell FRB c 430.

-39-

Figur 36. Placering av passiv kylbaffel i ett av de öppna kontorslandskapen.

4.5.8. Aktiv kyl- och värmebaffel

Den aktiva kylbaffeln har installerats på precis samma vis och med samma begränsningar som den passiva kylbaffeln med undantaget avståndet mellan dem på 1,452 m, på grund av annan bredd av baffeln. På samma sätt som för den passiva kylbaffeln användes ”Swegon beam”, synlig i Figur 26, för att hämta indata för den aktiva kyl- och värmebaffeln. Den aktiva baffeln i ”Swegon beam” som indata hämtades från var modell Adriatic VF c.

4.5.9. Fläktkonvektor

Fläktkonvektorn har enbart installerats på zon-nivå, ingen utplacering har skett eftersom ”Simple fan coil”

i IDA ICE inte är möjlig att placera ut på vald plats i rummet. Installationen har därför utgått ifrån en tilltänkt placering. Indata för fläktkonvektorn har hämtats från [78], modell FC115. Modellen är av typen väggmonterad fläktkonvektor. Vid val av antal fläktkonvektorer som har installerats i de olika zonerna har geometrin av väggarna beaktats. På grund av höjd för fläktkonvektorn kan den inte installeras där det finns fönster. Den tilltänkta placeringen har därför varit på fria väggar. I de öppna kontorslandskapen har den tilltänkta placeringen av fläktkonvektorerna utgått från ett avstånd av två meter från varandra vid installation på de fria väggarna. För de slutna kontoren har begränsningen istället varit installation av fyra fläktkonvektorer på respektive långsida vägg och 2 fläktkonvektorer på respektive kortsida vägg.