Studiens syfte är att undersöka om och hur omfattningen av svenska börsbolags CSR- aktiviteter har förändrats under den pågående Covid-19-pandemin; således mellan åren 2019–2020. Under Covid-19-pandemin har både individer (World Health Organization 2020b), samhällen (Lindström 2020) och företag (Donthu & Gustafsson 2020) tvingats anpassat sig till den rådande situationen, vilket medfört konsekvenser både för människors levnadsmönster (Lindström 2020) och företags affärsverksamheter (Donthu & Gustafsson 2020). Covid-19-pandemin har av flera forskare utpekats som en ny säregen kris med stora konsekvenser för världens befolkning (García-Sánchez & García-Sánchez 2020; He & Harris 2020; Huang, Chen, & Nguyen 2020; Lee 2020; Qiu m.fl. 2021). I denna studie ställdes tidigare forskning i förhållande till Covid-19-pandemin, vilket möjliggjorde en prövning av hur omfattningen av företags CSR-aktiviteter förändras i förhållande till en ny oförutsedd, ej företagsspecifik kris. Som nämnts i studiens inledning har tidigare forskning inte bidragit med en entydig indikation på hur kopplingen mellan oförutsedda kriser som inte är företagsspecifika påverkar företags arbete med CSR-aktiviteter. Det finns de forskare som menar på att företags CSR-aktiviteter minskar under en perioder präglad av en
oförutsedd, ej företagsspecifik kris (exempelvis Karaibrahimoğlu 2010; Bansal, Jiang & Jung 2015) medan andra forskare menar det motsatta, att företags CSR-aktiviteter ökar under en oförutsedd, ej företagsspecifik kris (exempelvis Giannarakis & Theotokas 2011; Ryu 2019). Det är från denna motstridighet i tidigare forskning, med stöd från relevanta teorier för forskningsområdet, som studiens hypoteser utformades. Studiens två hypoteser är utformade att antingen tala för en minskning (Hypotes 1) alternativt en ökning (Hypotes 2) av svenska börsbolags omfattningen av CSR-aktiviteter under Covid-19-pandemin. Av studiens resultat kan flera tolkningar göras. Den totala omfattningen av CSR-aktiviteter har visats öka både ifall den direkta kopplingen till Covid-19-pandemin tas i beaktning (Total CSR (2)) eller inte (Total CSR (1)). Dock är resultaten motstridiga när det kommer till om ökningen kan tillskrivas Covid-19-pandemin eller inte. När den direkta kopplingen till Covid-19-pandemin exkluderas (Total CSR (1)) visar resultatet på att ökningen av omfattningen av totala CSR-aktiviteter inte beror på Covid-19-pandemin. Däremot visar studiens resultat att det finns ett signifikant positivt samband mellan rapportering av Total
CSR (2) och den oberoende variabeln År, således att ökningen av omfattningen av totala
CSR-aktiviteter (med den direkta kopplingen till Covid-19-pandemin inkluderad) kan tillskrivas Covid-19-pandemin. Sammantaget innebär detta att det signifikanta positiva sambandet mellan CSR-aktiviteter och Covid-19-pandemin som återfinns vid analys av
54
upplysning (403-6) och att ökningen av omfattningen av totala CSR-aktiviteter i övrigt inte har någon koppling till Covid-19-pandemin.
Studeras CSR-dimensionerna separat blir resultaten mer detaljerad om vilka förändringar av CSR-aktiviteter som har skett till följd av Covid-19-pandemin. Enligt studiens resultat föreligger det inte något samband mellan Ekonomisk CSR och År. Därmed kan det konstateras att ökningen av omfattning av CSR-aktiviteter kopplade till den ekonomiska CSR-dimensionen, vilken påvisats i den deskriptiva datan, inte kan sägas bero på Covid-19- pandemin. Detta innebär således att Covid-19-pandemin inte fått företag att varken arbeta mer eller mindre med CSR-aktiviteter kopplade till den ekonomiska CSR-dimensionen. Däremot visar studiens resultat att det föreligger ett signifikant samband mellan den miljömässiga dimensionen av CSR och den oberoende variabeln År. Sambandet är positivt, vilket innebär att ökningen av omfattningen av miljömässiga CSR-aktiviteter, vilken både kan observeras i den deskriptiva datan och i modell 3 (Tabell 6), kan tillskrivas Covid-19- pandemin. Covid-19-pandemin har därmed haft en inverkan på svenska börsbolag, vilken innebär att dessa företag valt att arbeta mer med miljömässiga CSR-aktiviteter under tider av Covid-19-pandemin.
Ser man till omfattningen av CSR-aktiviteter kopplade till den sociala CSR-dimensionen visar studiens resultat att det finns ett signifikant positivt samband mellan dessa och Covid- 19-pandemin. Sambandet är detsamma oavsett ifall den direkta kopplingen till Covid-19- pandemin tas i beaktning (Social CSR (2)) eller ej (Social CSR (1)). Därmed har Covid-19- pandemin haft en inverkan på svenska börsbolag som innebär att de valt att arbeta mer med sociala CSR-aktiviteter under tider av Covid-19-pandemin. Då detta samband föreligger både då direkta kopplingar till Covid-19-pandemin tas i beaktning och när den inte gör det, innebär det att företag inte enbart arbetat mer med CSR-aktiviteter kopplade till GRI-upplysning 403-6, utan att de totalt sett arbetat mer med sociala CSR-aktiviteter under av Covid-19-pandemin.
Sammantaget kan man göra tolkningen att trots vissa tvetydiga resultat, har företag ökat omfattningen av sina CSR-aktiviteter i två av tre CSR-dimensioner i tider av Covid-19- pandemin, men att detta resultat vid en totalundersökning inte gav samma utslag ifall den direkta kopplingar till Covid-19-pandemin inte togs i beaktning.
Flera av de teoretiska perspektiven som tas upp i avsnitt 3.1, vilka är kopplade till hypotesen 1 som menar att omfattningen av CSR-aktiviteter kommer att minska under Covid-19-pandemin, bygger på antagandet att en ekonomiskt ansträngd situation för
55
företag leder till en bortprioritering av aktiviteter som inte är ekonomiskt försvarbara för stunden. Både slack resources teorin (Del Mar Miras, Escobar & Carrasco 2014) och Carrolls CSR-pyramid (Yelkikalan & Köse 2012) talar för att ett stabilt finansiellt resultat och lönsamhet är en förutsättning för respektive överordnat företags arbete med CSR- aktiviteter. Detta innebär att företag som befinner sig i en kris som medför negativa konsekvenser för företagets finanser lägger mindre fokus på CSR-aktiviteter jämfört med aktiviteter som i högre grad bidrar till företags kortsiktiga överlevnad. Även tidigare forskning som menar att CSR-aktiviteter minskar under kriser bygger på utgångspunkten att krisen ska medföra negativa ekonomisk konsekvens för företagen (Karaibrahimoğlus 2010; Bansal, Jiang och Jung 2015). Av den deskriptiva datan att döma har de studerade företagens lönsamhet minskat med 2,3 procentenheter från år 2019 till år 2020. Dock påträffas inte något signifikant negativt samband i den bivariata analysen som tyder på att minskningen i lönsamhet är möjlig att tillskriva Covid-19-pandemin. Med dessa resultat som underlag, att minskningen av företagens lönsamhet inte har något statistiskt samband med Covid-19-pandemin, är det inte förvånande att hypotes 1, att omfattningen av CSR- aktiviteter minskat under Covid-19-pandemin, förkastas. Då studiens resultat inte visar på en minskning av CSR-aktiviteter tyder detta på att det under Covid-19-pandemin fortsatt varit ekonomiskt försvarbart för företag att arbeta med samhälleliga aktiviteter (Friedman 1979, se Fehre & Weber 2016). Detta då det enligt aktieägarteorin är aktieägarnas
vinstmaximeringsintresse som prioriteras av företag (Friedman 1970, se Brown & Forster 2013).
Som tidigare presenterats i avsnitt 3.2 grundar sig företags förutsättning att verka i samhällen på att de följer de förväntningar som samhället ställer på dem (Deegan 2002). Enligt García-Sánchez, Raimo, Marrone & Vitolla (2020) kan det ha skett en förändring av dessa förväntningar under det senaste året på så sätt att företag förväntas delge information om Covid-19-pandemins effekter på affärsverksamheter. Resultaten i denna studie tyder på att samhällen fortsatt förväntat sig att företag arbetar med CSR-aktiviteter. Studiens resultat tyder på att dessa förväntningar främst gäller för den miljömässiga dimensionen och den sociala dimensionen av CSR. Av studiens univariata analys samt multivariata analyser att döma tyder resultaten på att företag i stor utsträckning har arbetat med den GRI-upplysning som kan kopplas till Covid-19-pandemins effekter (Upplysning 403-6) under år 2020. Därmed stödjer studiens resultat García-Sánchez, Raimo, Marrone och Vitollas (2020) påstående om att samhället förväntar sig att företag kommer att delge information om Covid-19-pandemins effekter på dess affärsverksamhet.
Företag förväntas uppfylla intressenters behov (Gürlek & Kılıç 2021), vilket enligt He & Harris (2020) kan ha lett till ökade förväntningar på företags sociala ansvarstagande under
56
Covid-19-pandemin. Studiens resultat, att CSR-aktiviteter i vissa avseenden har ökat under Covid-19-pandemin, tyder därmed på att intressenter satt press på företag att engagera sig i CSR-aktiviteter under Covid-19-pandemin (Brulhart, Gherra & Quelin 2019). Enligt
riskreduceringsteorin kan studiens resultat tyda på att företagschefer använt CSR-
aktiviteter under Covid-19-pandemin som ett verktyg för att minimera den riskexponering som är kopplad till sin egen position (Chintrakarn, Jiraporn, Tong, Jiraporn & Proctor 2020). Detta är dock inte något som studien kan ta ställning till då det inte gjordes några närmare mätningar om företagschefers riskexponering under Covid-19-pandemin. Med den kontext som studerats i denna studie, svenska börsnoterade bolag, går denna studies resultat i linje med flera tidigare forskningsresultat som påvisat att omfattningen av CSR-aktiviteter ökar under en ej företagsspecifik, oförutsedd kris, såsom Covid-19-
pandemin (Charitoudi, Giannarakis & Lazarides 2011; Giannarakis & Theotokas 2011; Ruy 2019).
Utöver sambandet mellan studiens beroende variabler och oberoende variabel framkommer det även i studiens statistiska analyser samband mellan de beroende variablerna och en del kontrollvariabler. När det kommer till Lönsamhet, visar de statistiska analyserna att företag som är mindre lönsamma arbetar mer med CSR-
aktiviteter jämfört dem företag som är mer lönsamma. En uppdelning av CSR-aktiviteterna på CSR-dimensionerna visade att mer lönsamma företag arbetar mindre med CSR-
aktiviteter kopplade till både den ekonomiska och den sociala dimensionen jämfört med mindre lönsamma företag. Till den miljömässiga CSR-dimensionen fanns det däremot inte någon statistisk koppling till företags lönsamhet. Studiens resultat går inte i linje med tidigare forskning som funnit ett positivt samband mellan lönsamhet och CSR-aktiviteter (Tagesson, Blank, Broberg & Collin 2009; Khan 2010; Li & Zhang 2010; Khan, Muttakin & Siddiqui 2013). En anledning till detta negativa samband kan enligt Neu, Warsame och Pedwell (1998) bero på att de företag som är mindre lönsamma har valt att öka sina CSR- aktiviteter för att flytta fokuset från det finansiella resultatet i företaget.
I samtliga analyser återfinns det ett mycket signifikant positivt samband mellan CSR- aktiviteter och företagsstorlek. Detta tyder på att stora företag har visats arbeta mer med CSR-aktiviteter jämfört med mindre företag. Detta samband har även påträffats i flera tidigare studier (Johnson & Greening 1999; Udayasankar 2008; Erhemjamts, Li & Venkateswarans 2012). Där en förklaring för detta samband kan vara att större bolag har tillgång till mer resurser och på så sätt har möjlighet att arbetar mer med CSR-aktiviteter jämfört med mindre företag (Johnson & Greening 1999).
57
Variabler som visat ett negativt samband till samtliga dimensioner av CSR och de totala CSR-aktiviteterna är branschkategorierna Fastigheter och Finans. Detta innebär att företag som arbetar inom antingen fastighetsbranschen eller finansbranschen arbetar i en lägre omfattning med CSR-aktiviteter, i jämförelse med de företag som arbetar inom analysens referensvariabel, Industri. Detta samband har bekräftats i samtliga dimensioner av CSR, vilket innebär att oavsett om det gäller CSR-aktiviteter kopplade till den miljömässiga, det sociala eller det ekonomiska dimensionen av CSR arbetar företag inom fastighets- och finansbranschen i lägre omfattning med CSR-aktiviteter jämfört med företag i
industribranschen. Att branschtillhörigheten spelar roll för hur mycket ett företag arbetar med CSR-aktiviteter har även visats i tidigare studier (Amato & Amato 2007; O’Connor & Shumate, 2010; Tagesson, Gujic & Petrovic 2012; Bansal, Jiang, & Jung 2015). Det har bland annat påvisats att företag som agerar inom känsliga industrier arbetar mer aktivt med CSR-aktiviteter (Wilmshurst & Frost 2000). I denna studie jämfördes de olika branscherna mot industribranschen, vilken kan anses vara en av de mer känsliga branscherna (Wilmshurst & Frost 2000). Utifrån tidigare studier bör således bolag som arbetar med verksamheter som har en relativt hög miljöpåverkan arbeta mer aktivt med CSR-aktiviteter (Cowen, Ferrari & Parker 1987). Detta är således något som denna studie stödjer, då företag inom industribranschen rapporterar mer kring deras CSR-aktiviteter i förhållande till de mindre känsliga branscherna. I studien har det även visats att de företag inom branschkategorin Basmaterial och energi & Olja arbetar i en större omfattning med miljömässiga CSR-aktiviteter i förhållande till industriverksamheter, vilket tyder på att företag inom branschkategorin Basmaterial och energi & Olja har en större miljöpåverkan jämfört med företag inom branschkategorin Industri.